Miljöredovisning 2013 Dnr LiÖ

Transkript

1

2 Miljöredovisning 2013 Dnr LiÖ

3 (12) Innehåll SAMMANFATTNING AV RESULTAT... 3 NATIONELLA JÄMFÖRELSER... 4 STYRNING SOM STÖDJER ETT SYSTEMATISKT MILJÖARBETE AVFALL ENERGIANVÄNDNING FARLIGA ÄMNEN LIVSMEDEL LÄKEMEDEL TRANSPORTER OCH RESOR... 11

4 (12) Sammanfattning av resultat I landstingets treårsbudget och i landstingsdirektörens verksamhetsplan finns miljö med i processperspektivet. Respektive produktionsenhets miljöarbete följs upp med följande mål och mått: Strategiskt mål Framgångsfaktor Nyckelindikatorer Mål Andel produktionsenheter som har ett tillfredsställande miljöarbete. Styrning som Minsta möjliga Andel verksamhetsenheter som genomför RHcheck Miljö. stödjer ett miljö- och systematiskt klimatpåverkan Energiförbrukningen (el, värme och kyla) i miljöarbete landstingets fastigheter (kwh/kvm BRA) inklusive verksamhetsel. Figur 1: Miljö i verksamhetsplan resultat Landstinget i Östergötland % 94 % 85 % 82 % Minskning med 2,8 % jmfr ,6 % Landstingsfullmäktige har beslutat om Vision och mål för landstingets miljöarbete, åren Målvärdena redovisas här och även som resultatmått i landstingets årsredovisning: Målområde Målvärde Andelen källsorterat avfall ska successivt öka och år 2013 uppgå till minst 50 % av den totala mängden avfall 29 % 28 % 27 % 26 % från sjukhusen. Den genomsnittliga energianvändningen av köpt energi per kvadratmeter i landstingets fastigheter ska vara 4 % -1,8 % 0 % -6,4 % - 6,6 % lägre år 2013 jämfört med år 2008 (228 kwh/kvm). 100 % av landstingets fastigheter skall år 2013 ha uppvärmning genom fjärrvärme eller förnybar energikälla som huvudvärmekälla. 92,7% 92,7% 92,7 % 100 % Minska antalet kemiska produkter som klassificeras som utfasningsämne enligt Landstingets utfasningslista med minst 10 % till år Jämfört med 2009, 65 st) Andelen ekologiska produkter ska uppgå till minst 26 % år Minska läkemedelskassationen från sjukhusen med 50 % år 2012 jämfört med år 2009 (6,9 ton). - 9 % 17 % 21,5 % + 65 % (107) 19,5 % 22 % 22 % 27,4 % - 4,3 % - 24 % - 43 % - 10 % Minska antalet körda mil med egen bil i tjänsten med 30 % till år 2013 jämfört med år 2009 ( mil). 0,5 % 0 % - 5 % - 12 % Andel miljöbilar ska uppgå Hyrbilar 100 % 100 % 100 % 100 % till minst 100 % år Leasing-/egna bilar 65 % 79 % 82 % 86 % Förmånsbilar 79 % 96 % 100 % 97 % Figur 2: Målvärden enligt miljöprogram resultat Landstinget i Östergötland Kvalitetskontroll av mätning av förbrukning av el och värme har inneburit justeringar. För år 2008 finns tillförlitliga värden varför 2008 års värden används istället för värden från år 2009.

5 (12) Nationella jämförelser Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i samarbete med landstingen tagit fram fem nyckeltal för miljöarbetet. I september 2013 kom den andra rapporten 2 som baseras på resultat från år Resultaten för år 2013 presenteras hösten Gemensamma miljönyckeltal underlättar värderingen av de egna resultaten, bidrar till kunskapsspridning och gör det möjligt att sprida goda exempel mellan landstingen. I figur 3 sammanfattas resultaten för Landstinget i Östergötland och en jämförelse görs med de nationella resultaten. Resultat 2012 Bästa Sämsta Östergötland Ranking Antibiotikaförskrivning (recept per 1000 inv) av 21 Ekologiska livsmedel (%) av 21 Energianvändning lokaler (kwh/m2 BRA) av 21 Förnybar energi kollektivtrafik (%) av 17 Klimatpåverkan medicinska gaser (kg CO 2 /inv) 2,2 6,4 4,6 10 av 21 Figur 3: Miljöindikatorer resultat och ranking Landstinget i Östergötland 2012 Förskrivning av antibiotika Landstingen har minskat antibiotikaförbrukningen de senaste åren 3. De flesta landsting är emellertid fortfarande långt ifrån det långsiktiga nationella målet om 250 recept per tusen invånare. Landstinget i Östergötland har fortsatt minska under år 2013 till 323 recept per tusen invånare. Andel ekologiska livsmedel Under år 2012 nådde 10 av 21 landsting upp till det nationella målet 25 procent ekologiska livsmedel 4. Resultatet för Landstinget i Östergötland låg år 2012 på 22 % vilket var oförändrat jämfört med året innan. År 2013 har det skett en resultatförbättring till 27,4 procent. Läs mer under avsnitt 4. Livsmedel. Energianvändning i verksamhetslokaler Ett av de nationella övergripande målen för klimat- och energipolitiken till år 2020 är att energianvändningen ska vara 20 procent effektivare än Landstinget har tydligt minskat energianvändningen på senare år. Resultatet för år 2013 är 213 kwh energianvändning per kvadratmeter vilket är en minskning med 6,6 procent jämfört med år Läs mer under avsnitt 2. Energianvändning. Andel förnybart drivmedel i kollektivtrafiken Landstinget i Östergötland hade med 75 procent den högsta andelen förnybara drivmedel i kollektivtrafiken år Åtta landsting hade över 50 procent förnybart och är därmed halvvägs att nå det nationella målet om en helt fossiloberoende fordonsflotta år Ladda ner rapporten här från Sveriges kommuner och landstings webbplats: 3 Källa: Smittskyddsinstitutet. Total antibiotikaförskrivning inom öppenvården. Avser både recept och dosexpedierade läkemedel. 4 Avser inköpskostnaden för ekologiska livsmedel i relation till inköpskostnaden för totala mängden inköpta livsmedel.

6 (12) Klimatpåverkan från medicinska gaser Klimatpåverkan från medicinska gaser är i genomsnitt 4,5 kg 5 koldioxidekvivalenter 6 per invånare. För sju av tio landsting, inklusive Landstinget i Östergötland, är klimatpåverkan från medicinska gaser lägre nu, jämfört med 2011 och Resultatet för Landstinget i Östergötland är genomsnittligt. En liten ökning av lustgasförbrukningen har skett år Läs mer under avsnitt 5. Läkemedel. Styrning som stödjer ett systematiskt miljöarbete Under året har den strategiska styrningen av landstingets miljöarbete införlivats helt i verksamhetsplaner där strategi, framgångsfaktor och nyckelindikatorer ersätter tidigare miljömålsprogram Vision och mål för landstingets miljöarbete, åren Under hösten genomfördes intervjuer för att kartlägga verksamheternas uppfattning om det egna miljö- och säkerhetsarbetet för att identifiera förbättrings- och utvecklingsområden. Drygt 50 chefer och 70 medarbetare deltog. Av de tillfrågade cheferna ansåg bara hälften att de är ganska eller väl förtrogna med rutiner och riktlinjer för miljöarbetet och upplever att de arbetar systematiskt med miljöfrågorna. Det stöd som efterfrågas för att bedriva miljöarbete är främst regelbundna möten och närhet till kontaktperson att rådfråga. Även checklistor, mallar och färdiga rutiner som underlättar arbetet efterfrågas. Skillnaderna är emellertid stora i länet. För att skapa bättre förutsättningar för verksamheterna att genomdriva ett effektivt miljöarbete är det viktigt att stötta med kunskap och kompetens inom miljöområdet. Fortsatt arbete har bedrivits för att stödja produktionsenheterna i det systematiska miljöarbetet. Samtliga produktionsenheter och kliniker har erbjudits stöd vid utformandet av ett systematiskt miljöarbete och sådan insats har genomförts vid sex centrum och på sju kliniker/vårdcentraler under året. Alla produktionsenheter har numera en kontakperson i miljöfrågor/miljösamordnare och 16 av 17 produktionsenheter har tagit fram konkreta handlingsplaner för miljöarbetet inför år Verksamheternas egenkontroll inom miljöarbetet följs årligen upp via en checklista (RHcheck) som innehåller olika kontrollfrågor. 82 procent av verksamheterna har genomfört egenkontrollen. Av landstingets verksamhetsenheter (kliniker/vårdcentraler) är det 62 procent som uppfyller det som anses som landstingets miniminivå för miljöarbetet. Egenkontrollen visar på brister inom områdena miljöinformation till nyanställda, systematiskt miljöarbete och tillgång till säkerhetsinformation om kemiska produkter. 5 Källa: Respektive landsting samt nationell statistik från Apotekens Service AB respektive SCB. 6 Koldioxidekvivalent är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika gaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten och global uppvärmning.

7 (12) 1. Avfall Mål Öka resurshushållning och minimera mängden avfall och dess miljöpåverkan genom att: Materialåtervinna avfall. Återanvända möbler utrustning och material mellan verksamheter, där så är möjligt. Använda flergångsprodukter framför engångsprodukter, där så är möjligt. Hantera avfall på ett effektivt och säkert sätt. Målvärde Andelen källsorterat avfall ska successivt öka och år 2013 uppgå till 7 29 % 28 % 27 % 26 % minst 50 % av den totala mängden avfall från sjukhusen. Insatser och resultat Under året har åtgärder skett för att främja källsortering. Koncept för och subvention av källsorteringsmöbler och nya informativa sorteringsaffischer och skyltar har tagits fram. Införande av säkra utskrifter på nätverksskrivare pågår och kommer bidra till en minskad pappersförbrukning. Idag används nätverksskrivare med säker utskrift för ca 20 procent av utskrifterna. På dessa skrivare har förbrukningen av skrivarpapper minskat med 8 procent jämfört med föregående år. Den andelen förväntas fortsätta öka och leda till en totalt minskad pappersåtgång. På grund av utrymmesbrist för containrar i samband med ombyggnation har hårdplast, papper, pappkartong/wellpapp inte kunnat sorteras på Universitetssjukhuset i Linköping (US) mellan augusti 2012 till och med januari I februari infördes en provisorisk lösning för källsortering tills miljöstationen återigen kan användas. Sekretessavfallet har fördubblats på sjukhusen. På US är en förklaring att arkivet demonterades under året. I juni 2012 demonterades sekretesstuggen på US på grund av ombyggnation. Sedan dess går allt sekretesspapper från sjukhusen till förbränning. Om sekretesspappret hade materialåtervunnits hade andelen källsorterat avfall varit 29 procent. Under perioden har återvinning av matavfall från köksberedning införts på Vrinnevisjukhuset i Norrköping (ViN) men har inte påverkat utfallet nämnvärt. Reflektion Åtgärder har skett för att förbättra källsorteringsmöjligheten men det räcker inte för att öka andelen källsorterat avfall till hälften av den totala avfallsmängden. Insatser behöver ske för att kartlägga förbättringspotentialen. Flera insatser för att öka resurseffektiviseringen har skett i andra landsting. Vi behöver dra lärdom av dem och identifiera möjligheter och förutsättningar för oss. 7 Beräkningarna för avfall har justerats för att harmonisera med nyckeltal som tagits fram för samtliga landsting, varför resultaten historiskt justerats jämfört med tidigare redovisningar.

8 (12) 2. Energianvändning Mål a) Minska behovet av och effektivisera energianvändningen genom att: Arbeta med energibesparande åtgärder inom varje verksamhet. Minska energi- och vattenanvändningen vid uppvärmning och teknisk drift av byggnader. Energi och yteffektiviseringsåtgärder alltid ska finnas med i byggprocessen vid lokalförändringsprojekt. Ställa krav på energieffektiv utrustning vid upphandling, där så är möjligt. b) Öka användningen av icke klimatpåverkande energikällor genom att: Främja fjärrvärme/fjärrkyla och förnybara energikällor som t ex solenergi, biobränsle och vindkraft. Upphandla fossilfri el. Målvärde Den genomsnittliga energianvändningen av köpt energi per kvadratmeter i landstingets fastigheter ska vara 4 % lägre år 2013 jämfört med år 2008 (228 kwh/kvm). 100 % av landstingets fastigheter skall år 2013 ha uppvärmning genom fjärrvärme eller förnybar energikälla som huvudvärmekälla. -1,3 % (225 kwh/kvm) 92,7% (25 av 27) 0,4 % (229 kwh/kvm) 92,7% (25 av 27) -6,4 % (213 kwh/kvm) 92,7% (25 av 27) -6,6 % 100 % Insatser och resultat Vid en nationell jämförelse får landstinget ett relativt dåligt resultat. Anledningen är ett gammalt fastighetsbestånd som inte tas hänsyn till i jämförelsen. I samband med de stora ombyggnationer och nybyggnationer som pågår i landstinget läggs stor vikt vid att skapa mycket energieffektiva byggnader. En generell målsättning är att landstingets nybyggnationer bara ska ha 50 procent av det energibehov som är högsta tillåtna enligt lag. Under år 2013 påbörjades även ett ökat samarbete mellan fastighetsförvaltning och verksamheterna som ansvarar för IT och medicinteknisk utrustning som bland annat resulterat i former för att ställa krav om energieffektiv utrustning. Landstinget har tydligt minskat energianvändningen på senare år. Årets resultat, en minskning med 6,6 procent jämfört med år 2008, är nästan detsamma som föregående år vilket inte speglar de insatser som gjorts under året. Siffrorna till trots så har ett flertal energibesparingsprojekt genomförts, bland annat injusteringar av ventilation och värme, belysningsbyten och installation av närvarostyrning samt utbyten av ventilationsaggregat. Samtliga landstingsägda fastigheter värms upp med fjärrvärme eller förnyelsebar energikälla. De fåtal eluppvärmda fastigheterna får sin el från biobränsle, vindkraft och vattenkraft. I samband med större byggprojekt utreds möjligheter till att investera i solenergi, berglager för kyla och värme eller annan förnyelsebar energikälla. Under året gjordes dessutom en vindkraftsutredning som syftade till att utreda vilka möjligheter och risker det finns för landstinget att investera i egna vindkraftverk. Reflektion Under året har flera stora byggprojekt haft en intensiv byggfas vilket medfört en stor energianvändning. Under de närmsta åren kommer den energianvändningen att fortsätta öka allt eftersom flera stora byggprojekt drar igång. Som följd av detta kommer landstingets nyckeltal förmodligen inte se samma tydliga nedåtgående trend som tidigare. Tack vare de besparingsinsatser som kontinuerligt har utförts under 2013 har årets resultat ändå kunnat hållas på samma nivå som föregående år. Det är viktigt att vid nyinvesteringar och inköp av energikrävande utrustning ta hänsyn till energianvändningen.

9 (12) 3. Farliga ämnen Mål Minska användningen och riskerna med farliga ämnen genom att: Byta till miljö-, klimat- och hälsomässigt bättre alternativ, där så är möjligt. Undvika produkter som innehåller utfasningsämnen enligt Kemikalieinspektionens prioriteringsguide PRIO. Minska förbrukningen av farliga ämnen. Hantera produkter med farliga ämnen på ett säkert sätt så att risker för miljö och hälsa minimeras. Ta miljöhänsyn avseende materialval och byggprocess vid nybyggnation och renovering. Målvärde Minska antalet kemiska produkter som klassificeras som utfasningsämne enligt landstingets utfasningslista 8 med minst 10 % till år (Jämfört med 2009, 65 st) - 9 % (59 st) 17 % (76 st) 21,5 % (79 st) + 65 % (107 st) Insatser och resultat Kemikalier och kemiska produkter i verksamheten Under hösten skickades en enkät ut till de verksamheter som enligt kemikaliehanteringssystemet använder kemiska produkter eller kemikalier som innehåller ämnen som finns på REACH 9 kandidatlista. Totalt tjugo ämnen och tretton verksamheter omfattades. Vissa ämnen användes inom flera verksamheter. Tio verksamheter svarade på enkäten. Av totalt tjugosju förekomster var det tre produkter som uppgavs inte längre användas och tio som i samband med enkäten skickades till destruktion. Antalet kemiska produkter som klassificeras som utfasningsämnen och som används i landstinget har ökat. Liksom tidigare år är det inom laborationsverksamhet som nya hälsooch miljöfarliga produkter har tillkommit. Under året har fler verksamheter börjat registrera sina produkter i Klara eller utökat vilka produkter som registreras vilket förklarar en ökning. Farliga ämnen i byggnation För hälso- och miljöbedömning av produkter som byggs in i landstingets fastigheter används SundaHus Miljödata. Antalet registrerade produkter år 2013 var knappt stycken varav 24 procent innehöll utfasningsämnen och 31 procent innehöll riskminskningsämnen. Produkter med riskminskningsämnen har minskat från 66 procent år 2009 till 31 procent år Farliga ämnen i produkter Miljökrav har ställts i alla upphandlingar där det bedömts vara relevant under året. Miljöstyrningsrådets förslag på miljökrav används i den mån de finns. Det innebär att 8 Landstingets utfasningslista baseras på Kemikalieinspektionens utfasningsämnen enligt prioriteringsguiden PRIO - och omfattar kemiska produkter i landstingets kemikalieregister. I gruppen utfasningsämnen omfattas även ämnen som är persistenta (svårnedbrytbara), bioackumulerande (ämnet tas upp och lagras i kroppen) och toxiska. Det är inte möjligt att söka fram dessa ämnen ur Klara. 9 REACH är EUs kemikalielagstiftning. Ämnen på kandidatlistan kandiderar till att vara riktigt farliga för människa och miljö och som därför kan komma upp på REACH Bilaga XIV - förbudslistan.

10 (12) relevanta och möjliga krav för att undvika farliga ämnen i produkter ställs. Under året har bland annat ställts krav om att slangar som kommer i kontakt med patient ska vara PVC-fria. Reflektion Det är viktigt att öka medvetenheten om kemiska produkters farlighet och intensifiera arbetet med att fasa ut hälso- och miljöfarliga kemiska produkter. Landstinget bör fortsätta att, så långt det är möjligt, undvika att köpa in eller upphandla varor som innehåller hälso- och miljöfarliga ämnen. Ett antal landsting som har utfasningslistor på farliga ämnen i produkter har under året jämfört dem med varandra och med SIN-listan (Substitute It Now). Det kan bli ett bra underlag till en för landsting gemensam utfasningslista. 4. Livsmedel Mål Minimera miljö- och klimatpåverkan från livsmedel genom att: Öka andelen ekologiska produkter. Undvika GMO-produkter (genmodifierade produkter). Undvika användningen av buteljerat vatten. Målvärde Andelen ekologiska produkter ska uppgå till minst 26 % år % 22 % 22 % 27 % Insatser och resultat Andelen ekologiska livsmedel av landstingets totala livsmedelsinköp är drygt 27 procent, vilket innebär att målet är uppfyllt. Uppgifterna baseras på kostnad av ekologiska livsmedel i relation till totala kostnaden för livsmedelsinköp. Figur 7 visar resultat efter livsmedelsinköpande verksamhet Lunnevads folkhögskola Naturbruksgymnasiet Coor US/ViN (patientkost, restaurang, förråd) Motala kök Lasarettet i Motala (LiM) (patientkost,?? restaurang, förråd) Autobar (kaffe/te mm) Automatcenter (kaffe/te mm) Totalt Figur 7: Ekologiska livsmedel (procent) Landstinget i Östergötland Reflektion Under året har fokus på ekologisk mat och matsvinn varit stor i Sverige och köp av ekologiska livsmedel har ökat. I Västernorrlands landsting har stora besparingar gjorts genom att minska matsvinnet på sjukhusen. Det är också en viktig åtgärd för att minska miljöpåverkan från livsmedel. Landstingets livsmedelshantering sköts av entreprenör och i upphandling har krav ställts om att arbeta med att minska matsvinnet. Kraven bör följas upp för att se om det har gett något resultat.

11 (12) 5. Läkemedel Mål Minska påverkan av läkemedel i miljön genom att: Öka kunskapen om läkemedels miljöpåverkan såväl internt som externt. Minska läkemedelskassationerna från landstingets verksamheter. Verka för att minska förskrivningen av läkemedel med stor miljöpåverkan med hänsyn tagen till patientnyttan. Verka för att minska förskrivningen av läkemedel genom att öka kunskapen om och användningen av alternativa behandlingsmetoder, t ex fysisk aktivitet på recept. Minska klimatpåverkan vid användning av anestesigaser (framförallt lustgas). Målvärde Minska läkemedelskassationen från sjukhusen med 50 % år 2013 jämfört med år US: 4,2 ton ViN: 2,1 ton, LiM: 0,6 ton - 4,3 % US: 4,5 ton ViN: 1,4 ton LiM: 0,65ton -23 % US: 3,5 ton ViN: 1,3 ton LiM: 0,5 ton - 43 % US: 2,2 ton VIN: 1,3 ton LiM: 0,4 ton - 10 % US: 3,9 ton ViN: 1,8 ton LiM: 0,5 ton Insatser och resultat Flera åtgärder har gjorts de senaste åren för att få en säker och kostnadseffektiv hantering av läkemedel på sjukhusen. Årets resultat visar att läkemedelsavfallet ökar. Det kan finnas flera orsaker. En kan vara förbättrad hantering av flytande läkemedel så att de inte hälls ut i avloppet utan skickas som avfall. En del felkällor är att statistiken för läkemedelsavfall är grovt uppskattad och inte den faktiska vikten. En stor andel av avfallet är egentligen förpackningar som skulle kunna materialåtervinnas. En liten ökning av lustgasförbrukningen har skett år I figur 8 redovisas utsläpp av anestesigaser omräknat till koldioxidekvivalenter från landstinget de senaste åren Forene/Isofluran Sevofluran/Sevorane Lustgas Figur 8: Utsläpp av anestesigaser - koldioxidekvivalenter, Landstinget i Östergötland Reflektion Ökad kunskap behövs kring varför läkemedel slängs och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska mängderna.

12 (12) 6. Transporter och resor Mål a) Främja hållbara transporter och alternativa mötesformer genom att: Öka möjligheten att välja mötesformer som inte kräver transporter. Planera mötestider som underlättar resor med kollektivtrafik eller samåkning vid bilresor. Öka andelen resor i tjänsten med tåg, buss och cykel. Använda leasade miljöfordon vid bilresor i tjänsten. Främja cykling, gång och kollektivtrafikanvändande till och från arbetsplatsen. Påverka trafikutbudet så att resande med kollektivtrafik till vårdenheter underlättas. b) Minska klimatpåverkan från transporter genom att: Välja miljöfordon 10 i all verksamhet där det inte finns uppenbara hinder för detta. Rekommendera biogasdrivna fordon i verksamheter som huvudsakligen bedrivs på platser där tankställen finns att tillgå. Förmånsbilar i landstinget ska vara miljöfordon. Uppmuntra bränsleeffektivt körsätt vid bilresor i tjänsten. Utveckla kollektivtrafiken för att minska klimatpåverkan och bidra till en bättre trafikmiljö i Östergötland. Målvärde Minska antalet körda mil med egen bil i tjänsten med 30 % till år 2013 jämfört med år 2009 ( mil). Andel miljöbilar ska uppgå till minst 100 % år ,5 % 0 % - 5 % - 12 % Hyrbilar 100 % 100 % 100 % 100 % Leasing-/egna bilar 65 % 79 % 82 % 86 % Förmånsbilar 79 % 96 % 100 % 97 % Insatser och resultat Insatser har fortsatt gjorts för att minska medarbetarnas arbetsresor med bil till och från sjukhusen. Parkeringsbommar har införts vid US och i samband med prova-på-kampanjer för kollektivtrafik har 560 kollektivtrafikkort delats ut. Cykelfrämjande åtgärder har bedrivits i hela länet och årets cykla/gå till jobbet-kampanj hade deltagare. Vårfixa din cykel innebar att 300 cyklar fick vårservice. På US har ett cykelparkeringshus projekterats. Resultatet från kartläggning av medarbetarnas pendlingsvanor och tjänsteresor 11 visar att landstingets anställda sammantaget reser 7,6 varv runt jorden varje dag för att ta sig till och från arbetsplatsen. Hälften av resorna sker med bil. Tillsammans med länsstyrelsen och kommunerna i regionen har ett samverkansprojekt bedrivits för att förbättra information om tjänsteresor och fordon för att på så sätt ge förbättrat underlag för energieffektivisering. Resfria möten blir vanligare genom användning av videosystem. Landstingets personspecifika (257 st) och rumsplacerade (61 st) videosystem har använts i drygt timmar, det innebär en ökning med 35 procent jämfört med föregående år. Om varje möte varade i 2 timmar innebär det att tid, kostnad och miljöpåverkan från resor sparades in. Det finns en stor potential för ytterligare utveckling med tanke på att så få personer ännu har tillgång till 10 Som miljöfordon innefattas såväl den gamla miljöbilsdefinitionen enligt förordning om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor (SFS 2009:1) och/eller den nya 11 Grön resplan för Landstinget i Östergötland 2013 (Trivector Traffic AB)

13 (12) system för resfria möten. Figur 9 visar utvecklingen av användning av videokonferenssystem i landstinget. Figur 9: Resfria möten antal timmar, Landstinget i Östergötland Andelen tjänsteresor som sker med privat bil i tjänst har minskat relativt kraftigt under året. En anledning kan vara att målet har uppmärksammats i samband med det systematiska miljöarbetet som bedrivits under året. Resultatet är dock bara knappt halvvägs till uppsatt mål om 30 procents minskning med privat bil i tjänst. Målen för andelen miljöbilar för såväl förmånsbilar och leasingbilar har inte nåtts. De verksamhetsknutna bilar som inte är miljöbilar är framförallt bilar som köpts in på ett äldre avtal utan krav på miljöbilar, bilar som används i Naturbruksgymnasiets fordonsundervisning eller bilar som köpts in på grund av krav om fyrhjulsdrift. I statistiken ingår icke miljöbilar som tidigare ägdes av Närsjukvården i Finspång men som numera har sålts. Reflektion Det är positivt att videomöten ökar men troligen finns potential att öka ännu mer. Det behöver bir lättare att använda tekniken. Analyserna av tjänsteresor som gjorts under året indikerar att landstinget decentraliserade fordonsflotta kan effektiviseras för att spara tid, pengar och miljö.

14