GCP. Peter Svensson ISEX. Slide no 1

Relevanta dokument
PRÖVARENS ROLL & ANSVAR VID EN KLINISK LÄKEMEDELSPRÖVING

Kliniska studier av och klinisk utvärdering av medicintekniska produkter idag och i framtiden

Säkerhetsrapportering i klinisk prövning

Hur skriver man en bra patientinformation? Samtyckesprocessen

Good Clinical Practice. Introduktion till de regulatoriska kraven

Prövarpärmen och essentiella dokument

Karin Skoglund

Forskningssjuksköterskans roll i kliniska prövningar. Malin Huss Forskningskoordinator/forskningssjuksköterska Forum Östergötland

Good Clinical Practice

Läkemedelsverkets roll och kliniska läkemedelsprövningar. Gunilla Andrew-Nielsen Enheten för Kliniska Prövningar och Licenser

Etiska aspekter inom ST-projektet

Karin Skoglund

Etiska aspekter inom ST-projektet

Tips och råd. grundläggande information om protokoll till klinisk läkemedelsprövning som kräver tillstånd av Läkemedelsverket.

Kliniska prövningar. Kliniska prövningar. Innehåll

Läkemedelsverkets GCP- Inspektionsverksamhet. Gunnar Danielsson Läkemedelsinspektör

Monitorering & arkivering. Lina Malm Forskningskoordinator Forum Östergötland

Etiska aspekter inom ST-projektet

Kliniska läkemedelsprövningar: Kort sammanfattning. En introduktion. Vilka är inblandade i en klinisk prövning? Kort om forskningsprocessen

Monitorering & arkivering. Lina Malm Forskningskoordinator Forum Östergötland

Registerstudier vad kan man behöva tänka på?

Lagrådsremiss. Genomförande av EG-direktivet om kliniska prövningar. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Kliniska prövningar i framtiden

Klinisk utvärdering/klinisk prövning. Jan Thorelius Läkare, Med Dr Klinisk utredare Enheten för Medicinteknik

Forskningsetikprövning varför och hur? Margareta Möller Vetenskaplig sekreterare

Forskningsetik läkaretik. Nils Rodhe

När godkända läkemedel saknas licensförskrivning, extempore och andra alternativ

Etikprövningslagen. Reglering efter 2:a världskriget. Lagar som reglerar forskning i Sverige.

GOOD CLINICAL PRACTICE (5 hp)

Etikprövning av kliniska prövningar

Kliniska prövningar i framtiden

Kliniska prövningar Vad du bör tänka på. Gunilla Andrew-Nielsen Enhetschef Kliniska Prövningar och Licenser

Kliniska prövningar av läkemedel dagens regler och den nya förordningen. Margareta Svensson Team Leader Drug Safety TFS, Sweden

Kliniska prövningar Klinisk forskning

Etikprövningslagen. Reglering efter 2:a världskriget. Lagar som reglerar forskning i Sverige. Nürnbergskoden 1947

Förordningen och etikprövning PETER HÖGLUND

Om att delta i en klinisk prövning

Om att delta i en klinisk prövning

Råd och tips vid ansökan om klinisk läkemedelsprövning

ANSÖKAN OM ETIKPRÖVNING AV FORSKNING SOM AVSER MÄNNISKOR

Hur hanterar man avvikande patienter? Estimander och analysmetoder i kliniska prövningar

Införande av nya farmakovigilanslagstiftningen

Läkemedelsverkets författningssamling

Instruktion till ifyllande av ansökan: Tillgång till nyinsamlade biobanksprov och tillhörande personuppgifter vid multicenterstudier.

Läkemedelsverkets farmakovigilansdag

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Nationell rekommendation R-RCT. Bilaga: Protokollchecklista

Ny EU-förordning om kliniska prövningar ställer krav på ett förstärkt svenskt samarbete

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

ÅR: 2013 Tillsynsrapport från Läkemedelsverket

Stockholms låns landsting

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

RCT som praktik. Claes-Fredrik Helgesson Tema Teknik och Social Förändring, Institutionen för Tema. Uppsala 24 oktober 2016

Klassificering av brister från internaudit

Checklista Avtal och Kostnadsberäkning/budget, forskningsavtal

GLP och GMP på laboratoriet. Mons Lundqvist Biomedicinskt Centrum Lunds Universitet 31 augusti 2015

REGLERING & ETIKPRÖVNING

Policy för hantering av personuppgifter

1 Instruktion till ifyllande av ansökan: Tillgång till provsamling och personuppgift för forskning

Good Clinical Practice effective conducting of clinical trials; 3 credits

Läkemedelsverkets föreskrifter om säkerhetsövervakning av humanläkemedel;

CVUSD Online Education. Summer School 2010

Läkemedelsverkets författningssamling

Förordning om Kliniska Prövningar

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2012:14) om säkerhetsövervakning av humanläkemedel;

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter

STudy of Antithrombotic Treatment after IntraCerebral Haemorrhage

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

Mats Gustavsson Jurist Personuppgiftsombud Karolinska Institutet tfn ,

Läkemedelsverkets författningssamling

Styrelsen för utbildning

Nominering/underlag för introduktion av nytt cancerläkemedel/ny indikation

Etik och etikansökningar Praktiska synpunkter Vad skall man tänka på?

När krävs klinisk läkemedelsprövning? Ann Marie Janson Lang, docent Enheten för Kliniska Prövningar och Licenser

Application for funding from Swedish Coeliac Association Fund for scientific research

Gränsdragningen mellan den generella personuppgiftsregleringen och regleringen för området elektronisk kommunikation bör tydliggöras

Centrala etikprövningsnämnd en

Samhällets huvudåtgärd

Pharmacovigilance lagstiftning - PSUR

Patientinformation. Denna studie har godkänts av en oberoende etikprövningsnämnd för att garantera din säkerhet och dina rättigheter.

Implementering av ny EU-förordning om kliniska prövningar på humanläkemedel

Clementia Pharmaceuticals inleder nu den kliniska fas II-studien för palovaroten hos patienter med fibrodysplasia ossificans progressiva (FOP).

Kontaktperson (1.4) Telefonnummer växel (1.5) Telefonnummer direkt (1.6)

MR-Säkerhet: Hur samverkar vi ännu bättre än idag?

Studieprotokollet en klinisk läkemedelsprövning

Patientinformationsblad för studien PPL07

Nationell strategi för genomförande av kliniska prövningar och ickeinterventionsstudier

Bilaga 5 till rapport 1 (5)

Patientinformation. Bakgrund och studiemål

Snabbguide till dataskydd i forskning

Sammanträdesprotokoll 1 (12) Sammanträdesrum Kongsvinger, Ö:a Esplanaden 5, Arvika, kl

Ansökan om granskning av kvalitetssystem enligt LVFS 2003:11 (för CE märkning av medicintekniska produkter)

Utbildningsplan för magisterprogrammet i läkemedelsutveckling

Questionnaire for visa applicants Appendix A

Så här går det till om du ångrar ditt beslut att vara med i undersökningen

Kodkombination: T5H De sista fyra siffrorna i pers.nr:... Namn: Pers.nr:

Beskrivning av förutsättningar för patientgaranti Nexplanon (etonogestrel)

Kapitel 4 Behandling av personuppgifter Sida 1 av 5

Hur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar?

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

Transkript:

GCP Peter Svensson ISEX Slide no 1

GCP Good Clinical Practice (förkortat GCP, God klinisk sed) är ett kvalitetsystem för forskning kring läkemedel och medicintekniska produkter (kliniska prövningar). Det mest använda GCP-systemet är det som definieras av International Committe of Harmonisation (ICH) där de amerikanska, europeiska och japanska läkemedelsmyndigheterna ingår. www.ich.org Slide no 2

History of clinical research On 20 May 1747, on board a ship named Salisbury in the open sea, the Scottish naval surgeon James Lind started comparing six treatments on twelve sailors with scurvy. The patients were similar - they all had putrid gums, spots and lassitude - and they were accommodated in the same room, and shared similar meals. Lind divided them into six groups of two patients each: two patients were given cider, two elixir vitriol, two vinegar, two sea water, two a concoction of spices, garlic, and mustard seeds, and two oranges and lemons. Within six days, one of the patients given oranges and lemons became fit for duty and the other became well enough to be appointed as nurse for the remaining patients. James Lind reported this experiment in 1753 in A treatise of the scurvy (www.jameslindlibrary.org). Although understanding the efficacy of oranges and lemons in scurvy had to wait until the discovery of vitamins, James Lind had established the foundations of evidence-based medicine, now a cornerstone of health services. Slide no 3

Läkemedelsutveckling - från idé till registrering Slide no 4

Traditionell klassificering av studier FAS 1 FAS 2 Human farmakologi Första dosen till människa Vanligtvis friska frivilliga Terapeutiskt explorativ Undersöka terapeutisk effekt Finna rätt dos FAS 3 FAS 4 Slide no 5 Terapeutisk bekräftelse Säkerhet och effekt (3a = före ansökan skickas till myndigheterna, 3b = efter ansökan skickats in) Terapeutiskt bruk Efter godkännande Säkerhet och effekt

Slide no 6 Idè till färdigt läkemedel

Slide no 7 Utveckling av läkemedel

Regulatory requirements SOPs Standard operating procedure Dataskydd (PUL) ICH-GCP EU direktivet FDA LV EMEA Slide no 8

Historik Helsingfors-deklarationen, 1964 Thalidomid, 1963 FDA regler for kontroll av kliniska prövningar, 1977 EU GCP guidelines, 1990 ICH GCP, 1997 EU direktivet 1 maj 2004 Nationella lagar och guidelines tex EPN 2008 (etik), Biobankslag Slide no 9

ICH GCP ICH= International Conference on Harmonisation of Technical Requirements for Registration of Pharmaceuticals for Human use GCP= Good Clinical Practise Slide no 10

ICH GCP Internationell etisk och vetenskaplig kvalitetsstandard för; VIKTIGT Design Genomförande bla EPN Läkemedelsverk Registrering Rapportering av kliniska prövningar där människor deltar Slide no 11

ICH GCP Försäkra sig om samma standard i EU (inkl Norge), Japan och USA För myndigheterna: ömsesidigt godkännande av kliniska data godkännande på världsbasis - samtidigt Färre patienter = etik Slide no 12

ICH GCP Patienternas rättigheter, säkerhet och välbefinnande Risker måste relateras till fördelarna Kvalitetssäkring av data Studieresultatets trovärdighet Slide no 13

EU Direktivet Trädde ikraft 1 maj 2004 Gäller alla länder i EU Alla läkemedelsstudier ska följa ICH-GCP Slide no 14

EU - Direktivet Alla kliniska prövningar får ett EUDRACTnummer och registreras i en gemensam europeisk databas Krav om Declaration of End of Trial Alla studieresultat ska publiceras http://www.clinicalstudyresults.org/ http://www.clinicaltrials.gov/ Slide no 15

EU - Direktivet Ansökan behandlas parallellt hos Läkemedelverket (LV) (www.lakemedelsverket.se/) Etikprövningsnämnden (www.epn.se): Slide no 16

Protokoll, Amendments och Investigator s Brochure Slide no 17

Protokoll Vetenskaplig, tydlig och detaljerad beskrivning av studien Syftet med studien Inklusions-/exklusionskriterier Protokollen ska följas Myndigheterna måste godkänna studien innan den kan starta Slide no 18

Ansvarsfördelning mellan sponsor och prövare Slide no 19

Ansvarsfördelning vem gör vad Sponsor Prövaren principal investigator (huvudprövaren) och co-investigators (sub-investigators) läkare/tandläkare Slide no 20

Ansvarsfördelning vem gör vad Sponsor en individ, företag, institution eller organisation som tar ansvar för att påbörja, organisera och / eller finansiera en klinisk prövning Prövare en läkare eller en person som tillhör en yrkesgrupp som har godkänts i medlemsstaten för att få utföra prövningar på grund av att den besitter den vetenskapliga bakgrund och erfarenhet i patientvård som erfordras. Prövaren är ansvarig för genomförandet av en klinisk prövning på ett prövarställe. Om en prövning genomförs av en grupp av individer på prövningsstället är prövaren den som är ansvarig ledare for gruppen och kan kallas ansvarig prövare Slide no 21

Sponsors ansvar Utarbetande av ett vetenskapligt, tydligt och detaljerat protokoll Försäkra sig om tillgång till patientjournaler Slide no 22

Sponsors ansvar Skicka in klinisk rapport till myndigheterna Publicera studieresultaten Slide no 23

Sponsors ansvar - säkerhet Rapportering till myndigheter och etiknämnd: SUSARs (Suspected Unexpected Serious Adverse Reaction ) Årsrapporter Rapportering till prövare: SUSARs Slide no 24

Prövarens ansvar - kvalitetsstyrning och säkerhet Kvalifikationer prövaren och övrig studiepersonal (CV) Tillräckliga resurser och tid Efterfölja protokollen Patientinformation och informerat samtycke Randomisering Slide no 25

Prövarens ansvar - säkerhet Tillvarata patientens säkerhet! Biverkningsrapportering till sponsor i förhållande till tidsfrister Slide no 26

Prövarens ansvar - projektstyrning Grundlig planering av hela studieförloppet Tät kontakt med monitor sponsors forlängda arm Kontakt med etiknämnden för medicinsk forskningsetik (gäller endast nationellt koordinerande huvudprövare) Slide no 27

Myndigheter, etikprövningsnämnd och proceduren för godkännande Slide no 28

VIKTIGT!!!!! Läkemedelsverket (LV) Etikprövningsnämnd (EPN) Datainspektionen Biobankslagen (www.biobanksverige.se) Slide no 29

Läkemedelsverket (LV) Ansökan skickas av sponsor Behandlingstid ca. 60 dagar Studien måste vara godkänd innan den kan starta Kontrollerar framförallt den medicinska delen Utför inspektioner Slide no 30

Etikprövningsnämnd En avdelning skall bestå av ordförande och femton övriga ledamöter. Av de övriga ledamöterna skall tio ha vetenskaplig kompetens och fem företräda allmänna intressen. Det får utses ersättare för ledamöterna. Ordföranden och ersättare för ordföranden skall vara eller ha varit ordinarie domare. Slide no 31

Godkännande En studie får ALDRIG starta innan den har godkänts av både LV och EPN (etikprövningsnämndnämnden) Slide no 32

Datasäkerhet PUL (Personuppgiftslagen ) (www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/personuppgiftslagen/) trädde i kraft 1998 och har till syfte att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks när personuppgifter behandlas. Begreppet "behandlas" är brett, det omfattar insamling, registrering, lagring, bearbetning, spridning, utplåning, med mera Etikprövningsnämd (EPN) (www.epn.se) Slide no 33

Planläggning av en studie Slide no 34

Sponsor Protokoll erhålls Tidpunkt for studiestart? Hur många patienter, hur många center? Val av prövare Site selection initieringsbesök Investigator Trial File Kontrakt Slide no 35

Prövaren Personal på sitet Tänk på worst case : semester, sjukdom, resor.. En klinisk prövning är tidskrävande Slide no 36

Sponsor Monitor Kontrollera att patientinformationen och informerat samtycke daterats och signerats Kontrollera att Case Report Forms (CRF) är korrekt ifyllda Se till att data i CRF och källdata överensstämmer Slide no 37

Patientinformation och informerat samtycke VIKTIGT!!!!!!!! Slide no 38

Patientinformation och informerat samtycke Lättförståeligt språk Skickas tillsammans med protokollet för bedömning hos LV och etikprövningsnämden Endast godkänd patientinformation/ informerat samtycke ska användas Slide no 39

Patientinformation och informerat samtycke Information ska ges både skriftligt och muntligt Patienten ska ha möjlighet att ställa frågor Patienten ska alltid ha tid att överväga deltagande Slide no 40

Datum och signatur Ska göras av prövare och patient samma dag och innan några som helst studiespecifika undersökningar har påbörjats! Slide no 41

Patientinformation och informerat samtycke Signeras och dateras av patienten och den person som inhämtar samtycket (prövaren) Kopia av signerad patientinformation och informerat samtycke ska lämnas till patienten I samband med nya data om studieläkemedlet, amendment, etc ska reviderad och godkänd information/ samtycke signeras på nytt Slide no 42

CRF (Case Report Forms ) Slide no 43

Minimumkrav i journal? (Patientjournallagen 1985:562, LVFS 2003:6) Screening-/Randomiseringsnummer Deltager i xxx studie Besöksdatum Läkemedelsstatus/ändring av den vanliga medicineringen Studieläkemedel Rapportering av biverkningar/händelser Slide no 44

Rapportering av oönskade händelser AE/SAE Slide no 45

Adverse Event Any undesirable medical event occurring to a subject in a clinical trial, whether or not related to the trial product(s). This includes events from the first trial related activity after the subject has signed the informed consent and until post treatment follow-up period as defined in the protocol. Slide no 46

Adverse Event Rapportering: Fylla i Adverse Event Form i CRF Evt fylla i Adverse Event Follow-up Form i CRF En diagnos/ett symptom per AE blankett Slide no 47

Serious Adverse Event En SAE är en händelse som resulterar i: Dödsfall Livshotande tillstånd Sjukhusvård eller förlängd sjukhusvård Bestående men eller handikapp Nedärvd abnormalitet / födelsedefekt Allvarliga medicinska händelser som skulle kunna anses äventyra patienten och som kräver medicinsk eller kirurgisk behandling för att förhindra ovanstående Slide no 48

Serious Adverse Event Rapportera SAE inom 24 timmar från det att ni fått information om händelsen; Ring monitor! Fyll i AE schema i CRF + gärna SAE suppl. pages Faxa informationen till sponsor SAE suppl. pages faxas inom 5 dagar Follow-up information Slide no 49

Slide no 50 Audit och inspektion

Audit och inspektion Systematisk och oavhängig undersökning av studierelaterade aktiviteter i förhållande till: Protokollen Sponsors SOPar (Standard operating procedure ) ICH) defines SOPs as "detailed, written instructions to achieve uniformity of the performance of a specific function". Organizations involved in clinical research whether pharmaceutical companies, sponsors, contract research organizations, investigator sites, ethics committees or any other parties require SOPs to achieve maximum safety and efficiency of the performed clinical research operations GCP Nationell lagstiftning Slide no 51

Audit och inspektion Audit utföres av en oberoende intern från sponsors kvalitetsavdelning Inspektion utföres av myndigheterna, antingen lokalt (LV) eller myndigheter från andra länder Slide no 52

Slide no 53 Avslutning av studie

Avslutning av studie Site Closure Visit Insamling/destruktion av använt och oanvänt studiematerial Arkivering (krav 10 år) Slide no 54