PBL-enkät b Halland 2015 Redovisning av svar

Rapport 1(12) 2015-12-15 404-5639-15 PBL-enkät b Halland 2015 Redovisning av svar 1. Inledning Länsstyrelsens PBL-enkät för år 2015, är en del i länsstyrelsens uppföljning och utvärdering av byggnadsnämndens tillsynsarbete samt tillämpning av plan- och bygglagen (PBL), och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen, som länsstyrelsen ska utföra enligt 8 kap. 14 och 18 plan- och byggförordningen (PBF) De frågeställningar som regeringen önskar få belyst om hur kommunernas byggnadsnämnder tillämpar regler om tillsyn skiftar år från år. Uppdraget, RU 43 och 44 del 1 är ställt till länsstyrelsen genom länsstyrelsernas samarbete inom Forumgrupp 6 samt Boverket att gemensamt utarbeta frågeställningarna. Boverket ansvarar för det slutliga innehållet i enkäten och för sammanställningen av svaren från landets 21 länsstyrelser. Denna enkät skickades ut till kommunerna i slutet av september som en webenkät och är inriktad på att få kvalitativa svar på hur arbetet går till. Enkäten följs upp vid årsskiftet av en enkät som avser kvantiteten på ärendetyper och resurser mm. Svaren kan tjäna som underlag för regelförändringar, men ger ett gott underlag till information och utbildningsinsatser för länsstyrelserna och Boverket. Denna återkoppling till kommunerna bedömer länsstyrelsen i Halland som viktig och efterfrågad. På detta sätt har kommunernas byggnadsnämnder möjlighet att få sin röst hörd till regeringen och ovanstående myndigheter. Årets enkät består av tre delar, med frågor som behandlar tillsyn över energihushållning, energieffektivisering och lekplatser samt tillämpningen av lagen när det gäller bygglovsbefriade åtgärder enligt plan- och bygglagens 9 kap. 4a-b. Med förkortningen BN avses byggnadsnämnden eller motsvarande nämnd med ansvar för myndighetsutövning inom plan- och bygglagens område. Hänvisning till lagtext kan förkortas exempelvis till PBL 9:4a och då avses 9 kapitlet 4a i plan- och bygglagen. Med termen energiberäkning avses den beräkning som görs inför byggnation (kan även kallas t ex energibalansberäkning). Nedan följer svar på frågorna till de olika avsnitten med en genomgång av de mest utmärkande dragen i enkäten. Alla Hallands sex kommuner har svarat. En sammanfattande redogörelse och analys av de olika avsnitten framgår av separat dokument. Postadress Besöksadress E-post Telefon 301 86 HALMSTAD Slottsgatan 2 halland@lansstyrelsen.se 010-224 30 00

LÄNSSTYRELSEN Rapport 2(12) Tillsyn över energihushållning, energieffektivisering 2. Förklaring Byggnadsnämnden har huvudsakligen tillsyn över att nya byggnader uppfyller kraven i BBR, att det finns förslag på energieffektivisering i OVK och att befogade energikrav ställs vid ändringar och ombyggnader. Mer information om ändringar och ombyggnationer finns t ex på PBL Kunskapsbanken. Kraven på energihushållning regleras i 2 kap 3, 5, 6 och i 8 kap 4, 5 och 7 plan- och bygglagen (PBL), i 3 kap 14, 15 plan- och byggförordningen (PBF) samt i 9 kap Boverkets byggregler (BBR). Därutöver regleras i 5 kap 3 och 4 PBF att man ska undersöka om ventilationen kan energieffektiviseras och lämna uppgifter som gör det möjligt att beräkna hur mycket energi som ventilationen förbrukar. 3. I vilket fall utöver nybyggnation av bostäder begär BN in en energiberäkning inför startbeskedet? Tillbyggnad av bostad större än 50 m 2 är som väntat det mest frekventa svarsalternativet. En kommun har kommenterat att i flesta fall bedöms bara u-värden och en kommun att energiberäkning begärs in bland annat för nybyggnad av verksamhetslokaler. 4. Avseende fritidshus: I vilka fall kräver BN in någon form av redovisning för att anta att kraven om energihushållning och värmeisolering enligt PBF 3:14 blir uppfyllda- vilken form av redovisning krävs?

LÄNSSTYRELSEN Rapport 3(12) Till de olika delfrågorna om nybyggnad större eller mindre än 50 m 2 eller tillbyggnad större än 50 m 2 svarar kommunerna genomgående att ingen redovisning krävs. En kommun har hänvisat till att BBR 1:2 anger att sådana krav inte finns. 5. Har BN någon gång haft ärenden där nämnden inför startbesked haft anledning att tro att energiberäkningen inte stämmer? Hälften har svarat ja, av dessa är det två kommuner som kräver in ny beräkning. En kommun kräver in redovisning av mätning med interimistiskt slutbesked (upplysning i interimistiskt slutbesked om att denna redovisning skall lämnas in inför slutbesked) 6. Hur hanterar BN slutbeskedet ned tanke på att ingen uppföljande energikontroll genom mätning kan genomföras innan byggnaden tagits i bruk? Hela fem kommuner lämnar ett (slutgiltigt) slutbesked. En kommun lämnar ett interimistiskt slutbesked, se föregående fråga. 7. Hur säkerställer BN att en uppföljande energikontroll genom mätning utförs? Fyra kommuner ställer inte detta krav, utan hänvisar till lagen om energideklaration. Kungsbacka ställer dock dessa krav med upplysning i interimistiskt slutbesked, se ovan. En kommun anger att Boverket har tillsynen. 8. Har BN haft ärenden där byggnadens energianvändning efter mätning visat sig överskrida det tillåtna energikravet enligt BBR? Fem kommuner svarar nej, vilket motsäger svar föregående fråga.

LÄNSSTYRELSEN Rapport 4(12) 9. Vilket/vilka av energikraven har ej uppfyllts? (Flera svarsalternativ kan väljas.) På denna följdfråga svarar alla kommuner, motsägelsefullt, byggnadens specifika energianvändning. 10. Hur har BN hanterat detta? (Flera svarsalternativ kan väljas.) Ingen av kommunerna har agerat, utan att förklara varför. 11. Bedömer BN att det finns svårigheter med att tillämpa lagstiftningen när det gäller energihushållning och energieffektivisering? Hälften av kommunerna anger följande: Laholm anger svårigheter med uppföljningen, det är ej rimligt att utfärda interimistiska slutbesked på alla ärenden. Hylte får inte in energikontroll (verifiering av energianvändning i färdigt hus f a). Kungsbacka antyder att de inlämnade energideklarationerna är pappersprodukter efter som byggherrar och konsulter har för vana att räkna baklänges för att uppfylla kraven. Vidare är regelverket otydligt. 12. Vilka problem eller svårigheter ser BN med att säkerställa arbetet med tillsynen gällande energihushållning och energieffektivisering? (Flera svarsalternativ kan väljas.) Tre kommuner svarar under annat att mer vägledning kring kraven gällande fritidshus behövs. Att byggherrar och kontrollansvariga KA tolkar kraven annorlunda antyder att regelverket är otydligt. En kommun anger igen att Boverket har tillsynen (?!)

LÄNSSTYRELSEN Rapport 5(12) 13. Behöver BN ytterligare vägledning om energihushållning och energieffektivisering och tillsynen över dessa? Fyra kommuner svarar nej. Bland de två som svarar ja, tar Kungsbacka upp tolkning av PBL/ BBR. Tillsyn - Lekplatser 14. Förklaring Med lekplats avses en friyta som är särskilt planerad för lek, exempelvis på en skolgård, i en park eller i ett kvarter med bostäder. Lekplatser kan delas in i två kategorier: allmänna lekplatser som befinner sig på allmän platsmark och kvarterslekplatser som befinner sig på kvartersmark och som vänder sig till barn som bor inom området. Lekplatser på allmänna platser brukar skötas av kommunen, även om huvudmannen även skulle kunna var en samfällighet om det finns särskilda skäl för det. Regler för utemiljön finns i PBL 8:9 punkt 5 och 6, samt 10-12 och 15-16. Där anges krav på anordnande av friyta för lek- och utevistelse samt krav på att lekplatser och fasta anordningar på lekplatser ska underhållas så att risken för olycksfall begränsas. Dessutom anges att tomter och allmänna platser ska utformas så att de är tillgängliga för och kan användas av personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga. Byggnadsnämnden är tillsynsmyndighet för att tomter och allmänna platser, inklusive lekplatser, är säkra och tillgängliga. Mer information om tillsyn över lekplatser finns t ex på Länsstyrelsen Dalarnas webplats. 15. Har BN någon gång under de senaste fem åren gjort en inventering av lekplatser? (Flera svarsalternativ kan väljas.) 16. Har BN ett uppdaterat register över lekplatser i kommunen? (Flera svarsalternativ kan väljas.) 17. Har BN planerat och/eller satt upp mål för BN:s tillsyn över lekplatser? Kommunerna svarar alla genomgående nej på dessa frågor 18. Vilka problem eller svårigheter ser BN med att säkerställa arbetet med tillsyn över lekplatser? (Flera svarsalternativ kan väljas.)

LÄNSSTYRELSEN Rapport 6(12) Två synpunkter har kommit in. I den ena påpekas att det är en annan förvaltning som ansvarar över lekplasterna. I den andra att det är ett okänt område för BN (?) 19. Behöver BN ytterligare vägledning om lekplatser och tillsynen över dessa? Tre kommuner efterfrågar vägledning. En av dem efterfrågar precist tillsynsplan för lekplatser.

LÄNSSTYRELSEN Rapport 7(12) Bild Temalekplats Norre Kattspark Halmstad Tillämpning - Bygglovsbefriade åtgärder enligt PBL 9 kap 4a och 4b. 20. Förklaring Följande frågor avser de bygglovsbefriade, men anmälningspliktiga, åtgärder som regleras i 9:4a-b PBL. Åtgärderna gäller att a. i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som avses utgöra antingen en särskild bostad (komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad med en byggnadsarea på max 25 m 2 och b. på bostadshuset göra högst en tillbyggnad på max 15 m 2 bruttoarea samt att på ett bostadshus som saknar takkupor bygga högst två kupor eller på ett bostadshus som redan har en takkupa bygga ytterligare en takkupa, där takkuporna får uppta högst halva takfallet och det inte innebär något ingrepp i den bärande konstruktionen. 21. Har BN med anledning av de bygglovsbefriade åtgärderna (PBL 9:4a-b) pekat ut byggnader och/eller bebyggelseområden som är särskilt värdefulla enligt PBL 8:13, t ex ur kulturmiljösynpunkt? Tre kommuner svarar nej, bland de övriga som beaktar dessa aspekter anges: Genom detaljplan och Kulturmiljö Hallands inventering. GIS skikt till kartor är ett stort hjälpmedel. 22. Har BN i någon detaljplan efter 2 juli 2014 med stöd av PBL 9:8 bestämt att bygglovsbefriade åtgärder (PBL 9:4a-b) ändå kräver lov? Alla kommunerna svarar nej. 23. Hur hanterar BN medgivande från berörd granne, i de fall där byggherren vill bygga närmare tomtgränsen än 4,5 meter?

LÄNSSTYRELSEN Rapport 8(12) En kommun anger att medgivande från granne är ett villkor i startbesked. 24. Vilka handlingar kräver BN in vid en anmälan om en bygglovsbefriad åtgärd enligt PBL 9:4a-4b? Alla kommunerna kräver in situationsplan/nybyggnadskarta, planritning, fasadritning och sektionsritning. Markplaneringsritning, marksektionsritning efterfrågas aldrig eller

LÄNSSTYRELSEN Rapport 9(12) vid behov. Endast två kommuner efterfrågar vid behov geoteknisk undersökning. Vad gäller färg- och materialval är bilden mer splittrad, noteras kan att två kommuner aldrig efterfrågar dessa uppgifter och ytterligare två endast vid behov. Vad gäller förslag till kontrollplan, uppgifter om KA, teknisk beskrivning, är det tre kommuner som efterfrågar kontrollplan vid behov. Uppgifter om KA krävs in av fyra kommuner, och de övriga vid behov. Kungsbacka tar in förslag till kontrollplan och uppgift om KA endast för komplementbostad. 25. Välj de tre främsta orsakerna till varför BN har valt att fatta beslut om att vägra startbesked vid en anmälan om en bygglovsbefriad åtgärd enligt PBL 9:4a-4b: Svaret i p 3 utvecklas till av flera kommuner att ett vägrat startbesked beror på placering närmre allmän plats än 4,5 m, eller nära väg eller grönområde som en kommun uttryckt det. Att området/byggnaden är kulturhistoriskt värdefull är ett även detta ett vanligt svar. Halmstad lägger till brandgator, försvarsmaktens influensområden. Endast en kommun har angett betydande olägenhet för granne eller negativ påverkan på landskapsbilden. 26. Att en eller flera diskussioner med byggherren krävs för att komma fram till alternativa lösningar innan ett startbesked kan lämnas är ju inte ovanligt, men upplever BN att något eller några av nedanstående alternativ har utmärkt sig mer än andra sedan de bygglovsbefriade åtgärderna enligt PBL 9:4a-b tillkommit? (Flera svarsalternativ kan väljas.)

LÄNSSTYRELSEN Rapport 10(12) Ett problem för Laholms del är att handlingarna till ansökan är ofullständiga. Bland sökande florerar uppfattningen att anmälan kan göras så enkelt att endast en bild av den tänkta åtgärden skickas in. Varberg tar upp frågan gällande takkupor: En anmälan om takkupa kan föregås av en separat anmälan om ändring av konstruktion och på så sätt kan undgå kravet på bygglov? Kungsbacka tar upp tillgänglighetskraven samt ventilationskraven i kök som ett led i den tekniska granskningen. 27. Hur hanterar BN startbesked för bygglovsbefriade åtgärder enligt PBL 9:4ab vid nybyggnation av bostadshus? Endast en kommun svarar att startbeskedet lämnas efter huvudbyggnadens slutbesked. Halmstad anger under p 4, nämligen efter interimistiskt slutbesked. För Hylte har inte frågan varit aktuell.

LÄNSSTYRELSEN Rapport 11(12) 28. Bedömer BN att det finns problem med att tillämpa lagstiftningen när det gäller bygglovsbefriade åtgärder enligt PBL 9:4a-b? Två kommuner anger småstuge- fritidshusområden med begränsad byggrätt och placering vid allmän plats. Övriga problem är hanteringen av bygglovpliktiga åtgärder i samband med bygglovbefriade åtgärder, och för Kungsbackas del tolkning av begreppet tomt och tillämpning för radhus, parhus mm. Bedömning av de kulturhistoriska värdenas påverkan på om åtgärden är bygglovbefriad eller inte. Svårtolkade regler, i synnerhet enligt Varberg med avseende på takkupor, placering i förhållande till allmän plats. Kravet på granskningen går inte i hand med att åtgärderna saluförts som att det är bara att bygga och väldigt enkelt för allmänheten. Halmstad riktar in sig på att lagen är otydlig och att den inte föregicks av tillräcklig utbildning av handläggarna innan den trädde i kraft. 29. Behöver BN ytterligare vägledning om bygglovsbefriade åtgärder enligt PBL 9:4a-b samt tillsynen över dessa? De kommuner som svarar ja på frågan anger gränsdragningsproblem mellan bygglovpliktiga åtgärder och bygglovbefriade åtgärder. Laholm menar att det inte kan vara rimligt att begära att en till- eller nybyggnad ska färdigställas och därefter åtföljas av att man får riva en yttervägg för att sedan göra en bygglovbefriad tillbyggnad. Det är också svårt att förklara att vissa fasadändringar blir bygglovpliktiga åtgärder när man kan bygga till 15 m 2 enbart med en anmälan, eller när inredande av ytterligare en lägenhet kan göras enbart med anmälan medan samma hus kräver bygglov för fasadändring?

LÄNSSTYRELSEN Rapport 12(12) Varberg påpekar samma svårighet om hur en bygglovbefriad tillbyggnad ska hanteras samtidigt med en nybyggnad? En tydligare definition av när takkupor inte ska vara bygglovpliktiga efterfrågas. Kungsbacka ställer frågan om attefallsåtgärderna kan tillämpas på radhus och parhus samt hur tillsynen ska bedrivas? 30. Har det förekommit att komplementbostadshus blivit föremål för avstyckning? Ingen kommun meddelar att komplementbostadshuset blivit föremål för avstyckning. Dag Rundegren