Sofia skola. Verksamhetsplan 2015 för. Inledning. Sofia skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (26)

Sofia skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (26) Verksamhetsplan 2015 för Sofia skola Inledning Denna verksamhetsplan beskriver hur vi på Sofia skola arbetar utifrån styrdokumenten som finns i såväl statliga som kommunala riktlinjer, mål och åtaganden. Verksamhetsplanen bottnar i personalens eget arbete och konkretiseras ytterligare i de planer som varje arbetslag gör själva. Utifrån kommunfullmäktiges och utbildningsnämndens mål, beskriver vi skolans egna åtaganden och arbetssätt och hur vi använder våra tilldelade resurser. Allt för att skapa den bästa tänkbara skolan för våra elever. Har du frågor om Sofia skolas arbete, tveka inte att kontakta oss för samtal eller besök. Mer information hittar du på skolans hemsida sofiaskola. Sofia skola

Sid 2 (26) Sofia skola Sofia skola är en F-9-skola med runt 900 elever som ligger vackert belägen på östra Södermalm, alldeles intill Vitabergsparken. Skolan invigdes hösten 1910 och var på denna tid Sveriges näst största skolbyggnad. Det historiska arvet är märkbart på flera olika sätt. I tidningen Folkskolans Vän från hösten 1910 kan man läsa om det ståtliga bygget. Sofia skola byggdes ursprungligen för över 2000 elever som gick omlott, antingen förmiddag eller eftermiddag. Alla våra elever har rätt till optimala möjligheter att utvecklas. Därför satsar vi extra på att hitta varje elevs nivå och potential så att eleverna blir delaktiga och motiverade att ta ansvar för sin egen utveckling. Skolinspektionen granskade skolan under 2013 och inga brister rapporterades, vilket är ganska unikt. Man konstaterade att Sofia skola som en av få skolor verkligen lever upp till intentionerna i skollag och läroplan och det är vi självklart stolta över. Arbetslag Skolan är indelad i olika arbetslag runt eleverna. F-6 arbetar integrerat med fritidshem och fritidsklubb, vilket innebär att eleverna blir trygga med samma personal hela skoldagen och samarbete mellan skola och fritids blir naturligt. Arbetslagen 7-9 har sina hemvister på var sitt våningsplan där de även har största delen av sin undervisning. Där har också personalen sina arbetsrum och eleverna sina skåp. Skolledningen Skolledningen består av rektor, tre biträdande rektorer och en administrativ chef. Rektor har det övergripande ansvaret för hela skolan och är även chef för Sofia Distans, en separat enhet som bedriver distansundervisning för elever i utlandet. De tre biträdande rektorerna på Sofia skola är närmaste chef för pedagogerna och ansvarar tillsammans med rektor för såväl pedagogiska frågor, personalansvar som elevhälsa. Administrativ chef är arbetsledare för kök, vaktmästeri och kansli samt ansvarar för budget, lokalfrågor, städning, upphandling och andra administrativa processer. Profiler Mot skolåren 7-9 finns det två profiler; bild och matematik. En tredje profilinriktning, som är på väg att fasas ut, är handboll. Bild- och formprofilen är välkänd och många söker in till dessa klasser. Matteprofilen har funnit sin form med matteintresserade elever som får möjlighet till fördjupning och utmaning utöver det vanliga. Övriga elever väljer elevens val utifrån ett smörgåsbord av andra aktiviteter. Lokaler Sofia skola är en stor och vacker skola med ändamålsenliga lokaler. Vi har ett fantastiskt bibliotek, stora idrottssalar, välutrustade no-institutioner och matteverkstäder för alla åldrar. Vår skolgård är stor och förbättras varje år med ny lekutrustning och fotbollsplanen invid skolan har konstgräs, något eleverna kämpat för i flera år. På vintrarna spolas planen så att

Sid 3 (26) man kan åka skridskor. Fritidsverksamheten bedrivs för eleverna i samma lokaler som skolan och arbetslagen på F-3 har flera olika rum för olika verksamhet. Vår fritidsklubb för eleverna i år 4-6 håller hus i aulan, biblioteket, lekhallen, datasalen och utomhus och klubben bedriver verksamhet som utgår ifrån barnens behov och önskningar. För eleverna i år 7-9 finns ett elevcafé där man kan köpa mackor och annat fika. Eleverna i år 9 är med och driver elevcafét och allt överskott går till niornas bal. Traditioner På Sofia skola finns många fina traditioner. Viktiga evenemang är t ex Vitanloppet, Sofiadagen, Operation Dagsverke, Cabaré, Tillsammansdagen, Luciafirandet i Sofia kyrka och våra fantastiska sommaravslutningar i Vitabergsparkens utomhusteater. Traditionerna håller ihop skolan och skapar den speciella Sofiaandan. Kvalitetsarbete Vårt systematiska kvalitetsarbete är gediget och bygger på inkludering, tydlighet och uppföljning - både i när det gäller ledning gentemot personal och personal gentemot elever och föräldrar. Varje arbetslag och ämnesgrupp gör en egen utvecklingsplan utifrån analyser av tidigare resultat. I ämnesgrupperna sätts fokus på kunskapsutveckling och vid analysseminarier presenterar lärare sitt arbete för varandra. Verksamhetsplan och Kvalitetsredovisning är dokument som utgår ifrån det arbete som görs i olika grupper i skolan. För några år sedan hade Sofia skola svårt att rekrytera elever och man gjorde nedskärningar för att få budgeten i balans. De senaste åren har vi ökat så att skolan nu är helt full och vi har ett söktryck som bara ökar för varje år. På tre år har vi ökat antalet förstahandssökande till förskoleklass från 20 till 115 och den trenden ser ut att hålla i sig. Det innebär att många tyvärr inte kan erbjudas plats i vår skola men också att vår budget blir mer förutsägbar och stabil. Sofia skola är en av de populäraste skolorna på Södermalm nu och det är så klart roligt för oss som jobbar här. Vårt fokus på likabehandling gör att vi satsar hårt på att alla elever ska nå sin fulla potential. Vi stödjer både elever med svårigheter och elever med höga resultat som vill nå ännu längre. Genom välutvecklade stödinsatser både av ordinarie pedagoger, via elevhälsoteamet och med läxläsning för alla, ges samtliga elever goda förutsättningar att nå långt. Vi ser att vårt arbete leder till bättre och bättre resultat. Därför vet vi att vi är på rätt väg. Allt vi gör, ska göra skolan bättre för eleverna. Prioriterade åtgärder för utveckling Under läsåret 14-15 arbetar skolan med tre stora projekt mattelyftet, läslyftet och läranderonder. Sedan ht 14 arbetar vi också med webplattformen Learnify och det arbetet är tänkt att ta fart mer nu efter själva utbildningsfasen. Därutöver är det igång utvecklingsarbete på många olika sätt såsom fritids arbetsplan, NTA (Naturvetenskap och teknik för alla), Elevledda utvecklingssamtal, ASL (Att skriva sig till läsning), formativ bedömning, elever i behov av stöd och mycket annat. Skolan har satsat stort på förstelärarreformen och från ht 14 har vi tolv förstelärare som spänner över alla stadier och många ämnen. Stockholmslyftet i matematik (mattelyftet) har till syfte att höja elevernas resultat i

Sid 4 (26) matematik genom att fortbilda lärarna. Fortbildningen bygger på didaktiska texter och kollegialt lärande genom diskussioner som leds av en handledare. Vilka områden man jobbar kring avgörs på skolan av deltagande lärare och rektor. Man arbetar med en modul per termin och matematiklyftet pågår under två läsår. Läslyftet (som vi kommer döpa om till Språklyftet för att inte förväxla med Skolverkets Läslyftet som drar igång ht15) satsar vi stort på eftersom läsning är nyckeln till allt kunskapande! En god läsförmåga skapar grunden för lärandet och stärker kognitiv, social, språklig och emotionell utveckling. Därför kommer vi under läsåret att fokusera mycket på läsning i form av metoder för läsinlärning, läslust för skönlitteratur och läsförståelse av faktatexter. Förmågorna att läsa, skriva, tala och lyssna tränar man i all vår verksamhet, både på lektionerna i alla skolans ämnen, på fritids och i vårt fina bibliotek. Just därför vill vi engagera alla lärare i läslyftet, fast på lite olika sätt. Läranderonder är det svenska namnet på en metod som kallas Instructional Rounds in Education. Det går ut på att man skapar professionella nätverk som besöker varandras verksamheter för att titta på något som den besökta enheten vill få hjälp att få fler vinklar på. Ronden syftar till att förändra kulturen i kollegiet från individuellt arbete till mer gemensamt. Genom att arbeta med metoden lär man sig observera, analysera och ta nästa steg i utvecklingen. Allt i syfte att förbättra undervisningen så att eleverna ska få bästa tänkbara förutsättningar för lärande. Metoden är forskningsbaserad och noggrant utvärderad. En företrädare är professor Lee Teitel vid Harvard Graduate School of Education. Ett nätverk för läranderonder kan bestå av några representanter från olika skolor som träffas regelbundet och besöker varandras skolor för ronder. Men man kan också göra internronder på sin egen skola. På Sofia skola planerar vi att ha läranderonder både externt och internt. Inför en rond träffas man och går djupare in i metoden genom litteraturstudier, man diskuterar olika aspekter av arbetssättet och man planerar själva ronderna. Vi vill knyta ihop de tre stora övergripande projekten med hjälp av läranderonderna och synliggöra att åtagandena med kunskap, trygghet och inflytande finns med i allt vi gör. I både matte- och läslyftet finns kollegialt lärande som ett viktigt inslag. Läranderonder blir ytterligare ett sätt att lära tillsammans och att både få syn på och utveckla undervisningens kärna. Men parallellt med dessa stora utvecklingsprojekt så finns alltid vardagen. Att ständigt vara närvarande i vardagen med eleverna - att stimulera, trygga, inspirera, trösta, utmana, förmana... Alla de små och stora arbetsuppgifter som vi i personalen gör varje dag för att våra elever ska ha det bra både i det korta och det långa perspektivet. Hur vi varje dag bemöter elever, föräldrar och inte minst varandra sätter nivån för vilken skola vi vill ha. Vi är verkligen stolta över vår fina skola!

Sid 5 (26) KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 81% År Ogiltig frånvaro i grundskolan 1 % År Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Gymnasieskola Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från examensmålen, läroplanens kunskapskrav, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 100 % År 100 % År Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen 90 % År

Sid 6 (26) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elever i åk 9 som är behöriga till nationella program 95 % År Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 100 % År 100 % År 100 % År 100 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 100 % År Meritvärde i årskurs 9 245 Poäng År Åtagande: Vi arbetar för att alla elever ska nå optimal måluppfyllelse. Vi arbetar för att andelen elever som uppnår kunskapsmålen i samtliga ämnen ska öka. Att måluppfyllelsen ska öka på alla plan, betyder för oss både strikt kunskapsmässiga mål och de sociala läroplansmålen som mäts på andra sätt än med nationella prov och betyg. Vi vill därför arbeta för ett klimat där elever blir ännu mer delaktiga, motiverade och ansvarstagande. Arbetssätt På Sofia skola vill vi att alla elever ska nå sin fulla potential. Genom att vara tydliga med kunskapsmålen och planeringarna och både lyfta elever med mycket goda resultat och stötta elever med svårigheter, så satsar vi på att alla verkligen får utmaningar på rätt nivå. Varje arbetslag eller ämnesgrupp på skolan har gjort en utvecklingsplan. Inom ramen för våra åtaganden, har de lyft fram olika prioriterade områden t ex satsningar på studieteknik, språkfestival, tematiskt arbete eller andra särskilda satsningar. Två-tre gånger per termin är det något vi kallar Checkpoint, då följs måluppfyllelsen upp i alla ämnen och alla årskurser. Utifrån sammanställningen ges arbetslagen och ämnesgrupperna i uppdrag att analysera och finna åtgärder för det som behöver förbättras. Aktuella projekt Mattelyftet. Alla som undervisar i matematik deltar i Mattelyftet. Lärarna träffas varje vecka och de genomför gemensamma lektionsupplägg som de sedan utvärderar. Learnify är en plattform där lärare laddar upp sina planeringar och veckobrev. En förstelärare leder Learnify-projektet och en biträdande rektor ansvarar för hela skolans ITutveckling.

Sid 7 (26) Läslyftet (Spåklyftet). Läsning är grunden för lärande och stärker kognitiv, social, språklig och emotionell utveckling. Samtliga lärare som inte är med i mattelyftet är med i Läslyftet. Mot F-5 fokuseras Läslyftet på En läsande klass. På högstadiet leder två lärare en studiecirkel runt modeller för hur man undervisar i läsförståelse. ASL, Att skriva sig till läsning, är ett stort projekt där eleverna i framför allt år F och 1 arbetar med läs- och skrivinlärning enligt en speciell modell baserat på Arne Tragetorns teorier. Modellen lämpar sig både för elever med hög inlärningstakt och för elever med behov av särskilt stöd vid inlärningen. NTA, Naturvetenskap och teknik för alla, är en modell som är både språkutvecklande, kreativ och laborativ i no-ämnena. Lärare i no i år F-6 tar del av kompetensutveckling och de speciella, laborativa NTA-lådorna som blivit projektets signum. Elevledda utvecklingssamtal. Sofia skola har gjort en egen modell för hela IUP-processen, från planering till undervisning, bedömning, återkoppling och elevledda utvecklingssamtal. All info finns på skolans hemsida http://sofiaskola./iup-handledningar Språkfestivalen är ett samarbete mellan bild hemkunskap och moderna språk. Eleverna presenterar de fem språk som erbjuds på skolan: franska, tyska, spanska, kinesiska och italienska och bjuder på smakprov från de olika länderna. Genom att visa upp de olika språken skapas nyfikenhet för eleverna att lära fler språk. På så sätt har skolan många elever som frivilligt läser ett extra språk som C-språk från år 8. Sambedömning Ämnesgrupperna har konferens varje vecka, ibland stadievis och ibland tillsammans i F-9- perspektiv. För att stärka arbetet i ämnesgrupperna har vi ämnesutvecklare i alla ämnen och stadier som leder arbetet. Varje ämnesgrupp för ett stadium gör tidigt upp en plan för nationella proven som innehåller förberedelser, genomförande och efterarbete. Alla lärare i stadiet kommer att vara delaktiga i bedömningen varje år och man ska inte bedöma sina egna elevers prov. Tillsammans med de andra skolorna på Östra Södermalm har vi kompetensutveckling och gemensamma ämneskonferenser. På så sätt säkrar vi att våra bedömningar är korrekta. Elever med svårigheter att nå målen Elever som behöver stöd identifieras tidigt och en arbetsgång finns tydligt beskriven i Elevhälsoplanen. Det kan handla om olika insatser beroende på elevens svårigheter t ex stöd i vår studio där specialpedagogerna arbetar. Elever och föräldrar involveras alltid i arbetet med åtgärdsprogram. Stor variation i insatser finns, såsom att få lyssna på sina läromedel, specialpedagoghjälp, tid i studion, kuratorssamtal, anpassade redovisningsformer, nedskrivna instruktioner, stor eller liten anpassning av skolsituationen.i vår särskilda undervisningsgrupp

Sid 8 (26) erbjuder vi en anpassad pedagogisk miljö för elever med specifika svårigheter. När en elev riskerar att inte nå målen ska skolan utreda elevens stödbehov och vid behov upprätta en handlingsplan eller ett lite större åtgärdsprogram. Ofta görs även en pedagogisk kartläggning som underlag för åtgärdsprogrammet. Alla åtgärder följs upp ungefär var sjätte vecka. Vi har skapat en enkel rutin som gäller om en elev riskerar att inte nå målen: A) Åtgärd är redan igång, vi arbetar vidare enligt planen. B) Undervisande lärare ska kontakta elev och vårdnadshavare. C) Handlingsplan ska upprättas av läraren i samråd med elev och vh. D) Kontakt etableras med EHT för eventuellt beslut om pedagogisk kartläggning och åtgärdsprogram. Resursanvändning Allt vi gör i skolan ska gagna elevernas utveckling! Annars ska vi inte göra det. Organisation, struktur och arbetssätt utvärderas och utvecklas hela tiden för att stärka våra möjligheter att ge eleverna de bästa förutsättningar vi kan ge dem utifrån våra ramar. Vi har en särskild undervisningsgrupp och tre så kallade studios där specialpedagoger och ämneslärare ger extra stöd till elever. Vårt arbete för att öka måluppfyllelsen omfattar alla elever eftersom alla har rätt att nå så långt som möjligt. Vår vision bygger på inkludering och vi gör många anpassningar och individuella stödåtgärder inom ramen för den ordinarie verksamheten. Uppföljning Betyg, nationella prov och resultatsammanställningar. Brukarundersökningen. Utvärderingar från a-lag, ämneslag, elevhälsa. Elevutvärderingen. Kvalitetsredovisningen. Utveckling Sofia skola har en utvecklingspotential vad gäller elevernas resultat men vi ser att vi gått framåt på alla punkter som gäller kunskapsresultat under de senaste läsåren. Vi vill fortsätta i den riktningen men vässa våra åtgärder ytterligare. Utmaningen är att hitta fler sätt att toppa resultaten utan att lärarnas arbetsmängd ökar, dvs att jobba smartare och sluta göra saker som inte bidrar till ökad måluppfyllelse.

Sid 9 (26) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. Gymnasieskola Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 100 % År 85 % År 85 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 100 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 85 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 100 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 65 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 100 % År Åtagande: Vi arbetar för att tillsammans med eleverna skapa trivsel, trygghet och studiero. Vi förväntar oss att vårt arbete med gemensamma förhållningssätt kommer att ge resultat i att fler elever är trygga och trivs i skolan.

Sid 10 (26) Arbetssätt Ordningsregler, Lektionsramar, Likabehandlingsplan och Elevhälsoplan På Sofia skola finns tydliga ordningsregler. Vi arbetar på olika sätt med att implementera dem beroende på elevernas ålder och behov. Vi har också nedskrivna lektionsramar som lärarna följer - det handlar om t ex lektionsstart, fasta placeringar och regler för fördelning av talutrymmet. I vår Likabehandlingsplan presenterar vi hur vi arbetar för att skapa ett gott klimat och förebygga kränkningar. Antimobbningsteamet går ut i klasserna och förankrar Likabehandlingsplanen och vår lite enklare Antimobbningsplan bland eleverna. Elevhälsoplanen förankras hos alla pedagoger och gången i elevärenden är tydlig. Skolan har ett välfungerande elevhälsoteam med expertis inom olika områden såsom skolsköterska, kurator, studie- och yrkesvägledare, skolpsykolog, skolläkare och specialpedagoger. Skolsköterskan genomför hälsosamtal med eleverna i år 4, 6 och 8. Förebyggande arbete På F-6 förankras tydliga gemensamma regler för skolgård, korridorer och matsal i klassråd, elevråd och hos personalen i början av höstterminen. Vuxna ska agera ledare även på raster och i friare aktiviteter. Personal F-6 hjälps åt att förtydliga rastvärdarnas uppdrag. All frånvaro registreras i skolwebben och vårdnadshavare har inloggning för att ta del av frånvaro. Ett sms går ut till vårdnadshavare om elever är ogiltigt frånvarande. Klasslärare/handledare har fortfarande ett uppföljningsansvar gentemot vårdnadshavare vid ogiltig frånvaro och vi följer Stockholms stads rutiner som finns på www.pedagog En viktig del i vårt förebyggande arbete är också vårt samarbete med föräldrar. Tydliga rutiner finns för kommunikation i t ex veckobrev, möten osv och vi har namnskyltar till all personal samt rastvaktsvästar till F-6 för att bli synliga för elever, föräldrar och besökare. Elevstödjare väljs i alla klasser 7-9, får utbildning och bidrar till ett positivt klimat. I år F-3 arbetar vi med tvärgrupper som gör att vi kan skapa mindre grupper och låta elever mötas mellan klasserna i ett arbetslag. Där lär både barn och personal känna varandra bättre och en större individanpassning kan göras utifrån elevernas behov. Elevhälsoteamet jobbar både förebyggande, ingripande och konsultativt och kan t ex gå in och kartlägga en klassrumsmiljö, en gruppdynamik eller ett arbetssätt och sedan föreslå förbättringsåtgärder. Skolledning och elevhälsa har ett gott samarbete med närpolis, fältassistenter, fritidsgård, Maria Ungdom, Barn- och Ungdomspsykiatrin och socialtjänsten.

Sid 11 (26) Övergångar Våra förskoleklassbarn börjar skolas in redan under vårterminen. Där är överlämnande från förskolorna en viktig komponent. Under förskoleklassåret är tvärgrupper ett uppskattat arbetssätt. Då håller pedagogerna i olika aktiviteter såsom språk, matematik, musik och mycket annat och eleverna är blandade i tvärgrupper. På så sätt skapar vi mindre elevgrupper och eleverna lär känna fler barn i de andra klasserna. Pedagoger från förskoleklassen följer med eleverna upp till år 1, vilket stärker tryggheten. Det finns flera varianter på faddring på Sofia skola, t ex mellan år 3 och förskoleklass. Det kontaktnät som faddringen bidrar till främjar en god vi-känsla. Detta samspelar väl med målen i antimobbningsplanen för Sofia skola. Ett annat syfte är att ge förskoleklasseleverna goda förebilder, både när det gäller det sociala samspelet och lärandet. De äldre barnen får en möjlighet att känna sig stora och ta ansvar vilket bidrar till deras utveckling. Vid stadiebytet till år 4 och år 7 görs ett överlämnande mellan avlämnande och mottagande pedagoger. Vissa år mixar vi klasserna inför år 4 och andra år väntar vi med uppdelningen till år 7, när det kommer in fler elever från andra skolor. När nya elever tas in på reservplats finns ett väl utarbetat program för att eleverna ska skolas in med hjälp av fadder och introduktion. Alla klasser och årskurser har välkomstsamtal som ett framåtsyftande utvecklingssamtal med föräldrar och elever vid skolstarten. Till starten av år 7 lägger vi mycket tid på att ta emot elever och föräldrar enligt ett utarbetat program, både som förberedelse under våren och vid höstterminens start. Till exempel bjuds föräldrarna i år 7 till en föräldramiddag första skoldagen så att föräldrar och lärare lär känna varandra inför högstadietiden. Eleverna i blivande år 7 får träffa sin nya klass redan före sommarlovet. Resursanvändning Sofia skola satsar mycket på det förebyggande arbetet. Handledartid, klassråd, antimobbningteam, elevstödjare, rastvaktande, elevråd och ett välutvecklat elevhälsoteam är några saker vi lägger resurser på. I inskolningsprocessen i förskoleklass och år 7 ägnas både tid och resurser för att stärka gruppsammanhållningen från början. Uppföljning Brukarundersökningen. Elevutvärderingen Utvärdering i a-lag, AMT och EHT Uppföljning av frånvarostatistik kontinuerligt av handledare. Utvärdering av likabehandlingsplanen. Utveckling För att fortsätta utvecklas och få samtliga elever att känna trygghet, behöver vi satsa både på kompetensutveckling och att hitta ett ännu tydligare gemensamt förhållningssätt, det vi kallar Sofiaandan. Genom att systematiskt följa upp och förbättra oss tror vi att vi kommer att se resultat av vårt arbete.

Sid 12 (26) Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Gymnasieskola Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin kunskapsutveckling och har genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbundet följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärandet används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 95 % År 85 % År 90 % År 80 % År 90 % År Åtagande: Vi arbetar för att våra elever kan och vill vara medansvariga för den egna utvecklingen, både kunskapsmässigt och socialt. I brukarundersökning och elevenkät vill vi se högre andel elever som upplever ett verkligt inflytande. Om vi blir tydligare med vad som är målen och vad som går att påverka, tror vi att eleverna blir mer delaktiga, förstår vad som förväntas och därigenom kan eleverna nå bättre resultat.

Sid 13 (26) Arbetssätt Inflytande På Sofia skola har vi en lång tradition av inflytande för eleverna. Det bygger på att vi vuxna i alla led tänker till och själva föregår med gott exempel. Det klimat för ansvarstagande och inflytande vi lyckas få i personalgruppen kommer att spegla vilket ansvar eleverna vill ta för sin egen utbildning. Elevinflytandet tydliggörs i de processer där elever haft inflytande. Samtal förs systematiskt med eleverna kring arbetssätt, innehåll och redovisningsformer. Vi vidareutvecklar formerna för klassråd i alla årskurser och handledartid på år 4-9. Frågor från klassråden lyfts i elevråden och elevrådsprotokollen läggs ut på hemsidan. Föräldrarådet består av representanter för alla klasser. Det är välbesökta möten där skolledningen får värdefull input i frågor som elever och föräldrar lyfter till dagordningen. På år 7-9 har man ofta klassmöten, dvs möten där elever, lärare och föräldrar träffas tillsammans. Eleverna kan presentera olika ämnen och berätta hur de jobbar och föräldrar, elever och lärare kan mötas i olika konstellationer. På så sätt blir eleverna mer delaktiga och föräldrarna får en tydligare bild av hur klassen fungerar och vad man gör i skolan. På F-6 bjuds det ibland in till Öppet Klassrum vid olika tillfällen och det finns också fler metoder hur vi bjuder in föräldrar till skolan. Elevledda utvecklingssamtal är en modell som vi nu beslutat om för hela skolan. Vi har tagit fram en gemensam modell som finns beskriven i IUP-planen som ligger på hemsidan. EFA Vi har ett system som vi kallar EFA Elev, Förälder och Arbetslag. Det är ett system där vi bearbetar en gemensam fråga t ex vilka ordningsregler vi ska ha eller vad en riktigt bra och utvecklande läxa kan vara. Skolledningen skickar ut frågan i alla forum såsom arbetslag, klassråd, elevråd, EFA-råd (med representanter från elever, personal och föräldrar) och föräldraråd. Därefter används resultatet i vårt utvecklingsarbete. LPP och stadieplaneringar Alla ämnen har en tydlig stadieplanering som lärarna utarbetat tillsammans. Inför varje nytt arbetsområde görs en lokal pedagogisk planering (LPP) där mål, arbetssätt och bedömningskriterier för arbetsområdet framgår tydligt. Dessa läggs även på Learnify som man kommer åt via vår hemsida. I varje LPP ska det finnas en "lucka" där eleverna kan ha ett tydligt inflytande. Resursanvändning Alla elever har klassråd regelbundet. På år 4-9 har undervisas eleverna av fler lärare och där har vi handledartid en gång i veckan i mindre grupp för att möjliggöra samtal och studieplanering. Pedagoger har i uppdrag att ansvara för trygghetsteam, elevråd och EFA-råd så att ansvaret i arbetslaget fördelas.

Sid 14 (26) Uppföljning Brukarundersökningen. Elevutvärderingen. Utvecklingssamtal. Handledning. Utvärdering i varje ämne i slutet av arbetsområde eller termin. A-lagens och ämnesgruppernas utvärdering Utveckling På Sofia skola har vi en god tradition där eleverna är medskapande och ansvarstagande. Genom att stärka våra system för inflytande, visar vi eleverna att engagemang lönar sig. Inflytande genomsyrar beslutsprocesserna på alla nivåer och på så sätt skapas ett öppet klimat både inom personalgruppen och genetmot eleverna. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm är klimatneutralt Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel ekologiska livsmedel 20 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterar År

Sid 15 (26) Åtagande: Sofia skola arbetar för att att minska matsvinnet. Andelen kastad mat ska minska från 60 kg om dagen till max 40 kg om dagen. Arbetssätt Sofia skolas kök lagar runt 1000 portioner mat varje dag. Dessutom äter runt 400 elever mellanmål på fritids och fritidsklubb. Kökets personal lägger upp en strategi för hur matsvinnet ska minskas i samråd med ansvariga för matsvinn-projektet. Lärare och fritidspersonal blir delaktiga genom tips på material, filmer och arbetssätt som skickas ut från Matsvinn-projektet. Eleverna görs också delaktiga i att bara lägga upp så mycket mat som man kan äta upp, för att minska mängden matrester som slängs. Elevråden engageras och får uppdateringar på hur det går. Detta visualiseras på en tavla i matsalarna. Runt 10kg matsvsinn om dagen skulle skolan kunna minska genom att eleverna slänger mindre mängd mat. Genom att köpa in nya nedkylningsskåp, kommer skolan att kunna spara och servera rester i bättre utsträckning än tidigare. Runt 10kg om dagen skulle kunna återvinnas på så sätt. Resursanvändning Kökets personal går utbildning och kunskapen sprids i huset. Uppföljning Genom att väga matavfall en vecka per termin följer vi upp hur utvecklingen ser ut. Utveckling Genom att så mycket mat kastas varje dag går väldigt stora värden till spillo. Sofia skola lägger 2,3 mkr varje år på matvaror. Det utgör 3,2% av skolans totala budget. 60 kg om dagen motsvarar 150 portioner mat så det är väldigt stora pengar, eftersom varje portion i snitt kostar 10 kronor. En halvering skulle alltså innebära stora besparingar för skolan. Men syftet med matsvinnprojektet är inte att spara pengar. Sytet är att tillvarata resurser bättre; både för vår miljö och för elevernas hälsa. Besparingen kommer i stället leda till att vi kan satsa på ännu bättre råvaror och ha råd att köpa mer ekologisk mat.

Sid 16 (26) Åtagande: Sofia skola strävar efter att öka andelen ekologiska livsmedel, laga mer vegetariskt samt informera eleverna och föräldrar om nyttan av detta. Större andel ekologiska livsmedel, mer vegetarisk mat och större spridning av kunskap runt detta hos både barn och vuxna. Arbetssätt Kockarna på Sofia skola har målet att laga all mat från grunden och att i möjligaste mån köpa ekologiska livsmedel. Vi har ett stort och välutrustat kök med flera utbildade kockar. Sedan tre år har Sofia skola en grön dag i veckan då enbart vegetarisk mat serveras. Initiativet kom från några elever och under ht14 har elevråden utvärderat den vegetariska maten och kommit med fler förslag till rätter. Man kan alltid äta vegetarisk mat i skolmåltiden utan att föranmäla detta. Målet är att den vegetariska maten ska vara så god och lockande som möjligt och upplevas som ett likvärdigt alternativ. Resursanvändning Ett resurseffektivt användande av budget för köket. I undervisningen kan lärare oftare ta upp klimat- och hälsoaspekter som rör kosthållning och val av livsmedel. Uppföljning Bokslutet Elevrådet Utveckling Genom att laga ännu mer mat från grunden kan köket spara resurser till att öka budgetutrymmet för att köpa in mer ekologisk mat. Om den vegetariska maten fortsätter att vara så vällagad, kommer fler välja vegetariskt alternativ.

Sid 17 (26) 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. Åtagande: Sofia skola ska ha en välbalanserad och stabil budget. Skolan strävar efter att vid bokslut för 2015 ha ett nollresultat eller ett litet överskott på max 1% för att ha marginal. I budgeten ska under 2015 finnas större utrymme än tidigare för kompetensutvecklingssatsningar för personalen. Skolan gör också en extra satsning på läromedel där ämneslagen kan äska om extra pengar för satsningar som inte ryms inom deras ämnesbudget. Skolan behöver investera i ny diskmaskin, nedkylningsskåp och värmeskåp till skolköket under 2015 och skolledningen undersöker möjligheten att investera i detta. Arbetssätt Tydliga uppföljningar på alla nivåer gör att skolan har bra koll på ekonomi. Personal har budgetansvar för t ex inköp av material till ett ämne eller en fritidsavdelning. Där finns tydliga riktlinjer så att alla kan ta ansvar för god resursfördelning och kontroll. Rektor och adm chef har det övergripande ansvaret men all personal har ansvar att skolans resurser i form av personalens tid och material används på ett effektivt sätt. Under 2015 avser skolan att göra ytterligare satsning på personalens kompetensutveckling. Resurserna satsas också i stor utsträckning på elever med stora stödbehov för att ge alla elever likvärdiga chanser att nå goda kunskapsresultat utifrån sina egna förutsättningar. Det socioekonomiska tilläggsanslaget används till t ex - studiehandledning på modersmålet för de elever som varit kort tid i Sverige eller av andra skäl behöver stöd på modersmålet - svenska som andraspråk som erbjuds i alla årskurser - läxläsning med utbildade lärare, finns tillgängligt för alla elever - att skolan tillhandahåller material som skridskor och annan utrustning för de elever som själva inte har - att man alltid får med sig matsäck från skolan - att skolan inte ens tar ut de små avgifter som man enligt skollagen får ta ut, utan skolan är helt avgiftsfri.

Sid 18 (26) Resursanvändning Skolan försöker använda de ekonomiska resurserna på bästa tänkbara sätt för att få effektiva insatser. Att ha en god prognossäkerhet är viktigt för Sofia skola. Genom att satsa på personalens kompetensutveckling vill skolan fortsätta utveckla resultaten för eleverna. Det socioekonomiska tilläggsanslaget är till för att utjämna skillnader i bakgrundsfaktorer såsom t ex kort tid i Sverige eller låg utbildning hos föräldrarna. Genom att ständigt arbeta med kompensatoriska åtgärder och hjälpmedel ser Sofia skola till att alla elever ges likvärdiga förutsättningar att nå målen och ha det bra på skolan. Uppföljning Varje månad och i samband med T1, T2 och bokslut. Utveckling Sofia skola är anslagsenhet och med budget i balans både 2014 och 2015 siktar skolan på att bli resultatenhet inför 2016. I och med att Sofia skola numera har ett högt söktryck av elever, har skolan lättare att förutsäga elevantalet vilket ger större stabilitet i budgeten. Skolan var med i ett pilotprojekt runt beställningar via en portal där bara upphandlade företag finns. På så sätt kan skolans avtalstrohet garanteras i ännu större omfattning. I utvärderingen till beställningsportalen lyfts frågor om att beställningarna är tidskrävande och troligen blir det bättre lösningar inom kort, då man genom portalen får en bypasslösning direkt till leverantörernas hemsidor. Överblick över skolans kostnader i procent:

Resursanvändning Tjänsteutlåtande Sid 19 (26) Budget 2015

Sid 20 (26) KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Aktivt Medskapandeindex 75 82 År Andel medarbetare med ofrivillig deltid som erbjuds heltid 0 % 100 % År Sjukfrånvaro 4 % 4,4 % Tertial Sjukfrånvaro dag 1-14 1,63 % tas fram av nämnden Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning. Åtagande: På Sofia skola ska medarbetarna ges möjlighet att trivas, utmanas och utvecklas. Man ska känna att man har förutsättningar att göra ett riktigt bra jobb. Medarbetarna ska ha god kännedom om verksamhetens mål och vad som förväntas av var och en. Fler ska uppleva en god arbetsmiljö med rimlig arbetsbelastning. Genom riktad kompetensutveckling med fokus på kollegialt lärande ska alla pedagoger ges möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll.

Sid 21 (26) Arbetssätt Tydliga mål för verksamheten. En genomarbetad organisation för ledning, stöd, samarbete och uppföljning. Tydliga uppdrag till både arbetslag och ämneslag och till ledarna för alla olika grupper. En årsplanering med detaljerat kalendarium där man får överblick över aktiviteter. Närvarande skolledning som både arbetar systematiskt och kan rycka in akut vid problem. Välfungerande administration och vaktmästeri som hjälper till och avlastar pedagogerna. Resursanvändning Skolledningen gör löpande verksamhetsbesök hos all personal och har medarbetarsamtal och lönesamtal utifrån auskultationerna som kopplas till skolans mål. En arbetsgrupp ser över möjligheter till att minska pedagogernas arbetsbelastning och tar fram några konkreta förslag. I budget 2015 avsätts mer medel för kompetensutveckling. Uppföljning Medarbetarenkäten. Utvärderingar från olika grupper såsom arbetslag, ämnesgrupper, SVG, fritids, EHT mfl. Utveckling På Sofia skola är det god stämning i kollegiet och många upplever stort stöd både från kollegor och chefer. Men arbetsbelastningen är ett problem som skolan brottas med, eftersom många i personalen är väldigt ambitiösa och vill göra ett toppjobb. Därför är det viktigt att skolan gemensamt hittar fler vägar att minska arbetsbelastningen. I arbetet runt arbetsbelastningen framkommer behov av kompetensutveckling för pedagoger för att möta och stödja elever med olika funktionsnedsättningar. Genom att ha ett mer stabilt arbete runt dessa elever skapas trygghet och lugn i övriga gruppen.

Sid 22 (26) KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Upprätta plan mot diskriminering och kränkande behandling i enlighet med Skolverkets föreskrifter. 2015-01-01 2015-12-31 Åtagande: På Sofia skola finns en välförankrad Likabehandlingsplan och vår skola ska präglas av arbetet för en god stämning och mot kränkningar och mobbning. Alla elever, föräldrar och personal på Sofia skola ska kunna känna sig trygga. Ingen ska bli kränkt, diskriminerad eller mobbad. Arbetssätt Enligt Sofia skolas Likabehandlingsplan som finns på skolans hemsida http://sofiaskola./sites/default/files/likabehandlingsplan_14-15.pdf Resursanvändning Varje år avsätts tid för att lära mer runt likabehandling och för att upprätta en ny Likabehandlingsplan utifrån kartläggningar och ny kunskap. Uppföljning Brukarundersökning Elevenkäter Personalenkäter Utveckling Under 2015 ska skolan mer aktivt arbeta med lektionsramar, nätpolicy, rutiner för klassbyten

Sid 23 (26) samt med resultaten ifrån Stockholmsenkäten. Åtagande: Vi arbetar för att eleverna ska göra medvetna val utan att styras av fördomar. Genom ett normkritiskt förhållningssätt kan pedagogerna hjälpa eleverna att göra egna val och motverka fördomar och traditionella förutfattade meningar vad gäller kön, etnicitet eller andra olikheter. Det kan handla om att välja aktiviteter som traditionellt betraktats som pojkinriktade eller flick-inriktade. Men även andra diskrimineringsgrunder t ex ålder, sexuell läggning, socioekonomisk status eller funktionshinder kan sätta osynliga gränser. Ytterst handlar det om lika rättigheter. Ett medvetet förhållningssätt hos pedagogerna gör att eleverna blir friare och har tillgång till fler alternativ än de som kanske först verkade självklara. Arbetssätt Alla pedagoger strävar efter anlägga ett tydligt normkritiskt förhållningssätt i någon pedagogisk planering under året. I föräldrakontakter månar vi om att vårdnadshavare är likvärdiga oavsett kön. Det betyder att vi aktivt söker kontakt med båda vid två vårdnadshavare, även om den ena föräldern är mer aktiv än den andra. Eller att vi alternerar och ringer till dem varannan gång t ex om en förskoleklasselev blivit sjuk och behöver hämtas tidigare. Resursanvändning Att varje pedagog i en pedagogisk planering tar in ett tydligt normkritiskt förhållningssätt. I Sofia skolas SYV-plan finns tydliga mål om jämställdhet när man arbetar med studie- och yrkesvägledning. Uppföljning Arbetslag och ämnesgrupper ska diskutera och utvärdera hur vi arbetat normkritiskt i förhållande till planeringar av ämnen och aktiviteter. Utveckling Sofia skolas personal kan tydligare jobba mot diskriminering och för lika rättigheter med gemensamma satsningar. Det normkritiska förhållningssättet bottnar i läroplanens värdegrund och likabehandlingsplanens ställningstaganden. Det är alltså inget som ska läggas till utan ett perspektiv som ska beaktas och internaliseras i fler processer.

Sid 24 (26) Övriga frågor SLUTORD Sofia skola är i en positiv utvecklingstrend och har en stabil verksamhet. Utmaningen är att hitta bra sätt att stärka det kollegiala lärandet ytterligare utan att för den skull personalens arbetsbörda ökar. Skolans kunskapsresultat är goda och kan fortsätta att förbättras. Vi kommer att fortsätta vara en inkluderande skola som välkomnar alla elever. Vi har valt att ta emot ensamkommande flyktingbarn och elever med stora funktionshinder. För oss som jobbar på Sofia är det så grundläggande med allas lika värde. Vi ser att olikheterna berikar och är en viktig del i vår demokratiska, solidariska och empatiska fostran av alla elever. Men det är också många utmaningar med att möta alla elever på rätt nivå trots olika förutsättningar med de resurser vi har att tillgå. Vi är stolta över att kunna erbjuda en riktigt bra utbildning till alla elever oavsett behov och bakgrund. Alla vi som jobbar på Sofia arbetar tillsammans för att vårt utvecklingsarbete ska ge tydliga avtryck i verksamheten. Allt vi gör, ska stärka elevernas utveckling och måluppfyllelse! När Sofia skola fyllde hundra år, släppte vi iväg hundra ballonger i skyn. På samma sätt, vill vi att våra elever ska lyfta och segla ut i livet fyllda av kunskaper och självförtroende. Nu flyger vi!

Resultat och årsmål för Sofia skola 2010-2015 Tjänsteutlåtande Sid 25 (26) Kunskap och lärande Resultat 2010 Resultat 2011 Resultat 2012 Resultat 2013 Resultat 2014 1 År 3: Klarat nationella provet i svenska. 96 80 76 99 95 100 2 År 6: Klarat nationella provet i svenska. 88 * 92 97 98 100 3 År 9: Klarat nationella provet i svenska. 95 96 94 99 98 100 4 År 3: LUS punkt 15 52 (?) 80 * 73 (?) 66 90 5 År 3: Klarat nationella provet i matematik. 96 65 69 99 94 100 6 År 6: Klarat nationella provet i matematik. 85 * 82 100 90 100 7 År 9: Klarat nationella provet i matematik. 77 78 70 92 94 100 8 År 6: Klarat nationella provet i engelska. 90 * 92 98 94 100 9 År 9: Klarat nationella provet i engelska. 95 98 95 98 99 100 10 År 9: Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9. 224 228 213 228 236,5 245/255 11 År 9: Behörighet till de nationella programmen. 92 89 83 90 86 95 12 År 9: Uppnått målen i alla ämnen vid vårterminens slut. 81 84 76 82 80 90 *255 utan helt nyanlända Årsmål 2015 Trygghet och studiero 2010 2011 2012 2013 2014 Årsmål 13 Förskoleklass: Jag känner mig trygg i skolan. (föräldrasvar) * 72 89 79 89 100 14 År 2: Jag känner mig trygg i skolan. (föräldrasvar) 43 83 80 94 79 100 15 År 5: Jag känner mig trygg i skolan. 85 87 88 81 96 100 16 År 8: Jag känner mig trygg i skolan. 72 81 77 88 84 100 17 Förskoleklass: Jag kan arbeta utan att bli störd. (föräldrasvar) * 54 70 59 67 85 18 År 2: Jag kan arbeta utan att bli störd. (föräldrasvar) 23 43 79 76 33 85 19 År 5: Jag kan arbeta utan att bli störd. 54 65 61 29 68 85 20 År 8: Jag kan arbeta utan att bli störd. 36 23 37 51 55 65 21 Ogiltig frånvaro i grundskolan. 4 3,5 3,5 2,5 2 1 Inflytande och delaktighet 2010 2011 2012 2013 2014 2015 22 Förskoleklass: Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära * 80 78 81 70 90 23 År 2: Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära (föräldrasvar) 79 86 82 80 71 90 24 År 2: Jag är nöjd med det inflytande mitt barn har över fritids aktiviteter. 50 46 75 75 56 80 25 År 5: Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen. 79 90 80 81 90 95 26 År 8: Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen. 64 63 57 53 55 85 27 Förskoleklass: Jag kan rekommendera mitt barns skola t andra. * 86 89 90 85 95 28 Fritids år 2: Jag kan rekommendera mitt barns fritidshem t andra. * 48 73 85 57 90 29 År 2: Jag kan rekommendera mitt barns skola till andra. * 76 94 91 79 90 30 År 5: Jag kan rekommendera min skola till andra. 55 65 88 46 90 95 31 År 8: Jag kan rekommendera min skola till andra. 41 52 58 64 72 85

Sid 26 (26)