Seminariet är obligatoriskt. Lycka till!

Relevanta dokument
Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 2) Provkod:0200. Kurskod: MC022G. Kursansvarig: Nina Buer. Totalpoäng: 61,5. PoängiOrdelning:

Skelettet. Benens byggnad Benen bildar kroppens viktigaste stödjevävnad och

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 2) Provkod:0200. Kurskod: MC022G. Kursansvarig: Nina Buer. Totalpoäng: 60. Poängfördelning:

Examinator: Gabriella Eliason. Skrivtid: 4 timmar

Kroppens skelettmuskler Ursprung, fäste och funktion. Niklas Dahrén

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:

Sammanfattning skelettet och muskler

Medicin B, Anatomi 7,5hp. Kurskod: MC1403. Kursansvarig: Eva Oskarsson Examinator: Gabriella Elison. Datum: Skrivtid: 4 timmar

Instuderingsfrågor Skelettet, med svar

Skelett och leder. Skelettets uppbyggnad. Flera hundra ben. Stomme som skyddar

AVSNITT 3. Leder, ligament och rörelser! På kommande sidor kommer vi gå igenom kroppens leder och vilka rörelser de utför.

Skellet & muskler. Arbete av: Emilia, Halla och Nina.

anatomi 1 av 3 BAS 9

Skelett och leder. Skelettets uppbyggnad. Flera hundra ben. Stomme som skyddar

Beskrivning till blankett Funktionsanalys sittande

Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten.

Tentamen i momentet anatomi och biomekanik vt-10 ( )

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer

Stretchövningar Ishockey

Kapitel 1! SKELETT OCH! LEDER!

RYGGRADEN KURSVECKA 4. BÅLEN - ANATOMI OCH FYSIOLOGI LIGAMENT. (Marieb: s )

Bröstrygg och Skuldra

och muskler Hud, skelett

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.

anatomi 2 av 3 BAS 9

Ordinarie Tentamen Anatomi ht14

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid:

Tentamen i momentet anatomi och biomekanik Vt-11 ( )

anatomi 3 av 3 BAS 9

Stretchövningar Tennis

Grundläggande anatomi med biomedicinsk introduktion, HT 2009 TENTAMEN. Tisdagen den 6 Oktober 2009, Kl Östra paviljongen, Sal 6

Axlar Prova första gången efter din första promenad eller cykeltur. Du måste vara varm i musklerna innan du stretchar.

Anatomi och biomekanik. Jeanette Karlsson Hästfysioterapeut och Sadelutprovare

Stretchövningar Längskidor

Omtentamen i medicinsk vetenskap M0024H

85 % av totala poängen

Varför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen:

BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK

Funktion. Skelettet skyddar dessutom hjärnan och våra inre organ. Det fungerar också som ett förråd av mineraler, framför allt kalcium och fosfat

Sidhopp med bålrotation

Att leva med. Skolios

Kroppens leder. Niklas Dahrén

Hälsostyrkans nyhetsbrev augusti

Hur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren?

Lycka till! Tentamen. Kursens namn Anatomi (Medicin B) Totalpoäng: 138 poäng

Laborationer. Laboration 1. Bål och arm. Skelettuppgifter. Palpera

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI)

4 2 GRAVIDISCHIAS PIRIFORMISSYNDROM

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x

BALANSBOLL. Styrketräning. Ett urval övningar

Lärare Lokal, Plats Innehåll, Egen text

Träningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel?

Osteopaten. hittar orsaken till besvären

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet

ÖVNINGSBANK STYRKETRÄNING

Omtentamen i: Sjukgymnastik Grundläggande kunskaper Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik 6 hp Kurs: S0064H

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Manual för Anmälan till Sittgruppen, enligt Värmlandsmodellen

Karolinska Institutet Nikolaos Christidis 1. Ursprung Den del av muskeln som sitter på den fasta kroppsdelen För tuggmuskler: Kraniet

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder

Musklernas uppbyggnad

WORLD ARCHERY. Coach s Manual Nivå 2

Stretchövningar Fotboll

Uppvärmning. Övningar på träningsmaskiner

Uppvärmning. Stretching

ARMBÅGE Vid mätning se till att armbågen är lätt böjd (ca 30 flexion). Mät omkretsen i höjd med armbågsvecket.

Instuderingsuppgifter rörelselära

Färgsprakande höst och rinnande näsor

Stabilitetsövningar:

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2

TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: Ekonomikum A:153

BÄTTRE BALANS BÄTTRE STYRKA

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Muskler anatomi och funktion PDF ladda ner

Huden, skellettet och musklerna

STRETCHING AV MIKAEL DAHLSTRÖM. När man fått behandling är det mycket viktigt att man gör vissa hemuppgifter för att uppnå en smärtfri vardag.

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15, sal 2

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2)

Lär dig Andas rätt Träningsprogram för dig som har astma. Övningarna är en hjälp till god andningsteknik,

Fysisk aktivitet och träning under och efter graviditet

Rörelseapparaten. Rörelseapparaten är den del av kroppen som gör att vi kan röra på oss.

Styrketräning åk 8 KUNSKAPSKRAV: DU SKALL KUNNA REDOGÖRA FÖR HUR OLIKA FAKTORER PÅVERKAR DIN FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA.

WORLD ARCHERY Coach s manual

Specifik Rörelselära 1 KARL

Hemövningar. Grundprogram med utökat antal övningar

267(2/2*, (QLQWURGXNWLRQWLOO /DUDQRPEHQ $Y*XVWDY0DOPERUJ

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI

TEORI FÖR HÖGSTADIET IDROTT OCH HÄLSA ÅK 9. Vad händer vid träning Idrottsskador Kost & prestation Doping HLR

Komplex rörlighet. Hamstring. Situps med käpp. Armhävningar. Lateralflektion. Stående rotationer

Stretching. Nedvarvning. Stretching

Anatomi (Medicin B) (Röntgenssk-BMA Fys) Poängfördelning: Godfried Roomans (fråga 1-19; 110 poäng), Eva Funk (fråga 20; 10 poäng)

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Skelett och muskler PDF ladda ner

Ut och träna. Låt naturen inspirera dig. Jogga till ett utegym med Friskispressens träningsprogram nerladdat i mobilen.

Kompletterande övningar:

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Karolinska Institutet Nikolaos Christidis 1. Käkled, tuggmuskler och ocklusion. Den mest komplexa leden i kroppen Parig led. Nikolaos Christidis

Transkript:

ANATOMI OCH FYSIOLOGI, 15 hp Vårtermin 2011 Rörelseapparaten kapitel 6 11 FÖRELÄSNING Kapitel 6 och 10 Benvävnad och Muskelvävnad. Ingår i tentamen 12 hp EGEN INLÄSNING Kapitel 7 och 8 Skelettet. Ingår i tentamen 12 hp SEMINARIUM Kapitel 9 och 11 Leder och Muskelsystemet. Ingår inte i tentamen 12 hp Tid och plats: Se schema! Till seminariet Frågorna har sin utgångspunkt i målen som finns i respektive kapitel. Du ska besvara alla frågorna. Diskutera gärna frågorna med dina kurskamrater i gruppen. Använd och redovisa både svenska och latinska namn på de delar av kroppen som ingår i frågeställningarna. Observera att ibland finns inte svenskt namn och då används det latinska namnet! Seminariet är obligatoriskt. Lycka till! EGEN INLÄSNING Kapitel 7 och 8 1. Skelettsystemet omfattar benen i skelettet, brosk, ligament och annan bindvävnad som stabiliserar och förbinder benen. a. Skelettsystemet har fem primära funktioner. Beskriv dessa funktioner! b. Hur många ben finns i kroppen? c. Vid beskrivning av ett ben kan man beskriva det utifrån dess form. Beskriv sex olika benformer! d. Varje ben har karakteristiska yttre strukturer. Hur ser följande yttre strukturer ut? Ange ett ben där någon av dessa strukturer finns! Trochanter Tuberositas Tuberculum Arcus Sulcus Kondyl Ramus Krista Spina

Fissura Foramen 2. Skelettsystemet kan delas in i en axial och en appendikulär del. a. Hur många ben ingår i den axiala delen av skelettsystemet? b. Skallens ben består av kraniets ben och av ansiktsbenen. Namnge dessa ben och beskriv deras lokalisation! c. Räkna upp benen i skallen som innehåller paranasala sinus och namnge varje sinus! d. Ryggraden innehåller 26 ben. Namnge dessa! e. Namnge ryggradens fyra kurvaturer och förklara varför ryggraden inte är rak! f. Beskriv huvuddelarna i en typisk kota! g. Bröstkorgen består av bröstryggraden, revbenen och bröstbenet. Hur många revben finns det och hur är de ledade till ryggraden och till bröstbenet? h. Bröstbenet har tre komponenter. Namnge dessa och beskriv hur de ligger i i. Hur många ben ingår i den appendikulära delen av skelettsystemet? j. Vilka ben ingår i skuldergördeln? k. Nyckelbenet ledar mot två ben. Ange vilka! l. Namnge skulderbladets ytliga strukturer! m. Namnge de olika delarna på humerus och förklara deras funktion/funktioner! n. De två underarmsbenen ledar mot två leder. Namnge dessa! o. Handleden består av åtta ben. Namnge benen och beskriv hur de är placerade i p. Namnge benen i handen! q. Namnge benen i bäckengördeln och beskriv hur de är placerade i r. Namnge benen som ingår i bäckenet! s. Namnge de olika delarna på femur och förklara deras funktion/funktioner! t. De två benen i underbenet ledar mot två leder. Namnge dessa! u. Vristen består av sju ben. Namnge benen och beskriv hur de är placerade i v. Namnge benen i foten!

SEMINARIUM Kapitel 9 3. Det dagliga livet kräver av skelett att det kan anpassa sig efter olika kroppsrörelser. Skelettbenen är relativt oböjliga så rörelserna kan bara ske ilederna eller artikulationerna. Ledens karakteristiska struktur bestämmer vilken/vilka rörelser som kan ske i leden. Varje led är en kompromiss mellanbehovet av styrka och behovet av rörlighet. a. En funktionell och en strukturell klassifikation av leder presenteras i kursboken. Beskriv hur lederna i kroppen indelas utifrån den funktionella klassifikationen! Beskriv hur lederna indelas efter den strukturella klassifikationen! b. Synoviallederna klassificeras efter sina anatomiska och funktionella egenskaper. Beskriv de fyra rörelserna som är möjliga i en synovialled! c. Beskriv synovialvätskans funktioner! d. Visa med hjälp av din egen kropp eller beskriv följande rörelser och ge exempel på leder där de kan utföras! Flexion Extension Abduktion Adduktion Circumduktion Rotation Plantarflexion Opposition Retraktion Lateral flexion e. Beskriv knäledens olika delkomponenter och hur de är lokaliserade till varandra! f. Vilken funktion har följande delar i knäleden? Meniskerna Korsbanden Ledvätskan Bursorna SEMINARIUM Kapitel 11

4. Skelettmusklerna fäster på skelettbenen (i huden på vissa ställen) och bidrar till att skelettet kan röra sig. a. Beskriv skelettmusklernas sex funktioner! (skelettrörelser inräknat) b. Varje muskel drar med olika styrka och riktning. Vad kallas den muskel som är huvudansvarig för rörelsen? Vad kallas den muskel som motarbetar rörelsen? c. Kraften, hastigheten och riktningen på rörelsen som skapas av en kontraktion av en muskel kan modifieras genom att fästa muskeln till en lever. Vad är en lever i kroppen? I kroppen rör sig en lever kring en fixerad punkt. Vilken är punkten? När rör sig en lever? d. Du är otränad men beslutar dig ändå för att fjällvandra. Du går flera mil första dagen. Dagen efter har du träningsvärk i skinkorna och låren. Namnge de olika musklerna i skinkorna, bäckenet (inte bäckenbotten) och låret och var de har sina fästen! Beskriv vilka rörelser de olika musklerna bidrar till! Beskriv höftledens olika delkomponenter och hur de är lokaliserade till varandra! e. Du har varit på landet i helgen och burit sten. Ett par dagar senare får du träningsvärk i ryggen. Namnge ryggradens muskler/muskelgrupper och ange var de har sina fästen! Beskriv vilka rörelser de bidrar till! Beskriv vilka muskler som bidrar till ventral flexion av ryggraden! Beskriv hur ryggraden är ledad! Beskriv de olika delarna i en ryggradsdisk och förklara vilken funktion den har i ryggraden! Vilken funktion har ligamenten som omger ryggraden? f. Du är på gymmet och gör s.k. bänkpress, dvs. du ligger ner och lyfter en skivstång. Namnge musklerna som positionerar skuldergördeln och var de har sina fästen och vilka rörelser de bidrar till! Namnge musklerna som rör överarmen och var de har sina fästen och vilka rörelser de bidrar till! Beskriv skulderledens olika delkomponenter och hur de är lokaliserade till varandra! Vad är rotatorkuffen?

g. Du befinner dig på en aerobiclektion. Du är otränad och ni gör olika typer av magövningar. Det känns i hela magmuskulaturen. Namnge de sneda och raka magmusklerna och ange var de har sina fästen! Beskriv vilka rörelser de olika musklerna bidrar till! Vad är linea alba? Beskriv var diafragmamuskeln har sina fästen och vilken huvuduppgift den har! h. Vid förlamning av ansiktsmuskulaturen kan ansiktsmimiken förändras. Namnge de mimiska musklerna som rör över- och underläpp och beskriv deras fästen samt vilka rörelser de bidrar till! Namnge de mimiska musklerna som öppnar och stänger ögat och deras fästen. i. Underbenets muskler rör foten och tårna. En inte ovanlig skada kopplad till underbenets muskulatur är hälseneruptur. Namnge de två stora musklerna i underbenet som delar en sena och beskriv deras fästen samt vilka rörelser de bidrar till.