Nya riktlinjer för behandling vid psykisk sjukdom och missbruk- hur kan vi hjälpa och bemöta på bästa sätt

Relevanta dokument
Vilka vårdverksamheter arbetar med missbrukspatienter i Sverige

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Välkomna till. Riskbruk, missbruk och beroende. nationell baskurs dag 2

Psykosociala stödinsatser

Psykosociala stödinsatser

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Behandling vid samsjuklighet

Psykosociala stödinsatser. Boendeinsatser

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

-Stöd för styrning och ledning

Psykosociala metoder och stöd

Case management enligt ACT

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Psykosociala stödinsatser

Behandling av personer med komplexa vårdbehovv. rdbehov. Målgrupper. Seminarium för f r chefer och beslutsfattare

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Katrin Boström, Helena de la Cour Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Vård- och stödsamordning

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Sverige Vansinneskörningen i Gamla stan. Mordet på utrikesminister Anna Lind. Psykpatient på permission knivskar liten flicka till döds.

Chefsstöd

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

Psykosociala stödinsatser, anhöriga och nätverksinsatser

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Antagen av Samverkansnämnden

Samteamet - en förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Förvaltningsversion publicerad 11 december 2017

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Inledning

Projekt samsjuklighet

Supported employment, en egen väg till arbete

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce

Evidensbaserade psykosociala behandlings- och stödinsatser samt självläkning. Basutbildning dag 3

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne.

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

SN-DD:s remissvar på Missbruksutredningen SOU 2011:35

Evidens. vård och utbildning

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Information om Vård- och stödsamordning och resursgruppsarbete

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

Evidensbaserad praktik. Hur arbetar vi evidensbaserat i praktiken?

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

Vilken målgrupp pratar vi om?

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge

Vårdgaranti för missbruksvård

Behandlingsplanering

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykisk funktionsnedsättning

Maria Ungdom. Samordnade insatser för ungdomar med missbruk. Helena von Schewen & Gisela Baumgren

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Missbruk

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Dnr HISSEN. Hemlöshet, integrerad social stödinsats. Södermalms Stadsdelsförvaltning. Resultatredovisning. November stockholm.

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Beroendekliniken. i Göteborg

Hur får man brukarstyrning när brukaren har svårt att styra?

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Vad är nationella riktlinjer?

Transkript:

Nya riktlinjer för behandling vid psykisk sjukdom och missbruk- hur kan vi hjälpa och bemöta på bästa sätt Stefan Borg Docent och specialist i psykiatri Beroendeläkare 2016-09-27

Maria Ungdom Hemlösa i Stockholm Nittiotalskrisen Gungner Kim Mueser och Robert Drake i New Hampshire Nationella riktlinjer 2

3

Den svenska modellen Lagar,HSL SOL ex.vis SIP Riktlinjer Avtal Policy Lokala avtal

Socialstyrelsens nya riktlinjer nya områden Ungdomar Bensodiazepiner och opioider LARO Sociala stödinsatser arbete boende Nätverk- anhörig insatser 5

Vad innebär samsjuklighet Med samsjuklighet avses att en person samtidigt uppfyller diagnostiska kriterier för missbruk eller beroende och för någon annan form av psykisk störning. Bland personer som vårdas för sitt missbruk, beroende har 30 50 procent en samtidig psykisk sjukdom, vanligast är ångest- och depressionssjukdomar och personlighetsstörningar. Omkring 20 30 procent av de personer som är aktuella i vården på grund av psykisk ohälsa har samtidigt ett missbruk eller beroende. 6

Bakgrund i Sverige Missbruksvården kommer ur kommunala nykterhetsnämnder och anstalter Psykiatrin har tradition i mentalsjukvården Utveckling både inom socialtjänst och psykiatri, ofta parallellt 7

12 månaders prevalens för psykiatrisk sjuklighet för patienter som sökt för missbruk (NESARC,,ca 43000 personer) Alkohol beroende /missbruk Narkotikaberoende/missbruk Depr 41 % 66 % Ångest 33 % 43 % Personlighetsstörning 28 % 48 % 8

Hodgins mfl 2007 Ungdomar i missbruksbehandling : Psykisk sjuklighet hos 90% flickorna och 81% hos pojkarna vid Maria Ungdom i Stockholm 9

Psykisk störning Psykiatrisk sjuklighet Personlighets störning Försämrar prognosen hos patienter med beroende och missbruk 10

Riskbruk Missbruk Beroende Försämrar prognosen hos patienter med psykiatriska diagnoser 11

Ökad uppmärksamhet i hela västvärlden efter avvecklingen av mentalsjukhusen och spridningen av narkotika och drogmissbruk 12

DD- Dubbeldiagnoser Samsjuklighet 13

Primärt- sekundärt Sekventiella insatser Parallella insatser Integrerade insatser 14

Psykosocial funktion Social Kognitiv 15

Vinster av strukturell utveckling Fig 4 30 Antal delirium tremens i norra Stockholms stad 28 25 24 20 20 15 15 16 10 5 3 0 0 1 1 jan-mar 97 apr-jun 97 jul-sep 97 okt-dec 97 jan-mar 98 apr-jun 98 jul-sep 98 okt-dec 98 jan-mar 99 apr-jun 99 16

Socialstyrelsens riktlinjer Sammanfattande konklusion Evidens baserad behandling gäller men Hur integrerar vi de olika perspektiven i den praktiska behandlingssituationen? 17

Kunskapsbaserad behandling Integrerad Behandling Case Manager (CM) Assertive Community Treatment (ACT) 18

Integrerad behandling Aktivt uppsökande Omlärning, färdighetsträning Klienten/patienten delaktig Långvarigt åtagande Medicinering integrerad i psykosocial behandling Stegvis förändrad behandlingsinställning Familj/nätverksstöd 19

Assertive Community Treatment Samordning, planering, uppföljning och stödfunktioner Motivation, social färdighetsträning, återfallsprevention Kris- och uppsökande verksamhet Tillgänglighet Definierat antal patienter 20

Rekommendationer om samordning (case management) Hälso-och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda individuell case management i form av strengths model till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och behov av samordning erbjuda case management i form av integrerade eller samverkande team till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och svår psykisk sjukdom 21

Case managerrollen I Sverige En av de ansvariga organisationerna utsedd och bemyndigad person som ansvarar för, planerar, organiserar, samordnar och utvärderar vården av en klient/patient under en hel vårdinsats. Rollen är olika i olika vårdkulturer och har förändrats med tid 22

Case managerrollen i Sverige Stödja patienten att uppnå gemensamma beslut Säkerställa kontinuitet I personkontakterna Vara lärare och utbildare Fungera som förebild Stödja problemlösning Tillsammans med referensgruppen göra en samordnad planering och genomförande av all behandling och praktiska insatser på vårdnivå 23

Individuell case management i form av strengths model samordning av behandlings- och stödinsatser utnyttjar resurser i samhället genom att samordna insatser och uppmuntra till samverkan mellan olika aktörer fokuserar på individens förmågor och möjligheter uppsökande verksamhet är det arbetssätt som föredras, arbetet bedrivs utanför kontorsmiljö krisberedskap under dagtid antalet klienter per case manager är inte fler än 20 24

Stegvis case management enligt Kim Mueser Engagemangstadiet Motivationsstadiet Behandlingsstadiet Konsolideringsstadiet 25

Några skillnader Förebygga psykiatrisk försämring snarare än konfrontation av förnekandet Öka selfefficacy snarare än symptomfrihet Skademinimering och hållande-retention I första hand Långsamt takt och långsiktigt perspektiv Stegvis behandling Proaktivt utnyttjande av läkemedel Använd beteendeanalys och social färdighetsträning Arbete i ett anhörig/familjeperspektiv Insatser och behandling ges utanför mottagningen till stora delar Information av övriga vårdgivare kontinuerligt 26

Rekommendationer modeller för boendeinsatser Hälso-och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda boendeinsatser i form av vårdkedja eller bostad först till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och som är hemlösa Hälso-och sjukvården och socialtjänsten kan i undantagsfall erbjuda boendeinsatser i form av boendetrappa till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika som är hemlösa 27

IPS-modellen (Individual Placement and Support) Val av arbete utgår från klientens önskemål Jobb direkt, utan föregående arbetsträning eller bedömning av arbetsförmåga ( place then train ) Stöd av coacher på arbetsplatsen Stöd av CM från vårdansvariga 28

Psykosocialt stöd till vuxna anhöriga och närstående Hälso-och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda psykosocialt stöd i form av Al- eller Naranon-inspirerade stödprogram erbjuda psykosocialt stöd i form av coping skills training Hälso-och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda Community reinforcement approach and family traning (CRAFT) som ett stöd till anhöriga som vill motivera närstående till behandling 29

Tre typer av nätverksinsatser 1. Insatser som involverar anhöriga i vård och rehabilitering av personer med missbruk och beroende för att stödja processen 2. Insatser som involverar anhöriga i att motivera behandlingsovilliga personer till att inleda vård för att hantera sitt missbruk och beroende 3. Insatser inriktade på stöd till vuxna anhöriga med fokus på hur de själva påverkas i sitt liv av att leva nära någon som missbrukar och hur de kan hantera sin situation 30

Programinnehåll - Checklista Programmet har fokus på och integrerar behandling/omvårdnad av båda tillstånden Insatser utförs av samma personal Hög grad av struktur för att säkerställa integrering och långsiktiga insatser Skriftlig vårdplanering, skattningsskalor för bedömning av kliniskt tillstånd och manualer för vårdprocessen, exempelvis krisplan Tillräckligt långa behandlingstider, minst ett år Anpassad missbruksvård och psykiatrisk vård Personalen utbildad I bedömning av psykopatologi, beteendeanalys, social- och kognitiv funktionsnivå och behandlingsstrategier Skriftliga lokala instruktioner och delegationer Skriftlig överrenskommelse om samverkan och resursallokering med vårdgrannar Gemensamma, skriftliga uppföljningskriterier 31

Några praktiska reflexioner Används icke beroendeskapande läkemedel? Kan patienten/klienten återfallsprevention? Bättre resultat med högre struktur och mindre ångestskapande inslag Behandlingsretentionen viktigast 32

Vilka vårdverksamheter arbetar med missbrukspatienter i Sverige Allmänmedicin Allmänpsykiatri Företagshälsovård Specialiserad beroendevård Ekonomi och arbetsmarknadsenheter Socialtjänstens öppna- och slutna missbrukarvård Kriminalvårdens frivård och anstalter Socialtjänstens Socialpsykiatri Privata behandlingshem och program Socialtjänstens Ungdoms- och familjeverksamhet Statens Institutionsstyrelse 33

Olika lagstiftning Olika organisering Olika ansvar Olika chefsfunktion Olika utbildning Tradition Olika incitament 34

Samverkan/konflikttradition 35

Trappan Diskussion Argumentation Polarisering, debatt Demonisering Gruppbildning Överkörning Förlora ansiktet Eliminering 36

TACK Stefan.Borg46@gmail.com 37