1 (11) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Svar på uppdrag i regleringsbrev 2015 rörande det nationella programmet för Europeiska socialfonden (ESF) 2014-2020 Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm LM Ericssons väg 30 126 26 Hägersten 08-786 90 00 E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se 08-411 27 89 202100-5521
2 (11) Sammanfattning Inför nuvarande socialfondsperiod 2014-2020 och i enlighet med uppdraget i regleringsbrev har Försäkringskassan ökat sitt engagemang och organiserat arbetet för att bättre nyttja socialfondens möjligheter för att driva projekt till stöd i utvecklingsarbetet kring flera av Försäkringskassans målgrupper. Från och med nuvarande socialfondsperiod är Försäkringskassan ordinarie ledamot i de åtta regionala strukturfondspartnerskapen (SFP). Att Försäkringskassan nu är ordinarie ledamot har stor betydelse för vår möjlighet att utföra uppdraget rörande ESF. Regionala kontaktpersoner har utsetts gentemot de åtta EU-regionerna. Kontaktpersonerna arbetar strategiskt och stödjande på regional nivå. På nationell nivå finns ett ESF-kansli med ansvar för Försäkringskassans strategiska arbete rörande ESF kopplat till Försäkringskassans ordinarie uppdrag och mål. Kansliet är också en intern stödfunktion till nationell, regional och lokal nivå. I det utvecklingsarbete som ESF stödjer har Försäkringskassan valt att prioritera unga till och med 29 år med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, särskilt de med en psykisk ohälsa, förebyggande insatser för att motverka utanförskap, särskilt för unga, kvinnor som är eller har varit sjukskrivna. De valda prioriteringarna syftar till att ge stöd till de målgrupper som är i störst behov av insatser. För nationella satsningar ser Försäkringskassan att det är angeläget att bedriva utvecklingsarbete kring följande grupper unga med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, särskilt de med psykisk ohälsa, kvinnor som är eller har varit sjukskrivna, personer som saknar sjukpenninggrundande inkomst nyanlända. De första projekten startade hösten 2015. Därför är deltagande och direkta erfarenheter som projektägare och medfinansiär begränsade. Försäkringskassan deltar per den 31 december 2015 som medfinansiär i 27 av totalt 66 projekt inom programområde 2 inklusive en nationell förstudie där Försäkringskassan är projektägare. Den nationella förstudien rör gruppen nyanlända och syftet är att utveckla samarbetsformer och metoder för att tidigare än idag kunna identifiera ohälsa hos nyanlända i etableringsfasen och därmed kunna erbjuda rätt rehabiliteringsinsatser under tiden i etablering.
3 (11) Innehållsförteckning Svar på uppdrag i regleringsbrev 2015 rörande det nationella programmet för Europeiska socialfonden (ESF) 2014-2020... 1 Sammanfattning... 2 1. Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Uppdrag i regleringsbrev för 2015... 4 2. Förberedelse och organisation för uppdraget... 4 2.1 Strategiskt arbete... 4 2.2 Organisation... 5 2.2.1 Regionala kontaktpersoner... 5 2.2.2 Strukturfondspartnerskap... 5 2.2.3 Nationellt ESF-kansli och ett Förvaltnings- och utvecklingsforum... 5 3. Insatser för socialfondens målgrupper 2015... 6 3.1 Prioriterade målgrupper... 6 3.2 Stöd till personer för att återgå i arbete eller etablera sig på arbetsmarknaden... 6 3.2.1 Projektägande... 7 3.2.2 Medfinansiering... 7 4. Insatser för att förhindra att personer ställs utanför arbetsmarknaden... 7 4.1 Projektägande och medfinansiering... 7 5. Samarbete med Svenska ESF-rådet i arbetet med uppföljning och utvärdering... 7 5.1 Samarbetet... 7 6. Erfarenheter och lärdomar av betydelse för Försäkringskassans verksamhet... 8 6.1 Erfarenheter från socialfondsperioden 2007-2013... 8 6.2 Övriga erfarenheter från socialfondsperiod 2014-2020... 9 6.2.1 Erfarenheter från utlysningar av ESF-medel... 9 6.2.2 Konsekvenser av medfinansieringskonstruktionen... 9 6.2.3 Försäkringskassans interna arbete och organisation... 9 6.2.4 Övervakningskommittén och dess arbetsutskott... 10 6.2.5 Samarbetet med andra myndigheter och aktörer inför och under programperioden... 10
4 (11) 1. Inledning 1.1 Bakgrund Försäkringskassan är en viktig aktör inom ramen för arbetet med den Europeiska socialfonden (ESF) i Sverige. Från och med socialfondsperioden 2007-2013 och fortsatt har uppdraget förtydligats och inför nuvarande socialfondsperiod 2014-2020 har myndigheten ökat sitt engagemang och organiserat arbetet för att bättre nyttja socialfondens möjligheter till stöd i utvecklingsarbetet kring flera av Försäkringskassans målgrupper. 1.2 Uppdrag i regleringsbrev för 2015 Försäkringskassan ska delta i genomförandet av det nationella socialfondsprogrammet för investering för tillväxt och sysselsättning 2014 2020 i syfte att ge stöd till personer som har behov av stöd för att återgå i arbete eller etablera sig på arbetsmarknaden. Deltagande kan även röra insatser för att förhindra att personer ställs utanför arbetsmarknaden. Försäkringskassan ska även bistå Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) i arbetet med uppföljning och utvärdering av insatser inom det nationella socialfondsprogrammet. Försäkringskassan ska redovisa sitt deltagande i, samt samverkan med andra myndigheter och aktörer inom ramen för, det nationella socialfondsprogrammet. Försäkringskassan ska även redovisa erfarenheter och lärdomar av detta program som myndigheten bedömer vara av betydelse för dess verksamhet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) med kopia till Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 29 februari 2016. 2. Förberedelse och organisation för uppdraget 2.1 Strategiskt arbete Försäkringskassans arbete med förberedelser för nuvarande socialfondsperiod intensifierades under 2013. Ett nationellt ESF-kansli med expertkompetens inrättades. Försäkringskassan deltog i arbetet med utformningen av Partnerskapsöverenskommelsen (PÖ) 1 och det nationella socialfondsprogrammet genom de departementsledda referensgrupperna. På regional nivå deltog Försäkringskassan i det regionala planeringsarbetet och i 1 PÖ är ett strategiskt dokument som syftar till att effektivisera genomförandet av EU:s struktur- och investeringsfonder. Det är en överenskommelse mellan Kommissionen och Sverige.
5 (11) upprättandet av regionala planer i dialog med regionalt tillväxtansvariga, Svenska ESF-rådet och övriga berörda aktörer. Försäkringskassans arbete med socialfonden finns beskrivet i riktlinjer. Av riktlinjerna framgår bland annat Försäkringskassans prioriterade målgrupper relaterat till socialfonden samt beslutsordning för medverkan i projekt. 2.2 Organisation 2.2.1 Regionala kontaktpersoner Försäkringskassan har utsett regionala kontaktpersoner gentemot de åtta EUregionerna 2, de så kallade NUTS 2-områdena. Kontaktpersonerna arbetar strategiskt och stödjande på regional nivå, är delaktiga i utformningen av socialfondens regionala handlingsplaner i respektive region och har kontinuerlig kontakt med externa samarbetsparter såsom Svenska ESF-rådets regionkontor, kommuner, Arbetsförmedling, näringsliv och social ekonomi. Kontaktpersonerna är också en ingång för externa och interna parter i blivande och pågående projekt i sin region och ger stöd till lokala och regionala projekt. Kontaktpersonerna arbetar med strategiska frågor rörande lokal och regional samverkan mellan aktörer. Därmed underlättas en helhetssyn hos Försäkringskassan i det regionala ESF-arbetet. 2.2.2 Strukturfondspartnerskap Från och med nuvarande socialfondsperiod är Försäkringskassan ordinarie ledamot i de åtta regionala strukturfondspartnerskapen (SFP). Att Försäkringskassan nu är ordinarie ledamot har stor betydelse för vår möjlighet att utföra uppdraget rörande ESF. Genom Försäkringskassans ledamotskap underlättas en helhetssyn hos SFP om regionens befolkning, behov och socioekonomiska struktur. Socialförsäkringen och våra målgruppers situation och behov i de åtta EU-regionerna har också påverkan på de regionala handlingsplanerna och på utformningen av de regionala utlysningarna. 2.2.3 Nationellt ESF-kansli och ett Förvaltnings- och utvecklingsforum På nationell nivå finns ett ESF-kansli med ansvar för Försäkringskassans strategiska arbete rörande ESF kopplat till Försäkringskassans ordinarie uppdrag och mål. Kansliet är också en intern stödfunktion till nationell, regional och lokal nivå. Kansliet samarbetar med Försäkringskassans ledamöter i Strukturfondspartnerskapen och de regionala kontaktpersonerna samt leder ett internt forum för förvaltnings- och utvecklingsfrågor rörande ESF med representanter från avdelningarna för de berörda livssituationerna. 3 2 Förkortning av Nomenclature of Units for Territorial Statistics, statistiska territoriella enheter, i Sverige är NUTS2: Övre Norrland, Mellersta Norrland, Norra Mellansverige, Västsverige, Östra Mellansverige, Stockholm, Småland och Öarna, Sydsverige 3 Organisationen för att möta människors behov av stöd i olika livssituationer är indelad i avdelningarna: Tillfälligt nedsatt arbetsförmåga, Funktionsnedsättning eller varaktigt nedsatt arbetsförmåga, Väntar eller har barn och Ny i Sverige eller arbetssökande
6 (11) Mellan nationellt ESF-kansli, regionala kontaktpersoner och SFP-ledamöter sker regelbundet samarbete och utbyte av erfarenheter. Det nationella ESF-kansliet medverkar i nätverk i Sverige och inom EU i syfte att genom regelbunden dialog och samverkan underlätta ett framgångsrikt transnationellt samarbete i de ESF-projekt där Försäkringskassan är part och för att hämta inspiration från övriga EU-länder. Det nationella ESF-kansliets områdeschef är ledamot av Övervakningskommittén och dess arbetsutskott, vars uppgift är att säkra kvalitet och effektivitet i genomförandet av socialfondsprogrammet. 3. Insatser för socialfondens målgrupper 2015 3.1 Prioriterade målgrupper I det utvecklingsarbete som ESF stödjer har Försäkringskassan valt att prioritera unga till och med 29 år med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, särskilt de med en psykisk ohälsa, förebyggande insatser för att motverka utanförskap, särskilt för unga, kvinnor som är eller har varit sjukskrivna. De valda prioriteringarna syftar till att ge stöd till de målgrupper som är i störst behov av insatser. För nationella satsningar ser Försäkringskassan att det är angeläget att bedriva utvecklingsarbete kring följande grupper unga med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, särskilt de med psykisk ohälsa, kvinnor som är eller har varit sjukskrivna, personer som saknar sjukpenninggrundande inkomst, nyanlända. 3.2 Stöd till personer för att återgå i arbete eller etablera sig på arbetsmarknaden Insatser för att personer ska återgå eller etablera sig på arbetsmarknaden sker i socialfonden inom ramen för programområde 2, Öka övergångarna till arbete. De första projekten startade hösten 2015. Därför är deltagande och direkta erfarenheter som projektägare och medfinansiär begränsade.
7 (11) 3.2.1 Projektägande Försäkringskassan är projektägare till en nationell förstudie som rör gruppen nyanlända. Förstudiens syfte är utveckla samarbetsformer och metoder för att tidigare än idag kunna identifiera ohälsa hos nyanlända i etableringsfasen och därmed kunna erbjuda rätt rehabiliteringsinsatser under tiden i etablering. I förstudien sker ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen som samarbetspart och medfinansiär. Samarbete ska också ske med andra aktörer såsom Migrationsverket och kommuner. Målet med förstudien är att problemformuleringen utvecklas och att stöd för valda metoder ökar så att ett genomförandeprojekt är motiverat med start sommaren 2016. Inom förprojektet planeras för ett transnationellt samarbete med Tyskland. 3.2.2 Medfinansiering Försäkringskassan deltar per den 31 december 2015 som medfinansiär i 27 av totalt 66 projekt inom programområde 2 inklusive den nationella förstudien. En majoritet av de planerade deltagarna är unga 15-29 år. Då Svenska ESF-rådets projektdatabas inte är i full funktion är dessa uppgifter delvis manuellt framtagna och kan vara ofullständiga. 4. Insatser för att förhindra att personer ställs utanför arbetsmarknaden 4.1 Projektägande och medfinansiering Insatser för att förhindra att personer ställs utanför arbetsmarknaden sker i socialfonden inom ramen för programområde 1, Kompetensförsörjning. Försäkringskassan deltar per den 31 december 2015 som samarbetspart i en nationell förstudie med SKL som projektägare. Förstudien ska inventera och sammanställa kompetensförsörjningsbehoven inom den svenska välfärdssektorn. 5. Samarbete med Svenska ESF-rådet i arbetet med uppföljning och utvärdering 5.1 Samarbetet Försäkringskassan samarbetar med Svenska ESF-rådet, Arbetsförmedlingen och SCB kring den omfattande insamling av grunddata från projekt som krävs för att kunna operationalisera EU:s krav på uppföljning och utvärdering. Tillvägagångssättet för insamlingen av grunddata förenklar för projektägarna genom att den manuella insatsen rörande datainsamling minskat. Myndigheterna för även en dialog inför utvärderingen av programmet och de enskilda projekten. Svenska ESF-rådet har genomfört två upphandlingar av utvärdering i ramavtal som projekten kan avropa från. Möjligheten till avrop av utvärdering underlättar för den enskilde projektägaren. Resultatet av de
8 (11) avropade utvärderingar ska redovisas till ESF-rådet som ackumulerar resultaten till kommissionen som kluster eller programutvärderingar. ESF-rådets upphandling har dock överklagats och tillsvidare måste varje projekt upphandla utvärdering. 6. Erfarenheter och lärdomar av betydelse för Försäkringskassans verksamhet 6.1 Erfarenheter från socialfondsperioden 2007-2013 Denna återrapportering ska beskriva erfarenheter från 2015. För att skapa förståelse för hur Försäkringskassan valt att organisera och styra arbetet sammanfattas först de lärdomar Försäkringskassan har från föregående programperiod eftersom den kunskapen har betydelse och påverkan på arbetet i nuvarande period. Erfarenheter av insatser för deltagare: Det har varit uppskattade insatser. Deltagarna har på gruppnivå tagit större steg mot arbete/studier än deltagare i ordinarie verksamhet. Erfarenheter för organisationen: Kompetenshöjande för projektpersonal. Det finns behov av ett förbättrat internt stöd. Projektens styrgrupper behöver förstå sin roll och ge ett verkligt stöd. Erfarenheter rörande struktur: Ökad samverkan har uppnåtts mellan berörda aktörer. Nackdel att Försäkringskassan inte varit ordinarie ledamot i Strukturfondspartnerskapen. Förankring av projekt är viktigt för resultatet och vid en eventuell implementering men brister ibland. Utvärdering: Utvärderingarna har bristfällig kvalitet och det kan vara svårt att utläsa konkreta resultat och effekter samt vilka metoder som använts. Många projekt saknar ett referenstillstånd att jämföra med. Behov av nya mått/indikatorer finns för programperioden 2014-2020.
9 (11) Försäkringskassan arbetar för att ta tillvara de erfarenheter och kunskaper som redovisas ovan och omsätta och förvalta kunskaperna inom myndigheten. Det görs med det övergripande syftet att stärka myndighetens förmåga och kompetens i rollen som projektägare, medfinansiär och samarbetspart under nuvarande period och därmed bättre nyttja fondens möjligheter för våra målgrupper. 6.2 Övriga erfarenheter från socialfondsperiod 2014-2020 Nedan beskrivs erfarenheter från 2015 som rör organisatoriska och administrativa frågor. Erfarenheter från insatser till berörda målgrupper finns beskrivet i avsnitt 3.2 och 4.1. 6.2.1 Erfarenheter från utlysningar av ESF-medel Svenska ESF-rådets utlysningar av ESF-medel startade under våren 2015. Samarbetet mellan de regionala aktörerna och förutsägbarheten kring utlysningar, utlysningsperiod och innehåll, varierar mellan regionerna. I regioner med ett väl fungerande samarbete mellan Svenska ESF-rådets regionkontor och övriga aktörer och där det finns en plan för kommande utlysningar finns en större förutsättning för projektägare och medfinansiärer att kunna nyttja fonderna strategiskt. Eftersom de första beviljade projekten startade hösten 2015 är deltagande och direkta erfarenheter som projektägare och medfinansiär begränsade. Svenska ESF-rådet informerade i början av socialfondsperioden att de hade för avsikt att i vissa fall teckna överenskommelser med berörda myndigheter kring satsningar på nationell nivå. Så har dock inte skett utan Svenska ESF-rådet har valt att utlysa medel istället. Försäkringskassan anser att det hade varit av värde att pröva metoden med myndighetsöverenskommelser. 6.2.2 Konsekvenser av medfinansieringskonstruktionen Nuvarande konstruktion där deltagarnas medfinansiering baseras på närvarotimmar och ersättningsnivåer, leder till svårigheter att genomföra projekt som riktas till målgruper som står särskilt långt från arbetsmarknaden. Det kan innebära att projektidéer för angelägna målgrupper inte kan genomföras och/eller att kvaliteten påverkas på grund av att deltagarantalet ökas för att kompensera för den låga medfinansieringsgraden. Det finns även en risk att deltagare som lämnar ett projekt tidigt efter en lyckad insats, t ex för att de har fått ett arbete, ses som en nackdel för projektet på grund av att dessa personers medfinansiering försvinner från projektet. 6.2.3 Försäkringskassans interna arbete och organisation Tonvikten under 2015 har varit att fortsätta förbereda, anpassa och stödja verksamheten kring socialfonden för att bättre kunna nyttja dess möjligheter för våra målgrupper. I det arbetet är ett väl utvecklat samarbete med våra samarbetsparter avgörande och Försäkringskassan arbetar aktivt med samverkan på lokal, regional och nationell och transnationell nivå.
10 (11) De regionala kontaktpersonerna gentemot ESF har under 2015 deltagit i en utbildning i Logical framework approach, LFA, en metod för projektplanering som Svenska ESF-rådet rekommenderar för ESF-projekt. Gruppen har även fått fördjupad information från Svenska ESF-rådet om socialfondsprogrammet, jämställdhetsintegrering samt ekonomi i ESF-projekt. Försäkringskassans ökade engagemang och organisation med regionala kontaktpersoner, ledamotskap i de regionala strukturfondspartnerskapen, ett nationellt ESF-kansli och ett förvaltnings- och utvecklingsforum ger dels möjligheter till påverkan på hur medlen ska nyttjas för att nå våra målgrupper, dels påverkas synen på Försäkringskassan som aktör positivt. 6.2.4 Övervakningskommittén och dess arbetsutskott Försäkringskassan är ledamot i Övervakningskommittén och även ledamot i dess arbetsutskott. Genom Försäkringskassans aktiva engagemang i Övervakningskommittén ges möjlighet till påverkan på genomförandet av socialfondsperioden i Sverige 2014-2020. 6.2.5 Samarbetet med andra myndigheter och aktörer inför och under programperioden Som framgår i denna rapport sker ett omfattande samarbete med myndigheter och aktörer inom ramen för det nationella socialfondsprogrammet. Inför framtagandet av Partnerskapsöverenskommelsen och det nationella socialfondsprogrammet gavs berörda aktörer större möjlighet till påverkan jämfört med föregående perioder genom de partssammansatta referensgrupper som tillsattes. Samarbetet fortsätter nu under perioden på nationell, regional, lokal och transnationell nivå. Samarbetet sker dels strukturerat och regelbundet, dels situationsanpassat till exempel vid utlysningar. För Försäkringskassan är samverkan en naturlig och nödvändig del av arbetet kring våra målgrupper och i vårt uppdrag för den samordnade rehabiliteringen. Socialfonden blir en möjlighet att öka kunskapen och utveckla samarbete och metoder tillsammans och för de målgrupper som har behov av stöd.
11 (11) Beslut i detta ärende har fattats av överdirektör Ann Persson Grivas i närvaro av t.f. avdelningschef Tomas Höglund, avdelningschef Birgitta Målsäter, avdelningschef Lars-Åke Brattlund, t.f. avdelningschef Ulrika Havossar, rättschef Eva Nordqvist och verksamhetsansvarig Lena Rönnestig, den senare som föredragande. Ann Persson Grivas Lena Rönnestig