Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav?

Relevanta dokument
Sensorn det förstärkta koögat Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige

Effektivisera med den nya tekniken i animalieproduktionen

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Transitionskor. Växadagarna i Umeå och Jönköping 2018 Annica Hansson & Håkan Landin Växa Sverige

SÅ LÄTT ATT SKÖTA SIN BESÄTTNING. Det intelligenta öronmärket

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt. Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige

Room Service för en ko

Besättningsservice. från Riskdjur till Friskdjur. För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion

Lönsam mjölkproduktion

Optimera djurhälsa och mjölkmängd

(5) Om Växa Sverige

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

OPTIMAT. alltid färskt foder. och mer mjölk OPTIMAL UTFODRING

Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy Alkutuotanto 1

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Negativ energibalans sinkor/efter kalvning. Kjell Holtenius Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Jordbrukets utsläpp och trender

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

We make sustainable food production possible

Gör mer än att flytta fram fodret MIXA OM DET med DeLaval OptiDuo

Anett Seeman

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Sinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN

1

Se pengarna i din friska besättning

Identifiera dina kompetenser

Ger dig bättre kontroll

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?

Mervärden i svensk mjölkproduktion

Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck

Svag prisutveckling väntas på världsmarknaderna

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

Så hanterar jag den pressade lönsamheten

Fem åtgärder för bättre kalvhälsa i dikobesättningar. Lena Stengärde Djurhälsoveterinär Växa Sverige, Kalmar, Öland, Vimmerby

Arbete med nötkreatur livsfarligt? Definitivt Ja. Det. Utföres. På fel. sätt

Hur äter vi hållbart?

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, Johan Kuylenstierna Executive Director

Utfodringspraxis Uppsala sep Carin Clason CoA Ab

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Smarta lösningar för alla stallar DeLaval kraftfodrvagnar FW och FM

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

Kraftfodervagnar FW och FM smart utfodring för alla stallar

Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa

DeLaval BSC Styr stallmiljön från EN plats

Den gröna ekonomin. PhD Eva Alfredsson Tillväxtanalys, KTH, Global utmaning

Netto noll klimatavtryck genom minskat fotavtryck och ökat handavtryck vår färdplan. 18 March 2019

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Datainsamling för djurgård

Handledning foderbudget

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Fler sensorer i stallet och Precision Livestock Farming - blir vi hjälpta eller stjälpta?

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala


Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

Utfodringspraxis Mjölby nov

Jordbrukets klimatpåverkan

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB

Boosta Mjölkföretaget

Sensorn det förstärka koögat

Goda skäl att öka andelen grovfoder

En problemfri start i nya stallet? Conny Karlsson, Hede gård Gunilla Blomqvist, Växa Sverige Torbjörn Lundborg, Växa Sverige

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket

KALCIUMBRIST sett med nya ögon! BOVIKALC

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING

På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson. Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för husdjurens utfodring och vård

Hur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat?

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Identifiera dina kompetenser

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

LELY MJÖLKAUTOMATISERING

För mera information: Om Växa Sverige

Framtiden är grön! Den digitala transformationen av lantbruket. Filip Lundin Konsult, Macklean

Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk

Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

Transkript:

Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav? Charlotte Hallén Sandgren, DeLaval International, KSLA 2015-11-10

Konsumenter från medelklassen vill ha mer 4,9 Rest of World 1,8 3,2 2,2 3,9 3 billion North America & Europe 0,8 1,0 1,0 1,0 2011 2020 2030 *Based on daily consumption per capita ranging from $10 to $100 (in purchasing power parity terms) Source: OECD / McKinsey. 2011 datapoint based on UN statistics.

GHG emission/kg mjölk i olika delar av världen http://www.fao.org/docrep/012/k7930e/k7930e00.pdf

Ökad mjölkproduktion 2015-2020 Ytterligare 74 miljoner ton adderas till marknaden Produktion Globalt + 1.8% Avkastning Traditionell: + 1.2% Utveckling: + 1.7% Antal kor Traditionell : - 0.4% Utveckling : + 1.0% Increased production 2015-2020 kton Source FAO/ OECD Agricultural outlook, 2015-2024 edition

Gränser för miljön baserade på vetenskap Jordbruket i fokus www.tallbergfoundation.org/.../487/default.aspx

Lägre GHG utsläpp per kg kött från mjölkproduktionen 66 % av svenskt nöttkött kommer från mjölkdjur alla 20-25 % kommer aldrig till slakt! Tackling climate change through livestock A global assessment of emissions and mitigation opportunities FAO 2013 http://www.jordbruksverket.se/download/18.50714f9714e488b26131e59f/1435745575624/merv%c3%a4rden+i+svensk+mj%c 3%B6lkproduktion_150701.pdf

Effektiv naturresursanvändning Tre fokusområden: 1. Ökad effektivitet genom tillämpning av känd teknik 2. Återställande av gräsmark: Stöd kolilagring, ekosystemen och produktivitet med klimatfinansiering 3. Total återföring av näringsämnen och energi från stallgödsel

Det handlar om att göra mer med lägre insats Source: J. L. Capper 1, R. A. Cady 2 and D. E. Bauman 1

Har svensk mjölkproduktion redan plockat alla frukter? Lesschen et al Greenhouse gas emission profiles of European livstock, 2011. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/s0377840111001775

Vilka frukter står på tur? Kunskap och Precision är vägen framåt 1. Ökad effektivitet genom tillämpning av känd teknik 1. Ökad fodereffektivitet 2. Ökad livstidsavkastning per dag 2. Återställande av gräsmark: Stöd kolinlagring, ekosystemen och produktivitet med klimatfinansiering 3. Återföring av näringsämnen och energi från stallgödsel 1. Precisionsgödsling 2. Biogas

Ökad fodereffektivitet Kunskap och Precision är vägen framåt Seminera på alla brunster Förebygg värmestress Undvik förluster Fler utfodringstillfällen/dygn Förbättrad foderkonservering Ökad andel grovfoder

Ökad livslängd med bibehållen produktion Kunskap och Precision är vägen framåt Det handlar om att behålla kon frisk och produktiv under lång tid 2,4 laktationer och totalt 24 000 kg mjölk för närvarande Ett viktigt nyckeltal är Kg mjölk per levnadsdag LDY Slakt vid 1sta kalvning = 0 kg/dag Slakt efter 1sta laktation = 8 kg/dag Slakt efter 5:e laktationen = 26 kg/dag Optimal komfort och skötsel en förutsättning Vila Gå och Stå komfort Låg stressnivå Kalvar och Kor runt kalvning särskilt känsliga

Hur gör de mest lönsamma Dansk studie Kunskap och Precision är vägen framåt Bra kalvuppfödning Intensiv övervakning av nykalvade kvigor Ingen överbeläggning (ofta underbeläggning) Mycket god liggkomfort Djupströboxar för svaga kor Reagerar omedelbart på störningar hos enskilda kor Gott om plats vid foderbordet för sinkor Sådan gør de bedste,toft Andersen, Videncentret 2014

Är våra kor tillräckligt robusta? Kan dual purpose korsningar vara intressant?

Precisionsstyrning ett växande kompetensområde Optimera potentialen hos varje enskild individ Mjölkavkastning Hull och vikt Andnings och hjärtfrekvens Foderintag och Idissling Våm ph Vattenintag Juverinflammation Metan i utandningsluft Hälta och aktivitet Djurens position och förflyttning Ligg och stå-beteende Brunst, dräktighet och fruktsamhetsstörningar Energibrist Kalvning Sömn etc Validerade och integrerade system en förutsättning ECPLF conference, Ghent 2013

Besättningarna blir snabbt större och kräver ny teknologi Sensorer och algoritmer för övervakning och precisionsstyrning av 400 det individuella djurets beteende, hälsa, välfärd, mjölkens innehåll 350och produktion utvecklas i snabb takt. Det finns flera drivkrafter 300 250 200 150 100 50 1. Branschens. behov av ökad attraktionskraft 2. Låg lönsamhet och konsolidering sätter press på arbetseffektivitet 3. Standardiserad övervakning för bättre precision 4. Automation resulterar i BIG DATA 300-200-299,9 150-199,9 0 2001/20022002/20032003/20052004/20052005/20062006/20072001/20082008/20092009/20102010/20112011/20122012/2013

Återföring av näringsämnen och energi från stallgödsel Kunskap och Precision är vägen framåt

Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring Framtiden är här! Sammanfattning - Vilka frukter står på tur? Ökad effektivitet genom tillämpning av känd (och ny) teknik Ökad fodereffektivitet Ökad livslängd med bibehållen avkastning Optimal komfort och skötsel en förutsättning Utveckling av verktyg för precisionsstyrning per individ Ökad återföring av näringsämnen och energi från stallgödsel från ko Precisionsgödsling från ko till gröda Biogas