PROTOKOLL Sida 1 Oskarshamnssalen, kl. 09:00-14:30, ajournering kl. 09:50-10:10, kl. 11:50-12:50, och kl. 13:55-14:00 Beslutande Mathias R Karlsson (S), ordförande Richard Karlsson (M), 1:e vice ordförande Elisabeth Wanneby (MP), 2:e vice ordförande Heléne Bolling (S) Joakim Rylin (S) Matti Wahlström (V) Niels Christensen (FP) Berit Sjöö (KD) Dan Bengtsson (SD) ersätter Frida Bergvall (S) Icke tjänstgörande ersättare Lars Wingerup (S), Heléne Bolling (S), Yusuf Sheekh (S), Hans Åslund (V), Johannes Lindberg (FP), Belinda Luong (KD), Felicia Åström (M) och Erik Giessel (SD) Övriga deltagare Samhällsbyggnadschef Bodil Liedberg Jönsson, planchef Pär Hansson, kartchef Leif Carlsson, tf miljö- och byggchef Kristina Erlandsson samt miljö- och hälsoskyddsinspektör Håkan Lönnbom Paragrafer 1 Justeringens plats och tid Stadshuset den 13 januari 2015 kl 16:00 Underskrifter Mathias R Karlsson (S) Ordförande Joakim Rylin (S) Justerare Håkan Lönnbom Sekreterare Anslag Det justerade protokollet offentliggörs genom detta anslag. Beslutsinstans: : Anslaget sätts upp: 2015-01-14 Anslaget tas ned: 2015-02-06 Förvaringsplats för protokollet: Samhällsbyggnadskontorets arkiv Underskrift Håkan Lönnbom
PROTOKOLL Sida 2 Innehållsförteckning 1 Remiss av Boverkets förslag till vägledning industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder Sida 3
PROTOKOLL Sida 3 1 Dnr SBN 2014/000254-2 Remiss av Boverkets förslag till vägledning industrioch annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder s beslut 1. godkänner samhällsbyggnadskontorets yttrande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remiss om Boverkets förslag till vägledning av industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder. 2. Denna paragraf förklaras omedelbart justerad. Ärendet Samhällsbyggnadskontoret har från kommunstyrelsen fått möjlighet att yttra sig angående Boverkets förslag till vägledning av industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder. Naturvårdsverket har parallellt med ovanstående vägledning tagit fram ett förslag till vägledning vid prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Arbetet med att ta fram vägledningarna har samordnats. Åtgärder som kan aktualiseras vid en lokaliseringsprövning av nya bostäder uppges inte få gå ut över bindande villkor i gällande miljötillstånd eller deras rättsverkan. Samhällsbyggnadskontorets yttrande Samhällsbyggnadskontoret ser positivt på att Boverket har tagit fram ett förslag till vägledning för industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder. Positivt är exempelvis att det tydligt framgår vilka bullerkällor som avses i denna vägledning, hur särskilt störningsframkallande ljudkaraktärer ska hanteras och att planeringsexempel ges. Särskilt positivt är att vägledningen föreslår en tydlig zonindelning för ny bostadsbebyggelse i bullerutsatta lägen, vilket kan förenkla tillämpningen. Samhällsbyggnadskontoret bedömer att Boverket behöver arbeta vidare med vägledningen för att den ska kunna utgöra ett distinkt stöd för landets kommuner. I dagsläget innehåller vägledningen alltför många diffusa formuleringar. Vägledningens starka fokus på storstäder bör kompletteras för att den ska kunna utgöra ett bra stöd för resten av Sverige. Vidare bör människors hälsa tydligare stå i fokus i denna vägledning. Samhällsbyggnadskontoret vill därför lämna nedanstående synpunkter. Buller som hälso- och samhällsproblem I inledningen (s. 3) framgår kort att Boverket ser buller som ett stort hälso- och samhällsproblem, som aktualiseras i samhällsplaneringen. Det är ett ställningstagande som samhällsbyggnadskontoret delar. I vägledningen bör det förklaras varför buller är ett stort hälso- och samhällsproblem och hur människan påverkas av buller. Även om det i vägledningen finns ett begränsat utrymme för att utveckla detta, så bör läshänvisningar ges, exempelvis till Folkhälsomyndigheten.
PROTOKOLL Sida 4 1 fortsättning Dämpa bullret vid ljudkällan Samhällsbyggnadskontoret delar Boverkets bedömning att buller i möjligaste mån bör dämpas vid ljudkällan (s. 11). Vid detaljplaneläggning för bostäder finns emellertid inte alltid möjlighet att inkludera bullerkällor från industrier och verksamheter i planområdet. Bullerdämpande åtgärder är dessutom inte heller alltid möjliga att reglera i detaljplan. Samtidigt är plan- och bygglagen tydlig med att nödvändiga åtgärder för att kunna visa på en detaljplans lämplighet ska säkerställas inom detaljplan. Boverket bör därför utveckla diskussionen kring detta ställningstagande och ge ytterligare vägledning. Vidare bör det tydliggöras att det inte är verksamhetsutövaren som ska stå för kostnaderna för bullerdämpande åtgärder för att möjliggöra bostäder, detta förutsatt att gällande miljötillstånd uppfylls. Bästa möjliga ljudmiljö Med höjda riktvärden finns en risk för att ambitionen stannar vid att klara lägsta godtagbara ljudkvalitet. Då kommer också buller som hälso- och samhällsproblem att öka. Denna problematik omnämns kort i vägledningen (s. 11). Samhällsbyggnadskontoret bedömer därför att vägledningen tydligare bör ta ställning för att det alltid är bästa möjliga ljudmiljö som ska uppnås vid nya bostäder. Platser som är så pass bullerstörda att de kräver kompensationsåtgärder bör undvikas om alternativ finns, vilket det ofta gör utanför storstadsmiljöerna. Bulleranpassad bostadsbyggnad Samhällsbyggnadskontoret ser med fördel att vägledningen kompletteras med fler exempel på rättspraxis än det som ges om tyst sida (s. 14). I vägledningen (s. 15) framgår att balkonger och burspråk kan utformas så att bakomliggande fasaddel eller fönsteröppning skärmas, detta för att ge möjlighet till ostörd utevistelse på balkong eller för att kunna öppna fönster utan insläpp av buller. Denna mening bör nyanseras. Trots lämpliga byggnadstekniska lösningar för att skärma av buller är det svårt att skapa helt bullerfria boendemiljöer i ett bullerutsatt läge. Lågfrekvent buller Lågfrekvent buller från yttre ljudkällor uppges vara ett särskilt stort problem (s.18), en uppfattning samhällsbyggnadskontoret delar. Boverket bör utveckla vad de avser med att särskild hänsyn bör tas när det gäller bostadsbyggande vid bullerkällor som avger lågfrekvent buller. Utvecklingsmöjligheter för industrier och andra verksamheter I Oskarshamns kommun finns några av Kalmar läns största arbetsgivare, vilka inryms inom de bullerkällor, som avses i denna vägledning. I vägledningen framkommer att verksamheters utvecklingsmöjligheter ska beaktas (s. 17). Verksamheter som behöver tillåtas att bullra är av stor betydelse för Oskarshamns kommun och andra kommuner, och inte sällan ligger dessa verksamheter inne i samhällen. Konsekvenserna av att det byggs nya bostäder i närhet av bullrande verksamheter kan bli förödande för själva verksamheterna. Samhällsbyggnadskontoret vill därför att Boverket utvecklar betydelsen av att beakta befintliga verksamheters framtida behov när bostäder planeras i dess närhet. Planbestämmelser Samhällsbyggnadskontoret ser det som en brist att Boverket i vägledningen inte ger förslag på hur bulleranpassade bostäder säkerställs i närhet av industrier och annat verksamhetsbuller.
PROTOKOLL Sida 5 1 fortsättning Vägledningen hänvisar enbart till PBL kunskapsbanken (s. 19). Detaljplaner med icke juridiskt bindande planbestämmelser är ett växande problem, vilket inte minst uppmärksammats av Boverket själva. En vägledning där Boverket ger förslag på korrekta planbestämmelser, gärna utifrån olika scenarier, skulle kunna bidra till att buller hanteras på ett mer juridiskt korrekt sätt i detaljplaner. Riksintresse Det är positivt att Boverket har som ambition att förtydliga relationen mellan ett riksintresse samt bullrande industrier och annan verksamhet, vare sig de är befintliga, planeras eller har upphört. Innebörden av sista stycket på sida 20, under riksintressen, är däremot inte tydlig för läsaren och bör formuleras om, exempelvis bör det förtydligas vad som avses med självmarkerande. Boendes upplevelser av bullerstörningar Boverket uppger att det är betydelsefullt att minimera de boendes upplevelse av störningar från buller (s. 23). Samhällsbyggnadskontoret ser fördelar i att Boverket utvecklar detta även som en gestaltningsfråga. Dels kan buller från bullerkällor som inte är synliga från bostäder upplevas som mindre störande, dels dämpar exempelvis vegetation buller. Riskfrågor De verksamheter som avses i denna vägledning är ofta intimt förknippade med risker från verksamheter eller transporter till och från verksamheter, emissioner, andra utsläpp etc. Samhällsbyggnadskontorets erfarenhet är att bullerproblematiken ofta går att lösa och att en god boendemiljö kan uppnås. Riskkällor däremot är ofta mer svårhanterade. Behovet av att hålla skyddsavstånd till verksamheter som är riskkällor är enligt samhällsbyggnadskontorets erfarenheter ofta större än det avstånd som behövs för att kunna lösa bullerproblematiken. Ett behov som kan antas öka i och med att riktvärdena för buller höjts. När respektavstånd till industrier och verksamheter förespråkas i vägledningen bör riskfrågor och dess problematik omnämnas. Allmänna råd Samhällsbyggnadskontoret ser en fara med att det av missivet framgår att det i vägledningen finns texter av karaktären allmänna råd. Vid prövning av ärenden enligt PBL väger allmänna råd och vägledningar olika tungt, varför detta kan skapa en osäkerhet när denna vägledning ska användas av kommuner. Boverket bör därför tydliggöra vilka delar som har karaktären av allmänna råd samt tydliggöra hur kommunerna behöver förhålla sig till de olika skrivningarna. Vägledningens målgrupp Målgruppen för vägledningen är de som arbetar med planläggning och bygglovsgivning i kommunerna. De senare är en målgrupp som primärt inte arbetar med miljö- och hälsoskyddsfrågor som buller. Det vore därför önskvärt om vägledningen förtydligades för denna målgrupp. Begrepp, riktvärden etc. bör därför förklaras i större omfattning. I vägledningen bör det också förtydligas att kommunala tjänstemän inom planläggning och bygglovsgivning alltid bör samråda med kollegor inom miljö- och hälsoskydd när bostäder planeras i bullerutsatta lägen. Annan vägledning för buller Samhällsbyggnadskontoret efterfrågar mer information om vilka övriga vägledningar för buller som finns och för vilka bullerkällor de avser. Inte minst eftersom buller från industrier och verksamheter är tätt förknippad med buller från väg och järnväg. Varför görs flera vägledningar, på vilket sätt är de samordnade och var är det möjligt att få mer information?
PROTOKOLL Sida 6 1 fortsättning Ärendets behandling Samhällsbyggnadskontoret föreslår i tjänsteskrivelse 2014-12-19 att samhällsbyggnadsnämnden godkänner samhällsbyggnadskontorets yttrande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remiss om Boverkets förslag till vägledning av industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder. Dagens sammanträde Ordföranden frågar om samhällsbyggnadskontorets förslag bifalles. svarar ja. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande 2014-12-19, SBN 1/2015 bilaga 1 - Industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder en vägledning Skickas till Kommunstyrelsen