OBJEKTSPECIFIK TEKNISK BESKRIVNING VÄG, GEOTEKNIK OTBv/geo

Kontraktshandling 11.4 Förfrågningshandling 11.4 Revideringar under anbudstiden Rev.datum Avsnitt Sida nr VÄG 44 TORP - UDDEVALLA DELEN TAVLEGATAN - FRÖLANDSVÄGENS VÄSTRA GÖTALANDS LÄN OBJEKTNR 428257 UTFÖRANDEENTREPRENAD 2005-09-05 OBJEKTSPECIFIK TEKNISK BESKRIVNING VÄG, GEOTEKNIK OTBv/geo

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ORIENTERING...3 2 GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR...3 3 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN...3 3.1 MAJOREBERGSVÄGEN 0/240-0/340 KM, OMBYGGNATION...3 3.1.1 Allmänt...3 3.1.2 Topografi...3 3.1.3 Grundförhållanden...3 3.1.4 Geohydrologi...4 4.1.5 Sättning...4 4.2 MAJOREBERGSVÄGEN 0/340-0/450 KM, NY VÄG OCH BUSSLINGA...4 4.2.1 Allmänt...4 4.2.2 Topografi...4 4.2.3 Grundförhållanden...4 4.2.4 Geohydrologi...5 4.2.5 Stabilitet...5 4.2.5 Sättning...5 4.3 MAJOREBERGSVÄGEN 0/450-0/550 KM, NY VÄGBANA...5 4.3.1 Allmänt...5 4.3.2 Topografi...5 4.3.3 Grundförhållanden...6 4.3.4 Geohydrologi...6 4.4 MAJOREBERGSVÄGEN 0/550-0/650 KM, GC-BANA MOT HERRESTAD (0/000-0/100 KM)...6 4.4.1 Allmänt...6 4.4.2 Topografi...6 4.4.3 Grundförhållanden...6 4.4.4 Geohydrologi...7 5 GEOTEKNISKA ÅTGÄRDER OCH FÖRESKRIFTER...7 5.1 ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER...7 5.2 SCHAKT...7 5.3 FYLLNINGAR...7 5.3.1 Fyllning för underbyggnad...7 5.3.4 Lättklinkerfyllning...8 5.3.5 Stödfyllning mot lättklinker...8 5.3.6 Överbyggnad ovan lättklinker...8 5.4 MATERIALAVSKILJANDE LAGER...8 5.6 KONTROLL OCH UPPFÖLJNING...8 5.6.1 Allmänt...8 5.6.2 Mottagningskontroll av lättklinker...8 Sid 2 / 8

1 ORIENTERING Beskrivningen omfattar ombyggnad av korsningen väg 44 med Tavlegatan och Torpvägen till en cirkulation, samt utbyggnad av Majorebergsvägen förbi Herrestadsskolan. 2 GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR Resultat från utförda geotekniska undersökningar redovisas i Rapport över geotekniska undersökningar (RGEO), daterad 2005-09-05. Notera att rapporten omfattar en större del än vad som ingår i föreliggande entreprenad. 3 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN 3.1 Majorebergsvägen 0/240-0/340 km, ombyggnation 3.1.1 Allmänt För denna delsträcka kommer ny vägbana att anläggas, samt en gång- och cykelbana på båda sidor om vägen. Mellan sträckan 0/280 och 0/310 kommer ett farthinder i form av storgatstensförband att anläggas i vägbanan. 3.1.2 Topografi Befintlig väg sluttar svagt ned mot öst. Vägbanan ligger här mellan nivåerna +28 i väst och +24.3 i öst. Söder om sektion 0/240 går en gång- och cykelväg i en port under väg 44. Gång- och cykelvägen ligger därför i en skärning ca 4 m under omgivande mark. 3.1.3 Grundförhållanden Jordlagerföljd Jordlagerföljden vid vägkant av befintlig väg består överst av 0.4 m tjock fyllning ovan en ca 1 m tjock fast brungrå lera. Under den fasta leran följer sedan en grå lera som vid nivån +18 övergår till en grå siltig lera. Under nivån +9 blir leran mycket skiktat med silt och sandskikt, samt ökar i fasthet. Sonderingarna stoppade mot sannolikt berg eller block kring nivån +14.5. 3 / 8

Lerans egenskaper Den grå leran har en odränerad skjuvhållfasthet som ligger kring 17 kpa ned till nivån +22. Därunder ökar den odränerade hållfastheten med djupet till 30 kpa vid nivån +18. Den underliggande grå siltiga leran, från nivån +19, har en hållfasthet som med djupet ligger relativt konstant kring 30 kpa. Vattenkvot och konflytgräns ligger relativt konstant med djupet kring 95 %, respektive 80 % för den grå leran, samt kring 60 %, respektive 45 % för den siltiga leran. Den grå leran är mellansensitiv till högsensitiv med en St-kvot mellan 25 och 40. Den siltig leran klassas som kvicklera med en sensitivitetskvot mellan 120 och 270. Densiteten låg kring 1.55 t/m³ för den grå leran, respektive 1.7 t/m³ för den siltiga leran. Förkonsolideringsspänningen ligger kring 117 kpa ned till nivån +20 för att därunder öka djupet till 210 kpa vid nivån +10. 3.1.4 Geohydrologi Ytvattennivån observerad i skruvborrhållen låg i maj 2004 ca 1 m under markytan. Portrycksmätningar i leran utfördes i gång- och cykelvägen som ligger i skärningen med omgivande mark. För en markyta kring +26 uppmättes här ett porvattentryck vid nivåerna +20.9, +15.1 och +10.9 motsvarande en hydrostatisk grundvattenyta från nivåerna +23.9, +23.0 och +21.8. 4.1.5 Sättning Leran är överkonsoliderad med en överkonsolideringskvot större än 1.2. Inga sättningar bedöms pågå i området. 4.2 Majorebergsvägen 0/340-0/450 km, ny väg och busslinga 4.2.1 Allmänt En ny väg planeras så att Majorebergsvägen knyts samman med Torpvägen. Dessutom kommer en gång- och cykelbana att anläggas på södra sidan om vägen. Vidare kommer en busslinga att anläggas ned mot en befintlig ravin. Busslingan kommer därmed att ligga på en upp till 4 m tjock vägbank/fyllning. 4.2.2 Topografi Aktuellt området består av flack ängsmark som sluttar svagt ned mot öst. I linjen för vägområdet sluttar marken från befintlig väg i väst med nivån +24.3 till nivån +20.4 vid befintlig väg i öst. Norr om planerat vägområde finns en ravin som är 5 m djup jämfört med omgivande mark. 4.2.3 Grundförhållanden Jordlagerföljd Jordlagerföljden vid läget för blivande Majorebergsvägen består överst av 0.3 m tjock fyllning ovan en ca 1.3 m tjock torrskorpelera. Under torrskorpeleran följer sedan en grå siltig lera ned till större djup. Under nivån +0 blir leran mycket skiktad med silt och sandskikt, samt ökar i fasthet. 4 / 8

Lerans egenskaper Lerans övre del har en odränerad skjuvhållfasthet som ökar med djupet med ungefär 1.5 kpa/m från 15 kpa vid nivån +20 till 45 kpa vid nivån +0. Vattenkvoten ligger i stort sätt kring 60 % genom hela lerlagret. Konflytgräns ligger kring 60 % ned till nivån +18 för att därunder ligga kring 40 %. Vidare är leran klassificerad som kvicklera med en sensitivitetskvot som ligger kring 100 vid nivån +15 för att sedan öka till 230 vid nivån +3. Densiteten för leran ligger relativt konstant med djupet kring 1.7 t/m³. Lerans förkonsolideringsspänning ökar med djupet från 65 kpa vid nivån +20 till 145 kpa vid nivån +11 och sen till 320 kpa vid nivån +0. 4.2.4 Geohydrologi Portrycket i leran är hydrostatiskt och följer i stort sätt nivån för markytan. För en marknivå kring +21.3 uppmättes i april 2004 vid nivåerna +16.3 och +6.3 ett porvattentryck motsvarande en hydrostatisk grundvattenyta på +20.5, respektive +19.4. I ravinen med en markyta kring +18.3 uppmättes i december 2002 vid nivån +6.3 ett porvattentryck motsvarande en hydrostatisk grundvattenyta på +17.3. Ytvattennivån observerad i skruvborrhålen vid planerad väg låg, i samband med undersökning, mellan 0.8 och 1.4 m under markytan. I ravinen låg observerad ytvattennivå i skruvborrhålen ca 0.2 m under markytan. 4.2.5 Stabilitet Befintlig stabilitet för slänten ned mot ravinen är tillfredställande med en säkerhetsfaktor mot skred större än 2.0 i både kombinerad och odränerad analys. 4.2.5 Sättning Med befintliga förhållanden beskrivna enligt ovan är leran överkonsoliderad med en överkonsolideringskvot på minst 1.2. Inga sättningar bedöms pågå i området. 4.3 Majorebergsvägen 0/450-0/550 km, ny vägbana 4.3.1 Allmänt En ny vägbana för befintlig väg, samt en ny gång- och cykelbana på södra sidan om vägen, skall byggas. För att få plats med gång- och cykelvägen vid en trång sektion (0/530) görs en mindre stödmur. Stödmuren är 10 m lång och 1 m hög. 4.3.2 Topografi Vägbanan sluttar relativt brant från +20.4 i väst till +16.6 i öst. Vägbanan ligger i en mellan 0.5 m till 1 m djup skärning med omgivande mark. 5 / 8

4.3.3 Grundförhållanden Jordlagerföljd Jordlagerföljden i vägkant av befintlig väg består överst av 0.2 m tjock fyllning ovan en ca 1.2 m tjock torrskorpelera. Under torrskorpeleran följer sedan en grå siltig lera ned till större djup. Under nivån -5 blir leran mycket skiktad med silt och sandskikt, samt ökar i fasthet. Lerans egenskaper Lerans har en odränerad skjuvhållfasthet som ökar med djupet med ökar 1.5 kpa/m från 13.5 kpa vid nivån +16.5 till 35 kpa vid nivån +2. Vattenkvoten och konflytgräns minskar med djupet från 100 %, respektive 80 % vid nivån +16.5 till 60 %, respektive 40 % vid nivån +11. Därunder ligger vattenkvot och konflytgräns relativt konstant med djupet kring 60 %, respektive 40 %. 4.3.4 Geohydrologi Ytvattennivån observerad i skruvborrhålen vid vägkant låg, i samband med undersökning, ca 0.8 markytan. 4.4 Majorebergsvägen 0/550-0/650 km, GC-bana mot Herrestad (0/000-0/100 km) 4.4.1 Allmänt Ny gång- och cykelbana skall anläggas på södra sidan om Majorebergsvägen 4.4.2 Topografi Vägbanan går genom flack ängsmark. I väst ligger vägbanan i nivå med övrig mark för att i öst ligga på en 0.5 hög vägbank jämfört med omgivande mark. Nivå för vägbanan faller av från +16.7 i väst till +14.5 i öst. 4.4.3 Grundförhållanden Jordlagerföljd Jordlagerföljden mitt i befintlig väg består överst av en ca 1 m tjock fyllning ovan en ca 1.2 m tjock torrskorpelera. Under torrskorpeleran följer sedan en grå siltig lera ned till större djup. I leran påträffas vid nivån -10 påträffas ett ca 2 m tjockt friktionslager. Lerans egenskaper Lerans har en odränerad skjuvhållfasthet som ligger kring 16.5 kpa ned till nivån +7 för att därunder ligga kring 19 kpa. Vattenkvoten och konflytgräns ligger båda kring 60 % ned till nivån +7. Både vattenkvot och konflytgräns ökar därefter med djupet till ca 80 % vid nivån +4. Därefter, från nivån +4 och till större djup, ligger både vattenkvot och konflytgräns kring 80 %. Leran är mellansensitiv med en sensitivitetskvot kring 20. 6 / 8

4.4.4 Geohydrologi Portrycket i leran är hydrostatiskt och följer i stort sätt nivån för markytan. Vid portrycksmätning ca 30 m öster om aktuell vägsträcka (vid sektion Majorebergsvägen 0/680 km) uppmättes i april 2004, för en marknivå kring +13.5, vid nivåerna +8.5, +3.5 och -1.5 ett porvattentryck motsvarande en hydrostatisk grundvattenyta på +11.3, +12.2, respektive +11.8. 5 GEOTEKNISKA ÅTGÄRDER OCH FÖRESKRIFTER 5.1 Allmänna föreskrifter Med de förtydligande och tillägg som anges i nedanstående avsnitt, gäller de föreskrifter och krav angivna i tillämpliga delar i följande dokument: - "ATB - Väg 2004", Publikation 2004:11 - "ATB Lättklinker i vägkonstruktioner", Publikation 2003:1. Vidare skall dimensionering, utförande och kontroll av permanenta och temporära grundkonstruktioner ske i som lägst geoteknisk klass 2, GK 2. Entreprenören skall även tillgodose att säkerheten mot brott i jord och grundkonstruktion ej uppstår. Schakter och grundkonstruktioner skall, där konstruktioner och trafik kan påverkas, utföras i som lägst säkerhetsklass SK 2. I övrigt skall utförande ske i som lägst säkerhetsklass SK 1. Geotekniska förutsättningar skall, om inte annat anges, baseras på resultaten av representativa geotekniska undersökningar. Resultat från geotekniska undersökningar redovisas i Avsnitt 2 angiven rapport. Karakteristiska materialvärden väljs enligt angiven skrift nedan: - "ATB Jords hållfasthets- och deformationsegenskaper", Publikation 1994:15. 5.2 Schakt För samtliga temporära schakter skall entreprenören ansvara för dimensioneringen. Temporära schakter skall dimensioneras för de säkerhetsfaktorer gällande för aktuell säkerhetsklass och de laster angivna i avsnitt A5.4.1.1, respektive C2.1.2 i "ATB Väg 2004". Laster från eventuella närliggande byggnader skall antas ha en utbredd last på 10 kpa. 5.3 Fyllningar 5.3.1 Fyllning för underbyggnad Fyllning av underbyggnaden för vägbank får utföras med massor av sämst materialtyp 3A och tjälfarlighetsklass 1. 7 / 8

5.3.4 Lättklinkerfyllning För att undvika att skadliga sättningar i vägbank för busslinga skall del av fyllning utgöras av lättklinker. Lättklinkerfyllningen skall utformas enligt normalsektion, se ritning 101T0401. Krav och utförande avseende material, utläggning och packning av lättklinker skall ske enligt avsnitt 3 och 5.2 i "ATB Lättklinker i vägkonstruktioner". Uppschaktad befintlig lättklinker får ej återanvändas. 5.3.5 Stödfyllning mot lättklinker Stödfyllning skall utföras med material till förstärkningslager enligt avsnitt E11.2 i "ATB Väg 2004". För övriga föreskrifter angående stödfyllning gäller avsnitt 3.2 i "ATB Lättklinker i vägkonstruktioner". 5.3.6 Överbyggnad ovan lättklinker Överbyggnad utformas enligt normalsektion. För övriga föreskrifter angående överbyggnad ovan lättklinker gäller avsnitt 3.2 i "ATB Lättklinker i vägkonstruktioner". 5.4 Materialavskiljande lager Mellan fyllningar och underliggande jord skall ett materialavskiljande lager av geotextil med som lägst bruksklass 3 användas. Även mellan fyllningar och lättklinker skall ett materialavskiljande lager av geotextil användas. Här skall geotextil av lägst bruksklass 3 användas. I övrigt gäller de materialkrav och utförande angivna i avsnitt E10.2 i "ATB Väg 2004". 5.6 Kontroll och uppföljning 5.6.1 Allmänt Entreprenören skall hålla med egen erfaren geotekniker som stöd för bedömningar i geotekniska frågor, typ schaktstabilitet och dimensionering, samt hålla denne fortlöpande informerad om arbetets gång. Beställaren skall underrättas i den mån de geotekniska förutsättningarna bedöms avvika från förfrågningsunderlaget i sådan omfattning att grundläggningsarbetena påverkas. 5.6.2 Mottagningskontroll av lättklinker Levererad lättklinker skall kontrolleras enligt avsnitt 5.3 i "ATB Lättklinker i vägkonstruktioner" 8 / 8