Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden År 2015 Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-23 Ingela Mindemark, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Titti Kendall, områdeschef äldreomsorg

Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting 2

Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 6 Struktur för uppföljning/utvärdering 7 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 7 Uppföljning genom egenkontroll 8 Samverkan för att förebygga vårdskador 9 Riskanalys 10 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 10 Hantering av klagomål och synpunkter 11 Samverkan med patienter och närstående 11 Resultat 12 Övergripande mål och strategier för kommande år 19 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 3

Sammanfattning Vårdgivaren Oxelösunds kommun är enligt 3 kap. Patientsäkerhetslagen (PSL) skyldig att bedriva ett systematiskt patient- säkerhetsarbete. Hög patientsäkerhet är ett grundläggande krav och en kvalitetsfråga. En person som har kontakt med kommunens representanter ska känna sig trygg och säker. En anställd ska kunna utföra sitt arbete med rätt förutsättningar och metoder så att en säker vård och omsorg kan ges. De viktigaste åtgärderna som vidtagits för att öka patientsäkerheten Registrering i kvalitetsregister, registrering av vårdrelaterade infektioner, kvalitetsgranskning av läkemedelshantering, hygienrond. Läkemedelsgenomgångar. Patientsäkerhetsronder. Kontroll av korrekt utförd handhygien. Införande av SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt, Rekommendation) för säkrare kommunikation. Uppföljning av tillsyn av hälso- och sjukvård i bostäder med särskild service inom funktionsstöd (LSS). Utbildning inom dokumentation enligt ICF för legitimerad personal. Återinförande av teamträffar. Mätning av patientsäkerhetskultur. Införande av digital signering av givna läkemedel, omvårdnad, rehabilitering och träning. Inköp av trycksårsförebyggande madrasser till särskilt boende och korttidsboende. Uppdelning av kortvård och hemtjänst i mindre grupper. Kartläggning av demensvården och planering för kvalitetssäkring. Större fokus på avvikelsehantering. Nattfastemätning. Deltagande i Svenska HALT, punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning på särskilt boende. En anmälan enligt Lex Maria som lett till förändrade rutiner. Rutiner för samordnad individuell plan (SIP) i hemsjukvården har införts. Hur patientsäkerheten har följts upp genom egenkontroll Rapportering på varje nämndsammanträde om hur resultaten ser ut gällande målen för patientsäkerhetsarbetet. Internkontrollplan med kontrollpunkt gällande kvalitetsgranskning av läkemedelshantering. Kontroll av handdesinfektion. Mätning av patientsäkerhetskultur. Deltagande i punktprevalensmätning av trycksår och fall samt vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning på särskilt boende. Mätning av nattfasta. Hur risker för vårdskador identifierats och hanterats Avvikelserapportering även på risker. Riskanalys inför uppdelning av kortvård och hemtjänst. Hur hälso- och sjukvårdspersonalen bidragit till ökad patientsäkerhet genom att rapportera risker, tillbud och negativa händelser Avvikelserapporter tas upp på varje arbetsplatsträff, diskuteras och åtgärdas. Ett exempel är bristande informationsöverföring och dokumentation som resulterat i införande av SBAR för säkrare kommunikation. De viktigaste resultaten som uppnåtts: Kvalitetsarbetet med riskbedömningar för undernäring, fall, trycksår och ohälsa i munnen har kommit igång ordentligt på särskilt boende, men inte i hemsjukvård/hemtjänst. Antalet riskbedömningar har inte motsvarat behovet. Insatta åtgärder vid risk, uppföljning av insatta åtgärder och teamarbete har ökat och medelvärdet är det högsta sedan arbetet med Senior alert startade. Kvaliteten på vården i livets slut har ökat gällande läkarinformation till patienten och anhöriga, bedömning av munhälsa och smärtskattning. I hemsjukvård 4

och korttidsboende uppnås något högre kvalitet än på särskilt boende. Arbetet med registrering i BPSD-registret (Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) har fortsatt. Avvikelserapporteringen fungerar och enhetscheferna har tagit sitt ansvar för att åtgärda fel och brister. Antalet avvikelserapporter har ökat sedan 2014. Avvikelserapporter om utebliven signering har minskat. På Sjötångens äldreboende där digital signering införts har antalet avvikelsrapporter om framför allt utebliven läkemedelsdos minskat kraftigt (33%). Extern kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen visar god kvalitet. Antalet vårdrelaterade infektioner har minskat något. Mätning av säkerhetskultur visar hög kvalitet. Många patienter har fått en enkel läkemedelsgenomgång och ett fåtal fördjupad. En plan för kvalitetssäkring av demensvården finns. Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Kommunmål: Trygg och värdig ålderdom Nämndens mål Mått till nämndens mål Nuvärde 2014 Patientsäkerhet - säker vård med god kvalitet Förebyggande arbetssätt Antal riskbedömningar av risk för undernäring, fall, trycksår och ohälsa i munnen och andel med måluppfyllelse (åtgärder vid risk och uppföljning) 172 st 69% Målvärde 2015 250 75% Patientsäkerhet säker vård med god kvalitet God vård i livet slut Andel med brytpunktssamtal till patient och närstående, smärtskattning, bedömning av munhälsa, ordination av läkemedel mot ångest och ej avliden i ensamhet (medelvärde) 67% 80% Patientsäkerhet säker vård med god kvalitet God hygien Vårdrelaterade infektioner och korrekt utförd handdesinfektion hos personal 187 st 6% Minska 10% 50% Strategier: Fortsatt arbete med implementering av ledningssystem för kvalitet Fortsatt arbete med patientsäkerhetsronder (1 gång/år av Mas på alla arbetsplatsträffar). Tema trycksår och hygien. Fortsatt mätning av patientsäkerhetskulturen Utbildning om trycksår för all berörd personal Ta fram organisation, ansvarsfördelning och rutiner för hygienarbetet Fortsatta kontroller av korrekt utförd handdesinfektion Analys av orsak till vårdrelaterade infektioner på de avdelningar/sektioner på särskilt boende med högt antal 5

Utbildning/workshop i Senior alert för berörd personal Workshops för all vårdpersonal inom äldreomsorgen om smärtskattning Fortsatta utbildningsinsatser för att kunna registrera i BPSD-registret Fortsätta registrera i BPSD-registret för att öka kvaliteten i demensvården Ta fram rutiner för kontinensarbetet, utse ansvarig Arbeta enligt rutiner för läkemedelsgenomgångar i samverkan med vårdcentralen Minska avtalet avvikelser gällande avsaknad av signatur på signeringslista Fortsatt implementering av kommunikation enligt SBAR Tydligare och tätare redovisning av resultat för alla berörda Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Vård- och omsorgsnämnden är ansvarig vårdgivare enligt HSL och socialchefen är ansvarig verksamhetschef. Ansvaret innebär att en god och säker hälso- och sjukvård bedrivs. Nämnd och verksamhetschef ska också tillse att riktlinjer och rutiner finns, är kända i hela verksamheten och att dessa tillämpas. Enhetscheferna i verksamheten är ansvariga för att en god och säker hälso- och sjukvård bedrivs inom sin respektive enhet och områdescheferna har ansvaret för att leda och fördela enhetschefernas arbete, samordna, följa upp och initiera förändringar. I vård- och omsorgsförvaltningens ledning ingår förvaltningschef, områdeschefer och medicinskt ansvarig sjuksköterska. Förvaltningsledningen träffas regelbundet flera gånger per månad och varje område har ledningsgrupper där enhetschefer och områdeschef ingår. Verksamhetschef 29 HSL, svarar för verksamheten och har det samlade ansvaret för hälso- och sjukvården. I verksamhetschefens ansvar ingår inte de uppgifter som medicinskt ansvarig sjuksköterska har. I Oxelösund är socialchefen verksamhetschef för hälso- och sjukvården. Medicinskt ansvarig sjuksköterska har ett särskilt medicinskt ansvar för att patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde samt att utfärda riktlinjer och rutiner och se till att dessa efterlevs. MAS rapporterar avvikelser en gång om året till Vård och omsorgsnämnden. 6

Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Fortlöpande redovisning av mål, mått och aktuellt resultat på varje sammanträde med vård och omsorgsnämnden, områdesledningsgrupp äldreomsorg samt för legitimerad personal. Mål och mått redovisas i delårsbokslut och årsredovisning för Vård- och omsorgsnämnden. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Övergripande: Kompetensutveckling: Fortbildning för sjuksköterskor inom läkemedelsområdet: Hjärtsvikt, nya läkemedel för att förebygga blodpropp, högt blodtryck och höga blodfetter. Dokumentationsutbildning enligt ICF (Internationell klassifikation av funktionstillstånd) för legitimerad personal och work-shops för att träna dokumentation. Munvårdsutbildning. Omsorgsmåltider. Äldreomsorgens nationella värdegrund. Utbildning om demenssjukdom och beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Personcentrarad vård - ICF (två sjuksköterskor). En sjuksköterska har börjat utbildning till Silviasjuksköterska. Förflyttningsutbildning (arbetsterapeut och sjukgymnast). Att åldras med utvecklingsstörning (en sjuksköterska). Fasta utbildningstillfällen för all omvårdnadspersonal gällande förflyttningsteknik och delegering av rullstol med drivaggregat. Införande av SBAR för en kvalitetssäkrad kommunikation. Läkemedelshantering: Åtgärdsplaner framtagna efter extern kvalitetsgranskning av läkemedelshantering på alla enheter. Planerade åtgärder är utförda. Digital signering av givna läkemedelsdoser, omvårdnadsåtgärder, rehabilitering och träning har införts på Sjötången. Läkemedelsgenomgångar: Förenklad läkemedelsgenomgång har utförts på 71 personer i särskilt boende och hemsjukvård. 21 personer har fått en fördjupad läkemedelsgenomgång med stöd av apotekare. Vård i livets slut: Samtliga dödsfall i särskilt boende och alla utom ett i hemsjukvården är registrerade i Svenska palliativregistret. Förebyggande arbete mot undernäring, fall, trycksår och ohälsa i munnen: Samtliga boendeenheter inom äldreomsorgen registrerar riskbedömningar i Senior alert. Hemsjukvården har kommit igång i mindre skala. Teamsamverkan (teamet kan bestå av sjuksköterska, vårdpersonal, arbetsterapeut, sjukgymnast, enhetschef) har kommit igång på särskilt boende och i hemsjukvården i form av teamträffar där man tar upp riskbedömningar, planerar åtgärder och gör uppföljningar. Hygien: Hygienombudsträffar har anordnats två gånger av Smitt- 7

skydd/vårdhygien. Hygienrond på en enhet inom demensboende och en hemtjänst/hemsjukvårdsenhet. Fokus på basala hygienrutiner. Webbutbildning i hygien för nyanställda i samband med delegering. All vårdpersonal ska skriva under att de känner till att de har ett personligt hygienansvar och tillämpar Basala hygienrutiner och klädregler. Kontroll av korrekt utförd handdesinfektion. Demens: En arbetsgrupp har kartlagt behovet av att utveckla demensomsorgen, en rapport med förslag om prioriteringar har tagits fram. Avvikelser: Avvikelserapporteringen fungerar. Även risker för allvarliga händelser rapporteras. Avtalet avvikelserapporter inom hälso- och sjukvård har ökat med 18% sedan 2014. En händelse har anmälts till Socialstyrelsen enligt lex Maria under 2015. Framtagande av nya rutiner: Lokala rutiner för läkemedelshantering. Åtgärder vid dödsfall. Hur och när sjuksköterska, läkare ska kontaktas. Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Vård och omsorg om personer med demenssjukdom. Transport av vårdtagare.. Patientsäkerhetsronder. Narkotikakontroll. Läkarmedverkan. Värmebölja, höga temperaturer inkl checklistor. Informationshantering, journalföring och behörighetstilldelning i Treserva och NPÖ. Kontroll av åtkomst till patientuppgifter i Treserva och NPÖ. Dokumentation i patientjournal i Treserva. Hantering av patientjournal vid dödsfall, flytt. Hantering av akutoch buffertläkemedelsförråd. Beställning och förskrivning av rullstol med drivaggregat. Behandling av överkänslighetsreaktion, anafylaktisk chock. Riktlinjer för medicintekniska produkter. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Vård- och omsorgsnämndens internkontrollplan fastställer att efter extern kvalitetsgranskning av läkemedelshantering i särskilt boende, bostäder med särskild service, boendestöd och hemvård ska en åtgärdsplan upprättas. MAS kontrollerar sedan att planerade åtgärder utförts. MAS följer regelbundet resultaten i kvalitetsregistren Senior alert, Svenska palliativregistret och BPSD-registret och återför till verksamheten. Patientnämndsärenden utreds och besvaras av MAS och verksamhetschef. Resultatet delges Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott samt ledningsgruppen för Vård och omsorgsförvaltningen. Områdeschefs ansvar: Leda, planera, kontrollera, följa upp och utvärdera kvalitets- och säkerhetsarbetet utifrån resultat och förväntade effekter. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Enhetschefs ansvar: Leda, planera, kontrollera, följa upp och utvärdera kvalitets- och säkerhetsarbetet utifrån resultat och förväntade effekter. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Verksamhetschefs ansvar (HSL): Leda, planera, kontrollera och utvärdera kvalitets- och säkerhetsarbetet utifrån patientsäkerheten. Säkerställa att lokala rutiner finns i enlighet med lagstiftning, MAS riktlinjer för hälso- och sjukvård och att dessa följs. Medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar: Planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och patientsäkerhet. Analys av loggkontroller i verksamhetssystemet Treserva och NPÖ. 8

Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Deltagande och ordförandeskap i Arbetsgrupp södra äldre, en del av närvårdsstruturen i Sörmland. Deltagande i Arbetsgrupp södra barn och Arbetsgrupp södra psykiatri och funktionshinder. Avtal om läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård med landstinget Sörmland. Läkarmedverkan innefattar telefonkontakter, patientadministration, besök, handledning av personal, läkemedelsgenomgångar och akuta insatser. På medicinska grunder görs hembesök i ordinärt och särskilt boende av läkare. Tillgång till läkarmedverkan ska finnas dygnet runt. Dygnet runt finns också tillgång till tjänstgörande sjuksköterska på särskilt boende och i hemsjukvård. Arbetet styrs, leds och följs upp i lokal närvårdsledning. Avtal med Smittskydd/Vårdhygien. Två kommunala hygiensjuksköterskor delas med de andra kommunerna i Sörmland. Avtal med Tandvårdenheten i landstinget Sörmland om munhälsobedömning av tandhygienist och utbildning om munvård för personal Avtal med Apoteket AB om kvalitetsgranskning av läkemedelshantering i särskilt boende, hemvård och boendestöd samt fortbildning för sjuksköterskor om nyheter inom läkemedelsområdet. Särskild överenskommelse gällande läkemedelsöverlämning och delegering i samband med socialtjänstinsatsen boendestöd. Överenskommelsen ska stödja en säker läkemedelshantering för personer med förskrivna läkemedel från psykiatriska kliniken i Nyköping och har slutits mellan Psykiatriska kliniken, Nyköpings lasarett, Landstinget Sörmland och Oxelösunds kommun. Samarbete mellan Akutklinken, Nyköpings lasarett och primärvården/kommunerna i södra länsdelen gällande rutiner för vårdplanering och informationsöverföring. Inom Oxelösunds kommun tillämpas Länsövergripande riktlinjer för samverkan vid in- och utskrivning av patienterna i slutenvården i Sörmland. Informationsöverföring och upprättande av samordnad plan, enligt SOSFS 2005: 27 reviderad 2011. Samverkan med andra vårdgivare vid allvarliga händelser. Mas deltar i nätverk för Masar i Sörmland 9

Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet och för varje sådan händelse: Uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar. Bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. Områdeschefs ansvar: Kartläggning av det som kan komma att uppstå i verksamheten, kartläggning av verksamheternas viktigaste processer, bedömning av risk och sannolikhet för att processerna inte kan fullföljas. Enhetschefs ansvar: Kartläggning av det som kan komma att uppstå vid framtida planerade händelser i verksamheten, kartläggning av verksamheternas viktigaste processer, bedömning av risk och sannolikhet för att processerna inte kan fullföljas. Behörighetstilldelning i verksamhetssystem och NPÖ. Verksamhetschefs ansvar (HSL): Riskanalys genom att kontinuerlig identifiera, analysera och bedöma risker i verksamheten så att patientsäkerheten kan tillgodoses. Medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar: Riskanalys genom att kontinuerlig identifiera, analysera och bedöma risker i verksamheten så att patientsäkerheten kan tillgodoses. Riskanalys har genomförts gällande tilldelning av behörigheter i verksamhetssystemet Treserva samt inför uppdelning av kortvård och hemtjänst. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser En avvikelse ska rapporteras av den som upptäcker avvikelsen, denna skyldighet har alla oavsett yrkeskategori. Det kan exempelvis gälla läkemedel, fallskador, omvårdnad och informationsöverföring. Lokal rutin finns Riktlinjer för anmälningsskyldighet till Socialstyrelsen enligt lex Maria och avvikelserapportering. Respektive enhetschef har ansvar för att följa upp och avsluta alla avvikelser. Medicinskt ansvarig sjuksköterska utreder och sammanställer avvikelserapporterna samt anmäler allvarliga avvikelser till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). 10

Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Ledningssystemet fastställer att klagomål som inkommer från patienter och anhöriga besvaras av enhetschef. Klagomål som inkommer via patientnämnd eller Inspektionen för vård och omsorg besvaras av verksamhetschef och MAS. En utredning av händelsen påbörjas snarast och återkopplas till den enhet som berörs. Patient, anhöriga, patientnämnden eller Inspektionen för vård och omsorg får återkoppling/analys efter utredning. Medicinskt ansvarig sjuksköterska rapporterar till Vård och omsorgsnämndens arbetsutskott. Inspektionen för vård och omsorg har under 2015 begärt in yttrande i två ärenden gällande enskildas klagomål. Två klagomål till Gemensamma patientnämnden har besvarats under 2015. Händelseanalyser har genomförts vid två tillfällen gällande de klagomål som inkommit via Gemensamma patientnämnden. Vid båda händelseanalyserna framkom brister som har åtgärdats. Områdeschefs ansvar: Säkerställa att det finns rutiner för att hantera synpunkter och klagomål. Säkerställa att det finns rutiner för att hantera avvikelser enligt SoL och HSL, missförhållanden eller risk för missförhållanden. Säkerställa att det finns rutiner för att hantera händelser som medfört eller hade kunnat medföra vårdskada. Enhetschefs ansvar: Hantering av synpunkter, klagomål och avvikelser enligt Sol, LSS och HSL. Verksamhetschefs ansvar (HSL): Händelseanalys Avvikelsehantering enligt HSL. Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvar: Händelseanalys Avvikelsehantering enligt HSL. Hantering av händelser som medfört eller hade kunnat medföra allvarlig vårdskada. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Vid ankomstsamtal och individuell vårdplanering inbjuds patient/brukare och i många fall även närstående att delta i att planera omvårdnaden. För att förebygga vårdskador informeras om kvalitetsarbetet i kvalitetsregister Senior alert och hur vi tillsammans kan förebygga fall, undernäring, trycksår, ohälsa i munnen samt vårdrelaterade infektioner. 11

Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Visualisering av måluppfyllelse Pilens färg visar om målvärdet är uppnått. Pilens riktning visar hur utvecklingen har varit sedan 2014 alternativt sedan föregående mätning. Uppnått Ej uppnått Uppåtgående trend Ingen förändring Nedåtgående trend Kommunmål: Trygg och värdig ålderdom Nämndens mål Mått till nämndens mål Ingångsvärde 2014 Målvärde 2015 Resultat 2015 Status och utveckling Patientsäkerhet - säker vård med god kvalitet Förebyggande arbetssätt Antal riskbedömningar av risk för undernäring, fall, trycksår och ohälsa i munnen och andel med måluppfyllelse (åtgärder vid risk och uppföljning) 172 st 250 st 237 st 69 % 75 % 76 % Alla som bor i särskilt boende, vistas på korttidsboende eller är inskrivna i hemsjukvården ska få en riskbedömning minst två gånger årligen, med insatta åtgärder och uppföljning. Arbetet flyter på i särskilt boende, men har ännu inte kommit igång ordentligt i hemsjukvården. Kvalliteten på de riskbedömningar som utförs har ökat och medelvärdet är det hösta någonsin. I de flesta fall får personer som har risk för undernäring, fall, trycksår och ohälsa i munnen åtgärder insatta och en uppföljning. Man arbetar oftast i team, där teamen kan se olika ut, beroende på behov. Personalkategorier som kan ingå i teamet är vårdpersonal, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, enhetschef. 12

God vård i livets slut: Nämndens mål Mått till nämndens mål Ingångsvärde 2014 Målvärde 2015 Resultat 2015 Status och utveckling Patientsäkerhet säker vård med god kvalitet God vård i livet slut Andel med brytpunktssamtal till patient och närstående, smärtskattning, bedömning av munhälsa, ordination av läkemedel mot ångest och ej avliden i ensamhet (medelvärde) 67 % 80 % 71 % 2015 avled 73 personer som bodde på särskilt boende, vistades på korttidsbo- 13

ende eller var inskriva i hemsjukvård i Oxelösunds kommun. Av dessa avled 56 personer inom verksamheten, övriga på sjukhus eller annan plats. 47 personer avled en av vården förväntad död, då man borde kunnat planera för och genomföra en god vård i livets slut. Andel som fått ett brytpunktssamtal av läkare har ökat. Munhälsan bedöms oftare än 2014 och andelen som smärtskattas är den högsta någonsin. Kvalitetsspindel från www.palliativ.se Gröna områden visar uppfyllda målvärden, röda ej uppfyllda. 14

Kvaliteten varierar mellan olika enheter. Korttidsboende och hemsjukvård har uppnått en högre kvalitet än särskilt boende. God hygien: Nämndens mål Mått till nämndens mål Ingångsvärde 2014 Målvärde 2015 Resultat 2015 Status och utveckling Patientsäkerhet säker vård med god kvalitet God hygien Vårdrelaterade infektioner och korrekt utförd handdesinfektion hos personal 187 st Minska 10 % (< 168 st) 181 6 % 50 % 57 % Under året har särskilt boende deltagit i Svenska HALT, punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning. Resultatet visar att andelen vårdrelaterade infektioner i Oxelösunds kommun är högre än rikssnittet för demensboende och korttidsboende. Kontakt är tagen med Smittskydd/Vårdhygien för att analysera riskfaktorer och ta fram åtgärder. Patientsäkerhetsronder 2015 har haft tema trycksår och hygien. Personalen 15

har kontrollerats vad gäller korrekt utförande av handdesinfektion med handcheck. Resultatet blev att 148 personer av 259 testade (57%) klarade kontrollen. Övriga resultat: Patientsäkerhetskultur På patientsäkerhetsronderna har personalen fyllt i en enkät om säkerhetkulturen på arbetsplatsen. Man bedömer dels det egna ansvaret, dels chefens ansvar. På alla enheter finns en god kännedom om att säkerheten är viktig. Det märks tydligt i mätningen om enheten nyligen bytt enhetschef. Personalen har då svårt att bedöma hur enhetschefen tar sitt ansvar för säkerheten. I stort sett all personal vet hur man rapporterar avvikelser, de flesta är villiga att rapportera avvikelser även om ingen skada uppstått, riskerar inte att bli negativt bemötta om de tar upp avvikelser eller diskuterar tillbud/risker, känner till hur många avvikelser som finns på arbetsplatsen och anser att man har mötesforum där man tillsammans går igenom och lär av avvikelser. 16

Avvikelser Antalet avvikelserapporter inom hälso- och sjukvård har ökat sedan 2014. 73% av rapporterna gäller brister i läkemedelshantering. Den största andelen utgörs av utebliven läkemedelsdos. Antalet rapporter om utebliven signatur på signeringslista har minskat. Risk/incident i läkemedelshantering kan vara ej låsta läkemedelsskåp, utgånget datum på läkemedel. Inom omvårdnad rapporteras utebliven provtagning, utebliven eller felaktig sårvård, brister i hantering av rörelselarm. Utebliven/brister i rehabilitering och träning har ökat. En händelse har anmälts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) enligt lex Maria. Antalet avvikelserapporter till annan vårdgivare har varit 8. 900 800 700 600 Avvikelser Hälso- och sjukvård 845 795 724 598 500 400 300 200 100 468 430 347 321 282 173180 140 39 38 377365 377 277 179 81 461 212218221 0 Särskilt boende Ordinärt boende Totalt 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 17

Tillsyn av hälso- och sjukvård i bostäder med särskild service enligt LSS Medicinskt ansvarig sjuksköterska har gjort en uppföljning av tillsyn 2014 av hälso- och sjukvård i bostäder med särskild service enligt LSS. Verksamheten har inte åtgärdat de brister som identifierades 2014. Bristerna gällde främst teamträffarnas struktur och genomförande, dokumentation samt rutiner som saknas eller inte följs för riskbedömning, samtycken och kommunikation. 18

Övergripande mål och strategier för kommande år Nämndens mål Patientsäkerhet - säker vård med god kvalitet Förebyggande arbetssätt Patientsäkerhet säker vård med god kvalitet God vård i livet slut Patientsäkerhet säker vård med god kvalitet God hygien Patientsäkerhet säker vård med god kvalitet God demensvård Mått till nämndens mål Antal riskbedömningar av risk för undernäring, fall, trycksår och ohälsa i munnen och andel med måluppfyllelse (åtgärder vid risk och uppföljning) Andel med brytpunktssamtal till patient och närstående, smärtskattning, bedömning av munhälsa, ordination av läkemedel mot ångest och ej avliden i ensamhet (medelvärde) Andel personal med korrekt utförd handdesinfektion Andel som inte har olämpliga läkemedel (neuroleptika och lugnande) Ingångsvärde 2015 Målvärde 2016 237 300 76% 85% 71% 80% 57% 75% 55% 60% Strategier: Fortsatt arbete med implementering av ledningssystem för kvalitet Fortsatt arbete med patientsäkerhetsronder (1 gång/år av Mas på alla arbetsplatsträffar). Tema nutrition och hygien. Fokus på mellanmål, berikning av maten och att minska nattfastan med praktiska övningar. Ta fram organisation, ansvarsfördelning och rutiner för hygienarbetet Fortsatta kontroller av korrekt utförd handdesinfektion Samverka med smittskydd/vårdhygien för att analysera orsaker till vårdrelaterade infektioner på de avdelningar/sektioner på särskilt boende med högt antal och sätta in åtgärder Utbildning/workshop i Senior alert för berörd personal i hemtjänst/hemsjukvård Workshops för all vårdpersonal inom äldreomsorgen om smärtskattning Fortsatta utbildningsinsatser för att kunna registrera i BPSD-registret Fortsätta registrera i BPSD-registret för att öka kvaliteten i demensvården Ta fram rutiner för kontinensarbetet, utse ansvarig Arbeta enligt rutiner för läkemedelsgenomgångar i samverkan med vårdcentralen Införande av SKILS, ett verktyg för sjuksköterska bedömning vid akut försämring av hälsotillståndet hos en patient Införande av digital signering på Björntorp och i hemsjukvården 19

Införande av hjärtsviktsprocessen, ett arbetsätt för att kvalitetssäkra vården av patienter med hjärtsvikt Använda NITHA, ett digitalt verktyg för händelseanalys Uppföljning av utvecklingsarbetet för en kvalitetssäkrad demensomvårdnad 20