Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Fysioterapi Studiehandledning FYSIOTERAPI Grundkurs 15 högskolepoäng FYS 101 del 2 Kropp, rörelse och hälsa 6 högskolepoäng HT16 Kursansvarig Anna Bjarnegård 1
Delkurs 2: Kropp, rörelse och hälsa 6 högskolepoäng Kursen är indelad i 2 delkurser fördelade över termin 1 och 2. Den första delkursen är även den delad i en introduktionsdel 3 hp och en senare del om 6hp parallellt med funktionell anatomi. Denna avslutande delkurs är 6 hp. Innehåll Vetenskapsteori och vetenskapliga metod epidemiologisk forskning. Centrala begrepp inom hälsopromotion Grunder i professionellt förhållningssätt Grunder i motiverande samtal (MI) Fysioterapeutiska hälsofrämjande och förebyggande insatser Kroppskännedom och motorisk kontroll med fokus på den egna upplevelsen av träningen Vägledning av hälsofrämjande personligt förändringsarbete Genus, mångfald och likabehandling i relation till hälsa och hälsopromotion Levnadsvanor i relation till hälsa och hälsopromotion Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs skall studenten kunna - redogöra för innebörden i begreppen hälsa, hälsopromotion och KASAM samt koppla dessa till genus, mångfald och likabehandling. - definiera epidemiologiska grundbegrepp som OR, incidens och prevalens - skilja mellan observationsstudier och studier som syftar till att klarlägga orsakssamband - identifiera och exemplifiera hur fysioterapeuter kan arbeta hälsofrämjande - beskriva och diskutera stress, stresshantering och kognitivt förhållningssätt i relation till hälsa. - ha kunskap om de nationella riktlinjerna för levnadsvanor - ha kunskap om grunderna i motiverande samtal, Motivating Interview. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs skall studenten kunna - Använda olika övningar för att öka det kroppsliga medvetandet och träna grundfunktioner i hälsofrämjande syfte. - Använda motiverande samtalsteknik vid vägledning av ett hälsofrämjande förändringsarbete 2
- Visa god förmåga att muntligen och i skrift presentera resultat av artikelgranskning - Använda olika internetbaserade sökmotorer och databaser Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs skall studenten kunna - Formulera och värdera det professionella förhållningssättets betydelse i kommunikationen/mötet mellan fysioterapeut och patient - visa medvetenhet om genusperspektiv, mångkulturella aspekter, likabehandling och hållbar utveckling i relation till hälsa - reflektera kring betydelsen av det egna kroppsmedvetandet i rollen som behandlare Arbetsformer Arbetsformerna i kursen är föreläsningar, litteraturstudier, grupparbete, seminarium samt praktisk övning i kroppskännedom. Studieformerna ska stimulera till reflexion över och ställningstagande till hur det fysioterapeutiska hälsofrämjande arbetet kan utvecklas. Undervisningen startar kl. 8.30 om annat inte anges på schemat. En hel del arbete sker i grupp. I schemat gäller vänster kolumn halvklass grupp A och höger kolumn halvklass grupp B. Examination Examination av kursen omfattar flera moment. För betyget Godkänd krävs att samtliga moment är godkända samt närvaro enligt nedan. Se vidare under Studieuppgifter och kriterier för godkänt. Närvaro Obligatorisk närvaro vid examination och seminarium samt lektionerna i MI 14/11 och MI-workshop 2/12. Dessutom krävs 80% närvaro under färdighetsträningen. Vid frånvaro från obligatoriskt undervisningsmoment bestäms principer för igentagning av kursansvarig lärare. Utvärdering Kursen utvärderas skriftligt genom att den enkät som ligger på GUL fylls i vid kursens slut. Kursansvarig: Anna Bjarnegård tel. 070-721 90 83 anna.bjarnegard@gu.se Övriga lärare under kursen: EL Elvira Lange KS - Karin Sjögren RT Roland Thomée ES - Elisabeth Strandhagen PW - Peter Wallén Studieuppgifter: Uppgift 1: Egen träning och rapport 3
Studieuppgiften introducerades under FYS101 delkurs 1 i termin 1 och innebär att du under en längre sammanhängande period på egen hand ska ha tränat på de övningar som introducerades under kursen vid minst 3 tillfällen per vecka i minst 2 månader.. Den träningsdagbok du fört dels om upplevelser under träningen och dels om upptäckter i vardagen som du sätter i relation till träningen ligger till grund för rapporten. Reflekterande frågor som kan vara till hjälp: Beskriv något kring det praktiska genomförandet. Var tränade du? När? Hur ofta och hur mycket? Vilka övningar valde du? Varför valde du just dessa övningar? Har du bytt övningar under tiden och i sådana fall varför? Vad var lätt i övandet? Vad var svårt? Har du känt motstånd eller obehag och hur hanterade du det? Kan du urskilja någon utveckling eller process i någon enskild övning? Berätta om dina upplevelser av träningen. Vilken verkan tycker du att träningen har haft för dig? Vad har du lärt dig? Rapporten ska omfatta ca 1000 ord och bestå av dina reflektioner över den process som träningen medfört. Rapporten skall inte bestå av själva dagboksanteckningarna. Ladda upp rapporten under inlämningsuppgifter på GUL senast fredag den 23 december kl. 23.00. Uppgift 2: Gruppövning i Motiverande Samtal (MI) kring ett personligt förändringsarbete Studieuppgift 2 är en gruppuppgift där 3-4 studenter under kursen tränar sig på att vägleda varandra enligt MI-principer och följer varandra i processen runt ett personligt dilemma/problem. Uppgiften består av följande moment: Varje gruppmedlem väljer något som hen bedömer vara ett personligt dilemma/problem och som går att samtala omkring med gruppmedlemmarna. Gruppmedlemmarna träffas regelbundet under kursen för att stödja varandra i respektive processer. Det finns schemalagda träffar och utöver det bestämmer gruppen möten efter behov. Vid varje möte är var och en i tur och ordning aktiv i rollen som klient, lyssnare och observatör. Observatören skall framför allt öva sig i att iaktta den icke verbala kommunikationen mellan de båda andra, men också observera och notera egna fysiska och psykiska reaktioner. Efter varje genomfört MI samtal, gör gruppen en sammanfattning enligt följande: Hur gick samtalet idag? Vad la du märke till? Fick du fram tillräckligt med information? Lyssnade du? Hur fungerade sammanfattningar, speglingar etc. Fick du som klient känslan av att vara lyssnad på? Vad gjorde lyssnaren som gjorde det lättare eller svårare för dig? Vad uppfattade du som observatör av samtalet? Hur var närvaron? Pauser, sammanfattningar? Dessa reflektioner utgör underlag för seminariet i slutet av kursen. Som slutredovisning sammanfattar gruppen sina gemensamma erfarenheter av övningarna i motiverande samtal och hälsofrämjande förändringsarbete. Reflektera över: Hur var de olika processerna i gruppen? Vad skiljde och vilka var likheterna 4
Vad var lätt? Vad var svårt? Vad av det ni lärt er är viktigt att ta med sig i ert blivande yrke? Hur kan du som fysioterapeut använda dina erfarenheter i ditt kommande yrke? Vad behöver du utveckla (träna mer på)? Utifrån era erfarenheter från uppgiften ta fram minst 5 viktiga lärdomar ur ert arbete. Skriv gärna ner dem för er själva och ta med till det avslutande seminariet. Där kommer ni att få dela erfarenheter och lära ännu mer av varandra. Kriterier för godkänt: Aktivt deltagande i MI grupprocess och i det avslutande seminariet 22/12. Vid frånvaro från något av ovanstående får uppgiften tas igen nästkommande termin. Vid underkänt får gruppen göra om uppgiften. Uppgift 3: Artikelgranskning Studieuppgiften är en gruppuppgift där du tillsammans med 3-4 studenter skall granska evidensen för en hälsopromoverande verksamhet med ett kroppsligt perspektiv. Ni ska göra en litteratursökning och mot bakgrund av denna belysa om och hur den valda verksamheten kan sägas vara hälsopromoverande/hälsofrämjande och kunna användas inom ramen för hälsofrämjande arbete inom fysioterapi. Studieuppgiften redovisas såväl skriftligt som muntligt. Den muntliga redovisningen sker onsdagen den 21 december. STEG 1 Litteratursökning Börja med att sätta er in i tankarna bakom och förutsättningarna för den verksamhet ni valt och den aspekt av hälsa som den avser att främja. Välj ut 2 vetenskapliga artiklar, i första hand RCT-studier, som belyser den hälsofrämjande verksamhet ni valt att granska (sök t ex i Pub Med och andra databaser med referee granskade tidskrifter). Det behöver inte nödvändigtvis vara en studie med positiva effekter. Den 1 december har ni undervisning i informationssökning på biomedicinska biblioteket. Förbered er till dess så att ni kan få den hjälp ni behöver. STEG 2 Kritisk granskning De utvalda artiklarna granskas kritiskt utifrån den mall som presenteras på föreläsningen den 30/11. STEG 3 - Skriftlig redovisning Den skriftliga redovisningen skall innehålla följande rubriker: Bakgrund En översiktlig presentation av den valda verksamheten. Hur framställs metoden och vilka användningsområden finns för verksamheten. Referenser till denna del av arbetet kan förutom vetenskapliga artiklar även vara hemsidor, reklam etc. Bakgrunden avslutas med ett syfte. Kan exempelvis formuleras: Syftet med detta arbete är att granska evidensen för effekten av fysisk träning hos personer med högt blodtryck. Metod Under metod skall ni redovisa hur ni gått till väga för att hitta artiklarna; var ni på biomedicinska? när var ni där? vilka databaser sökte ni i? vilka sökkriterier använde ni er av? Resultat Resultatet ska vara fritt från egna värderingar. Redovisa varje vald vetenskaplig artikel separat genom att beskriva den aktuella studiens syfte, metod och resultat. Ange också den kvalitet ni ger artikeln utifrån granskningsmallen. Diskussion 5
Var kritiska mot de artiklar ni redovisat och mot verksamheten ni studerat men lyft även fram förtjänster. Resonera kring hur och varför/varför inte den valda metoden skulle kunna sägas vara hälsofrämjande och relateras till fysioterapeuters hälsopromoverande arbete. Referera gärna till relevant övrig kurslitteratur eller föreläsningar under kursen. Vad tyckte ni själva? Tolka ert resultat! Slutsats Ska besvara syftet och kunna läsas i direkt anslutning till detta. Det skall innehålla era viktigaste resultat i kondenserad form. Referenser Den skriftliga redovisningen ska innehålla adekvata referenser uppställda enligt Vancouversystemet. Dataprogrammet EndNote som finns installerat på alla bibliotekets datorer kan vara till hjälp. (Biomedicinska biblioteket har återkommande öppna föreläsningar i detta) Referenserna ska numreras i den ordning de kommer i texten så att den första referensen blir nr 1 och sedan 2 osv. Endast om det är någon särskild anledning nämner man författarens namn inne i texten. Den som vill veta vem författaren är går till referenslistan i slutet på texten. Referenslistan ska alltså skrivas i denna ordning: 1. 2. 3. O s v För detaljerad info se: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/bookshelf/br.fcgi?book=citmed Sammanlagt tre A4 sidor exkl. försättsblad och referenslista och med 1,5 radavstånd. Det färdiga arbetet laddas upp på GUL samt under diskutera senast torsdagen den 13/5. STEG 4 Opponering Varje grupp skall även granska ett arbete någon annan grupp har gjort. Det kallas att opponera. Att vara opponent handlar ytterst om att satsa sin tid och sitt engagemang för att hjälpa en studiekamrat eller kollega att göra bättre ifrån sig. Metoden som används är det akademiska samtalet: Opponenten ger konstruktiv kritik och respondenten ges därigenom möjlighet att förtydliga sig, formulera sig bättre och i vissa fall komplettera sitt arbete. I denna studieuppgift genomförs opponeringen muntligt. Se särskilt schema för seminarium om artikelgranskning/opponering samt förändringsarbete. Kriterier för godkänt: För betyget godkänd krävs aktivt deltagande i grupparbetet. För godkänt krävs dessutom att den skriftliga redovisningen är utformad i enlighet med ovanstående anvisningar, samt genomförd opponering vid seminariet den 21 december. Vid underkänt får gruppen komplettera uppgiften. Uppgift 4: Kliniskt resonerande - patientfallsseminarium Uppgiften genomförs och examineras i smågrupper utifrån patientfall. Dessa delas ut den 15 december. För varje patientfall ska du förbereda dig genom att reflektera utifrån följande områden: Kommunikation Professionellt förhållningssätt Stresshantering Levnadsvanor Genus och makt 6
För varje område ska du formulera ett problem och du ska också ge ett förslag på hur du vill påbörja en lösning/förändring. Du kan välja att betona vissa områden mer, men du ska ha formulerat något problem/reflexion inom varje område. Detta gör du för samtliga patienter. På seminariet får du dig tilldelat ett patientfall som du redogör för, 5-10 min. Därefter får gruppen diskutera fallet och dina förslag i ytterligare ca 10 min. Kriterier för godkänt: Närvaro och väl förberett aktivt deltagande samt välmotiverade problemval och lösningsförslag för den patient du redovisar. Studieuppgift 5 - Examination färdighet Studieuppgiften innebär att två studenter tillsammans leder övriga gruppen i en vald kroppskännedomsövning. Valet av övning görs bland dem vi övat under kursen. Vid lektion 19 december ges tid till val av övning. Under examinationen kommer fokus på reflektionen att vara utifrån upplevelsen av att bli ledd. Kriterier för godkänt: Förberedelser inför att tillsammans med annan student leda en övning samt aktivt deltagande i att bli ledd. Vid frånvaro bestäms igentagning av kursansvarig lärare. Vid underkänt får gruppen göra om uppgiften. Obligatorisk litteratur Holm Ivarsson B. MI - Motiverande samtal i hälso- och sjukvården. Praktisk handbok för hälso- och sjukvården. Rekommenderad litteratur Forsberg L. Motiverande samtal bättre än råd. Läkartidningen 2006;103:3178-3180 Hertting A, Kristenson M (redaktörer). Hälsofrämjande möten. Från barnhälsovård till palliativ vård. Lund: Studentlitteratur; 2012. Medin J, Alexandersson K. Begreppen hälsa och hälsofrämjande: en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur; 2000. Antonovsky A. Hälsans mysterium. Köping:Natur&Kultur;1991. Thornqvist E. Kommunikation i kliniken: möte mellan patienter och professionella. Lund: Studentlitteratur; 2001. (Del 1,2 och 3) Roxendal G, Winberg A. Levande Människa. Basal kroppskännedom för rörelse och vila. Falköping: N & K; 2002 Hedlund, Olofsson M. Från kroppmedvetande till självmedvetande. Fysioterapi:2013; 5 Lundvik Gyllensten A, Gard G. Om kroppsmedvetande och kroppsuppfattning. Fysioterapi: 2008; 8 Johansson S. The student seminar: a powerful tool for in-depth, critical discussion. (ligger på GUL) Öhman A. Genusperspektiv på vårdvetenskap. Högskoleverket 2009. Laddas ner från: Öhman A. Genusperspektiv på vårdvetenskap. Högskoleverket 2009. Laddas ner från: http://www.genus.se/media/genusperspektiv-pa-vardvetenskap-2009/ Ljung T, Friberg P. Stressreaktionernas biologi. Läkartidningen; 2001:12 1089-94 Andersson, I. Epidemiologi för hälsovetare, en introduktion. Lund: Studentlitteratur; 2001. Om levnadsvanor: Laddas ner från: http://www.fysioterapeuterna.se/ http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-8-3 Fler tips på litteratur kommer vid kursstart 7