Vilken nytta har en hjärtinfarktpatient av regelbunden motion?

Relevanta dokument
PREDIALYSPATIENTEN OCH MOTION

Egenvård vid hjärtsvikt

HYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion

Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en titthålsoperation av knäet

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en titthålsoperation av skulderleden

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Problem med avföring och urin efter operation

Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en protesoperation på skulderleden

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Hälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET:

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta

Fysisk aktivitet och träning vid MS

ÅUCS. Råd för patient som kommer till höftprotesoperation. Höften i skick. Kliniken för ortopedi och traumatologi

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

Kapitel 5 Borg RPE skalan Sida 1 av 5

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

Stark inför bukoperation stark för livet. Råd till dig som patient och dina närstående

VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT

Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.

Kondition uthållighet

ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice

Neurokirurgiska kliniken, lund. Information vid nackoperation och behandling med halskrage

Rörelseövningar efter bröstoperation

Testa dina vanor Hälsotest

MOTION och DIABETES. Översättning och faktagranskning, Camilla Franks

Kom igång programmet - Efter 2 månader kommer du kunna springa i 45min

Sommarträning 2014 AIK Innebandy P99

Andningsguide. Egenvård med fysioterapins metoder VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT

Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.

SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM

Patientformulär. Uppföljning 3 månader. Tack för din medverkan! Bättre Omhändertagande av patienter med Artros

VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT

Fysisk träning och andningsgymnastik vid KOL. Sjukgymnast Anna-Karin Juhlin Lungmedicinsk dagvård SUS i Lund

Standard Arm- och Bentränare Bruksanvisning

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Vad innebär konditionsträning?

Vad är polio och postpolio?

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se

Fysisk aktivitet och träning

Vad är psykisk ohälsa?

Kol-patienter Träning

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Aktiv med KOL din patientutbildning. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa dina lungor

Patientformulär. Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Uppföljning

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Ut och gå minuter per dag!

Metoder att träna kondition på!

Ett liv i rörelse Motionsdagbok

Stark inför bukoperation stark för livet. Råd till dig som patient och dina närstående

Glucosamine ratiopharm

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Patientformulär. Första besök. Tack för din medverkan! Bättre Omhändertagande av patienter med Artros

Genomförande i stort Tankar bakom upplägget Periodisering Träningsstyrning hur ska det kännas? Viktiga begrepp

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

VÄLKOMMEN TILL KNÄLEDSPROTESOPERATION

Grundläggande träningsprinciper. Löpningens faktorer. Kroppens olika system. Uthållighet. Mjölksyratålighet. Syreupptagningsförmåga.

Spin distans. Aktuellt. Träningsupplevelsen

Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa

Instruktioner för dig som genomgår rehabilitering efter ledprotesoperation av tummens basled (CMC-leden)

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet

FORMARE Testresultatens tolkning samt olika täningsformer och deras inverkan på kroppen

HÖFTLEDSPROTES PATIENTINFORMATION

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Testa dina vanor Hälsotest

Om stress och hämtningsstrategier

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast

Lilla. för årskurs 8 & 9

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg

Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros

Firstbeat Livsstilsanalys

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt.

Fysisk aktivitet och träning vid KOL Dahlheimers Hus Ewa-Lena Johansson Med dr. spec sjukgymnast

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län

Patientinstruktion för patient som återhämtar Sig från artrodesoperation av vristen

Dina allra ba sta tio kilometer!

Styrketräning åk 8 KUNSKAPSKRAV: DU SKALL KUNNA REDOGÖRA FÖR HUR OLIKA FAKTORER PÅVERKAR DIN FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA.

För patient som genomgår rehabilitering efter knäprotesoperation

Pulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut.

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Råd efter förlossningen

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD

Fysisk aktivitet på recept

o m m at och m otion?

Transkript:

Motionsinstruktioner för patient som haft en hjärtinfarkt Syftet med den här instruktionen är att ge instruktioner om trygg och hälsofrämjande motion för patient som lider av koronarsjukdom och som drabbats av en hjärtinfarkt. Målet är, att Ni tillägnar Er motionen som en väsentlig del av behandlingen av koronarsjukdomen och att Ni kan dosera motionen så att den passar Er med beaktande av respektive hjärttillstånd. Vilken nytta har en hjärtinfarktpatient av regelbunden motion? motionen gör att man slappnar av och ökar känslan av psykiskt välbefinnande motionen inverkar indirekt på riskfaktorerna för koronarsjukdom: blodtrycket, blodets fettvärden, sockerämnesomsättningen, vikten och stressen motionen ökar uthålligheten, förmågan att tåla ansträngningar, höjer smärttröskeln och förbättrar funktionsförmågan, bl.a. syreupptagningsförmågan Hur skall Ni röra på Er under sjukhusskedet? Om Ni under sjukhusskedet är tvungen till sängvila så är det viktigt att Ni rör på vristerna och fingrarna med pumprörelser med ungefär en timmes intervaller. Syftet är att göra blodcirkulationen livligare. Om Ni läser i sängen så skall Ni undvika att hålla upp armarna. Sänk överarmarna mot underlaget eller stöd dem med t.ex. kuddar. Försök hitta en bekväm ställning i sängen. Använd diafragmaandning för att effektivera andningen och som ett sätt att slappna av. När Er behandlande läkare ger Er tillstånd att stiga upp att sitta så skall Ni lugnt stiga upp via sidoliggande. Sitt i början bara den nödvändiga tiden, t.ex. när Ni äter, och utöka efter hand tiden som Ni sitter i enlighet med Ert tillstånd. När Ni får lov att röra Er i rummet innebär att Ni först får röra Er i rummet, t.ex. för WC-besöken. Använd vid behov hjälpmedel. Ni får separat tillstånd att röra Er i korridoren. Avsikten är att så småningom vänja hjärtat vid ökad ansträngning och att öva sig i att identifiera eventuella hjärtkänningar. Sådana känningar är t.ex. bröstsmärta, andnöd, rytmstörningar och yrsel. Om det förekommer sådana här känningar så skall Ni genast meddela om dem till personalen. Börja motionen med att gå 2 3 gånger per dag i korridoren och förläng så småningom promenadsträckan. Om Ert tillstånd tillåter kan Ni per gång gå en ungefär ½ km lång sträcka 2-3 gånger per dag. Den rekommenderade ansträngningsnivån är 12 13 på Borgs skala (se slutet av instruktionen). Första gången som Ni går i trappor sker vid behov under handledning av en fysioterapeut före utskrivningen. Under gåendet i trapporna följer man med pulsen och den egna känningen av ansträngning på Borgs skala. Hur skall Ni röra Er i konvalescensskedet? Läkaren fastställer individuellt längden på sjukledigheten. Det är bra att genast vänja sig vid lättare hushållsarbeten. Gå i början i hemmiljön lika långa sträckor som Ni gått på avdelningen före Ni blev utskriven. Gå först i lätt terräng. Förläng sträckan och öka farten allt efter Ert tillstånd (se Borg 12 13). I början av konvalescensskedet är det bra att dagligen röra på sig 1 3 gånger sammanlagt 20 60 minuter. 1

En uppvärmning i början och slutet hör alltid till en hjärtpatients motion, det här för att förbereda kroppen för ansträngning och för att förhindra att musklerna skall börja göra ont. Om Ni har möjlighet att använda konditionscykel i träningen så skall Ni börja lugnt med korta tramptider och med litet motstånd. Det är bra att genast vänja sig vid lätta hushållsarbeten. Om Ni får hjärtsymtom när Ni rör på Er så skall Ni stanna upp och vila. Ta vid behov nitro/dinitspray. Man skall alltid ha medicinen med sig. Om symtomen fortsätter skall man kalla på hjälp via nödnumret 112. Motionen bör inte vara för ansträngande, utan den bör vara skön och psykiskt uppiggande. Motion som är överlång eller för ansträngande eller en akut ökning av belastningen kan rentav vara till skada. I slutet av konvalescensperioden gör man ansträngningen hårdare (Borg 14 15) och gör motionsformerna mångsidigare. Man får bli andfådd vid motionen och bör känna sig varm, en lindrig svettning är tillåten. Ansträngningen är lämplig när man på samma gång kan tala: Bör Kunna Tala ( BKT -regeln). Lämpliga motionsgrenar är bl.a. stavgång, cykling, träning i motionshall, simning, golf, dans eller annan motion som känns angenäm och som inte innehåller extrema ansträngningar. Regelbunden motion innebär en motion 4 6 gånger i veckan och som varar minst en halv timme. Ni kan dela upp dagens motionsmängd i t.ex. 2 x 15 min. perioder, eftersom effekten är samma som om den skedde på en gång. När bör man undvika motion? när man är sjuk eller trött vid hård kyla, hetta eller blåsigt väder genast efter en måltid under påverkan av alkohol eller när man har baksmälla före / efter annan ansträngning (observera också psykisk ansträngning) Vilka arbeten / arbetsställningar anstränger hjärtat? I början av konvalescensperioden skall Ni undvika arbetsuppgifter som kraftigt belastar armarna, t.ex. att bära, kärra, lyfta, skyffla, skotta snö, kratta, dra i gång en motor, tvätta fönster, hänga upp gardiner och renoveringsarbeten. Under konvalescensskedet kan Ni i enlighet med Ert tillstånd och Era känningar så småningom vänja Er vid och återgå till tyngre arbetsuppgifter. Kom ihåg att tillräckligt ofta hålla pauser. 2

Vad avses med en hjärtvänlig livsstil? Förutom medicineringen hör till egenvården för en patient med koronarsjukdom också regelbunden motion, hjärtvänlig diet och icke-rökning. Vardagsmotion är ett effektivt sätt att öka den ansträngning som hjärtat behöver. Gå eller cykla arbets- och uppköpsresorna, gå uppför trapporna alltid då det är möjligt, stig av bussen en hållplats tidigare än nödvändigt o.s.v. Också olika former av nyttomotion såsom bärplockning, städning och trädgårdsarbeten upprätthåller konditionen. Unna Er själv tid också för att slappna av och undvik stress, även om det ibland skulle kännas själviskt. Ni kan träna att slappna av t.ex. genom att lyssna på avslappningskassett/-cd. Personliga instruktioner Kontaktuppgifter till fysioterapeuten Namn: Tfn: Tilläggsuppgifter Nieminen, Kaartinen et al. Suomalaisen sydänkirja (tammi 2000) Varsinais-Suomen Sydänpiiri Eriksgatan 27 A 20100 Åbo 02-2790230 www.sydanliitto.fi 3

Hur känns ansträngningen nu? Borgs skala (=RPE) 6 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Ganska lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 ANSTRÄNGANDE 16 17 Mycket ansträngande 18 19 Extremt ansträngande 20 Maximal ansträngning 4

MOTIONSDAGBOK Dag Motionstillfälle, sträcka, tid Borg Känningar, iakttagelser 5