Libanios. Produktionsfaktorer. Neoklassiska modellen Bertil Ohlin och Eli Heckscher. Heckscher-Ohlin teoremet

Transkript

1 Dagens föreläsning Resurstillgångar och internationell handel Sawyer & Sprinkle kapitel 3 och 4 Den neo-klassiska faktorproportionsmodellen (Hecksher-Ohlin) förklarar varför komparativa fördelar uppstår vad händer med industristruktur? Ersättningen till inputs i produktionen Inkomstfördelningen Hoppa över specifika faktormodellen om ni vill atrik Karpaty Handelshögskolan, Örebro universitet 1 2 Neoklassiska modellen Bertil Ohlin och Eli Heckscher Ett teorem som bygger på: att det finns olikheter i faktorproportioner mellan länder olikheter i faktorproportion mellan sektorer i ett land kapitalintensiv respektive arbetsintensiv sektor produktionsfaktorer inte rörliga mellan länder, men inom landet Bertil Ohlin Nobelpris 1977 Eli Heckscher Libanios född omkring 315 i Antiochia, död där omkring 393, en grekisk sofist och retoriker. Konstaterade att Gud har fördelat resurser ojämnt mellan länder så att människor finna stor glädje att söka upp varandra över landgränser och genom handel hjälpa varandra och njuta av världens frukter vartän man bor 3 roduktionsfaktorer Land tex areal åkermark Arbete tex arbetstiden i timmar Kapital Tex jordbruksmaskiner och byggnader Heckscher-Ohlin teoremet Ett land kommer att specialisera sig på tillverkning av, och exportera, den vara vars tillverkning kräver relativt mycket av den produktionsfaktor som landet har gott om och importera den vara som är intensiv i användningen av landets knappa resurs. 6 1

2 HO forts. Rikligt förekomst av en faktor, t.ex kapital kommer att göra denna faktor billig relativt andra länder Ett land kommer att ha komparativ fördel i produktionen av den vara som kräver mycket av den rikligt förekommande insatsfaktorn Tilltagande alternativkostnader 1. Om resurser som används i produktionen av två olika varor är anpassade (specifika) I. tex maskiner i produktion ej användbara i jordbruk II. tex arbetare som ej är lika användbar inom jordbruket 2. Om produktionen av två olika varor kräver olika mycket arbete och kapital (H-O) tex är jordbruksproduktion idag mer kapitalintensivt än produktion 7 8 TRADE NDER INREASING OORTNITY OSTS TRADE NDER INREASING OORTNITY OSTS Figure 3.5 Supply urves of a Good and the roduction ossibilities Frontier nder onstant ost onditions Figure 3.6 Supply urves of a Good and the roduction ossibilities Frontier nder Increasing-ost onditions loth rice of Machines Supply loth 300 A B D rice of Machines Supply 100 E F Soya Soya Soya Soya Mindre K/L Textil K/L Land A K/L Soya Större Vertikala linjen i mitten= landets K/L-kvot, de feta linjerna är de optimala K/L-kvoterna i vardera bransch Soya 1 traktor / 1 bonde lägg till ytterligare en traktor eller en bonde produktiviteten faller Tänk nu på ppf. När vi ökar produktionen av Soya innebär det att vi går mot landets genomsnittliga K/Lkvot vilket är ineffektivt för låg K/L-kvot, tex 9 bönder per traktor hög alternativkostnad för den sista flaskan i termer av som vi ger upp samma för produktionen därför får vi en konkav ppf (tilltagande alternativkostnader) 2

3 Tilltagande alternativkostnader Tilltagande alternativkostnad Om tex industrin använder mer kapital än industrin roduktionsmöjlighetskurvan är då konkav mot origo (buktar ut från origo) Det kostar mer och mer i termer av att gå över till industri. Tilltagande alt. Kostnad Starta i ett läge med produktion av bara Inledningsvis kan man lösgöra mycket kapital och arbetskraft från industrin Därefter avtar produktionsökningstakten i industrin vid ytterligare överföring av resurser från industrin, kvoten K/L avtar eftersom industrin är mer kapitalintensivt än industrin A B D E J Ricardo Konstant Alt. kostnad 14 I Öka L i Öka K i SA Land A K/L-kvoten sjunker K/L-kvoten stiger HO-teoremet antaganden Två produktionsfaktorer Arbete (L) och Kapital (K) kan flyttas fritt inom ett land, mellan branscher Inte mellan länder roduktionsfunktionerna är olika för olika varor men densamma i bägge länderna (tillgänglig teknologi identisk, se nästa bild) roduktionsfunktionerna uppvisar olika faktorintensitet för olika varor Länderna är olika utrustade med produktionsfaktorerna K och L Identiska efterfrågeförhållanden i länderna THE FATOR-ROORTIONS THEORY Table 4.1 roduction onditions in the.s. and India Input Requirements to roduce ountry 1 Soya 10 Yards of loth.s. India 10 units of capital +4 days of labor 10 units of capital +4 days of labor 4 units of capital +8 days of labor 4 units of capital +8 days of labor 3

4 SA relativt rikt på kapital relativt rikt på arbetskraft tan handel = autarki MRT i och SA lutning = s/t SA 1 1 A = Autarki A = Autarki 2 2 ngefär samma storlek på länderna och samma smak riserna Med fri handel tan handel formas priserna av indifferenskurvorna och produktionsmöjlighetskurvorna i respektive land SA Jämvikt där tangerar produktionsmöjlighetskurvan Jämviktspriset i är brantare (högt relativpris på ) än i SA eftersom är relativt dyrare än i Definierar alltid relativpriser utifrån horisontella axeln 21 världsm.priser s/t rislinjen är mindre brant än prislinjen i autarki rislinjen är brantare än prislinjen i autarki 22 Jämvikt i de två länderna Jämvikt i de två länderna SA SA T 1 B T 2 B T 2 T 1 23 S 1 S 2 S 2 S

5 Jämvikt i de två länderna Vinst av handel då vi kan konsumera utanför vår produktionsmöjlighetskurva SA T 1 Export B T 2 T 2 Import T 1 Import Export S 1 S 2 S 2 S 1 25 I roduktion skiftar mot mer Exporterar och importerar s/t faller relativt autarki Soyapriserna faller nu när de kan köpa från SA När ekonomin rör sig mot mer specialisering av stiger lönerna (w) och kapitalräntan (r) faller Arbetskraften får det bättre, kapitalägarna sämre I SA roduktion skiftar mot mer Exporterar och importerar s/t stiger relativt autarki priserna faller nu när de kan köpa från När ekonomin rör sig mot mer specialisering av faller lönerna (w) och kapitalräntan (r) stiger Arbetskraften får det sämre, kapitalägarna bättre Sammanfattning Heckscher-Ohlin I exemplet ovan framgår att exporterar, har gott om arbetskraft i enlighet med HO teoremet Leder till utjämning av priser Världsmarknadspriset kommer att ligga någonstans mellan autarkipriserna Ej fullständig specialisering till skillnad från Ricardomodellen produceras nu bägge varor beror på tilltagande alternativkostnader skulle kosta väldigt mycket för att övergå helt till produktion Sammanfattning forts. Handel uppstår på grund av... Skillnader i relativ tillgång på produktionsfaktorer Skillnader i relativa priset på produktionsfaktorer Komparativa kostnadsskillnader i produktionen Skillnad i relativt varupris Handel Handelsmönster: Varje land exporterar varor som i sin produktion använder mycket av den produktionsfaktor som landet har gott om och som därför är relativt billig Sammanfattning forts. Innan handel var den knappa faktorn värdefull och betalades bra Fri handel gynnar den rikligt förekommande faktorn och missgynnar den knappa (Stolper Samuelson teoremet) handel leder till : högre löner, fallande avkastning till kapitalägarna SA: lägre löner stigande avkastning till kapitalägarna När importerar från SA är det nästan som att importera kapital 29 5

6 Sammanfattning forts. Handel drivs av resurstillgångar Varning! Handel kommer inte att ske mellan länder som är lika varandra inte mellan Sverige Norge eller mellan SA Kanada Länder kommer att fortsätta att producera många varor, men bara exportera varor som man har komparativa fördelar i Faktoravkastning, vinster av handel och politik roduktionsfaktorerna kommer inte att få det lika bra (uniformt lika bra) en del får det bättre, andra sämre Landet som helhet får det bättre I figuren nedan ser vi att det kommer att finnas mer av bägge varor efter int. handel alla kan få det bättre transfereringar från arbetarna till kapitalägarna med fri handel Effekter av H-O A = Autarki lutning = s/t efter handel konsumtion världsm.priser s/t Handel medför en konvergering av relativpriserna, och faktorpriser. Den grupp som har begränsad tillgång på en insatsfaktor t ex realkapital i ett land förlorar på handel. Den grupp i samma land som har den rikligt förekommande faktorn vinner. Faktorprisutjämning innebär att relativlön går upp i det land som specialiserar sig på arbetsintensiv produktion, ner i det andra landet Mer av varje vara efter handel Innan handel Efter handel Sammanfattning w r w r SA SA w r w r Forts. Faktorprisutjämningsteoremet Handel roduktionen av arbetsintensiva (importkonkurrerande) varor minskar i SA mycket arbetskraft frigörs i förhållande till kapital roduktionen av kapitalintensiva varor (exportvaror) ökar i SA relativt mycket kapital i förhållande till arbetskraft kommer att efterfrågas Ovanstående leder till att det i SA uppkommer ett utbudsöverskott på arbetskraft ett efterfrågeöverskott på kapital w/r

7 Forts. Faktorprisutjämningsteoremet Handel roduktionen av kapitalintensiva (importkonkurrerande) varor minskar i mycket kapital frigörs i förhållande till arbetskraft roduktionen av arbetsintensiva varor (export) ökar i relativt mycket arbetskraft i förhållande till kapital kommer att efterfrågas Ovanstående leder till att det i uppkommer ett utbudsöverskott på kapital ett efterfrågeöverskott på arbetskraft w/r Slutsats: Relativa faktorpriset tenderar att utjämnas mellan SA och Obs: Det går att visa att eftersom teknologin antagits vara lika så utjämnas inte bara de relativa faktorpriserna utan även de absoluta. Forts. Faktorprisutjämningsteoremet: Varför observerar vi då skillnader i löner? I fallet med många varor är vissa länder specialiserade på ett begränsat antal varor tvecklingsländer i först råvaror och råvarubaserade varor, sedan i arbetsintensiva varor i enkla produktionsprocesser Industriländer koncentrerade på humankapitalintensiva varor Använder helt olika teknologier i produktionen Om produktiviteten är högre kan även lönerna vara motsvarande högre. (Jämför med Ricardo) riserna konvergerar inte på grund av transportkostnader och olika handelspolitiska begränsningar Arbetslöshet i utgångsläget lönerna stiger inte Skillnader mellan modellerna Teknologi Klassiska (Ricardo): olika teknologier i olika länder Neoklassiska (Heckscher-Ohlin): identisk teknologi i alla länder roduktionsfaktorer Klassiska (Ricardo): en insatsfaktor i produktionen (arbetskraft) Neoklassisk (Heckscher-Ohlin): två instatsfaktorer i produktionen (kapital, arbetskraft) Hur står sig Heckscher-Ohlin? Antar ju lika teknologi i alla länder inte så realistiskt (Fo skiljer sig mycket mellan länder och är viktigt för tekniska framsteg) Mycket av världshandeln utgörs av inombranschhandel kan inte förklaras med H-O teorin finns inte så stora skillnader mellan i-länder vad gäller faktoruppsättningen 2008 års Nobelpristagare (aul Krugman) visar att utrikeshandel uppstår inte bara mellanländer som är olika (H-O) utan också mellan länder som är identiska vad gäller faktoruppsättning och teknologi. Imperfekt konkurrens och stordriftsfördelar THE FATOR-ROORTIONS THEORY Table 4.2 apital Stock per Worker of Selected ountries in 1992 (in 1985 international dollar prices) High-Income ountry apital-to-labor Ratio Middle & Low Income ountry apital-to-labor Ratio Switzerland $76,733 Mexico $11,697 anada 44,970 oland 11,811 Japan 41,286 hile 11,306 Australia 38,729 Turkey 7,626 France 37,560 Thailand 5,853 nited States 35,993 hilippines 3,598 Netherlands 34,084 India 1,997 Italy 33,775 Kenya 822 Spain 30,888 Nigeria 735 nited Kingdom 22,509 THE FATOR-ROORTIONS THEORY Table 4.3 The Factor-roportions Theory and.s. hina Trade Skill Group Industry Examples Most Skilled ercent of hinese Exports to the.s. ercent of.s. Exports to hina 1 eriodical, office & computing machines Aircraft & parts, industrial inorganic chemicals Engines & turbines, fats & oils oncrete, non-electric plumbing & heating Watches, clocks, toys, sporting goods Wood buildings, blast furnaces, basic steel Ship building & repair, furniture & fixtures igarettes, motor vehicles, iron & steel foundries 9 Weaving, wool, leather tanning & finishing hildren s outerwear, nonrubber footwear Least Skilled 7

8 Leontief 1953 roblem Använde handelsdata för år 1947 för SA Han mätte hur nycket K och L det gick åt för att producera $1 miljon för export och $1 miljon för import EXORT KAITAL ARBETSKRAFT IMORT K/L $ per person 14,000 18,200 Leontief hade bara data för resursanvändningen i SA, inte i de länder SA importerade från Han hade alltså inte data över utländsk teknologi HO antog att (K/L) var densamma i alla länder, då kunde Leontief utnyttja data för SA Han fann alltså att K/L i importen var större än exporten ARADOX! Han hade helt riktigt antagit att SA var kapitalintensivt och skulle exportera kapitalintensiva produkter Förklaringar Teknologin är inte densamma i alla länder kapitalanvändningen ej jämförbar mellan länder Leontief ignorerade land. SA har stora landtillgångar Borde ha skilt på utbildad och icke utbildad arbetskraft Data för år 1947 kan ha varit missvisande (efter kriget) SA hade en massa tullar = ej frihandel Efter Leontief paradoxen Försökt att utveckla Heckscher-Ohlin teorin Tillåta för internationell rörlighet för produktionsfaktorerna Direktinvesteringar Arbetskraften är inte homogen Finns stora skillnader i andelen högutbildade Mellan branscher och mellan länder tex flyg och läkemedelsindustrin vs industrin Mellan i- och u-länder Tillåta för andra marknadsformer än fullständig konkurrens märkesvaror t ex Krugman (2008 års Nobelpristagare) stordriftsfördelar 46 Vilka resurser formar mönstret av komparativa fördelar? Resurser som har låg internationell rörlighet rörliga resurser kan knappast påverka industriell lokalisering Geografiskt ojämnt fördelade på ett sådant sätt att relativa resurspriser skiljer sig mellan länderna t ex så att löneskillnaden mellan hög- och lågutbildade varierar mellan länderna Slutligen bör efterfrågan på resursen skilja sig mellan branscher t ex så att kostnadsandelen för högutbildade varierar över branscher Exempel naturresurser (olja, malm, skogsmark m m), realkapital i form av maskiner och byggnader, arbetskraft, humankapital i meningen kompetens hos arbetskraften vanligen mätt i form av utbildning teknisk och kommersiell kunskap hos företagen vanligen mätt i termer av Fo

9 Relativa faktortillgången Det bör understrykas att det är den relativa faktortillgången i ett land och den relativa åtgången av en faktor i en bransch dvs värdet av beståndet av realkapital per sysselsatt och andelen högutbildade i arbetskraften i branschen och landet som är relevant, och inte tillgången i absoluta tal. Andra faktorer som formar komparativa fördelar Hemmamarknadens storlek Kan ge komparativa fördelar om det finns stordriftsfördelar Höginkomstland Sofistikerad efterfrågan Inhemska företag blir duktiga på vissa specialprodukter: exportland Strikta miljökrav Kan ge komparativa fördelar Omfattning och kvalitet i infrastruktur Gäller särskilt produktion som kräver billiga transporter Hur är det med rörligheten? Naturresurser Inte rörliga, men själva förädlingsprocessen kan ske i andra länder Realkapital (byggnader och maskiner) Finansiellt kapital rör sig allt snabbare Realkapital mer trögrörligt, men direktinvesteringar innebär i princip att gränserna för realkapitalet suddas ut Arbetskraft Inte särskilt rörlig undantag flyktingar Inte ens inom E Humankapital Inte särskilt rörligt tbildningssystemet viktigt Forskning och utveckling (Fo) Mer rörligt genom direktinvesteringar 51 Forskning och utveckling (Fo) Den Fo som skapas i ett land kan transporteras över gränser åverkar produktionen (produktiviteten) i dotterbolag i utlandet Kunskapsspridning till andra företag via kontakter mellan inhemska och utländska producenter via handeln produktkrav och stödtjänster via direktinvesteringar I Sverige står ett litet antal stora multinationella företag (MNFs) för den största delen av Fo 52 Hur ser det ut för Sverige? Titta på svenska faktortillgångar jämfört med andra länder realkapital utbildning Fo 53 Tabell 3.1 Investeringar i realkapital och BN per capita 2004 ITS-rapporten Land Bruttoinvesteringar som andel av BN (procent) Bruttoinvesteringar som andel av förädlingsvärdet inom industrin (procent)* BNI/capita (SD löpande priser) SA 17,0 10, Japan 23, Sverige 16,1 15, Storbritannien 18,0* 9, Tyskland 17,3 14, Sydkorea 30,2 29, Tjeckien 27,6 23, ngern 23,9 26, olen 20,0 21,1** 6100 Ryssland 20, Brasilien 21, Thailand 27, Kina 38, ,9* Zambia 26,

10 Figur 3.1 Investeringskvoten i svensk industri jämfört med investeringskvoten inom industrin i OED ITS-rapporten Investeringskvot OED Investeringskvot Sverige Anmärkning: De OED-länder som det förutom Sverige finns data för under perioden är Australien, Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Kanada, Nederländerna, Norge, Spanien, Storbritannien, 55 Sydkorea, Tyskland (före 1991 Västtyskland), SA och Österrike. Källa: OED STAN Tabell 3.2 Genomsnittlig utbildningstid i befolkningen över 25 år 2000, offentliga utgifter för utbildning som andel av BN 2003 och BN per capita 2004 ITS-rapporten Land Genomsnittlig utbildningstid (år) Off utgifter för utbildning som andel av BN (procent) BNI/capita (SD löpande) SA 12,2 5, Japan 9,7 3, Sverige 11,4 6, Storbritannien 9,4 5, Tyskland 9,8 4, Sydkorea 10,5 4, Tjeckien 9,5 4, ngern 8,8 5, olen 9,9 5, Ryssland 10,5 3, Brasilien 4,6 3, Thailand 6,1 3, Kina 5,7 2, ,8 3,3 620 Zambia 5,4 2, Källa: Barro & Lee (2000) OED och NESO 56 Figur 3.2 Investeringar i forskning och utveckling (Fo) inom industrin som andel av förädlingsvärdet i 19 OED-länder 2003 ITS-rapporten Figur 3.3 Industriell Fo-intensitet och relativ storlek av högteknologisk sektor ITS-rapporten Sverige Finland Danmark Tyskland Frankrike Korea Storbritannien Japan Belgien Nederländerna Norge Kanada Australien Spanien Italien Tjeckien SA Irland olen Fo intensitet (procent) Anmärkning: ppgifterna för Australien och Kanada är från 2001 och för olen från Källa: OED ANBERD och OED STAN 57 olen Irland Norge Korea Finland Japan Frankrike SA Danmark Belgien Tyskland Sverige Fo intensitet (procent) Anmärkning: Fo intensiteten är utgifter för forskning och utveckling i industrin som andel av förädlingsvärdet Andelen högteknologisk produktion av den totala industriproduktionen är från 2003 för Danmark, Japan, Sydkorea, Storbritannien och SA, 2002 för Frankrike, Irland, Italien, Norge, Spanien och Sverige, 2001 för Belgien, Finland, Kanada, Nederländerna, olen och Tyskland och 1999 för Australien. Källa: OED ANBERD och OED STAN 58 Exportparadoxen Svensk industris internationella specialisering Sverige har en överlägsen position i termer av Fo investeringar (Fig 3.2 ITS-rapporten) Sverige ledande i utgifter för Fo Men! Andelen av högteknologisk produktion är låg Svenska multinationella företags (MNFs) Fo i Sverige fördelas bland utländska dotterbolag Sverige har komparativa fördelar i Fo, men inte i tillverkning som använder mycket Fo Komparativa fördelar inom kunskapsintensiv produktion hög kompetens genom utbildning stora investeringar i Fo realkapitalintensiv och högmekaniserad processindustri produktion baserad på våra naturresurser (främst skog) Specialiseringsmönstret stämmer med vad man förväntar sig utifrån våra faktortillgångar