Frågor och svar om Boverkets vägledning om industribuller

Transkript

1 Frågor och svar om Boverkets vägledning om industribuller 1. Varför har Boverket och Naturvårdsverket inte en gemensam vägledning? Eftersom vi på respektive myndighet jobbar utifrån olika lagstiftningar (Boverket har planoch bygglagen och Naturvårdsverket miljöbalken) så har vi valt att inte ge ut en gemensam vägledning. Det viktigaste är att vägledningarna inte motsäger varandra utan att vi har samma användningsområde och angivna ljudnivåer och att det finns en röd tråd mellan våra respektive vägledningar. 2. Varför är det så låga nivåer för industribuller jämfört med trafikbuller? De föreslagna ljudnivåerna skiljer sig från nivåerna i trafikbullerförordningen. Det finns tre motiv till att industribuller (ibland) bör bedömas strängare än annat omgivningsbuller: Tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och miljömässigt motiverat. Det vill säga industribuller är (ibland) mer störande, det är enklare rent tekniskt att åtgärda vid källan och (ibland) till en lägre kostnad. Dessutom är av historiska skäl riktvärden för olika källor baserade på helt olika mål och bedömningsunderlag. Det finns därför ett mer långsiktigt behov av översyn av de riktvärden vi har för olika källor. Trafikbullerriktvärdena är satta med tanken att samhället accepterar viss andel störda. Riktvärden för industribuller var ursprungligen tänkta som utgångspunkt för vidare bedömning, men har genom praxis i stället etablerats som gränsvärden. 3. Natten har förkortats med en timme jämfört med Naturvårdsverkets tidigare vägledning om externt industribuller. Vad är motivet till ändringen? I vägledningen ändras dygnsindelningen vid exponering för industribuller. Detta överensstämmer med den reglering som gällt sedan länge i Sverige för annat omgivningsbuller. Nattperioden är åtta timmar för allt slags trafikbuller enligt EU:s direktiv om omgivningsbuller (2002/49/EG) och den svenska förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675). Sverige har valt en nattperiod som sträcker sig från kl till Eftersom buller från olika källor, såsom industri och trafik, ofta pågår samtidigt och kan vara svåra att åtskilja, har det bedömts lämpligt att reglera definitionen av nattperioden så likartat som möjligt. Detta också med hänsyn till att omgivningsbuller beroende på omständigheterna kan bedömas både som trafikbuller och som industribuller. Nattperioden för industribuller jämställs i vägledningen med den som gäller sedan tidigare för trafikbuller. I Boverkets byggregler regleras buller inomhus. De maximalnivåer från yttre bullerkällor som byggreglerna medger inomhus nattetid i bostaden sedan tidigare definierar nattperioden till tiden mellan kl och

2 4. Omfattas även småhus? Vad gäller för luftvärmepumpar på villor? Ja, buller från teknisk utrustning som exempelvis fläktar, kompressorer, kylaggregat och värmepumpar omfattas av vägledningen, även om det är i en villabebyggelse. 5. Varför ger ni inte ut vägledning om den totala ljudnivån från samtliga förekommande källor? Vad är motivet till att avgränsa till enbart industri och verksamheter? För att kunna göra en bedömning av om bullerexponeringen på en plats är acceptabel så är det nödvändigt att väga in den totala bullerbelastningen och utifrån det göra en samlad bedömning. Denna vägledning gäller industri och verksamhetsbuller och det är inte möjligt att då väga in vilka nivåer som kan accepteras från trafik eller andra källor. När nivån från industrin/verksamheten har beskrivits och jämförts med förslaget till vägledning, så bör även andra förekommande källor beaktas. Parallellt med denna vägledning har även en förordning med riktvärden om trafikbuller beslutats av regeringen. Eftersom vägledningen ger möjlighet att arbeta med bulleranpassad bebyggelse och andra kompensationsåtgärder på liknande sätt som tillämpas för trafikbuller, är det Boverkets bedömning att buller från flera källor tills vidare får hanteras och bedömas utifrån de olika vägledningar och underlag som finns tillgängliga. Givetvis bör man undvika placering av byggnader som exponeras för buller från flera källor från olika håll. 6. Varför anges att ljudnivån ska uppfyllas vid fasad och inte enbart utanför fönster? Att ljudnivån ska uppfyllas vid fasad säkerställer en god ljudmiljö för berörda bostäder. Frågan kan inte enbart reduceras till att handla om möjlighet att ha fönster på glänt. Det är den samlade ljudmiljön utomhus som har betydelse för bedömningen. Burspråk och andra utskjutande fasaddelar som åtgärd för att begränsa bullret vid bakomliggande fasader, kan med fördel användas som komplement för att förbättra ljudmiljön, men huvudregeln är att uppfylla angivna nivåer utmed hela den berörda fasaden. Att angiven nivå bör uppfyllas vid fasad är även i enlighet med den nyligen beslutade förordningen om riktvärden för trafikbuller. 7. Vad är vägledningens juridiska status jämfört med allmänna råd? Genom föreskrifter och allmänna råd verkar Boverket för en enhetlig tillämpning av plan och bygglagen. En föreskrift är bindande och kräver riksdagens eller regeringens bemyndigande i lag eller förordning. Boverkets allmänna råd är rekommendationer om tillämpning av lagar, förordningar och föreskrifter. Allmänna råd är regler. En vägledning är inte regler, utan innehåller mer av resonemang, avgränsningar, utgångspunkter, förtydliganden och illustrationer till regler. En vägledning kan också innehålla förarbetsuttalanden och hänvisningar till andra handböcker och publikationer. Genom att förmedla exempel och föreslå metoder underlättas handläggning och beslut. Denna vägledning tjänar som ett kunskapsstöd för lagstadgade hänsynstaganden till industrioch annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder. Vägledningen har därmed ingen rättslig verkan i juridisk mening. Boverket avser att senare komplettera denna vägledning med allmänna råd. En del av formuleringarna i vägledningen ansluter därför till förekommande språkbruk i allmänna råd. 8. Varför är inte buller från trafik/ fordon alltid trafikbuller? Enligt Boverkets och Naturvårdsverkets vägledningar om industri och annat verksamhetsbuller är huvudprincipen att buller från trafik inom verksamhetsområdet ska bedömas som industribuller, medan buller från trafiken utanför verksamhetsområdet ska bedömas som trafikbuller. Det kan ju handla om buller från samma fordon som kör in på verksamhets

3 området respektive ut ur detta. Varför ska inte allt buller från fordon klassas som trafikbuller? När det gäller trafik inom verksamhetsområdet är bedömningen att verksamhetsutövaren i allmänhet har ett större inflytande över vilka tider som fordon rör sig på området, hur de rör sig, typ av fordon och när tomgångskörning förekommer Verksamhetsutövaren bedöms alltså ha större rådighet över trafiken inom verksamhetsområdet än vad en väghållare i allmänhet har. Dessutom kan buller från fordon inom ett verksamhetsområde utgöra en betydande del av bullret från hela verksamheten. Boverket och Naturvårdsverket anser därför att buller från fordon inom verksamhetsområdet bör räknas som industribuller. När det gäller trafik utanför verksamhetsområdet är däremot bedömningen att väghållaren har en relativt begränsad möjlighet att styra fordonsmängder, fordonstyper och tider för trafik på vägen. Buller från fordon inom ett verksamhetsområde har ofta också en mer störande karaktär än den mer flödande trafiken utanför området. Inom ett verksamhetsområde är det vanligt att fordon står på tomgång, backar och vänder, medan mät och beräkningsmetoder för trafikbuller är anpassade för ett mer flödande förlopp när fordon närmar sig, passerar och avlägsnar sig. 9. Varför ger ni inte vägledning om lågfrekvent buller? Lågfrekvent buller anses ju vara särskilt störningsframkallande, och är dessutom svårare att dämpa eller skärma jämfört med vanligt hörbart buller. Varför innehåller Boverkets och Naturvårdsverkets vägledningar så lite stöd för hur lågfrekvent buller ska kunna hanteras i planläggning och tillsyn? Det stämmer att lågfrekvent buller från yttre ljudkällor utgör en särskild problematik. Men vägledningarna gäller buller utomhus, och för lågfrekvent buller saknas vägledande nivåer för buller utomhus. För lågfrekvent buller inomhus har Folkhälsomyndigheten tagit fram allmänna råd (FoHMFS 2014:13). I Boverkets vägledning anges att särskild hänsyn bör tas vid bostadsbyggande om det finns yttre bullerkällor som avger lågfrekvent buller. Detta gäller även i zon A, där ljudnivåerna mätta i dba är förhållandevis låga. Men lågfrekvent buller är i dagsläget framför allt en innemiljöfråga, som handlar dimensionering av ytterväggar och fönster, vilket bör tas upp i det tekniska samrådet. Därmed faller det utanför Boverkets vägledning som handlar om detaljplaneläggning och bygglovprövning. 10. Är det ok med hel inglasning av balkong som metod för att klara ljudnivån vid uteplats? Hur stor del av en balkong får vara inglasad? En helt inglasad balkong eller uteplats erbjuder inte utevistelse och bör därför inte användas som metod för att begränsa bullret. Normalt bör halv eller i enstaka fall tre fjärdedels inglasning av balkong eller uteplats accepteras som åtgärd för att begränsa bullret på uteplatsen. 11. Hur planera vid verksamheter med miljötillstånd med särskilda bullervillkor? Läs mera i Nya steg för en effektivare plan och bygglag och ökad rättssäkerhet för verksamhetsutövare vid omgivningsbuller (Lagrådsremiss ).

4 12. Hur är det med buller från idrottsanläggningar, exempelvis fotbollsplaner? Travbanor? Varför omfattas de inte av denna vägledning? Omfattas ljud från mänskliga aktiviteter som ljud från lekplatser, skolgårdar, idrottsplatser, högtalare av denna vägledning? Denna vägledning omfattar inte ljud som alstras av människor, till exempel ljud från lekande barn, skolgårdar men också ljud från publik vid idrottsutövning. Oavsett förhållandet att ljud som frambringas av människor i sådana situationer kan vara störande, och ofta föranleder tillsynsärenden, är ljudkaraktären vanligtvis väsentligen annorlunda än den som härrör från industri och annat verksamhetsbuller. Bullret är ofta spontant och tillfälligt. Verksamheten är inte heller alla gånger i egentlig mening organiserad. Rådigheten över sådant buller blir ofta diffus och praxis är inte entydig. 13. Vad betyder liknande ljudbild/ljudkaraktär? Med en snarlik ljudkaraktär menas att ljud från olika källor påminner om varandra. Det kan bero på att ljuden har ett likartat innehåll eller ljudmönster beroende på frekvenser, register eller utbredning och genomtränglighet. Visslande ljud, bastoner, dunsar, ljud från sirener eller andra larm kan uppfattas som högst likartade trots att de härrör från helt skilda verksamheter. Avstånd och omgivningens akustiska påverkan kan också påverka ljudet i en mer enhetlig riktning. Ljudens snarlika karaktär kan innebära att de bör bedömas på ett motsvarande sätt i både planläggning och tillsyn eftersom störningen kan vara likartad. 14. Varför inte maximal ljudnivå på dagen? Höga maximala ljudtoppar ger främst en påverkan på sömn och taluppfattbarhet. Alltför många höga maxnivåer dagtid begränsas genom att den ekvivalenta ljudnivån är lågt satt. 15. Vad finns det för forskningsunderlag om industribuller? Naturvårdsverket har finansierat en kunskapsöversikt över trafik och industrirelaterat buller och relevant forskning om hälsopåverkan, NV rapport 6553, Arbetet består av en litteraturstudie med slutsatser av dagens kunskap och behov av framtida forskningsinsatser. I undersökningen framgår att det endast finns ett fåtal studier kring industribuller och hälsa och de som finns handlar uteslutande om subjektiva störningsupplevelser i enkätundersökningar. De fåtaliga studier som gjorts av störningsgraden från industribuller visar att störningsupplevelsen är likartad vägtrafik, men betydligt mindre störande än flyg och vindkraftsbuller. Industribullret är uppemot tre decibel mer störande. Som de flesta andra störningsstudier är materialet baserat på boende i redan etablerade bostadsområden, och omfattar inte nybyggda bostäder. Det är viktigt att betona att industribuller inte är ett homogent begrepp. Det består ofta av buller som störningsmässigt kan jämföras med trafikbuller, som trafik i anslutning till verksamheten och monotont fläktljud, men det kan också bestå av starka tillfälliga ljud, dunsar och rena toner, det vill säga buller som är av särskilt störande karaktär. Området är dåligt utforskat men den kunskap som finns beskriver att hälsopåverkan av industribuller är jämförbar med trafikbuller så länge dess karaktär inte innehåller återkommande inslag av exempelvis slagljud, gnissel, tonalt ljud och låga frekvenser. Det är därför viktigt att definiera en verksamhets buller och arbeta med att begränsningar vid källan. Samtidigt ska påpekas att inte heller buller från väg och järnvägstrafik är homogent. Det förekommer särskilt störande ljud även från trafiken i form av spårskrik, buller från motorcyklar och tunga trafik eller andra särskilt bullrande fordon.

5 16. Varför ska zonerna gälla överallt? Vore rimligt med andra nivåer i stadskärnor jämfört med nivåerna i mindre tätorter och ytterområden? Kan ortsvanligheten vara styrande för nivåerna? De ljudnivåer som vägledningen rekommenderar grundar sig på olägenhetsbegreppet i planoch bygglagen och miljöbalken. Eftersom riktvärdena ska tillgodose och trygga människors hälsa och säkerhet är de enhetliga oavsett lokaliseringen av bostadsbyggnad. Överskridanden bör föranleda kompensationsåtgärder. Ljudnivåer under riktvärdena innebär däremot en flexiblare planläggning, men vägledningen framhåller att bästa möjliga ljudnivå alltid eftersträvas. I skadeståndsrätten är begreppen ortsvanlighet och allmänvanlighet etablerade. Begreppen som ingått i den tidigare miljöskadelagen, återfinns numera i miljöbalkens 32 kapitel. Kännetecknande för begreppen ortsvanlighet och allmänvanlighet är att ersättning för skada endast utgår om störningen är sådan att den inte skäligen bör tålas med hänsyn till förhållandena på orten eller till dess allmänna förekomst under jämförliga förhållanden. De ljudnivåer som redovisas för bostadsbebyggelse i denna vägledning utgår emellertid från risken för skadlig påverkan på människors hälsa. Människors hälsa och säkerhet är ett allmänt intresse i plan och bygglagen. Vare sig ortsvanligheten eller allmänvanligheten får enligt vedertagen praxis medföra risk för människors hälsa. Gränsen för vad som skäligen bör tålas med hänsyn till ortsvanlighet eller allmänvanlighet blir därmed generellt lägre än vad som kan tillåtas med hänsyn till människors hälsa. Ortsvanlighet blir mot denna bakgrund inte tillämpbart i denna vägledning.