PBL-enkät Hallands län 2015

Transkript

1 PBL-enkät Hallands län 2015 Sammanfattning och analys Ullared

2 Rapport 1(6) Sammanfattning och analys PBL-enkät b Halland 2015 Länsstyrelsens PBL-enkät för år 2015, är en del i länsstyrelsens uppföljning och utvärdering av de sex byggnadsnämndernas tillsynsarbete samt tillämpning av plan- och bygglagen (PBL), och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen, som länsstyrelsen ska utföra enligt 8 kap. 14 och 18 plan- och byggförordningen (PBF). Enkäten utgår från regeringsuppdrag 43 och 44 del 1. Denna handling är en sammanfattande redogörelse och analys av PBL-enkäten, och utgör ett komplement till den mer fullständiga redovisningen av svar med kommentarer i separat handling. Tillsyn över energihushållning, energieffektivisering Verifiering av energianvändning i färdig byggnad görs inte. Ett tydligt drag är att de flesta kommuner inte följer allmänt råd till Boverkets byggregler, BBR 9:2 för bostäder och lokaler om att kraven bör verifieras genom mätning av specifik energianvändning i den färdiga byggnaden efter det att byggnaden tagits i bruk. Detta råd bedöms inte gälla för bostäder upp till 100 m 2 enl BBR 9:4. Kommentar: Fås inte verifiering av energianvändning in för större objekt, riskerar den beräknade energianvändningen just bli en pappersprodukt. Samordning med framtagande av energideklaration utnyttjas inte. Kommentar: Det är viktigt att förklara kopplingen eller skillnaden mellan kravet på energideklaration och kraven på energihushållning vid nybyggnader. Enbart u-värden granskas. Någon kommun granskar i flesta fall enbart u-värden. Kommentar: Att någon kommun enbart granskar u-värden, beror troligen på att man använder kraven för bostäder upp till 100 m 2 enl BBR 9:4 på alla objekt. Om enbart u-värden granskas innebär att bland annat uppvärmningsslaget inte har betydelse, att tätheten inte kontrolleras. Risken är stor att energiberäkningen inte är objektsspecifik. Krav på fritidshus Inte någon kommun anger att energikrav för fritidshus granskas. Kommentar: Svaren avslöjar även otydlighet i regelverket om vad som gäller för fritidshus för att kraven i PBF 3:14 skall vara uppfyllda. BBR 1:2 anger att avsnitt 9 Energihushållning inte gäller för fritidshus med högst två bostäder. Postadress Besöksadress E-post Telefon HALMSTAD Slottsgatan 2 halland@lansstyrelsen.se

3 LÄNSSTYRELSEN Rapport 2(6) Slutsatser Det är entydigt att mer vägledning behövs. Grundläggande begrepp behöver förklaras. Några enkla sätt att grundläggande kontrollera en energiberäkning bör redovisas. De fyra förutsättningarna ska vara redovisade, byggnadens orientering och fönsterarean kan enkelt kontrolleras. Finns det misstanke om att det är en och samma energiberäkning, gemensamt för en hustyp används? Tillsyn Lekplatser Dålig kännedom om tillståndet En genomgående resultat är att kommunerna varken gjort inventeringar av lekplatserna, har ett uppdaterat register, eller planerat tillsyn över lekplatser. Kommentar: Det bristande resultatet bedöms bero på resursbrist, låg prioritering, bristande rutiner för tillsyn och brister i organisationen. Oklart ansvarsförhållande I flera kommuner är det fritidsförvaltningen som ansvarar för att anlägga och sköta de kommunala lekplatserna. Ett svar avslöjar att detta är ett okänt tillsynsområde för byggnadsnämnden (BN). Laholms kommun anger att svårigheten beror på att lekplatser inte prövas av BN i samband med nyetablering, och då medför att det inte är enkelt att bedriva tillsyn i nästa skede. Vägledning om hur tillsynen skall bedrivas Tre kommuner efterfrågar vägledning. En av dem efterfrågar precist tillsynsplan för lekplatser. Kommentar: Länsstyrelsen bör visa på exempel på tillsynsplaner framtagna gemensamt av de olika förvaltningarna. För helhetens skull bör det påpekas att tillsyn av lekplatser inte enbart rör kommunens allmänna lekplatser, utan även de inom skol- och förskolegårdar, samt de som är belägna på privat mark, utom såväl som inom plan. Slutsats Enkätsvaren visar att bristerna genomgående stora inom detta tillsynsområde. Tillämpning - Bygglovsbefriade åtgärder enligt PBL 9 kap 4 a och 4 b. Utpekande av särskilt värdefull bebyggelse Tre kommuner svarar att de inte pekat ut byggnader eller bebyggelseområden som särskilt värdefulla enligt PBL 8:13. Ingen kommun har efter 2 juli 2014 i detaljplan bestämt att bygglovsbefriade åtgärder ändå kräver lov enl PBL 9:8. Kommentar: Att hälften av kommunerna inte pekat ut detta trots att det finns gott om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Hallands gamla städer och landsbygd, väcker uppmärksamhet. Några orsaker kan vara att särskilt värdefulla bebyggelseområden eller byggnader inte är utpekade i äldre detaljplaner eller att

4 LÄNSSTYRELSEN Rapport 3(6) tomterna i äldre bebyggelse är små och attefallshus inte medges nära gräns av granne. Av erfarenhet är det sällan kommunerna ändrar på detaljplaner, såvida det inte finns exploateringsintressen. Medgivande för åtgärd nära gräns I de fall där byggherren vill bygga närmare tomtgränsen än 4,5 meter är det ingen kommun som anger att BN ansvarar för inhämtande av medgivande från grannen. En osäkerhet är vad grannens medgivande är grundat på? Vanligast förekommande är medgivande på situationsplan. En kommun anger att medgivande från granne är ett villkor i startbesked. Kommentar: Just medgivande från berörd granne är en viktig uppgift inför startbeskedet som bör bifogas anmälan. Därvid är det viktigt att underlaget som medgivandet baserar sig på är rätt och detsamma som lämnas in vid anmälan. Handlingar i anmälan Alla kommunerna kräver in situationsplan/nybyggnadskarta, planritning, fasadritning och sektionsritning vid en anmälan om en bygglovsbefriad åtgärd enligt PBL 9:4a-4b. Vad gäller färg- och materialval är bilden mer splittrad, noteras kan att två kommuner aldrig efterfrågar dessa uppgifter och ytterligare två endast vid behov. Kommentar: Aspekter som god form,- färg,- och materialverkan eller hänsyn till platsens förutsättningar är grundläggande vid en bygglovprövning, vilket prövningen av dessa startbesked till stor del kan likställas med. Det andra är att kontrollplan endast efterfrågas av tre kommuner vid behov. En möjlig orsak är att förrådsbyggnader likställs med friggebodar i detta avseende. PBL medger inga undantag från kravet på förslag till kontrollplan. Frågan inställer sig: Kontrolleras storleken och läget på byggnaden genom kommunens lägeskontroll ändå? Boverket har i kunskapsbanken förtydligat att inom vissa områden får en bygglovsbefriad komplementbyggnad inte uppföras. Det gäller i vissa fall inom områden med sammanhållen bebyggelse. Det gäller även inom områden med områdesbestämmelser (OB) när kommunen har beslutat om utökad lovplikt. I Hallands län tillämpas dock OB sällan. Kontrollansvarig, KA och kontrollplan Vad gäller förslag till kontrollplan, uppgifter om KA, teknisk beskrivning, är det tre kommuner som efterfrågar kontrollplan vid behov. Uppgifter om KA krävs in av fyra kommuner, och de övriga vid behov. Kungsbacka tar in förslag till kontrollplan och uppgift om KA endast för komplementbostad. Kommentar: Krav på KA gäller vid behov. Att Kungsbacka begär in KA för komplementbostad tolkas hänga samman med åtgärdens komplexitet, och konsekvensen av eventuella felaktigheter. Kungsbacka ställer följaktligen krav på kontrollplan gäller för dessa åtgärder.

5 LÄNSSTYRELSEN Rapport 4(6) Vägrat startbesked Bland de tre främsta orsakerna till varför BN har valt att fatta beslut om att vägra startbesked vid en anmälan om en bygglovsbefriad åtgärd beror på placering närmre allmän plats än 4,5 m, eller nära väg eller grönområde som en kommun uttryckt det. Att området/byggnaden är kulturhistoriskt värdefull är ett även detta ett vanligt svar. Halmstad lägger till brandgator, försvarsmaktens influensområden. Endast en kommun har angett betydande olägenhet för granne eller negativ påverkan på landskapsbilden. Att åtgärden inte prövas när granne uttrycker betydande olägenhet, kan i dessa ärenden endast gälla för om åtgärden hamnar närmre gräns än 4,5 m. Om grannen inte medger åtgärden i detta fall, kan åtgärden prövas vidare som en bygglovpliktig åtgärd. Kommentar: Det är överraskande att bara en kommun angett negativ inverkan på landskapsbild, vilket bör gälla stadsbild och intresse av god helhetsverkan enl PBL 2:6 p 1. Att Halmstad tar upp brandgator indikerar räddningstjänstens medverkan. Diskussionsämnen med sökande Bland diskussionspunkter som utmärker sig innan startbesked lämnas, märks enligt Laholm ofullständig redovisning i ansökan. Bland sökande florerar uppfattningen att anmälan kan göras så enkelt att endast en bild av den tänkta åtgärden skickas in. Varberg tar upp frågan gällande takkupor: En anmälan om takkupa kan föregås av en separat anmälan om ändring av konstruktion och på så sätt kan undgå kravet på bygglov? Kungsbacka tar upp tillgänglighetskraven samt ventilationskraven i kök som ett led i den tekniska granskningen. Kommentar: Om en ansökan är ofullständig ska reglerna i PBF 6:7-10 tillämpas. Regler om skyndsam handläggning motsvarande mottagningsbevis för bygglovärenden enl PBL 9:27 införs för anmälningsärenden, 1 juli Det bör vara lämpligt att tillämpa samma praxis tidigare. Mottagningsbeviset gör det tydligt för den sökande om hur lång tid ärendet kan ta. Vetskapen om att handläggningen påbörjas först om ansökan är komplett ställer även krav på sökande (anmälaren) Samtidig handläggning av olika ärendetyper När det gäller hur hanterar BN startbesked för bygglovsbefriade åtgärder vid nybyggnation av bostadshus, är det endast en kommun svarar att startbeskedet lämnas efter huvudbyggnadens slutbesked. Halmstad anger under p 4, nämligen efter interimistiskt slutbesked. För Hylte har inte frågan varit aktuell. Hyltes svar avslöjar att nybyggande av en- och tvåbostadshus troligtvis håller sig på en låg nivå. Flertalet kommuner handlägger samtidigt bygglovpliktig och icke bygglovpliktig åtgärd. Kommentar: Boverket har bland annat i webseminarier påpekat att slutbesked krävs vid nybyggnation innan ett startbesked för en bygglovbefriad tillbyggnad

6 LÄNSSTYRELSEN Rapport 5(6) lämnas. Förhållandet avslöjar svårigheter med att förklara och vinna förståelse för lagstiftningen. Problem med reformen Tillämpningen av lagstiftningen för bygglovsbefriade åtgärder vid småstugefritidshusområden med begränsad byggrätt. Placering vid allmän plats. Hanteringen av bygglovpliktiga åtgärder i samband med bygglovbefriade åtgärder. Bedömning av de kulturhistoriska värdenas påverkan på om åtgärden är bygglovbefriad eller inte. Svårtolkade regler, ibland annat med avseende på takkupor Halmstad riktar in sig på att lagen är otydlig och att den inte föregicks av tillräcklig utbildning av handläggarna innan den trädde i kraft. Laholm uttrycker helt enkelt att åtgärderna saluförts som väldigt enkla: -Det är bara att bygga! Gränsdragning Laholm menar att det inte kan vara rimligt att begära att en till- eller nybyggnad ska färdigställas och därefter åtföljas av att man får riva en yttervägg för att sedan göra en bygglovbefriad tillbyggnad. Det är också svårt att förklara att vissa fasadändringar blir bygglovpliktiga åtgärder när man kan bygga till 15 m 2 enbart med en anmälan, eller när inredande av ytterligare en lägenhet kan göras enbart med anmälan medan samma hus kräver bygglov för fasadändring? Varberg efterfrågar en tydligare definition av när takkupor inte ska vara bygglovpliktiga? Kungsbacka å sin tur ställer frågan om attefallsåtgärderna kan tillämpas på radhus och parhus samt hur tillsynen ska bedrivas? Kommentar: Svaren visar svårigheter med den praktiska tillämpningen och på behovet av vägledning och eventuell regelförändring gällande bland annat bygglovbefrielse för takkupor, gränsdragning mellan bygglovbefriade åtgärder och bygglovpliktiga sådana, vad som gäller för radhus och grupphus och placering vid gräns. Problemen visar på behovet av ytterligare vägledning t ex för att reda ut gränsdragningsproblem mellan bygglovpliktiga åtgärder och bygglovbefriade åtgärder, som hur en bygglovbefriad tillbyggnad ska hanteras samtidigt med en nybyggnad. Möjlig avstyckning Ingen kommun meddelar att komplementbostadshuset blivit föremål för avstyckning. Kommentar: En otydlighet med reformen är att avstyckning för attefallshus enligt Fastighetsbildningslagen är möjlig enligt lantmätare. I detaljplanelagda områden med bestämmelse om minsta tomtstorlek bör inte problemet göra sig gällande.

7 LÄNSSTYRELSEN Rapport 6(6) Möjligheten till avstyckningar kan i första hand uppstå utom plan i samband med arvskiften eller bodelningar eller inom plan där bestämmelse om minsta tomtstorlek saknas. Frågan är ett tillägg för Hallands län i den nationella PBL-enkäten. Slutsatser Svaren avslöjar strukturella problem med reformen. De senaste bygglovbefriade åtgärderna med de tidigare bygglovbefriade åtgärderna kan tillsammans uppgå till högst upp 70 m 2. Gränsdragningsproblemen och omfattningen av de möjliga åtgärderna bedöms ha överskridit en gräns där bygglovets legitimitet avseende en- och tvåbostadshus kan ifrågasättas. Ett problem rör proceduren kring grannehörande och utformningen av startbeskeden. Övrigt från länsstyrelsens insyn Att enskilda har förklarat sin oro till länsstyrelsen hur grannar uppför attefallshus nära gräns på uppfylld mark, visar på problem med att startbeskedet inte kan överklagas (utom av den sökande) och problem med rättsäkerheten. En anmälan behandlar enbart otillåtna avvikelser från startbeskedet. Genom länsstyrelsens insyn i startbesked för bygglovbefriade åtgärder i överklagade ärenden, skiljer de sig ofta inte åt mot övriga startbesked i teknisk anmälan, det vill säga beskedet behöver inte vara motiverat. PBL 10:23 p 1 anger att för dessa åtgärder ska det endast antas att krav enligt lag och föreskrifter uppfylls. Detta är också förståeligt då kontrollen av ett pågående bygge är en succesiv process genom avcheckning av punkterna i kontrollplanen. Detta passar dock passar då utformningskrav och krav på anpassning och omgivningspåverkan behöver granskas innan byggföretaget startas. Förutsättningarna för bygglov enligt PBL 9:30 p 4 anger också att åtgärden ska uppfylla de förekommande kraven i PBL 2 och 8. Boverket har i kunskapsbanken närmare redogjort för vilka krav som ska ställas. Vilka förutsättningar som gäller för startbesked för denna ärendetyp bör dock tydligt framgå i lag eller förordning. Till länsstyrelsens uppgifter hör enligt PBL 11:12 att pröva byggnadsnämndernas beslut om lov eller förhandsbesked inom ett område kring Ringhals kärnkraftsverk. Då dessa prövningar rör lovärenden och inte startbesked uppmärksammas oklarheter kring uppförande av komplementbostadshus inom detta område. Cecilia Engström Enhetschef Dag Rundegren Bygglovshandläggare