Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen



Relevanta dokument
Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013

Det handlar om jämlik hälsa!

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer

Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv

Kommissionen för jämlik hälsa

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

Det handlar om jämlik hälsa

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012

Det handlar om jämlik hälsa

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman

Hela staden socialt hållbar

Reflektioner kring prevention juni Seminarium. Jämlikhet i Hälsa. Tema; Barnfattigdom. Livsvillkor Livsmiljö Hälsa

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

2/3/2013. En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa. Livsvillkor. Hälsoproblem och insatser. Trygga. Livsvillkor.

Vart är vi på väg? Tankar om ojämlikhetsdata

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa

Hur ojämlik är hälsan i Sverige?

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa LUFT-konferensen, 15 september 2017

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

Ilija Batljan Utmaningar och trender inom äldreomsorg?

Åsa Löfström docent em.

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Mötesplats social hållbarhet, 14 september 2017

Mikael Rostila. Docent, universitetslektor. Stockholms Universitet

Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren

Gruppen lågutbildade i Sverige

Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj?

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Konsumentprisets fördelning

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Att växa upp i ekonomisk utsatthet. SKL 5 februari, 2018 Eva Mörk

Drabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har?

Barnfattigdom en mångdimensionell utmaning för välfärdsstaten

Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna,

Välfärds- och folkhälsoprogram

Utbildning för jämlik hälsa. Lärdomar från Sverige

Finanspolitiska rådets rapport Arbetsmarknaden

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

INVESTERINGAR I LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET STEFAN LÖFVEN, MAGDALENA ANDERSSON, IBRAHIM BAYLAN 18 AUGUSTI 2014

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Sammanfattning Syftet med rapporten

Inkomstfördelning och välfärd 2015

Policy Brief Nummer 2018:2

SCB: Sveriges framtida befolkning

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

SVCA:s årsrapport 2013

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson

Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl

Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund

Ohälsa vad är påverkbart?

en fördelningsfråga Olof Bäckman och Johan Fritzell TEMA Hälsa och medicin

Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper

Statistikbilaga Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Hela staden socialt hållbar

DE EUROPEISKA VÄLFÄRDSMODELLERNA. De europeiska välfärdsmodellernas särdrag och utveckling

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF

WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008

Socioekonomiska förutsättningar i Kalmar läns kommuner

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Aktuellt från SUHF Karin Röding Statssekreterare. Utbildningsdepartementet

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott

Hela staden socialt hållbar

Folkhälsopolitiskt program

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Välfärdsopinion 2010: farväl till välfärdsstaten?

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Behovsanalys äldre i Västra Götaland

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan %

Segregation i Stockholms län. Presentation vid SLL:s seminarium i Stockholm John Östh

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

En region för några få En region för alla

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /

Globala målen Telefonundersökning

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

Sveriges framtida befolkning Lena Lundkvist

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Transkript:

Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen Olle Lundberg, professor Eskilstuna 2013-05-31

Abraham Bäck 1713-1795

- många Farsoter härja grufveligen ibland sämre hopen, däruti få af de förmögnare sjukna (Bäck 1765)

-När jag eftersinnar orsakerna till sjukdomar och omåttelig folkdöd ibland Allmogen, och sämre hopen i städerna, så ställa sig i första rummet Fattigdom, Elände, brist på brödfödan, Ängslan och Misströstan. (Bäck 1765)

Med ojämlikhet i hälsa menas: Systematiska skillnader i hälsa och överlevnad mellan socialt definierade grupper Fokus på sociala bestämningsfaktorer Socialt definierade grupper innebär i sig ett fokus på den sociala fördelningen av förhållanden och resurser som är av betydelse för hälsa Gradient och marginalgrupper

Ojämlikhet i hälsa - forskning och policy Forskning om ojämlikhetens bestämningsfaktorer är sammanflätad med analys av policy Forskning har initierats i policysammanhang (Black) Frågor om kausalitet kan testas med hjälp av komparativa studier Interventionsstudier kan ge underlag för vidare insatser och fortsatta studier om kausala mekanismer Allt mer ökat fokus på sociala bestämningsfaktorer Causes of the causes (G. Rose) the conditions in which people are born, grow, live, and work

Det internationella arbetet

Det svenska arbetet

Den generella förklaringsmodellen Sociala bestämningsfaktorer / resurser Uppväxtvillkor Kunskaper och utbildning Arbete, arbetsvillkor, arbetsmiljö Inkomster och ekonomiska resurser Boende, närmiljö Handlingar och beteenden Hur vi reagerar och handskas med förhållanden / resurser Hälsovanor

Dessa faktorer verkar över livet Samhälle Institutioner Sociala grupper Grannskap Nätverk Historisk tid Familj Barngeneration Födelse Barndom Ungdom Vuxenliv Ålderdom Livslopp Föräldrageneration Beteenden Psykologiska processer Biologiska processer Ohälsa, sjukdom, död

Ojämlikhet i hälsa borde vara mindre: Ju större insatser för att stärka människors resurser / möjligheter är Med mer generella system av god kvalitet, bland annat Barnomsorg och skola Arbetsvillkor Socialförsäkringar, inkomstomfördelning Boende, närmiljö Med åtgärder riktade mot specifika risker eller grupper Alkohol- och tobakskontroll Komplementära sociala skyddsnät

Hur det borde vara och hur det är? Väl underbyggd forskning om mekanismer och samband Sammantaget bör man på basis av dessa sammanställningar och rekommendationer vänta sig Samband mellan välfärdsstat och ojämlikhet i hälsa Minst skillnader i Norden, särskilt Sverige Hur ser det ut i dag i Europa och Sverige?

Dödlighet per 100 000 Män, 30-74 år, början av 2000-talet

Dödlighet per 100 000 Kvinnor, 30-74 år, början av 2000-talet 3000 2500 2000 1500 1000 Low Mid 500 High 0 Sweden Finland Denmark Norway England & Wales Scotland Netherlands Brussels France Austria Switzerland Tuscany Turin Barcelona Basque Madrid Estonia Lithuania Hungary Poland Czech

Relativ ojämlikhet (Rate ratios) Total dödlighet, män 30-74 år

Relativ ojämlikhet (rate ratios) Total dödlighet, kvinnor 30-74 år

Återstående medellivslängd vid 30 Män, Sverige 1986-2010 56 54 52 50 48 +5,1 +4,5 +3,3 46 44 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Grundskola Gymnasium Eftergymnasial

Återstående medellivslängd vid 30 Kvinnor, Sverige 1986-2010 +3,7 56 54 52 +2,5 +1,0 50 48 46 44 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Grundskola Gymnasium Eftergymnasial 2013-05-31/ Olle Lundberg

Ojämlikhet i dödlighet Generellt fenomen men variationer mellan länder Minsta ojämlikheten i södra Europa, störst i östra Europa Variationen mellan länder mycket större bland lågutbildade För dem med små egna resurser spelar det större roll var man bor Sverige klarar sig ganska bra i jämförelse Låg dödlighet och mindre absoluta skillnader Men samtidigt ökar ojämlikhet i dödlighet i Sverige Även om de flesta lever längre ökar skillnaderna i Sverige Kvinnor med låg utbildningsnivå stagnerar

Paradoxen Sverige Moderna välfärdsstater i allmänhet, men särskilt länder som Sverige, har en lång tid drivit politik för minskade skillnader: Utbildning öppen för alla, gratis vid användande Offentligt finansierad vård och omsorg av god kvalitet Generösa socialförsäkringar Aktiv strävan mot inkomstutjämning Aktiv arbetsmarknadspolitik Ändå kvarstående och ökande skillnader! Varför?

1. Sociala bestämningsfaktorer inte så viktiga? Finns det någon okänd faktor som vi missat? Nej knappast!

2. Åtgärdernas räckvidd är begränsad? Inkomstutjämning mer påtaglig i Sverige, men kanske otillräcklig? Ojämlikhet i resurser har alltid funnits Inkomstojämlikheten historiskt sett hög, minskande till 1980, sedan ökande. Historiska kvarlevor i form av faktorer som påverkar dem födda 20-, 30-, 40-talen? Den sammantagna effekten okänd

3. Jämlikhet i chanser ger ej jämlikhet i utfall med automatik Utbildning och kunskaper centrala resurser för att kontrollera och medvetet styra sitt liv, direkt och via inkomster m.m. Har expanderad utbildning lett till mer selektion och sortering av personliga egenskaper? (Mackenbach) Kanske, men ej säkert Men resursmultiplikation kan bidra till att ökade chanser kan nyttjas mer av resursstarka. Trolig delorsak!

4. Motverkande krafter Externa faktorer som ökad global konkurrens och krav skulle ha gett ännu större ökning utan välfärsdstat Kanske, men påtagliga ökningar av livslängd på många håll Interna ökad jämlikhet kan i sig ha bidragit till ökande hälsoskillnader Inte omöjligt mer jämlik fördelning av välstånd har också gett fler möjlighet att konsumera också hälsofarliga varor. Långsiktigt övergående?

5. Välfärdspolitiken har urholkats Diskussionen om paradoxen bygger ofta på en idealbild som inte motsvarar verkligheten (nånsin) Men - ett antal välfärdsystem har urholkats, särskilt efter 90-talskrisen, exempelvis: Ersättningsnivåer lägre (A-kassa under OECD snitt) Socialbidragen minskar (60 till 45% av medianinkomst) Högre arbetslöshet, inkomsterna mer ojämlika Troligen en bidragande orsak, men inte hela förklaringen

Sammanfattning - Varför ökande skillnader när vi gör en hel del rätt? Inbyggda begränsningar Ökande selektion till lägre positioner/utsatta grupper? Oavsedda konsekvenser av jämlikheten alla har råd med en ohälsosam livsstil? Resursmultiplikation lika chanser kan nyttjas bättre av resursstarka? Vi gör fortfarande för lite Historiska kvarlevor kvardröjande effekter av ojämlikhet på 30- och 40-talen? Fortfarande för lite av resursutjämning, och allt mindre?

Vad vill vi, vad kan vi?

Trots allt storleken på sociala utgifter är kopplade till bättre hälsa!

Men hur ska det gå till? Historiskt social investeringar har gett effekt, tex Läskunnighet, Folkskola, utbildningsreformer Barnmorskor Människors resurser i fokus samhället kan bidra med Stöd att skapa egna resurser - utbildning, arbetsmarknadspolitik Goda kollektiva resurser socialförsäkringar, vård, omsorg Viktigt med flera lager av skyddsnät Gör mer, gör bättre! Inte en enda stor lösning, utan summan av många små! Det vi gör bra kan vi göra mer av, det vi gör dåligt kan göras bättre.

Tack!

Do the best policies work, or not?

Inkomstojämlikhet (Gini) 1991-2010 2012-09-12 / Olle Lundberg Disponibel inkomst per konsumtionsenhet, SCB

Socialbidragens storlek Fattigdomsgräns 2012-09-12 / Olle Lundberg

2012-09-12 / Olle Lundberg Fattigdom bland socialbidragstagare

Livslängd och social utveckling Livslängd används som en viktig indikator på livsvillkor och utveckling (HDI) Sverige ett av de länder med högst medellivslängd (79/83) Dock tappat från 1:a 1970 till 7:a 2010 (74,6/81) Livslängd/dödlighet fungerar som allmän indikator pga stark koppling till ekonomiska och sociala villkor 2012-09-12 / Olle Lundberg