Resurstillgångar och internationell handel

Resurstillgångar och internationell handel Sawyer & Sprinkle kapitel 3 och 4 Patrik Karpaty Handelshögskolan, Örebro universitet 1

Dagens föreläsning Den neo-klassiska faktorproportionsmodellen (Hecksher-Ohlin) förklarar varför komparativa fördelar uppstår vad händer med industristruktur? Ersättningen till inputs i produktionen Inkomstfördelningen Hoppa över specifika faktormodellen om ni vill 2

Neoklassiska modellen Bertil Ohlin och Eli Heckscher Ett teorem som bygger på: att det finns olikheter i faktorproportioner mellan länder olikheter i faktorproportion mellan sektorer i ett land kapitalintensiv respektive arbetsintensiv sektor produktionsfaktorer inte rörliga mellan länder, men inom landet Bertil Ohlin Nobelpris 1977 Eli Heckscher 3

Libanios född omkring 315 i Antiochia, död där omkring 393, en grekisk sofist och retoriker. Konstaterade att Gud har fördelat resurser ojämnt mellan länder så att människor finna stor glädje att söka upp varandra över landgränser och genom handel hjälpa varandra och njuta av världens frukter vartän man bor

Produktionsfaktorer Land tex areal åkermark Arbete tex arbetstiden i timmar Kapital Tex jordbruksmaskiner och byggnader

Heckscher-Ohlin teoremet Ett land kommer att specialisera sig på tillverkning av, och exportera, den vara vars tillverkning kräver relativt mycket av den produktionsfaktor som landet har gott om och importera den vara som är intensiv i användningen av landets knappa resurs. 6

HO forts. Rikligt förekomst av en faktor, t.ex kapital kommer att göra denna faktor billig relativt andra länder Ett land kommer att ha komparativ fördel i produktionen av den vara som kräver mycket av den rikligt förekommande insatsfaktorn 7

Tilltagande alternativkostnader 1. Om resurser som används i produktionen av två olika varor är anpassade (specifika) I. tex maskiner i textilproduktion ej användbara i II. jordbruk tex textilarbetare som ej är lika användbar inom jordbruket 2. Om produktionen av två olika varor kräver olika mycket arbete och kapital (H-O) tex är jordbruksproduktion idag mer kapitalintensivt än textilproduktion 8

TRADE UNDER INCREASING OPPORTUNITY COSTS Figure 3.5 Supply Curves of a Good and the Production Possibilities Frontier Under Constant Cost Conditions Cloth Price of Machines Supply Soya Soya

TRADE UNDER INCREASING OPPORTUNITY COSTS Figure 3.6 Supply Curves of a Good and the Production Possibilities Frontier Under Increasing-Cost Conditions Cloth 300 A B 280 240 C 180 D Price of Machines Supply 100 E F 20 40 60 80 100 Soya Soya

K/L Textil K/L Land A K/L Soya Mindre Större Vertikala linjen i mitten= landets K/L-kvot, de feta linjerna är de optimala K/L-kvoterna i vardera bransch

1 traktor / 1 bonde Soya lägg till ytterligare en traktor eller en bonde produktiviteten faller Tänk nu på ppf. När vi ökar produktionen av Soya innebär det att vi går mot landets genomsnittliga K/Lkvot vilket är ineffektivt för låg K/L-kvot, tex 9 bönder per traktor hög alternativkostnad för den sista soyaflaskan i termer av textil som vi ger upp samma för textilproduktionen därför får vi en konkav ppf (tilltagande alternativkostnader)

Tilltagande alternativkostnader Om tex soyaindustrin använder mer kapital än textilindustrin Produktionsmöjlighetskurvan är då konkav mot origo (buktar ut från origo) Starta i ett läge med produktion av bara textil Inledningsvis kan man lösgöra mycket kapital och arbetskraft från textilindustrin Därefter avtar produktionsökningstakten i soyaindustrin vid ytterligare överföring av resurser från textilindustrin, kvoten K/L avtar eftersom soyaindustrin är mer kapitalintensivt än textilindustrin 13

Tilltagande alternativkostnad textil Det kostar mer och mer i termer av textil att gå över till soyaindustri. Tilltagande alt. Kostnad 1 2 3 4 5 A B C D E J Ricardo Konstant Alt. kostnad I 6 1 2 3 4 5 6 soya 14

Öka L i Indien textil Land A K/L-kvoten sjunker soya 15

Öka K i USA textil K/L-kvoten stiger soya 16

HO-teoremet antaganden Två produktionsfaktorer Arbete (L) och Kapital (K) kan flyttas fritt inom ett land, mellan branscher Inte mellan länder Produktionsfunktionerna är olika för olika varor men densamma i bägge länderna (tillgänglig teknologi identisk, se nästa bild) Produktionsfunktionerna uppvisar olika faktorintensitet för olika varor Länderna är olika utrustade med produktionsfaktorerna K och L Identiska efterfrågeförhållanden i länderna

THE FACTOR-PROPORTIONS THEORY Table 4.1 Production Conditions in the U.S. and India Input Requirements to Produce Country 1 Soya 10 Yards of Cloth U.S. 10 units of capital +4 days of labor 4 units of capital +8 days of labor India 10 units of capital +4 days of labor 4 units of capital +8 days of labor

USA relativt rikt på kapital Indien relativt rikt på arbetskraft Utan handel = autarki textil Indien lutning = Ps/Pt textil USA U U A = Autarki U A = Autarki U soya soya Ungefär samma storlek på länderna och samma smak 19

MRT i Indien och USA textil textil 1 1 2 2 1 2 soya 1 2 soya 20

Priserna Utan handel formas priserna av indifferenskurvorna och produktionsmöjlighetskurvorna i respektive land Jämvikt där UU tangerar produktionsmöjlighetskurvan Jämviktspriset i Indien är brantare (högt relativpris på soya) än i USA eftersom soya är relativt dyrare än textil i Indien Definierar alltid relativpriser utifrån horisontella axeln 21

Med fri handel textil Indien textil USA C C världsm.priser Ps/Pt soya Prislinjen är mindre brant än prislinjen i autarki Prislinjen är brantare än prislinjen i autarki soya 22

Jämvikt i de två länderna textil U Indien textil U USA C C B U U P P soya 23 soya

Jämvikt i de två länderna textil U Indien textil U USA T 1 C C T 2 B T 2 U U T 1 P P S 1 S 2 soya S 2 S 1 24 soya

Jämvikt i de två länderna Vinst av handel då vi kan konsumera utanför vår produktionsmöjlighetskurva textil U Indien textil U USA T 1 C C Export B T 2 T 2 U Import U T 1 Import P Export P S 1 S 2 soya S 2 S 1 25 soya

I Indien Produktion skiftar mot mer textil Exporterar textil och importerar soya Ps/Pt faller relativt autarki Soyapriserna faller nu när de kan köpa från USA När ekonomin rör sig mot mer specialisering av textil stiger lönerna (w) och kapitalräntan (r) faller Arbetskraften får det bättre, kapitalägarna sämre

I USA Produktion skiftar mot mer soya Exporterar soya och importerar textil Ps/Pt stiger relativt autarki textilpriserna faller nu när de kan köpa från Indien När ekonomin rör sig mot mer specialisering av soya faller lönerna (w) och kapitalräntan (r) stiger Arbetskraften får det sämre, kapitalägarna bättre

Sammanfattning Heckscher-Ohlin I exemplet ovan framgår att Indien exporterar textil, Indien har gott om arbetskraft i enlighet med HO teoremet Leder till utjämning av priser Världsmarknadspriset kommer att ligga någonstans mellan autarkipriserna Ej fullständig specialisering till skillnad från Ricardomodellen produceras nu bägge varor beror på tilltagande alternativkostnader skulle kosta väldigt mycket för Indien att övergå helt till textilproduktion

Sammanfattning forts. Handel uppstår på grund av... Skillnader i relativ tillgång på produktionsfaktorer Skillnader i relativa priset på produktionsfaktorer Komparativa kostnadsskillnader i produktionen Skillnad i relativt varupris Handel Handelsmönster: Varje land exporterar varor som i sin produktion använder mycket av den produktionsfaktor som landet har gott om och som därför är relativt billig 29

Sammanfattning forts. Innan handel var den knappa faktorn värdefull och betalades bra Fri handel gynnar den rikligt förekommande faktorn och missgynnar den knappa (Stolper Samuelson teoremet) handel leder till Indien: högre löner, fallande avkastning till kapitalägarna USA: lägre löner stigande avkastning till kapitalägarna När Indien importerar soya från USA är det nästan som att importera kapital

Sammanfattning forts. Handel drivs av resurstillgångar Varning! Handel kommer inte att ske mellan länder som är lika varandra inte mellan Sverige Norge eller mellan USA Kanada Länder kommer att fortsätta att producera många varor, men bara exportera varor som man har komparativa fördelar i

Faktoravkastning, vinster av handel och politik Produktionsfaktorerna kommer inte att få det lika bra (uniformt lika bra) en del får det bättre, andra sämre Landet som helhet får det bättre I figuren nedan ser vi att det kommer att finnas mer av bägge varor efter int. handel alla kan få det bättre transfereringar från arbetarna till kapitalägarna

Indien med fri handel textil lutning = Ps/Pt efter handel konsumtion A = Autarki världsm.priser Ps/Pt Mer av varje vara efter handel soya 33

Effekter av H-O Handel medför en konvergering av relativpriserna, och faktorpriser. Den grupp som har begränsad tillgång på en insatsfaktor t ex realkapital i ett land förlorar på handel. Den grupp i samma land som har den rikligt förekommande faktorn vinner. Faktorprisutjämning innebär att relativlön går upp i det land som specialiserar sig på arbetsintensiv produktion, ner i det andra landet 34

Sammanfattning Innan handel Efter handel w r w r USA USA w r w r Indien Indien 35

Forts. Faktorprisutjämningsteoremet Handel Produktionen av arbetsintensiva (importkonkurrerande) varor minskar i USA mycket arbetskraft frigörs i förhållande till kapital Produktionen av kapitalintensiva varor (exportvaror) ökar i USA relativt mycket kapital i förhållande till arbetskraft kommer att efterfrågas Ovanstående leder till att det i USA uppkommer ett utbudsöverskott på arbetskraft ett efterfrågeöverskott på kapital w/r 36

Forts. Faktorprisutjämningsteoremet Handel Produktionen av kapitalintensiva (importkonkurrerande) varor minskar i Indien mycket kapital frigörs i förhållande till arbetskraft Produktionen av arbetsintensiva varor (export) ökar i Indien relativt mycket arbetskraft i förhållande till kapital kommer att efterfrågas Ovanstående leder till att det i Indien uppkommer ett utbudsöverskott på kapital ett efterfrågeöverskott på arbetskraft w/r Slutsats: Relativa faktorpriset tenderar att utjämnas mellan USA och Indien Obs: Det går att visa att eftersom teknologin antagits vara lika så utjämnas inte bara de relativa faktorpriserna utan även de absoluta. 37

Forts. Faktorprisutjämningsteoremet: Varför observerar vi då skillnader i löner? I fallet med många varor är vissa länder specialiserade på ett begränsat antal varor Utvecklingsländer i först råvaror och råvarubaserade varor, sedan i arbetsintensiva varor i enkla produktionsprocesser Industriländer koncentrerade på humankapitalintensiva varor Använder helt olika teknologier i produktionen Om produktiviteten är högre kan även lönerna vara motsvarande högre. (Jämför med Ricardo) Priserna konvergerar inte på grund av transportkostnader och olika handelspolitiska begränsningar Arbetslöshet i utgångsläget lönerna stiger inte 38

Skillnader mellan modellerna Teknologi Klassiska (Ricardo): olika teknologier i olika länder Neoklassiska (Heckscher-Ohlin): identisk teknologi i alla länder Produktionsfaktorer Klassiska (Ricardo): en insatsfaktor i produktionen (arbetskraft) Neoklassisk (Heckscher-Ohlin): två instatsfaktorer i produktionen (kapital, arbetskraft) 39

Hur står sig Heckscher-Ohlin? Antar ju lika teknologi i alla länder inte så realistiskt (FoU skiljer sig mycket mellan länder och är viktigt för tekniska framsteg) Mycket av världshandeln utgörs av inombranschhandel kan inte förklaras med H-O teorin finns inte så stora skillnader mellan i-länder vad gäller faktoruppsättningen 2008 års Nobelpristagare (Paul Krugman) visar att utrikeshandel uppstår inte bara mellanländer som är olika (H-O) utan också mellan länder som är identiska vad gäller faktoruppsättning och teknologi. Imperfekt konkurrens och stordriftsfördelar. 40

THE FACTOR-PROPORTIONS THEORY Table 4.2 Capital Stock per Worker of Selected Countries in 1992 (in 1985 international dollar prices) High-Income Country Capital-to-Labor Ratio Middle & Low Income Country Capital-to-Labor Ratio Switzerland $76,733 Mexico $11,697 Canada 44,970 Poland 11,811 Japan 41,286 Chile 11,306 Australia 38,729 Turkey 7,626 France 37,560 Thailand 5,853 United States 35,993 Philippines 3,598 Netherlands 34,084 India 1,997 Italy 33,775 Kenya 822 Spain 30,888 Nigeria 735 United Kingdom 22,509

THE FACTOR-PROPORTIONS THEORY Table 4.3 The Factor-Proportions Theory and U.S. China Trade Skill Group Most Skilled Industry Examples Percent of Chinese Exports to the U.S. Percent of U.S. Exports to China 1 Periodical, office & computing machines 4.8 7.7 2 Aircraft & parts, industrial inorganic chemicals 2.6 48.8 3 Engines & turbines, fats & oils 3.9 21.3 4 Concrete, non-electric plumbing & heating 11.5 4.3 5 Watches, clocks, toys, sporting goods 18.9 6.3 6 Wood buildings, blast furnaces, basic steel 8.2 1.3 7 Ship building & repair, furniture & fixtures 4.1 2.8 8 Cigarettes, motor vehicles, iron & steel foundries 5.2 1.8 9 Weaving, wool, leather tanning & finishing 17.2 0.4 10 Children s outerwear, nonrubber footwear 23.5 5.2 Least Skilled

Leontief 1953 Använde handelsdata för år 1947 för USA Han mätte hur nycket K och L det gick åt för att producera $1 miljon för export och $1 miljon för import EXPORT IMPORT KAPITAL 2.55 3.1 ARBETSKRAFT 182 170 K/L $ per person 14,000 18,200

Problem Leontief hade bara data för resursanvändningen i USA, inte i de länder USA importerade från Han hade alltså inte data över utländsk teknologi HO antog att (K/L) var densamma i alla länder, då kunde Leontief utnyttja data för USA Han fann alltså att K/L i importen var större än exporten PARADOX! Han hade helt riktigt antagit att USA var kapitalintensivt och skulle exportera kapitalintensiva produkter

Förklaringar Teknologin är inte densamma i alla länder kapitalanvändningen ej jämförbar mellan länder Leontief ignorerade land. USA har stora landtillgångar Borde ha skilt på utbildad och icke utbildad arbetskraft Data för år 1947 kan ha varit missvisande (efter kriget) USA hade en massa tullar = ej frihandel

Efter Leontief paradoxen Försökt att utveckla Heckscher-Ohlin teorin Tillåta för internationell rörlighet för produktionsfaktorerna Direktinvesteringar Arbetskraften är inte homogen Finns stora skillnader i andelen högutbildade Mellan branscher och mellan länder tex flyg och läkemedelsindustrin vs textilindustrin Mellan i- och u-länder Tillåta för andra marknadsformer än fullständig konkurrens märkesvaror stordriftsfördelar t ex Krugman (2008 års Nobelpristagare) 46

Vilka resurser formar mönstret av komparativa fördelar? Resurser som har låg internationell rörlighet rörliga resurser kan knappast påverka industriell lokalisering Geografiskt ojämnt fördelade på ett sådant sätt att relativa resurspriser skiljer sig mellan länderna t ex så att löneskillnaden mellan hög- och lågutbildade varierar mellan länderna Slutligen bör efterfrågan på resursen skilja sig mellan branscher t ex så att kostnadsandelen för högutbildade varierar över branscher 47

Exempel naturresurser (olja, malm, skogsmark m m), realkapital i form av maskiner och byggnader, arbetskraft, humankapital i meningen kompetens hos arbetskraften vanligen mätt i form av utbildning teknisk och kommersiell kunskap hos företagen vanligen mätt i termer av FoU 48

Relativa faktortillgången Det bör understrykas att det är den relativa faktortillgången i ett land och den relativa åtgången av en faktor i en bransch dvs värdet av beståndet av realkapital per sysselsatt och andelen högutbildade i arbetskraften i branschen och landet som är relevant, och inte tillgången i absoluta tal. 49

Andra faktorer som formar komparativa fördelar Hemmamarknadens storlek Kan ge komparativa fördelar om det finns stordriftsfördelar Höginkomstland Sofistikerad efterfrågan Inhemska företag blir duktiga på vissa specialprodukter: exportland Strikta miljökrav Kan ge komparativa fördelar Omfattning och kvalitet i infrastruktur Gäller särskilt produktion som kräver billiga transporter 50

Hur är det med rörligheten? Naturresurser Inte rörliga, men själva förädlingsprocessen kan ske i andra länder Realkapital (byggnader och maskiner) Finansiellt kapital rör sig allt snabbare Realkapital mer trögrörligt, men direktinvesteringar innebär i princip att gränserna för realkapitalet suddas ut Arbetskraft Inte särskilt rörlig undantag flyktingar Inte ens inom EU Humankapital Inte särskilt rörligt Utbildningssystemet viktigt Forskning och utveckling (FoU) Mer rörligt genom direktinvesteringar 51

Forskning och utveckling (FoU) Den FoU som skapas i ett land kan transporteras över gränser Påverkar produktionen (produktiviteten) i dotterbolag i utlandet Kunskapsspridning till andra företag via kontakter mellan inhemska och utländska producenter via handeln produktkrav och stödtjänster via direktinvesteringar I Sverige står ett litet antal stora multinationella företag (MNFs) för den största delen av FoU 52

Hur ser det ut för Sverige? Titta på svenska faktortillgångar jämfört med andra länder realkapital utbildning FoU 53

Tabell 3.1 Investeringar i realkapital och BNP per capita 2004 Land Bruttoinvesteringar som andel av BNP (procent) Bruttoinvesteringar som andel av förädlingsvärdet inom industrin (procent)* ITPS-rapporten BNI/capita (USD löpande priser) USA 17,0 10,5 41440 Japan 23,9-37050 Sverige 16,1 15,3 35840 Storbritannien 18,0* 9,1 33630 Tyskland 17,3 14,0 30690 Sydkorea 30,2 29,3 14000 Tjeckien 27,6 23,4 9130 Ungern 23,9 26,4 8370 Polen 20,0 21,1** 6100 Ryssland 20,8-3400 Brasilien 21,3-3000 Thailand 27,1-2490 Kina 38,7-1500 Indien 23,9* - 620 Zambia 26,0-400 54

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 Figur 3.1 Investeringskvoten i svensk industri jämfört med investeringskvoten inom industrin i OECD 1970-2003 ITPS-rapporten 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 Investeringskvot OECD Investeringskvot Sverige Anmärkning: De OECD-länder som det förutom Sverige finns data för under perioden 1970-2003 är Australien, Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Kanada, Nederländerna, Norge, Spanien, Storbritannien, Sydkorea, Tyskland (före 1991 Västtyskland), USA och Österrike. Källa: OECD STAN 55

Tabell 3.2 Genomsnittlig utbildningstid i befolkningen över 25 år 2000, offentliga utgifter för utbildning som andel av BNP 2003 och BNP per capita 2004 ITPS-rapporten Land Genomsnittlig utbildningstid (år) Off utgifter för utbildning som andel av BNP (procent) BNI/capita (USD löpande) USA 12,2 5,4 41440 Japan 9,7 3,5 37050 Sverige 11,4 6,5 35840 Storbritannien 9,4 5,1 33630 Tyskland 9,8 4,4 30690 Sydkorea 10,5 4,6 14000 Tjeckien 9,5 4,3 9130 Ungern 8,8 5,5 8370 Polen 9,9 5,8 6100 Ryssland 10,5 3,7 3400 Brasilien 4,6 3,9 ++ 3000 Thailand 6,1 3,8 + 2490 Kina 5,7 2,0 +++ 1500 Indien 4,8 3,3 620 Zambia 5,4 2,7 + 400 Källa: Barro & Lee (2000) OECD och UNESCO 56

Figur 3.2 Investeringar i forskning och utveckling (FoU) inom industrin som andel av förädlingsvärdet i 19 OECD-länder 2003 ITPS-rapporten Sverige Finland Japan USA Danmark Tyskland Frankrike Korea Storbritannien Belgien Nederländerna Norge Kanada Australien Spanien Italien Tjeckien Irland Polen 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 FoU intensitet (procent) Anmärkning: Uppgifterna för Australien och Kanada är från 2001 och för Polen från 2002. Källa: OECD ANBERD och OECD STAN 57

0 5 10 15 20 25 Figur 3.3 Industriell FoU-intensitet och relativ storlek av högteknologisk sektor ITPS-rapporten Irland Korea Finland Japan Frankrike USA Sverige Danmark Belgien Polen Norge Tyskland 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 FoU intensitet (procent) Anmärkning: FoU intensiteten är utgifter för forskning och utveckling i industrin som andel av förädlingsvärdet 2001. Andelen högteknologisk produktion av den totala industriproduktionen är från 2003 för Danmark, Japan, Sydkorea, Storbritannien och USA, 2002 för Frankrike, Irland, Italien, Norge, Spanien och Sverige, 2001 för Belgien, Finland, Kanada, Nederländerna, Polen och Tyskland och 1999 för Australien. Källa: OECD ANBERD och OECD STAN 58

Exportparadoxen Sverige har en överlägsen position i termer av FoU investeringar (Fig 3.2 ITPS-rapporten) Sverige ledande i utgifter för FoU Men! Andelen av högteknologisk produktion är låg Svenska multinationella företags (MNFs) FoU i Sverige fördelas bland utländska dotterbolag Sverige har komparativa fördelar i FoU, men inte i tillverkning som använder mycket FoU 59

Svensk industris internationella specialisering Komparativa fördelar inom kunskapsintensiv produktion hög kompetens genom utbildning stora investeringar i FoU realkapitalintensiv och högmekaniserad processindustri produktion baserad på våra naturresurser (främst skog) Specialiseringsmönstret stämmer med vad man förväntar sig utifrån våra faktortillgångar 60