Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder vad händer nu nationellt och lokalt 2015-03-23
Nationella riktlinjer - utvärdering 2014 Sjukdomsförebyggande metoder Riitta Sorsa, projektledare
Nationella riktlinjer - utvärdering Värdera svensk hälso- och sjukvård och socialtjänst utifrån: Socialstyrelsens Nationella riktlinjer God vård och omsorg Synliggöra skillnader i strukturer, processer, resultat mellan landsting, sjukhus och kommuner Synliggöra hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens kostnader och dess effektivitet Jämlik hälsa och vård - HFS 2015-03-20
Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg Behovs- och problemanalys för val av åtgärder Enhetliga termer och gemensam informationsstruktur Bästa tillgängliga kunskap Statistik Resultat Uppföljning Utvärdering God hälsa, vård och omsorg för hela befolkningen Föreskrifter Riktlinjer Vägledningar Rekommendationer Indikatorer Målnivåer Vård och omsorg på lokal och regional nivå Jämlik hälsa och vård - HFS 2015-03-20
God vård och omsorg en gemensam målsättning God vård och omsorg Kunskapsbaserad Säker Individanpassad Effektiv Jämlik Tillgänglig Vården och omsorgen ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet. Vården och omsorgen ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. Vården och omsorgen ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Vården och omsorgen ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. Vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid. Ingen ska behöva vänta oskälig tid på den vård eller omsorg som hon eller han har behov av. Jämlik hälsa och vård - HFS 2015-03-20 5
Socialstyrelsens nationella utvärderingar
Vilka uppgifter ligger till grund för bedömningarna? Strukturella faktorer Utveckling över tid i riket Landstingsjämförelser Socioekonomiska faktorer Avstånd till eventuell nationell målnivå Jämlik hälsa och vård - HFS 2015-03-20
Vilka områden har utvärderats? 2009 2010 2011 2011 2013 2013 2013 2014 2014 2015 2015 2015 Påbörjas under 2014-2015 Hjärtsjukvård (uppdatering) Lungcancer MS/Parkinson Jämlik hälsa och vård - HFS 2015-03-20 8
Utvecklingsindikatorer inom riktlinjerna Andelen personer som har fått åtgärd enkla råd rådgivande samtal kvalificerat rådgivande samtal Andelen personer med ohälsosam levnadsvana som inte längre har denna efter åtgärd dagligrökare personer med riskbruk av alkohol personer med otillräcklig fysisk aktivitet personer med ohälsosamma matvanor Jämlik hälsa och vård - HFS 2015-03-20
Datakällor i utvärderingen Kvalitetsregister - Mödrahälsovårdsregistret Socialstyrelsen - Patientregistret - Medicinska födelseregistret Enkäter till landsting - Strukturer - Åtgärder - Kontinuerlig insamling Nationella enkäter - Vårdbarometern - Hälsa på lika villkor - Nationell patientenkät Andra egna enkäter - Vårdprofessioner - Chefer inom HoS - Befolkningen Jämlik hälsa och vård - HFS 2015-03-20
Övergripande resultat Positiva attityder ger goda möjligheter till införande Landstingen har arbetat aktivt med riktlinjerna Det behövs bättre datakällor för att kunna följa upp området Jämlik hälsa och vård - HFS 2015-03-20
Befolkningens, patienternas och vårdpersonalens syn på sjukdomsförebyggande arbete
Befolkningen positiv till att vårdpersonal diskuterar levnadsvanor Jämlik hälsa och vård - HFS 2015-03-20
Vårdpersonal positiv till att arbeta med levnadsvanor Jämlik hälsa och vård - HFS 2015-03-20
Vårdpersonalens och chefernas arbete med levnadsvanor
Endast en tredjedel arbetar i stor utsträckning med levnadsvanor Jämlik hälsa och vård - HFS 2015-03-20
Brist på tydliga rutiner Jämlik hälsa och vård - HFS 2015-03-20
Många vill utveckla sin kompetens om levnadsvanor Jämlik hälsa och vård - HFS 2015-03-20
Vilket förändringsarbete har landstingen inlett?
Många har satsat resurser på utbildning Jämlik hälsa och vård - HFS 2015-03-20
Strukturer för arbetet med ohälsosamma levnadsvanor
Levnadsvanor ingår i primärvårdens uppdragsbeskrivningar Jämlik hälsa och vård - HFS 2015-03-20
Inte lika vanligt i specialistvården Jämlik hälsa och vård - HFS 2015-03-20
Arbete med levnadsvanor följs upp inom primärvården Jämlik hälsa och vård - HFS 2015-03-20
Landstingens journalsystem möjliggör dokumentation av åtgärderna Jämlik hälsa och vård - HFS 2015-03-20
Sjukdomsförebyggande åtgärder
För rökning, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet respektive ohälsosamma matvanor Antal patienter som har identifierats med en ohälsosam levnadsvana Antal patienter som har fått åtgärd, per åtgärdsnivå (=enkla råd, rådgivande samtal, kvalificerad rådgivande samtal) Antal patienter som inte längre har en ohälsosam levnadsvana Uppdelat på primärvård, specialiserad somatisk respektive psykiatrisk öppenvård Jämlik hälsa och vård - HFS 2015-03-20
Dagligrökare inom primärvården Jämlik hälsa och vård - HFS 2015-03-20
Åtgärder till dagligrökare inom primärvården Jämlik hälsa och vård - HFS 2015-03-20
Sjukdomsförebyggande åtgärder inom den psykiatriska öppenvården
Riskkonsumenter inom psykiatrisk öppenvård Jämlik hälsa och vård - HFS 2015-03-20
Åtgärder till personer med riskbruk av alkohol inom psykiatrisk öppenvård Jämlik hälsa och vård - HFS 2015-03-20
Utvecklingsområden
Utvecklingsområden Goda förutsättningar: positiva attityder ger goda möjligheter till införande och landstingen har arbetat aktivt med riktlinjerna. Exempel på förbättringsområden: Det finns rutiner för arbete med levnadsvanor men de behöver föras ut i verksamheten Personalens kompetens behöver öka Ökad användning av sjukdomsförebyggande åtgärder istället för läkemedel Bättre kunskap om och metoder för att minska riskbruk av alkohol Levnadsvanorna hos personer med psykisk ohälsa behöver uppmärksammas. Bättre dokumentation för att följa upp rekommenderade åtgärder Jämlik hälsa och vård - HFS 2015-03-20
Några regeringsuppdrag om kroniska sjukdomar Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2015-03-23
Anpassa Nationella riktlinjer för kroniska sjukdomar till primärvården Anpassa Nationella riktlinjer till patienter och anhöriga Fortsätta arbetet att stödja införandet av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Fördela statsbidrag till organisationer för professioner och patienter 2015-03-23 36
Anpassa NR för kroniska sjukdomar till primärvården Syftet är att underlätta implementeringen av nationella riktlinjer inom primärvården Främja kunskapsbaserad vård och jämlik vård Samverkan med SKL, professionsorganisationer och patientorganisationer 2015-03-23 37
Anpassa NR för kroniska sjukdomar till patienter och anhöriga Syftet är att underlätta för patienter och anhöriga att medverka i samtal om vård och prevention i hälso- och sjukvården Samverkan med 1177 Vårdguiden, organisationer för patienter och professioner. 2015-03-23 38
Fortsätta stödja införande av NR för sjukdomsförebyggande metoder Regionala konferenser Stöd till kommunal hälsooch sjukvård Analys av styrning av resurser till förebyggande arbete Uppdatering av webbutbildning om samtal och råd om bra matvanor Stödja utveckling av dokumentationshantering 2015-03-23 39
Fördela statsbidrag 10 miljoner kr till vissa professionsorganisationer för att stödja implementeringen av NR för sjukdomsförebyggande metoder 10 miljoner kr till organisationer för professioner och patienter för insatser för patienter med kroniska sjukdomar Handläggs av statsbidragsenheten, Åsa Pettersson 2015-03-23 40
Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se
Katinka Nordgaard Sjuksköterska, KBT terape
Faktorer som påverkar resultatet av operationen Sjukdomen Rätt diagnos Interventionen Bäst teknik / operationsmetod Organisationen Kliniska riktlinjer, vidareutbildning, kvalitetsäkring Patienten ålder, kön, längd, vikt, psykiskt status, civilstånd, bostad, utbildning. Andra sjukdommar: hjärt-, lungsjukdom, DM, etc
Referenslista Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobak, alkohol fysisk aktivitet och matvanor. Stockholm 2011 Rökning och operation Møller AM, Villebro N, Pedersen T, Tønnesen H. Effect of preoperative smoking intervention on postoperative complications: a randomised clinical trial. Lancet. 2002;359(9301):114-7. Möller et al 2002. A preoperative smoking intervention decreased postoperative complications in elective knee or hip replacement Lindström D, Sadr Azodi O, Wladis A, Tønnesen H, Linder S, Nåsell H, et al. Effects of a perioperative smoking cessation intervention on postoperative complications: a randomized trial. Ann Surg. 2008;248(5):739-45. Lindström D, Sadr Azodi O, Bellocco R, Wladis A, Linder S, Adami J. The effect of tobacco consumption and body mass index on complications and hospital stay after inguinal hernia surgery. Hernia.2007;11(2):117-23. Nåsell et al. JBJS 2010. http://jbjs.org/article.aspx?articleid=6038 Thomsen et al. Cochrane 2010 Cochrane Review.
Alkohol och operation Tonnesen H, Rosenberg J, Nielsen HJ, Rasmussen V, Hauge C, Pedersen IK, et al. Effect of preoperative abstinence on poor postoperative outcome in alcohol misusers: randomised controlled trial. BMJ. 1999; 318(7194):1311-16 http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10323814 Tonnesen H, Nielsen PR, Lauritzen JB, Moller AM. Smoking and alcohol intervention before surgery: evidence for best practice. Br J Anaesth. 2009; 102(3):297-306 http://bja.oxfordjournals.org/content/102/3/297.short Nath B, Li Y, Carroll JE, Szabo G Tseng JE Shah SA. Alcohol exposure as a risk factor for adverse outcomes in elective surgery, J Gastrointest Surg 2010, 14:1732-1741 http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20839071 Bradley KA, Rubinsky AD, Sun H, Bryson CL, Bishop MJ, Blough DK,et al. Alcohol screening and risk of postoperative complications in male VA patients undergoing major non-cardiac surgery. J Gen Intern Med. 2011; 26(2):162-9. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20878363 Harris AHS, Reeder R, Ellerbe L, Bradley KA, Rubinsky AD, Giori NJ. Preoperative alcohol screening scores: Association with complications in med undergoing total joint arthroplasty. J Bone Joint Surg Am, 2011; 93:321-7 Oppedal K, Møller AM, Pedersen B, Tønnesen H. Preoperative alcohol cessation prior to elective surgery. Cochrane Database Syst Rev. 2012 Jul 11;7:CD008343. doi:10.1002/14651858.cd008343.pub2. Daniel Mönsted Shabanzadeh, Lars Tue Sörensen. Alcohol drinking does not affekt postoperative surgical site infection or anastomotic leakage: A systematic review and meta-analysis. J Gastrointest Surg, 2013. Marie Eliasen, Marie Gronkjaer, et al. Preoperative Alcohol consumption and Postoperative complications: A systematic rewiev and Meta-Analysis. Annals of Surgery, 2013.
Fysisk aktivitet och operation Cavenaghi S, Ferreira LL, Marino LHC, Lamari NM. Respiratory physiotherapy in the pre and postoperative myocardial revascularization surgery. Rev Bras Cir Cardiovasc 2011; 26:455 461. Dronkers JJ, Chorus AMJ, van Meeteren NLU, Hopman-Rock M. The association of preoperative physical fitness and physical activity with outcome after scheduled major abdominal surgery. Anaesthesia 2013; 68:67 73. Hoogeboom T J., Dronkers J J.,. HulzebosEHJ, and MeeterenaN L.U. van,merits of exercise therapy before and after major surgery. Curr Opin Anaesthesiol. 2014 Apr; 27(2): 161 166. Hulzebos EH, Smit Y, Helders PP. Preoperative physical therapy for elective cardiac surgery patients. Cochrane Database Syst Rev. 2012 Nov. Hulzebos EHJ, Helders PJM, Favie NJ, et al. Preoperative intensive inspiratory muscle training to prevent postoperative pulmonary complications in high-risk patients undergoing CABG surgery: a randomized clinical trial. JAMA 2006; 296:1851 1857. Kennedy GD, Rajamanickam V, O connor ES, et al. Optimizing surgical care of colon cancer in the older adult population. Ann Surg 2011; 253:508 514. Morano MT, Arau jo AS, Nascimento FB, et al. Preoperative pulmonary rehabilitation versus chest physical therapy in patients undergoing lung cancer resection: a pilot randomized controlled trial. Arch Phys Med Rehabil 2013; 94:53 58. Nagarajan K, Bennett A, Agostini P, Naidu B. Is preoperative physiotherapy/pulmonary rehabilitation beneficial in lung resection patients? Interact Cardiovasc Thorac Surg 2011; 13:300 302. O Doherty AF, West M, Jack S, Grocott MPW. Preoperative aerobic exercise training in elective intra-cavity surgery: a systematic review. Br J Anaesth 2013; 110:679 689. Revenig LM, Canter DJ, Taylor MD, et al. Too frail for surgery? Initial results of a large multidisciplinary prospective study examining preoperative variables predictive of poor surgical outcomes. J AmColl Surg 2013; 217:665 670; e1. Rosenfeldt F, Braun L, Spitzer O, et al. Physical conditioning and mental stress reduction: a randomised trial in patients undergoing cardiac surgery. BMC Complement Altern Med 2011; 11:20. Rotbøll Nielsen.P et al. Prehabilitation and early rehabilitation after spinal surgery: randomized clinical trial Clin Rehabil 2010. Ussher MH, Taylor A, Faulkner G. Exercise inetrventions for smoking cessation. Cochrane Database Syst Rev. 2012 Jan. Valkenet K, van de Port IGL, Dronkers JJ, et al. The effects of preoperative exercise therapy on postoperative outcome: a systematic review. Clin Rehabil 2011; 25:99 111.
Övervikt och operation Kalanithi, P.A., Arrigo, R. & Boakye, M Morbid obesity increases cost and complication rates in arthrodesis. 2012 Spine Volume 37, number 11 pp 982-988 Sadr Azodi O, Lindström D, Adami J, Bellocco R, Linder S, Wladis A. Impact of body mass index and tobacco smoking on outcome after open appendicectomy. Br J Surg. 2008;95(6):751-7. Lindström D, Sadr Azodi O, Bellocco R, Wladis A, Linder S, Adami J. The effect of tobacco consumption and body mass index on complications and hospital stay after inguinal hernia surgery. Hernia.2007;11(2):117-23. Undernäring och operation Braga M, Gianotti L, Nespoli L, Radaelli G, di Carlo V. Nutritional approach in malnourished surgical patients: a prospective randomized study. Arch Surg. 2002;137:174-80. Pearson L ASA_classificaition can help identify impacct of hip surery in high risk patients American Academy of orthopaedic Surgeons 2010 04 02 von Friesendorff, 2008
2015 Ny patientlag
Vi kan inte fortsätta att operera om vi inte: Informerar patienterna om levnadsvanornas betydelse för operationsresultatet Erbjuda dem hjälp med förändringar av deras levnadsvanor
Utbildning av personal Enkla rutiner Snabb handläggning
Hälsoenheten Division 5 Remiss Levnadsvanor och Kirurgi Verksamhetsområde Remittent Nedre GI Lap- bukvägg Personnummer Patientens namn Önskar hjälp med följande levnadsvana/or Rökfrihet Viktreduktion med beteendeterapi Alkohol Fysisk aktivitet Tolkbehov Preoperativ information om vinster med rökfrihet samt erbjudande om hjälp med att bli rökfri Absolut krav inför operation Målvikt Ja Språk kg 4 veckor rökfrihet 6 veckor rökfrihet
Framgångs faktorer Ledningens stöd Aktiv kunskapsspridning Utbilda personalen Var med på APL berätta om er verksamhet Ordna utbildningstillfällen Använd nätet, handouts Återkoppla Skapa enkla rutiner
Nätbaserade personal utbildningar Finns även på Kunskapsguiden http://www.kunskapsguiden.se/missbr uk/kurser/sidor/alkohol-och-rokfrioperation.aspx
Motiverat tillstånd Operationen är ofta en väckarklocka för patienten
Tack Katinka.Nordgaard@skane.se 040 62 39 627