Miljöredovisning 2011

Dnr LiÖ 2012-670 Miljöredovisning 2011 www.lio.se

2012-03-19 2 (19) Sammanfattande resultat och reflektion Mycket bra arbete sker för att minska landstingets miljöpåverkan. I många fall sker det indirekt som en bieffekt av insatser inom andra områden. Exempel på detta är gemensamma läkemedelsförråd, restriktioner i antibiotikaförskrivning och e-tjänstekort för identifiering före pappersutskrift. Flera åtgärder sker också för att skydda hälsa och miljö såsom säker hantering av kemikalier, täta läckage på rörledning för lustgas och genom att välja sunda produkter i byggprojekt. Ibland går ekonomiska och miljömässiga aspekter hand i hand såsom vid minskning av matsvinn, dubbelsidiga pappersutskrifter och energieffektiviseringsåtgärder. Åtgärder vidtas även för miljöns egen skull genom att ställa miljökrav i upphandlingar som exempelvis val av miljöbil, ekologiska livsmedel och hygien- och rengöringsprodukter som uppfyller miljömärkningarnas krav. Det går emellertid fortfarande att ta stora steg i miljöarbetet inom de allra flesta av landstingets miljömålsområden och verksamheter. För ett landsting är det centralt att ta ett samhällsansvar för läkemedels miljöpåverkan. En åtgärd som också är kostnadseffektiv är att minimera volymen läkemedel som kastas. Även om en minskning har skett med 24 procent på två år och ytterligare minskningar väntas ske genom införandet av gemensamma läkemedelsförråd, kastas fortfarande stora mängder läkemedel. Kartläggning behövs för att ta reda på orsakerna. Insatser behöver också ske för att öka kunskapen om vilka läkemedelssubstanser som är farliga för miljön och hur de kan minimeras. Ett annat viktigt område, som vårt landsting och andra landsting generellt är duktiga på, är att ställa miljökrav i upphandlingar. Som stor och offentlig verksamhet är det självklart att ta hänsyn till hälsa och miljö vid val av varor och tjänster. Att krav ställts om KRAV har resulterat i att andelen ekologiska livsmedel nu är uppe i 22 procent. Även inom upphandling kan förbättringar ske genom att generellt ställa ännu skarpare krav och öka uppföljningen. Andra områden, där landstinget har stor påverkan på klimat och miljö, är inom energieffektivisering och transporter. Flera insatser har skett vilket resulterat i att energiförbrukningen, trots ökade krav på och installation av energikrävande utrustning, är densamma som för jämförelseåret 2008. Ökad takt på energieffektiviseringsarbetet behövs och inom fler områden än fastighetsdrift för att målet om 4 procents minskning ska nås. Målet om enbart miljöbilar kommer troligen nås under år 2013. Ingen förbättring kan ses angående resor med egen bil i tjänst. Incitament behövs för att komma i närheten av målet om en minskning med 30 procent till år 2012. Landstingets resor med privat bil i tjänst och med leasingbilar motsvarar mer än 1 800 varv runt jorden per år. Insatser behövs även för att påverka hur medarbetare, studenter och besökare tar sig till landstingets fastigheter. Erfarenheter från andra landsting är att bilresor till och från arbetsplatsen genererar dubbelt så stora utsläpp som från tjänsteresor med bil. Årligen transporterar sig 9 800 medarbetare, 2 500 studenter och uppskattningsvis 375 000 patienter till Universitetssjukhuset i Linköping enligt den kartläggning som gjorts för att undersöka omfattning och miljöbelastning av arbetspendlingen till sjukhuset. Från och med år 2012 kommer uppföljningen av varje produktionsenhets planering och utförande av miljöarbetet att förbättras vilket väntas leda till att miljöarbetet stärks i varje verksamhet. För att kunna tänka i nya banor och hitta resurseffektiva och miljöanpassade lösningar behövs kunskap om miljö men även kunskap om hur verksamheten fungerar. Genom grundligare uppföljning i kombination med förstärkt organisation för stöd och rådgivning skapas nu ett systematiskt miljöarbete i hela organisationen. Förutsättningarna blir då bättre för att kunna göra goda insatser för att nå målen.

2012-03-19 3 (19) Innehållsförteckning BAKGRUND 4 STRATEGISKT MÅL 4 1. AVFALL 5 2. ENERGIANVÄNDNING 7 3. FARLIGA ÄMNEN 9 4. LIVSMEDEL 11 5. LÄKEMEDEL 12 6. TRANSPORTER OCH RESOR 14 7. UPPHANDLING OCH INKÖP 17 8. UTBILDNING OCH INFORMATION 18 9. GRUNDLÄGGANDE MILJÖARBETE 19

2012-03-19 4 (19) Bakgrund Landstingsfullmäktige beslutade i november 2009 att fastställa Vision och mål för landstingets miljöarbete, åren 2010-2012. Miljömålen består av sex målområden med tillhörande mål och målvärden. Till detta tillkommer tre områden/verktyg för att nå uppsatta mål. Miljömålsområdena är: Avfall Energianvändning Farliga ämnen Livsmedel Läkemedel Transporter och resor Upphandling Utbildning och information Grundläggande miljöarbete. I landstingets årsredovisning redovisas kortfattat resultat och insatser inom miljömålsområdena. Miljöredovisningen är ett fristående dokument som ger en fördjupad redovisning av insatser och resultat. Som underlag till miljöredovisningen används uppgifter från stödfunktioner såsom FM centrum (avfallsvolymer, energiförbrukning, farliga ämnen i byggnation, lustgasförbrukning, inköp av ekologiska livsmedel, läkemedelskassationer), Upphandlingscentrum (upphandlingar med miljökrav, andel miljöbilar, drivmedelsförbrukning) och Resurscentrum (resa med egen bil i tjänst) m fl. Från respektive centrum sammanställs också resultatet av den årliga uppföljningen av verksamheternas grundläggande miljöarbete genom en checklista (RH-check miljö) och registrering av kemiska produkter i landstingets IT-stöd Klara. Miljöredovisningen innehåller inte någon redogörelse för varje enskild produktionsenhet. Fler insatser resultat kan därför ha skett än vad som presenteras här. Strategiskt mål I landstingets treårsbudget och i landstingsdirektörens verksamhetsplan finns miljö med som ett målområde i processperspektivet med följande mål och mått: Strategiskt mål Framgångsfaktor Nyckelindikatorer Minsta möjliga miljöoch klimatpåverkan Styrning som stödjer ett systematiskt miljöarbete Andel verksamhetsenheter som uppfyller landstingets minimikrav för miljöarbetet (RH-check-Miljö) Andel miljöbilar bland hyr-, leasing, förmåns- och landstingets egna bilar. Utöver ovanstående nyckelindikatorer redovisas också resultatmått vilka sammanfaller med de målvärden som tagits fram för landstingets miljömål.

2012-03-19 5 (19) 1. Avfall Mål Öka resurshushållning och minimera mängden avfall och dess miljöpåverkan genom att: Materialåtervinna avfall. Återanvända möbler utrustning och material mellan verksamheter, där så är möjligt. Använda flergångsprodukter framför engångsprodukter, där så är möjligt. Hantera avfall på ett effektivt och säkert sätt. Resultat Målvärde 2009 2010 2011 Andelen källsorterat avfall ska successivt öka och år 2012 uppgå till minst 50 % av 1 32 % 29 % 28 % den totala mängden avfall från sjukhusen. Insatser och resultat Andelen materialåtervunnet avfall från Universitetssjukhuset i Linköping (US), Vrinnevisjukhuset i Norrköping (ViN) och Lasarettet i Motala (LiM) är 28 procent och har minskat något de senaste åren och är därmed en bit ifrån målvärdet om 50 procent år 2012. I tabell 1 redovisas avfallsvolymer sammantaget för sjukhusen fördelat på slag av avfall. Tabell 1. Avfall från sjukhusen US, ViN, LiM åren 2009-2011 fördelat på avfallstyp. LiÖ 2009 (ton) 2010 (ton) 2011 (ton) Brännbart 1 770 1 820 1 870 Deponi 11 8 6 Farligt avfall 70 120 140 Materialåtervinning 870 790 790 Totalt 1 840 1 940 2 010 Mängden avfall från sjukhusen som går till förbränning har ökat med cirka 6 procent jämfört med år 2009. Det är LiM (20 ton) och US (80 ton) som står för ökningen. Mängden avfall till deponi har halverats medan farligt avfall har ökat. Den allra största andelen och ökningen står elskrot och formalin för. Elskrot utrangeras oregelbundet och kan därför ge stora mängder vissa år och mindre andra år. Formalin används för att konservera prover och är klassat som farligt avfall. Sedan några år samlas den upp inom den patologiska verksamheten på US. Det gick tidigare ut i avloppet. På ViN har smittförande avfall och farligt läkemedelsavfall ökat vilket kan tyda på en skärpt sortering. De absolut största volymerna av avfall som materialåtervinns står matavfall, wellpapp/kartong samt papper för med tillsammans 78 procent av avfallet som materialåtervinns på sjukhusen år 2011. Sedan år 2006 samlas matrester från köksberedning, patientkost och restaurang upp i tankar på Universitetssjukhuset i Linköping för att återvinnas som biogas. I uppsamlingstankarna hamnar också vatten varför mängden inte kan likställas med hur mycket mat som slängs. Proportionerna mat och vatten borde dock vara de samma år från år. Matavfallet har minskat de två senaste åren med nästan 20 procent. De senaste åren har stora insatser skett inom kostproduktionen på sjukhusen för att minska matsvinn. Aktivt arbete har bedrivits för att erbjuda en attraktivare och mer egenlagad mat och för att bättre beräkna antal portioner som ska tillagas. Under hösten har matavfallskvarn och uppsamlingstank installerats i köket på Vrinnevisjukhuset i Norrköping (ViN). Förstudie pågår för att inrätta matavfallskvarn och tank även på Lasarettet i Motala (LiM). 1 Beräkningarna för avfall har justerats för att harmonisera med nyckeltal som tagits fram för samtliga landsting, varför resultaten historiskt justerats jämfört med tidigare redovisningar.

2012-03-19 6 (19) Mängden återvunnet papper har minskat på alla tre sjukhusen de senaste två åren, sammantaget med 9 procent vilket motsvarar 16 ton. Under år 2009 infördes dubbelsidig utskrift som standard där så var möjligt vilket verkar ha gett resultat. Införandet av säkra utskrifter, dvs. legitimering vid skrivaren, kommer enligt IT centrum också innebära stor besparing av papper. Anledningen är att utskrifter som inte hämtas heller inte kommer att skrivas ut. Vid den upphandling som genomfördes under året av landstingets avfallstransporter har krav ställts om viktbaserad avfallsstatistik för att få en så korrekt bild som möjligt av avfallsvolymer i framtiden. I samband med upphandlingen har också FM centrum fått ett tydligare ansvar för avfallsentreprenör, uppföljning och information om sortering till verksamheterna. Reflektion Flera insatser har skett som inneburit ökad resurshushållning och minskning av avfallsmängder. Ändå ger det ett negativt resultat på målvärdet att återvinna hälften av avfallet som uppstår på sjukhusen. Uppsatt målvärde för avfall är trots allt rimligt och förenligt med nationella mål. Samtidigt som avfall som kan materialåtervinnas har minskat i volymer genom resurshushållning har det brännbara, konventionella, avfallet ökat i volym. Behov finns att kartlägga orsaken och försöka få ner volymerna. Införandet av utsortering av matavfall på samtliga sjukhus innebär att andelen materialåtervunnet avfall kommer att öka. Det är viktigt att planera för ökad materialsortering i framtiden i samband med de stora ombyggnationerna som sker respektive planeras för på US och ViN. Till exempel finns krav om utsortering av allt matavfall dvs. även de matrester som inte har tillagats i sjukhusköket. Ökat stöd och information till varje medarbetare ger också förutsättningar för att miljöpåverkan från landstingets avfall minskar. Genom att se omhändertagande av landstingets avfall som en bastjänst istället för en miljöfråga har en tydlig organisation och ansvarsfördelning skapats vilket underlättar för en optimal avfallshantering i framtiden.

2012-03-19 7 (19) 2. Energianvändning Mål a) Minska behovet av och effektivisera energianvändningen genom att: Arbeta med energibesparande åtgärder inom varje verksamhet. Minska energi- och vattenanvändningen vid uppvärmning och teknisk drift av byggnader. Energi och yteffektiviseringsåtgärder alltid ska finnas med i byggprocessen vid lokalförändringsprojekt. Ställa krav på energieffektiv utrustning vid upphandling, där så är möjligt. b) Öka användningen av icke klimatpåverkande energikällor genom att: Främja fjärrvärme/fjärrkyla och förnybara energikällor som t ex solenergi, biobränsle och vindkraft. Upphandla fossilfri el. Resultat Målvärde 2008 2009 2010 2011 Den genomsnittliga energianvändningen av köpt energi per kvadratmeter i landstingets fastigheter ska vara 4 % lägre år 2012 jämfört med år 2008. 100 % av landstingets fastigheter skall år 2012 ha uppvärmning genom fjärrvärme eller förnybar energikälla som huvudvärmekälla. 228 kwh/kvm 83,3% (25 av 30) 235 kwh/kvm -3,1 % 92,7% (25 av 27) 224 kwh/kvm 1,8 % 92,7% (25 av 27) 228 kwh/kvm 0 % 92,7% (25 av 27) Insatser och resultat Under året har miljökrav skärpts för såväl stora som små byggprojekt. Skarpa energikrav har ställts på nybyggnationer. Både på Universitetssjukhuset i Linköping (US) och på Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena har krav ställts om en halvering av gällande lagkrav 2 för energiförbrukning, vilket innebär att landstinget kommer att ha byggnader med mycket låg energianvändning. En låg energianvändning ger positiva följder under lång tid framöver eftersom kostnader för el, värme, kyla och vatten reduceras kraftigt i jämförelse med en konventionell byggnad. Inom fastighetsdriften har en energigrupp bildats för att arbeta med energieffektivisering. Under året har gruppen arbetat med belysning och har också påbörjat optimering av ventilation och värme som bedöms ge mellan 5-10 procent i energibesparing. I tabell 2 redovisas värme- och elförbrukning i landstingets fastigheter i relation till antal kvadratmeter. Tabell 2. Energiförbrukning per kvadratmeter (BRA), LiÖ. åren 2008-2011. 2008 2009 2010 2011 Värmeförbrukning, graddagskorrigerad, MWh 72 350 69 940 61 410 64 530 Elförbrukning, MWh 63 210 63 200 63 210 63 960 Yta i bruksarea (BRA), kvadratmeter 595 460 566 520 556 370 563 060 kwh/kvm 228 235 224 228 Jämfört med år 2008 är energianvändning vid uppvärmning och teknisk drift oförändrad för samtliga av landstingets ägda fastigheter. Insatser för att öka användningen av icke klimatpåverkande energikällor har under året skett på två sätt; dels har beslut fattats om att köpa in Bra Miljöval 3 -märkt el och dels har alternativa energikällor projekterats i samband med nybyggnationen på US. Projektering har också skett av en solvärmeanläggning och ett berglager på US. Berglager lagrar kyla på vintern för att nyttjas på sommaren när kylbehovet är som störst. På samma sätt kan lagret användas för att lagra värme på 2 Boverkets byggregler. 3 Landstinget har valt att välja el som kommer från biobränsle, vindkraft och vattenkraft från och med år 2012.

2012-03-19 8 (19) sommaren för att användas på vintern. Under året har FM Centrum gjort en utredning angående vindkraft och om det skulle vara aktuellt för landstinget att gå in som ensam ägare till ett antal vindkraftverk. Detta skulle innebära energi från förnyelsebar energikälla till ett pris som är relativt förutsägbart under 20 år framöver. Arbetet kommer att fortsätta under 2012. Under 2011 har inga konverteringsåtgärder genomförts gällande värmekälla. Sedan tidigare har all oljeanvändning ersatts med förnybara energikällor. Kvarstår gör två eluppvärmda vårdcentraler Vikbolandet och Kolmården. Därtill kommer Mjölby vårdcentral som använder både fjärrvärme och el. Under året har diskussioner förts med två enskilda aktörer som planerar att bygga biobränsleproducerad fjärrvärme i Kolmården respektive Vikbolandet. Något definitivt besked om dessa anläggningars framtid har inte framkommit och arbetet fortsätter under år 2012. För Mjölby vårdcentral har diskussioner inletts med ortens fjärrvärmebolag om att utöka effekten så att den räcker till hela värmebehovet. Det innebär i så fall en ombyggnation av hela värmesystemet i vårdcentralen och kommer, om det blir aktuellt, att samordnas med andra planerade byggåtgärder i vårdcentralen. Reflektion Bedömningen är att det fortfarande finns åtgärder kvar att göra för att minska energiförbrukningen inom fastighetsdrift vilket talar för att målet att minska med 4 procent är rimligt. Ett stort projekt pågår med att trimma in befintlig utrustning inom fastighetsdrift vilket har stor besparingspotential. Samtidigt sker installation av utrustning som drar mycket energi såsom markvärme och kyla av lokaler. Risken finns att det därmed blir ett nollresultat även nästa år. Därför är det tveksamt om det är möjligt att nu målet på bara ett år. För att på sikt kunna spara energi totalt sett måste åtgärder sättas in på fler fronter än inom bygg- och fastighetsdrift. Troligen finns stora vinster att göra om ökad hänsyn tas till livscykelkostnad och energiförbrukning i upphandlingar av medicinteknisk utrustning samt inom IT-området. Att minska energiförbrukningen kan även ske genom ett mer miljömedvetet beteende hos medarbetarna på landstingets arbetsplatser.

2012-03-19 9 (19) 3. Farliga ämnen Mål Minska användningen och riskerna med farliga ämnen genom att: Byta till miljö-, klimat- och hälsomässigt bättre alternativ, där så är möjligt. Undvika produkter som innehåller utfasningsämnen enligt Kemikalieinspektionens prioriteringsguide PRIO. Minska förbrukningen av farliga ämnen. Hantera produkter med farliga ämnen på ett säkert sätt så att risker för miljö och hälsa minimeras. Ta miljöhänsyn avseende materialval och byggprocess vid nybyggnation och renovering. Resultat Målvärde 2009 2010 2011 Minska antalet kemiska produkter som klassificeras som utfasningsämne enligt Landstingets utfasningslista 4 med minst 10 % till år 2012. Insatser och resultat 65 st - 9 % (59 st) + 17 % (76 st) Under året har landstingets sortiment av hygien- och rengöringsprodukter upphandlats. Liksom tidigare har endast produkter som klarar kriterier för miljömärkning valts. Hand- och hudkrämer är dessutom parabenfria. Miljökrav har under året också ställts på förband som ska vara fria från antimikrobiella och farliga kemiska tillsatser. För att underlätta rätt hantering har, i samverkan med Linköpings universitet, en riktlinje tagits fram för laboratorieverksamheter över hur kemiskt avfall ska hanteras och vad som inte får hällas ut i avlopp. Utfasningsämnen är ämnen som är särskilt hälso- och miljöfarliga och därför ska fasas ut från användning. Med hjälp av landstingets kemikaliehanteringssystem Klara är det möjligt att få en bild över vilka kemiska produkter som används av landstingets verksamheter och vad de innehåller för farliga ämnen. De utfasningsämnen som går att söka fram i Klara är de som är cancerframkallande, mutagena, reproduktionstoxiska, hormonstörande, innehåller tungmetaller eller är farliga för ozonskiktet. Av de cirka 2 500 kemiska produkter/kemikalier som används i landstinget är det 76 stycken som är utfasningsämnen. Det innebär en ökning med 17 procent och är en försämring av det uppsatta målet om 10 procents minskning till år 2012. Förklaringen till den stora ökningen är dels att följsamheten att inventera produkter i Klara har förbättrats men också att nya hälso- och miljöfarliga produkter har tillkommit inom framförallt laborationsverksamhet. I dag förekommer även andra listor med ämnen som bör undvikas. Inom EUs kemikalielagstiftning (REACH) har en lista 5 med särskilt farliga ämnen tagits fram. Under år 2011 användes inom landstinget 20 produkter som omfattas av listan. Inom EU finns även en förteckning 6 över farliga ämnen framtagen av den europeiska miljörörelsen. Under år 2011 användes inom landstinget 94 produkter som omfattas av förteckningen. För hälso- och miljöbedömning av produkter som används i landstingets fastigheter vid ny- och ombyggnation används SundaHus Miljödata. Tabell 3 visar antal produkter i landstingets kollektioner som innehåller utfasningsämnen och ämnen som bör undvikas på grund av att de innebär risker för hälsa och miljö (riskminskningsämnen). 4 Landstingets utfasningslista baseras på Kemikalieinspektionens utfasningsämnen enligt prioriteringsguiden PRIO - och omfattar kemiska produkter i landstingets kemikalieregister. I gruppen utfasningsämnen omfattas även ämnen som är persistenta (svårnedbrytbara), bioackumulerande (ämnet tas upp och lagras i kroppen) och toxiska. Det är inte möjligt att söka fram dessa ämnen ur Klara. 5 SVHC-listan (Substances of Very High Concern). 6 SIN-listan (Substitute It Now!)

2012-03-19 10 (19) Tabell 3. Andel produkter i landstingets kollektioner som registrerats i SundaHus Miljödata under 2009-2011 och som innehåller farliga ämnen. 2009 2010 2011 Antal produkter totalt 2056 2686 1942 Produkter möjliga att bedöma 90 % 93 % 95 % Produkter med utfasningsämnen 26 % 26 % 24 % Produkter med riskminskningsämnen 66 % 50 % 41 % En stor förändring ses när det gäller riskminskningsämnen där användningen minskat med 20 procent de senaste två åren. Antal registrerade produkter har minskat jämfört med föregående år. Reflektion Flertalet av de produkter som används i landstinget och som klassas som hälso- och miljöfarliga används i laboratorieverksamhet och är därför mycket svåra att ersätta. Även inom tandvården används flera hälso- och miljöfarliga produkter, dock i relativt små volymer. Det krävs engagemang, aktivt arbete, kunskap och tid för att hitta alternativa och innovativa lösningar som innebär mindre mängder och alternativa produkter. Även om målet om 10 procents minskning av utfasningsämnen skulle nås till år 2012 är det ingen garanti för att nivån bibehålls. Inom laborationsverksamheten är det nödvändigt att använda vissa farliga ämnen. Det är också så att vissa farliga kemikalier byts ut medan det tillkommer nya i andra laborationer. Inom vårdande verksamheter finns dock inte de problemen på samma sätt. Ökad uppföljning tillsammans med ökad kunskapsspridning om produkters farlighet och alternativa produkter behövs för att nå målet om att minska användningen av farliga ämnen. Att ha lokaler som inte i onödan innebär risker för hälsa och miljö låter som en självklarhet för ett landsting. Det är dock svårt att veta vilka produkter som är skadliga. Det kan handla om att välja bort förnicklade produkter för att minska risker för nickelallergi, välja bort kromade detaljer för att minska spridning av tungmetaller i miljön och i övrigt välja de produkter med bäst bedömning ur miljösynpunkt. Bedömningen av en produkts farlighet innefattar också tillverkningsskedet. Sunda hus ger förutsättningar för att välja produkter med minsta möjliga hälso- och miljöpåverkan. Det är glädjande att andelen produkter med farliga ämnen minskar, men skrämmande att så mycket som var fjärde produkt innehåller ämnen som klassas som de allra farligaste och bör undvikas.

2012-03-19 11 (19) 4. Livsmedel Mål Minimera miljö- och klimatpåverkan från livsmedel genom att: Öka andelen ekologiska produkter. Undvika GMO-produkter (genmodifierade produkter). Undvika användningen av buteljerat vatten. Målvärde 2009 2010 Resultat 2011 Andelen ekologiska produkter ska uppgå till minst 25 % år 2012. 16 % 19,5 % 22 % Insatser och resultat Andelen ekologiska livsmedel uppgår till 22 procent att jämföras med målet om 25 procent år 2012. Arbete med att öka andelen ekologiska livsmedel i sjukhusköken har fortgått. Insatser har också skett för att minska matrester genom att bättre planera produktion efter efterfrågan och genom att laga en mer attraktiv, egenlagad mat. Figur 1 visar fördelning av de totala livsmedelsinköpen i landstinget. Fördelning av livsmedelsinköpen, LiÖ år 2011. 26% 11% 9% 2% 5% Restaurang/kost US varav ekologiskt 17% Restaurang/kost ViN varav ekologiskt 16 % Restaurang/kost LiM varav ekologiskt 26 % Kaffeautomater varav ekologiskt 67 % Lunnevads Folkhögskola varav ekologiskt 35 % Naturbruksgymnasiet varav ekologiskt 4 % 46% Figur 1. Fördelning av landstingets livsmedelsinköp per verksamhet/leverantör samt andel ekologiska livsmedel per verksamhet/leverantör, LiÖ 2011. Exempel på livsmedel som numera är ekologiska på Universitetssjukhuset i Linköping respektive Vrinnevisjukhuset i Norrköping är kaffe, bananer, ägg, mjölk, smörgåsgurka, lingonsylt, müsli, smör, morötter, apelsinmarmelad, krossade tomater och gula ärtor. På Naturbruksgymnasiet köps ekologiskt kött. Av kaffet från kaffeautomatsleverantör är 88 procent ekologiskt kaffe. För övriga produkter, såsom te, choklad, socker, mjölk och kakor är andelen 17 procent. Lunnevads Folkhögskola arbetar aktivt med att välja ekologiska och närproducerade livsmedel och är uppe i 35 procent ekologiska livsmedel. Däribland ingår naturbeteskött från Ydre. Restaurangen har också under året blivit certifierad som KRAV-restaurang/kök vilket innebär att minst 15 produkter är ekologiska. Reflektion Stor potential finns att nå det uppsatta målet om 25 procents ekologisk livsmedel. Framförallt krävs insatser inom entreprenaden för restaurang och kost på Universitetssjukhuset i Linköping och Vrinnevisjukhuset i Norrköping som står för nästan tre fjärdedelar av landstingets livsmedelsinköp.

2012-03-19 12 (19) 5. Läkemedel Mål Minska påverkan av läkemedel i miljön genom att: Öka kunskapen om läkemedels miljöpåverkan såväl internt som externt. Minska läkemedelskassationerna från landstingets verksamheter. Verka för att minska förskrivningen av läkemedel med stor miljöpåverkan med hänsyn tagen till patientnyttan. Verka för att minska förskrivningen av läkemedel genom att öka kunskapen om och användningen av alternativa behandlingsmetoder, t ex fysisk aktivitet på recept. Minska klimatpåverkan vid användning av anestesigaser (framförallt lustgas). Målvärde 2009 2010 Resultat 2011 6,9 ton 4,3 % (6,6 ton) 24 % (5,25 ton) Minska läkemedelskassationen från sjukhusen 7 med 50 % år 2012 jämfört med år 2009. Varav: US 4,2 ton ViN: 2,1 ton LiM: 0,6 ton Varav US 4,5 ton, ViN 1,4 ton LiM 0,65ton varav US: 3,5 ton ViN: 1,3 ton LiM: 0,45 ton Insatser och resultat Läkemedelskassationerna som sjukhusapoteken tar emot 8 har minskat med 1,5 ton på ett år och med 24 procent jämfört med år 2009. Det är en ansenlig minskning men är ändå bara halvvägs till uppsatt mål för år 2012. En åtgärd i landstinget som förväntats leda till mindre kassation är införandet av läkemedelsservice och gemensamma basförråd. Läkemedelsservice innebär att kliniker med störst användning av läkemedel tar hjälp av en farmaceut för att beställa och fylla på förrådet. De gemensamma förråd som införts eller håller på att införas ska innehålla ett buffertförråd av läkemedel och det svanssortiment av läkemedel som endast används ibland av olika kliniker. Förhoppningsvis leder detta till bättre ordning och beställning av en lagom mängd läkemedel. Inför arbetet med REK-listan 2011 beslutade Läkemedelskommittén att lyfta bort den smärtstillande läkemedelssubstansen diklofenak som rekommenderat läkemedel. Anledningen är resultat som visat på en sämre biverkningsprofil men också beroende på att substansen har uppmärksammats som negativ i miljösammanhang. Studier visar att reningsverk har svårt att rena avloppsvatten från diklofenak och att substansen återfinns i sjöar och i fiskar. Vad detta har för betydelse för olika organismer är i dagsläget oklart. I FASS bedöms användning av diklofenak medföra försumbar risk för miljöpåverkan. Även om kunskapen kring eventuella effekter av läkemedel i vattendrag behöver öka så är det positivt att mängden förskrivet diklofenak i definierade dygnsdoser minskade i landstinget med 15 procent under 2011 jämfört med 2010. En stor del av antibiotikan som används utsöndras i aktiv form och kan på så sätt påverka miljön. Vissa mikroorganismer kan utveckla resistens mot antibiotika. För att minska belastningen på miljön bör antibiotikaanvändningen hållas på en så låg nivå som möjligt utan att de medicinska resultaten påverkas. Antibiotikaförskrivningen i landstinget har under året minskat med 4-5 procent vid en jämförelse av definierade dygnsdoser och antal recept. Fysisk aktivitet på recept är ett sätt att minska förskrivningen av läkemedel. Flest antal FaRordinationer förskrevs i Närsjukvården i centrala länsdelen, där förskrevs 1 234 FaR-ordinationer med 7 För ViN ingår kassationer av läkemedel från NiF. Uppgifterna innefattar även kassation av läkemedel från respektive kommun eftersom Sjukhusapoteken inte kan särskilja läkemedelsavfallet. 8 Sjukhusapoteken tar emot läkemedelskassationer från både landstingets och kommunens verksamheter och kan inte särskilja dem åt.

2012-03-19 13 (19) en spridning av 12-546 ordinationer per vårdcentral/rehab. Den stora skillnaden mellan antal ordinationer på olika vårdcentraler tyder på att det går att öka antalet. Lustgas är en kraftig växthusgas med 300 gånger mer påverkan på klimatet än koldioxid. Den största enskilda förbrukaren av lustgas i landstinget är förlossningsvården, men lustgas används även inom bland annat operation, tandvård och barnsjukvård. Lustgasen distribueras på Universitetssjukhuset i Linköping (US) och på Vrinnevisjukhuset i Norrköping (ViN) främst via rörsystem. I figur 2 redovisas förbrukningen av lustgas i relation till antal förlossningar. Även om lustgas används till mer än förlossningar så är det ett sätt att jämföra förbrukning i relation till verksamhet. På US uppskattas förlossningsvården stå för 60 procent av lustgasanvändningen och på ViN 95 procent. Antal förlossningar och lustgasutsläpp (ton) på US och ViN, LiÖ åren 2009-2011. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 3000 2500 2000 1500 1000 500 lustgasförbrukning ViN lustgasförbrukning US Antal förlossningar ViN Antal förlossningar US ton lustgas 0 0 2009 2010 2011 antal förlossningar Figur 2. Antal förlossningar och förbrukning av lustgas (ton) på Universitetssjukhuset i Linköping och Vrinnevisjukuhuset i Norrköping, LiÖ år 2009-2011. Inom fastighetsdriften har åtgärder vidtagits för att minimera läckage på lustgassystemet. Numera sker avläsning av förbrukningen dagligen vilket innebär ökad kontroll och möjlighet till att upptäcka eventuella läckor i ett tidigt skede. Regelbundna besiktningar sker också av rörsystemet. För att i princip helt reducera lustgasutsläppen är det numera möjligt att installera destruktionsanläggningar. Det finns ett femtontal i landet. Ännu finns inget beslut om destruktionsanläggning på US eller ViN men fastighetsförvaltningen har undersökt möjliga placeringar för sådana anläggningar. Reflektion Stor besparing, såväl ekonomisk som miljömässig, sker genom att färre läkemedel slängs i dag. Även om fortfarande 5 ton läkemedel slängs från kommuner och landsting i Östergötland är det en minskning med en fjärdedel jämfört med år 2009. Målet är en halvering, vilket kräver ytterligare insatser. Ett första steg är att kartlägga varför läkemedel slängs. Det råder fortfarande oklarheter om vilka läkemedelssubstanser som är miljöfarliga vilket gör att få initiativ till utbyte har skett. Insatser behövs för att öka kunskapen om resultat av pågående forskning om läkemedels miljöpåverkan. Utöver noggranna rutiner för att kontrollera ledningar och utrustning för lustgas behövs arbete för att kartlägga vilka andra anestesigaser med miljöpåverkan som används och hur utsläpp av dem kan minimeras. Beslut behöver tas om huruvida destruktionsanläggning av lustgas är något som ska installeras på US eller ViN i samband med ombyggnation.

2012-03-19 14 (19) 6. Transporter och resor Mål a) Främja hållbara transporter och alternativa mötesformer genom att: Öka möjligheten att välja mötesformer som inte kräver transporter. Planera mötestider som underlättar resor med kollektivtrafik eller samåkning vid bilresor. Öka andelen resor i tjänsten med tåg, buss och cykel. Använda leasade miljöfordon vid bilresor i tjänsten. Främja cykling, gång och kollektivtrafikanvändande till och från arbetsplatsen. Påverka trafikutbudet så att resande med kollektivtrafik till vårdenheter underlättas. b) Minska klimatpåverkan från transporter genom att: Välja miljöfordon 9 i all verksamhet där det inte finns uppenbara hinder för detta. Rekommendera biogasdrivna fordon i verksamheter som huvudsakligen bedrivs på platser där tankställen finns att tillgå. Förmånsbilar i landstinget ska vara miljöfordon. Uppmuntra bränsleeffektivt körsätt vid bilresor i tjänsten. Utveckla kollektivtrafiken för att minska klimatpåverkan och bidra till en bättre trafikmiljö i Östergötland. Resultat Målvärde 2009 2010 2011 Minska antalet körda mil med egen bil i tjänsten med 30 % till år 2012 jämfört med år 2009. Andel miljöbilar ska uppgå till minst 100 % år 2012. 245 613 mil + 0,5 % 246 753 mil + 0,5 % 246 934 mil Hyrbilar 100 % 100 % 100 % Leasing-/egna bilar 41 % 65 % 79 % Förmånsbilar 68 % 79 % 96 % Insatser och resultat Ett sätt att minska landstingets tjänsteresor är att öka möjligheten att välja resfria möten. Nyttjandegraden i de stora videokonferensanläggningar som finns på respektive sjukhus är relativt låg. Verksamheter erbjuds också att skaffa egna gruppsystem för videokonferenser. Sådana anläggningar har en högre nyttjandegrad men få verksamheter har valt att skaffa en egen videokonferensanläggning. Idag är kostnaden att hyra ett sådant system ca 6000kr/mån vilket ofta upplevs för dyrt även om kostnaden sannolikt räknas hem vid en jämförelse med den faktiska kostnaden för en resa; resekostnaden inklusive medarbetarnas restid. Från och med januari 2012 erbjuds i landstinget även en PC programvara (Movi) som kan användas som videoklient mot systemet. Kostnaden för verksamheten är 100kr/mån. Förhoppningen är att det kommer att minska resor i tjänsten då det innebär att man inte behöver förflytta sig alls för att under en stund medverka i ett möte som hålls på annan ort. Figur 3 visar utvecklingen av användning av videokonferenssystem i landstinget. 9 Som miljöfordon räknas varje fordon som uppfyller den nationella definitionen om skattebefrielse för miljöbilar enligt förordning (TSFS 2009:140 och skattelagstiftningen 2006:227 kap 2 11a ) och/eller den tidigare förordningen om miljöbilspremie (2007:380).

2012-03-19 15 (19) Videokonferenser (antal timmar), LiÖ 2009-2011 900 800 700 600 500 400 PC-system Gruppsystem 300 200 100 0 kv 1 2009 kv 2 2009 kv 3 2009 kv 4 2009 kv 1 2010 kv 2 2010 kv 3 2010 kv 4 2010 kv 1 2011 kv 2 2011 kv 3 2011 kv 4 2011 Figur 3. Användning av video för möten i Landstinget i Östergötland, antal timmar, åren 2009-2011. I samband med ombyggnation av Universitetssjukhuset i Linköping (US) har en kartläggning gjorts för att undersöka omfattning och miljöbelastning av arbetspendlingen till sjukhuset. Resultatet av undersökningen visar att cirka 6 procent av medarbetarna (570 personer) kommer till arbetet med bil trots att de har kortare resväg än 5 kilometer. Sammanlagt genererar pendlingsresorna till och från US omkring 4,3 miljoner resta mil per år, eller cirka 680 mil per anställd och år. Detta ger upphov till drygt 6 000 ton koldioxid per år vilket motsvarar cirka 1 ton per anställd. Kartläggningen har inneburit framtagande av åtgärdsförslag för att minska bilpendling och en mobilitetssamordnare har projektanställts som ska bedriva aktiviteter och insatser för att stimulera och underlätta för medarbetare i landstinget att resa på ett mer miljöeffektivt sätt. Av landstingets tjänsteresor med bil sker två av tre körda mil med leasingbil medan en av tre mil sker med den anställdes egen bil. Av landstingets personbilar (leasingbilar och landstingsägda bilar) är 79 procent miljöbilar. Utöver leasingbil finns även avtal för korttidshyra av bilar. Vid samtliga tillfällen under året, förutom vid hyra av minibuss, hyrdes miljöbil. Upphandlingscentrum uppskattar att målet om 100 procent miljöbilar kommer nås under år 2013 då avtal om leasingbilar på det gamla ramavtalet löper ut. Nuvarande avtal omfattar enbart miljöbilar. Undantag finns dock för några få verksamheter som har bedömt att de har behov av fyrhjulsdriven bil. Antalet körda mil med privat bil i tjänsten är i princip oförändrade medan resor med leasingbil har minskat. Användningen av etanol som drivmedel för landstingets resor med leasingbil har ökat framför användningen av bensin, se figur 4. Diesel är det klart dominerande drivmedlet. Även andelen biogas har ökat vilket beror på att antal biogasbilar har ökat och är nu 20 stycken (5 procent) jämfört med 3 bilar vid årsskiftet 2008/2009.

2012-03-19 16 (19) Körda mil med leasingbil, baserat på drivmedelsförbrukning, LiÖ 2009-2011 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 Biogas Etanol Bensin Diesel 100 000 0 2009 2010 2011 Figur 4. Beräkning av körda mil med leasingbil i LiÖ, beräknat från förbrukning av drivmedel. Reflektion Under året har en kartläggning skett av medarbetares resor till och från Universitetssjukhuset i Linköping. Även om landstingets miljömål för transporter främst fokuserar på tjänsteresor så ligger det i landstingets intresse att även arbeta mer långsiktigt för att få till stånd en hållbar arbetspendling, både för att säkra verksamheten (att medarbetare kan ta sig till arbetet), för att värna om medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa samt för att minska den miljö- och trängselpåverkan som arbetspendlingen medför. Behov finns av att kartlägga resandet vid de andra sjukhusen samt andra typer av resor såsom tjänsteresor och patientresor. Erfarenheter från andra landsting är att bilresor till och från arbetsplatsen genererar dubbelt så stora utsläpp som från tjänsteresor med bil. Fortfarande ses inga förändringar i användningen av privat bil i tjänst. Förbrukningen av drivmedel ger en bild av hur mycket resor som sker med leasingbil, antalet körda mil har minskat något jämfört med föregående år. Ett sätt att minska landstingets tjänsteresor är att i större grad nyttja teknik för resfria möten. Tekniken finns men avropas inte i särskilt hög utsträckning. Incitament behövs för att öka användningen genom till exempel subvention eller någon form av reseförbud. Ett annat sätt är att se över om det går att optimera verksamhetens resor genom så kallad ruttoptimering. Även när det gäller området transporter går det att tänka energieffektivisering. Utöver att minska antal resor och körda kilometer kan insatser även ske för att energieffektivisera de resor som görs genom exempelvis att utöva sparsam körning och att inte använda större fordon eller motorer än vad som krävs.

2012-03-19 17 (19) 7. Upphandling och inköp Mål Ställa miljö- och klimatkrav i enlighet med landstingets miljömål vid upphandling och vid inköp genom att: Bedöma och precisera miljö- och klimatkrav vid upphandling med fokus på de områden som bedöms ha stor miljöbelastning eller klimatpåverkan. Ta miljö- och klimathänsyn i samband med inköp. Ställa krav på att landstingets miljömål efterlevs vid upphandling av tjänster som utförs av extern entreprenör - med fokus på tjänster som bedöms ha betydande påverkan på miljö eller klimat. Främja upphandling och inköp av närproducerade produkter, där så är möjligt. Insatser Miljökrav har ställts i alla utom en av de upphandlingar som genomförts under året och som bedömts ha stor miljöbelastning. Miljökrav ställdes på operationstextilier, förband, kemiska produkter, EKGelektroder, gardiner och avfallstransporter. Dentala förbrukningsmaterial räknas in som miljöbelastande men svårigheter fanns att få fram relevanta miljökrav. Reflektion Miljökrav ställs i regel i alla upphandlingar av produkter och tjänster där det bedöms relevant. Miljökraven anpassas efter varje upphandling för att få skarpa krav i proportion till produkten eller tjänstens miljöpåverkan. Uppföljning sker av miljökrav som ställs på de stora entreprenörerna som levererar tjänster till landstinget såsom fastighetsdrift, vaktmästeri, städ och kost. För produkter bedöms om kraven uppfylls i samband med utvärdering av anbuden. Ytterligare insatser kan ske för att följa upp ställda krav. Det finns potential att bli bättre på att ta miljöhänsyn i samband med inköp genom att öka informationen till landstingets verksamheter. Ett sätt är att förbättra informationen om bästa miljöval vid beställning av varor.

2012-03-19 18 (19) 8. Utbildning och information Mål Samtliga medarbetare ska ha kännedom och kunskap om landstingets miljömål genom att: Information om landstingets miljömål och miljöarbete ska ske kontinuerligt. Kontinuerlig kompetensutveckling erbjuds, anpassad efter verksamhetens behov. Varje verksamhet ska tillse att det finns en kontaktperson i miljöfrågor, som har möjlighet att utföra uppdraget inom ordinarie tjänst. Insatser För att informera om landstingets miljömål och inspirera till arbete har foldern Stoppa Onödan 2.0 getts ut. Under året har medarbetare inom FM centrum erhållit grundläggande miljöutbildning som ett led i införandet av certifierat miljöledningssystem. Ett antal informationstillfällen om miljöarbete har också skett på arbetsplatsträffar i verksamheterna exempelvis har medarbetare inom MTÖ fått information om att ställa miljökrav i upphandling. För att få mer kraft i verksamheternas miljöarbete har stödorganisationen för miljöfrågor setts över. Från och med år 2012 stärks stödorganisationen och det kommer att finnas fem säkerhets- och miljöcontroller i landstinget. På så sätt ges ett bättre stöd till verksamhetschefer som i sitt linjeansvar även ansvarar för miljöarbete. Reflektion För att kunna tänka i nya banor och hitta resurseffektiva och miljöanpassade lösningar behövs kunskap om miljöfrågor men även kunskap om hur verksamheten fungerar. Genom att framöver grundligare följa upp varje produktionsenhets miljöarbete i kombination med förbättrad och utökad organisation för stöd och rådgivning skapas ett systematiskt miljöarbete i hela organisationen.

2012-03-19 19 (19) 9. Grundläggande miljöarbete Mål Miljölagstiftning och andra myndighetskrav utgör miniminivån för landstingets miljöarbete genom att: Tillse att det finns aktuella tillstånd och beslut för verksamheten. Ha fungerande egenkontroll enligt miljöbalken. Uppföljning genomförs av lagkrav inom miljöområdet samt landstingets miljömål. Insatser och resultat Landstingets sjukhus klassas som miljöfarliga verksamheter och omfattas av tillsyn. Under året har tillsynsmyndigheten 10 fattat nytt beslut för Universitetssjukhuset i Linköping (US) vilket innebär att reviderade krav ställs på verksamheten. Skärpta krav ställs på verksamhetens utsläpp till luft från destruktionsugn och lustgasanvändning. För utsläpp till vatten ställs krav om att kemikalierester ska minimeras och att dagvatten som kan innehålla oljerester ska renas. Nytt krav är också att tydliga rutiner för riskanalysarbete ska finnas. Under årets sista kvartal har periodisk besiktning skett på US som innebär att en oberoende besiktningsman granskar verksamhetens miljöarbete. De verksamheter som granskades var Onkologkliniken, Clinicum och fastighetsdrift (Dalkia). Verksamheten bedömdes bedrivas på ett från yttre miljösynpunkt tillfredställande sätt under förutsättning att de åtgärder som rekommenderas också vidtas. Exempel på åtgärder är att tillse att det finns dokumenterade rutiner för genomförande av riskinventeringar. Onkologiklinikens miljöarbete godkändes utan anmärkningar medan Clinicum bedömdes ha brister i kemikaliehanteringen på utbildningslaboratoriet. Åtgärder kopplat till fastighetsdrift var att införskaffa tättingar till utsatta dagvattenbrunnar och att förvara kemikalier så att de inte kan läcka ut till avlopp. Under år 2012 sker periodisk besiktning av miljöarbetet på Vrinnevisjukhuset i Norrköping (ViN) och intern miljörevision på Lasarettet i Motala (LiM). För att följa upp verksamheternas egenkontroll inom miljöarbetet används en checklista, RH-check miljö. Checklistan innehåller kontrollfrågor kring lagreglerad egenkontroll, hantering av avfall och kemiska produkter men också miljöhänsyn avseende transporter och inköp. Av de verksamheter som delgett sina svar 11 är det 75 procent som uppfyller det som anses som landstingets miniminivå för miljöarbetet. Nästan var fjärde verksamhet uppger att berörda medarbetare inte känner till var skyddsinformation finns för de kemiska produkter som hanteras, trots att landstingets har ett datastöd för detta som nås från intranätet. Det som brister för de flesta verksamheter är ett strukturerat miljöarbete som innebär kunskap om verksamhetens miljöpåverkan och handlingsplaner för att nå landstingets miljömål. Reflektion I dag sker ingen detaljerad och systematisk uppföljning av vilket miljöarbete som bedrivs inom respektive produktionsenhet för att nå landstingets miljömål. För att analysera måluppfyllelse och resultat kommer från och med år 2012 uppföljning ske av produktionsenheternas systematiska miljöarbete med respektive produktionsenhetschef. Uppföljningen syftar också till att stödja i arbetet med att identifiera nya strategier och prioriteringar i verksamheternas miljöarbete. 10 Respektive kommuns miljö- och hälsoskyddskontor. 11 Svarsfrekvens om 50 procent vilket motsvarar 79 verksamhetsenheter.