2. Rapportering per strategiområde och program 2013

Verksamhetsberättelse 2013 2. Rapportering per strategiområde och program 2013 2.1 Inledning Nedanstående avsnitt omfattar all projektverksamhet som genomförts av och inom ramen för LO-TCO Biståndsnämnd under 2013. Delavsnitt 2.2-2.7 redogör för våra tematiska områden som ansökan omfattade; Decent work Decent life; Globaliseringens effekter; Organisationsuppbyggnad ; Arbetsrätt och mänskliga rättigheter; Ökad jämställdhet och minskad diskriminering ; Arbetsmiljö, hiv och aids. Delavsnitt 2.8-2.10 omfattar våra särskilda program, vilka utgörs av Global Solidarity for a Sustainable Future med Building and Woodworkers International (BWI ); Decent Work for Quality Public Services med Public Services International (PSI); Organisationsutveckling av lärarorganisationer med Lärarförbundet. Delavsnitt 2.9-2.11 beskriver kommunikationsverksamheten Facket - en global förändrande kraft och de särskilda programmen: Kunskap för utveckling (Fairtrade) och Schyst resande (Nätverket Schyst resande). 2.2 Decent work Decent life LO-TCO Biståndsnämnds vision och övergripande mål syftar till att utrota världens fattigdom utifrån FN:s Millenniemåls-deklaration och ILO:s Decent Work-agenda om mänskliga rättigheter i arbetslivet. Människor som har ett arbete kan försörja sig och sin familj, få möjlighet att förändra sitt liv, skicka sina barn till skolan och investera i sig och sin familjs framtid. När människor organiserar sig, kräver sina rättigheter och rimliga villkor i arbetet kan de dessutom förändra maktstrukturer och bidra till samhällets ekonomiska och demokratiska utveckling. Fungerande och starka fackliga organisationer påverkar, genom kollektivavtalet, också fördelningspolitiken och ger de som har det sämst ställt del av tillväxten. Årets korta men intensiva programgenomförande har visat på flera områden att denna förändringsteori är relevant. De resultat som visas i strategiområdena och i sektorprogrammen visar att människor som organiserar sig fackligt får en helt annan genomslagskraft för sina krav på skäliga löner, fast anställning och en hälsosam arbetsmiljö. ILO:s Decent Work-agenda - rättighetsperspektivet ILO är FN:s organisation för arbetslivsfrågor med uppdrag att åstadkomma internationella regler på arbetsmarknaden för att förhindra att arbetstagare utnyttjas och exploateras. Det är FN:s enda organ med en trepartsstruktur där de 183 medlemsländerna har representanter från både regering, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. 2.1 Decent work Decent life

All facklig verksamhet utgår från ILO:s åtta kärnkonventioner. De utgör en minimistandard för arbetsvillkor över hela världen. Det handlar om grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet. ILO:s kärnkonventioner: Nr 29 Förbud mot tvångs- och straffarbete Nr 87 Föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten Nr 98 Rätten att organisera sig och förhandla kollektivt Nr 100 Lika lön för lika arbete, oavsett kön Nr 105 Avskaffande av tvångsarbete Nr 111 Diskriminering vid anställning och yrkesutövning Nr 138 Minimiålder för arbete Nr 182 Mot de värsta formerna av barnarbete Utöver kärnkonventionerna finns ett stort antal konventioner som ratificerats i varierande grad av ILO:s medlemsländer. Utöver konventionerna har facket också möjlighet att arbeta rättighetsbaserat utifrån nationella lagar och kollektivavtal på nationell och internationell nivå (så kallade globala ramavtal). ILO:s agenda för anständigt arbete (Decent Work Agenda) initierades av Juan Somavia, som tog över som ILO:s generaldirektör 1999. På kort tid har konceptet lett till en internationell enighet om att sysselsättning och anständigt arbete är centrala faktorer för att minska fattigdomen i världen. Agendan består av fyra delar: normer och rättigheter i arbetslivet, skapande av sysselsättning och företagsutveckling, social trygghet och social dialog mellan arbetsmarknadens parter. 2008 antog ILO också Deklarationen om Social Rättvisa, som bygger vidare på Decent Work-agendan. Den slår bland annat fast att de fyra arbetsområdena i agendan är inbördes beroende av varandra. I dialogen med våra samarbetspartners finns inga formella krav på att de ska visa på ett rättighetsperspektiv i sitt arbete, men det genomsyrar det fackliga engagemanget. Ett rättighetsbaserat arbete utgör grundfundamentet för det fackliga arbetet, det utgår från internationellt överenskomna rättigheter och det bygger på deltagande och transparens i den demokratiska organisationen. En central del är även att utkräva ansvar både av medlemmar gentemot sin fackliga ledning och av fackförbundet gentemot arbetsgivare och regering. Detta vederläggs i denna redovisning. Även de tre kommunikationsprogrammen tar sin utgångspunkt i ILO:s Decent Work-agenda och syftar till att öka kunskapen om vikten av mänskliga rättigheter i arbetslivet för att utrota världens fattigdom. 2 2.1. Decent work Decent life

Verksamhetsberättelse 2013 2.3 Globaliseringens effekter Ikea allt likadant utom arbetsvillkoren Kamarul är fackklubbsordförande på Ikea i Kuala Lumpur i Malaysia. Allt ser lika ut på varuhusen världen över: arbetsklädseln, köttbullarna, skyltarna allt utom arbetsvillkoren. Men efter fackliga påtryckningar världen över börjar den globala möbeljätten att på vissa håll diskutera även detta. Den 30 december 2013 undertecknade fackklubben på Ikeas varuhus i Kuala Lumpur och ledningen ett kollektivavtal. Avtalet gäller i tre år och ger bland annat rätt till ledig tid för fackliga aktiviteter, pappaledighet, ledighet för vård av barn, olycksfalls- och sjukförsäkring, rabatt på Ikea-varor och erkännande av fackklubben som förhandlingspart. - Det var svårt att organisera den nödvändiga kvoten arbetstagare som behövs för att klubben skulle erkännas, men genom hårt arbete och guds nåd lyckades vi till slut, säger Mohammed Shafie, chef för det globala facket UNI:s malaysiska kontor. Varuhuset har funnits i nära 15 år och länge var det svårt för de anställda att göra sina röster hörda. Efter ett ledningsbyte lossnade det. - Det har blivit lättare att ta upp problem och påtala brister. Och anställningarna har blivit säkrare. Den nya ledningen respekterar oss och våra rättigheter. Vi är en del av beslutsprocessen på varuhuset, säger Kamarul Ariffin som är ordförande i fackklubben. Ikea får kritik från både UNI och sina svenska medlemsförbund, Handels och Unionen, för att de inte respekterar arbetstagarnas rättigheter på samma sätt i andra länder som i Norden, utan snarare motverkar facket. Särskilt som de i allt annat profilerar sig med samma attribut som här. Ett av UNI:s projekt har därför varit inriktat på att få 40 fack på Ikea-varuhus från sexton länder att, genom samverkan, få Ikea internationellt att ändra inställning. 2.3 Globaliseringens effekter

Introduktion I en globaliserad ekonomi där varor, kapital och arbetstillfällen i allt mindre utsträckning begränsas av nationsgränser möter den globala fackföreningsrörelsen ett antal utmaningar, men även möjligheter. En globaliserad ekonomi kan med ökad handel och investeringar i utvecklingsländer bidra till tillväxt och minskad fattigdom. Men en globalisering som sker alltför mycket på fria marknadskrafters villkor riskerar att istället bidra till social dumpning, miljöförstöring och kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Den globala fackföreningsrörelsens roll är att genom social dialog, avtal och förhandling med multinationella företag, genom service och utbildning till sina medlemmar, bevakning av och rapportering kring kränkningar av mänskliga rättigheter samt påverkan riktad mot nationella regeringar och globala institutioner, verka för en ekonomisk och social utveckling som gynnar fattiga kvinnor, män, flickor och pojkar. Ett av LO-TCO Biståndsnämnds prioriterade strategiska områden är därför att stödja den internationella fackföreningsrörelsens arbete för att utveckla och ta vara på de möjligheter som uppkommer när samhället globaliseras och samtidigt motverka globaliseringens negativa effekter. Under 2013 har 26 projekt under detta strategiområde fått stöd. Övergripande mål: Den internationella fackföreningsrörelsen arbetar samordnat och effektivt för att motverka globaliseringens negativa effekter, skydda och främja mänskliga rättigheter i arbetslivet och bekämpa fattigdom. Detta mål uppnås genom tre delmål, eller förväntade resultat. Inom dessa områden har under 2013 följande framgångar rapporterats: Delmål 1: Den internationella fackföreningsrörelsen är en erkänd diskussions- och förhandlingspart på arbetsmarknaden och i den politiska processen. Ett huvudsyfte i många av de projekt som LO-TCO Biståndsnämnd finansierar är att utveckla den sociala dialogen. Resultat inom ett sådant komplext område kan inte nås på endast ett år men insatser som gjorts under föregående år har under 2013 burit frukt och resultat som uppnåddes under 2010-2012 har vidareutvecklats. Till exempel har facken inom offentlig sektor i flera av de länder som ingår i PSI:s program i Östafrika fördjupat sin roll som förhandlingspart på arbetsmarknaden (projektnummer 10032) som exemplen nedan visar. I Tanzania valdes fyra representanter från PSI:s medlemsförbund ut att delta i den kommitté som förbereder en ny konstitution i landet. De, och 15 andra fackliga företrädare som också ingår i kommittén, kommer bevaka att fackliga rättigheter och rätten till en offentlig service av god kvalitet för alla respekteras i den nya konstitutionen. PSI:s medlemsförbund i Uganda har i samarbete med organisationer från fack, civilsamhälle och näringsliv påbörjat utvecklingen av en gemensam ståndpunkt gällande omstruktureringar inom vatten- och hälsosektorerna. Det är första gången som en strukturerad dialog och samverkan för att påverka samhällsutvecklingen sker. 2 2.3 Globaliseringens effekter

I Kenya har ett avtal om att rätten till kollektiv förhandling ska gälla även i offentlig sektor tecknats. PSI kommer tillsammans med de globala facken för lärare (EI) och transportsektorn (ITF) att fortsätta arbetet genom att skapa ett gemensamt forum för förhandling inom offentlig sektor. På Zanzibar har PSI:s medlemsförbund utarbetat ett underlag som regeringen kommer att använda i sina diskussioner om inrättandet av kollektiva förhandlingsmekanismer mellan fack och arbetsgivare inom offentlig sektor. I Burundi har medlemsförbunden under 2013 inlett en dialog med hälsoministeriet, vilket tidigare inte fanns. En indikator på att fackföreningar erkänns som förhandlingspart är att sex nya globala ramavtal tecknades under av multinationella företag och olika globala fack under 2013: ENEL (med PSI/IndustriALL), SCA, Norske Skog (med IndustriALL), Telenor, Codere, Banco Itaú (med UNI). Delmål 2: De globala facken representerar och stärker de fackliga organisationernas och deras medlemmars intressen via facklig enighet och samverkan. Under året har flera globala kampanjer och initiativ fortsatt. Exempelvis har 12by12- kampanjen för ratificering ILO-konvention 189 om hushållsanställdas rättigheter medfört att ytterligare fyra länder ratificerat konventionen (upp från sex stycken 2012). Kampanjen involverar fackliga organisationer från 92 länder (89 länder 2012). Under 2013 bildades också ett eget globalt fack för hushållsanställda, International Domestic Workers Network (se även 2.6 Ökad jämställdhet och minskad diskriminering). World Day of Decent Work är en världsomspännande kampanj mot otrygga anställningar som går av stapeln den sjunde oktober varje år sedan 2008. 2013 genomfördes 264 aktioner i 64 länder. Play Fair-kampanjen som drivs av ITUC, BWI och IndustriALL fortsatte inför stora sportevenemang såsom vinter-os i Sotji 2014 och fotbolls-vm i Brasilien 2014. Under 2013 kom frågan om migrantarbetarnas arbetsvillkor högt på den mediala agendan i samband med granskningar av förberedelserna av Sotji-OS och fotbolls-vm i Qatar 2022. De svenska förbunden bedrev samma kampanj med aktivitet i Sverige genom informationsprojekt. Delmål 3: Fackföreningsrörelsen har god kunskap om förhandling och social dialog och hög kapacitet att genomföra dessa med utgångspunkt i internationella normer och lagstiftning. Genom utbildning i förhandling och social dialog samt utbildning i de grundläggande processer, lagstiftning och normer som förhandling bygger på kan fackliga företrädare bättre föra dialog, förhandla och sluta regionala och nationella avtal med arbetsgivare. Flera exempel finns på hur projekten under 2013 har höjt fackens interna kapacitet. Dels genom tecknande av fler kollektivavtal, för fler anställda och för bättre löner och arbetsvillkor. Dels genom att fackförbund är aktiva i forum för social dialog och får igenom sina krav. 3 2.3 Globaliseringens effekter

I IUF:s projekt i Asien för livsmedelsbranschen har regional utbildning och stöd från IUF lett till ökad förhandlingskapacitet (projektnummer 21170). I Indien har, som ett resultat, bättre kollektivavtal tecknats på flera multinationella företag; bättre mödravårdsrättigheter och jämställd anställningspolicy på Coca-Cola, löneökningar på Unilever och en nationell överenskommelse för förbättrade villkor i hela landet på Mondelez (fd. Nestlé). Efter flera års lokala förhandlingar har centrala förhandlingar med Coca-Cola uppnåtts i Pakistan. Facken har också arbetat gemensamt för att skydda kontraktsanställda vid outsourcing, vilket är vanligt i livsmedelsbranschen. Det regionala stödet har varit viktiga faktorer för framgång eftersom det ger facken en gemensam förhandlingsbas och -strategier samt stöd vid eventuella hot från arbetsgivaren. IndustriALLs medlemsförbund i Chile (projektnummer 50015) har under 2013 fört dialog kring otrygga anställningar med alla presidentkandidater inför valet samma år. De har även skapat en kommitté som tagit fram förslag till ändring i landets arbetsmarknadslagstiftning, som diskuterats och mottagits väl av rådgivare till nya presidenten Michelle Bachelet. Seminarier om klimatfrågan i ITF:s globala klimatprojekt (projektnummer 50038) har resulterat i att transportfacket i Zambia träffat arbetsmarknadsministeriet och ledare inom näringslivet för att diskutera klimatförändringar. I Kenya har hamnarbetarförbundet aktivt, tillsammans med ledningen, deltagit i formuleringen av en policy om uthålliga hamnar, inklusive fackliga och anställningsvillkor. Avvikelser inom strategiområdet Följande avvikelser kan rapporteras: Projekt 2964 har stora balanser på grund av att en tänkt expansion av projektet till Lesotho och Swaziland inte kunde genomföras. På den positiva sidan kan nämnas att kollektiva förhandlingar i samma projekt har lett till en oväntad löneökning med 42 procent inom Shoprite och organiseringsmålen har överträffats i Malawi där fler arbetsplatser än planerat har involverats. Projekt 21193 ansökte om tilläggsanslag under 2013 enbart för att täcka upp för höga revisionskostnader. De beror i sin tur på att projektet, på grund av Sidas regler, också behöver göra revision i Vietnam. Tidigare reviderades samtliga kostnader i Stockholm. Projekt 21198 i Vietnam redovisade en balans på 30 procent vilket framförallt berodde på att flera aktiviteter blev billigare än beräknat och att den lokala samarbetspartnern själv stod för flera kostnader. Det bedöms framför allt som en positiv avvikelse då det tyder på ett ökat finansiellt oberoende och ett kostnadsseffektivt utnyttjande av projektmedlen. Avtal med ITUC tecknades först under hösten för 2013. Detta berodde på att LO-TCO Biståndsnämnd inväntade åtgärder som skulle genomföras i enlighet med de rekommendationer som framkommit i och med den systemrevision som genomfördes av ITUC våren 2013. Endast en fjärdedel av anslaget nyttjades därför i projekt 30081. 2.3 Globaliseringens effekter 4

Verksamhetsberättelse 2013 2.4 Organisationsuppbyggnad Facket bygger broar i härjat Kongo Studiecirkel under trädet i Matad, Kongo. Bara under 2013 fick över 8 000 medlemmar grundläggande facklig utbildning via LO, TCO och ITUC:s Kongo-projekt. Totalt har knappt 68 000 genomgått utbildningen via Panaf under året och drygt 1300 cirkelledare har utbildats. I Demokratiska Republiken Kongo sker systematiska förseningarna i utbetalningen av arbetstagarnas löner och bonus, särskilt inom offentlig sektor. De anställda vid det kongolesiska flygbolaget har exempelvis inte fått lön på 68 månader, och inom postoch telekomsektorn är lönefördröjning 50 månader. Trots fackliga protester fortsätter regeringen att pressa arbetstagarna att antingen acceptera 15 procent av det verkliga värdet av de försenade löner eller att riskera fullständig och total förlust av lönen. LO, TCO och ITUC:s projekt i Kongo är en del av det större Panaf-programmet som genomförs i 15 afrikanska länder (projekt 2063 och projekt 2060). Projektet fokuserar främst på medlemsutbildning i form av studiecirklar men har också haft som effekt att samordna tre av de fackliga centralorganisationerna, CDT, UNTC och COSSEP, eftersom gemensam utbildningsverksamhet är en förutsättning för projekten. Tillsammans har de skapat en facklig plattform, som redan jobbar för fullt i Kasai och Kinshasa, och liknande samordning har påbörjats i flera andra regioner. - Plattformen är en konkret struktur för samordning, och ett bevis för att de tre centralorganisationerna samarbetar närmare varandra på politisk och teknisk nivå, berättar Peter Jansson, programansvarig för Panaf. Samordningen har gjort att facken stärkt arbetstagarnas röster i samhällsdebatten och till viss mån även påverkat utvecklingen på arbetsmarknaden. De fackliga ledarna har under året gjort offentliga uttalanden tillsammans om den sociala och ekonomiska situationen i landet. Många demonstrationer och strejker har genomförts i protest mot dåliga arbetsvillkor och obefintliga löner. 2.4 Organisationsuppbyggnad

Introduktion All facklig verksamhet kräver organisering, både för att rekrytera medlemmar och för att utveckla organisationens funktioner för medlemsservice, mobilisering, utbildning och administration. Mycket av projektverksamheten syftar därför till att stärka våra samarbetspartners organiseringsförmåga, och öka den egna kapaciteten att uppnå sina mål. Att stärka fackliga organisationer är också ett grundläggande medel för att uppnå målsättningen i de andra strategiområdena och därmed också vår övergripande vision om Decent work Decent life. Strategiområdet omfattar de projekt vars huvudsakliga inriktning är generell facklig organisationsutveckling, utbildnings-, rekryterings- och administrativ kapacitet. 70 projekt har kategoriserats under strategiområdet organisationsuppbyggnad. Övergripande mål De fackliga organisationernas organisatoriska förmåga att genom ett rättighetsbaserat arbete bidra till förverkligandet av fattiga människors demokratiska och mänskliga rättigheter har stärkts. 1 Delmål 1: De fackliga organisationerna har bättre bärkraft till följd av förbättrad organisatorisk förmåga. Organisatorisk bärkraft syns bäst över tid och möjligheten att mäta resultat på kort sikt är begränsad. En kraftig tillväxt av medlemmar, en fungerande demokratisk kongress, ett förbättrat ekonomihanteringssystem och/eller en fungerande administration är indikatorer på en positiv förändring. Resultaten kan också vara tillfälliga och dess effekter gå om intet vid en lågkonjunktur, ett regeringsskifte eller vid politiska konflikter. När vi mäter framgångarna på årsbasis gör vi det därför med viss försiktighet. Projektrapportering för 2013 påvisade många goda exempel hur projekten stärkt den organisatoriska förmågan hos projektpartners i fält. Till exempel i Colombia där IUF genom ett mer strategiskt arbete har lyckats förbättra medlemsförbundens organisatoriska förmåga genom att stödja arbetstagare ute på arbetsplatser inom sockerrörs- och palmoljesektorn samt på bananplantage (projektnummer 40049). Som resultat av detta arbetssätt har över 4 000 nya medlemmar rekryterats. Musikerförbundet har tillsammans med Sind Musi i Brasilien lyckats bilda ett nationellt förbund för musiker, FENAMUSI, vilket är en utmaning i ett så stort land (projektnummer 40070). Organisationer fortsätter att ansluta sig och ett samarbete med övriga musikerförbund i Latinamerika har etablerats. Delmål 2: De fackliga organisationerna har en förbättrad kapacitet att kompetensutveckla aktiva och potentiella medlemmar. 1 I denna text definieras fattigdom som avsaknad av ekonomiska, politiska och kulturella möjligheter att förändra sin situation. 2 2.4 Organisationsuppbyggnad

För att kunna fortsätta att utvecklas och vara representativa behöver fackförbunden ständigt vidareutvecklas inom de ämnen som är aktuella i den lokala, nationella, regionala och globala kontext där de verkar. En förutsättning för detta är att samarbetsorganisationen själv har en förmåga att kartlägga vilka utbildningsbehov som finns, både hos medlemmarna och hos ledningen. Ett mycket stort antal utbildare utbildas varje år inom de utvecklingsprojekt som får stöd genom LO-TCO Biståndsnämnd och många av dem är kvar. I en föränderlig värld och med ökat medlemsantal är behovet av nya utbildare konstant och stort. Studiecirkelprojektet PANAF är ett framstående exempel vad gäller förbättrad kapacitet hos lokala fack att genomföra facklig utbildning (projektnummer 2060). Projektet har under 2013 stärkt lokala, regionala och nationella utbildningsstrukturer genom bildande av sammanslutningar och nätverk av studiecirkelledare för kunskapsutbyte, stöd och hjälp. PANAF har också satsat på att få fram fler och bättre utbildade regionala projektsamordnare för ett bättre och mer kostnadseffektivt genomförande av studiecirkelverksamheten samt för en snabbare och bättre kommunikation mellan lokal, regional och nationell nivå. Satsningen på regionala projektsamordnare har redan bidragit till en bättre och snabbare återrapportering under 2013. Man ser också en ökad vilja från förbund i fält att öka sin andel av finansieringen av projektet; i sex projektländer har lokala projektpartners bidragit med resurser till ett sammanlagt värde av ungefär 40 000 Euro utöver projektets kontrakterade egeninsats. Genom att utbilda i ekologisk odling och om pesticider i jordbruket har IUF i Västafrika ökat medvetenhet hos odlare och därmed också fler medlemmar (projektnummer 10038). Av 1 000 utbildade odlare har 365 gått med i samarbetet kring Eco-Santé principles i samarbete med ILO och universiteten. Ett nätverk för grönsaksodlare bildades redan 2012, vilket utvecklats till ett starkt fackligt verktyg för påverkan av regeringarna om hälsofrågor inom jordbruket. Delmål 3: De fackliga organisationerna är bättre på att rekrytera och behålla medlemmar. Under de senaste åren har det blivit allt mer tydligt att facken behöver prioritera rekrytering av anställda med otrygga anställningar, till exempel inom bemanningsbranschen. Det finns också ökande behov av att kunna representera migrantarbetare. Ett antal projekt har dessa utmaningar som huvudsaklig inriktning medan i stort sätt samtliga projekt har dem som delmål. IndustriALL Global Union driver ett globalt projekt för att främja trygga anställningar (projektnummer 21129). Detta projekt visade goda resultat i ett flertal länder under 2013, men kan illustreras med en händelse som utspelade sig i Kambodja. Efter en strejk på en av Nikes fabriker i Kambodja, med syfte att uppnå trygga anställningar, sparkades 415 arbetstagare och åtta fängslades. IndustriALL inledde då en dialog med Nike. Denna dialog medförde att de åtta fängslade arbetstagarna frigavs och att 50 av de avskedade arbetstagarna fick sina jobb åter. I vissa särskilt repressiva länder såsom Vitryssland behöver fackförbunden ta till nya metoder för att alls kunna fungera och ha medlemmar. Oberoende fackliga organisationer har svårt att växa eftersom det finns omedelbara hot mot de nya 3 2.4 Organisationsuppbyggnad

medlemmarna att förlora jobbet om de inte lämnar organisationen. Korta kontrakt och visstidsanställningar används systematiskt, liksom hot om att kontraktet inte förlängs om man går med i facket. Regeringen i Vitryssland har en bristande vilja att samarbeta med ILO. Mot denna bakgrund är stabiliseringen av antalet medlemmar inom den oberoende fackliga rörelsen en framgång. De fackliga organisationerna har en förbättrad administrativ kapacitet. Den administrativa kapaciteten, att kunna registrera medlemmar, ta in betalning, förmedla information, dela med sig av goda och dåliga erfarenheter, förbereda kurser, studiecirklar och kongresser är naturligtvis ett medel snarare än ett mål. Effekterna av en förbättrad förmåga inom dessa områden syns inom andra områden, alltifrån utbildningsinsatser till jämställdhet och arbetsmiljö. Inte desto mindre kan en förbättrad förmåga inom detta område vara ett stort steg i rätt riktning för att kunna vara ett representativt fackförbund som företräder sina medlemmar på ett effektivt sätt. Fackförbundet Pappers har under 2013 drivit två framgångsrika projekt med denna inriktning, i Malaysia och Indonesien (projektnummer 21181 och 20023). Projekten har lett till att Pappers projektpartners kunnat bygga upp en fungerande administration med bland annat medlemsregister och databaser över existerande kollektivavtal. I Malaysia har projektet uppnått så goda resultat att man beslutat sig för att avsluta projektet då projektpartnern inte längre har behov av projektstöd. Inom livsmedelssektorn i Asien har samarbetsförbunden inom IUF varit framgångsrika i att öka sina inkomster via medlemsavgifter och att fokusera på att höja avgiften till en procent av lönen för medlemmarna. De avsatte också medel i en solidaritetsfond för att stötta de förbund som låg i konflikt med arbetsgivaren under 2013 (projektnummer 21170). Avvikelser under 2013 Följande avvikelser kan rapporteras: I projekt 21140 som drivits av IF Metall och Unionen har det förekommit avvikelser som beror på att den kinesiska projektpartnern i sista stund beslutat att inte medverka i projektet. Därför genomfördes inga aktiviteter. Det har förekommit avvikelser inom projekt 30060 som är ett regionalt projekt i Europa och drivs av ITUC. Det beror på att avtal inte tecknades förrän under hösten 2013 på grund av systemrevision av ITUC. I projekt 2060 har 13 av 14 ingående länder bedrivit verksamhet. I Liberia har projektet inte haft någon verksamhet då det pågått interna stridigheter inom centralorganisationen LLC. I projekt 40089 i Latinamerika förekom avvikelser då organiseringsaktiviteterna i Chile och Peru ställdes in på grund av politiska diskussioner i facken. I projekt 10064 som Musikerförbundet driver i Sydafrika fanns avvikelser på grund av interna stridigheter hos den lokala projektpartnern. Vid projektbesök och ny registrering av förbundet kommer projektet att återupptas 2014. 4 2.4 Organisationsuppbyggnad

Verksamhetsberättelse 2013 2.5 Arbetsrätt och mänskliga rättigheter i arbetslivet Svårt för palestinska journalister Abdelnasser Najjar, ordförande för Palestinska journalistförbundet, hoppas att den avsiktsförklaring, som tecknats under vid en särskild ceremoni, med landets tre största arbetsgivare inom mediebranschen snart leder till det första kollektivavtalet för journalister i Palestina. I Palestina lever och arbetar runt 1400 journalister, 400 av dem i Gaza och resten på Västbanken. Arbetet innebär särskilda svårigheter. Krig och angrepp från Israel drabbar även journalister och de senaste tio åren har 20 palestinska journalister dödats och 600 skadats. Ett stort problem är också att inte kunna röra sig fritt när israelisk militär kontrollerar de 300 vägspärrarna som finns och behandlingen av journalister är godtycklig. Ungefär 90 procent av landets journalister är medlemmar i det palestinska journalistförbundet, som via LO-TCO Biståndsnämnd och Internationella journalistfederationen IFJ, kämpar för att förbättra villkoren för palestinska journalister som arbetar på ockuperat område. En viktig del är att teckna avtal och få mediehusen att respektera rätten att organisera sig. Under 2013 lyckades det palestinska journalistförbundet ta fram en avsiktsförklaring med de tre största arbetsgivarna: det statligt ägda Broadcasting Corporation, den nationella nyhetsbyrån WAFA och dagstidningen Alhayat Aljadeeda. Förklaringen kommer att styra kommande förhandlingar mellan parterna kring bland annat synen på public servicejournalistik samt hur rätten att organisera sig, trygga anställningar och goda arbetsvillkor är nödvändiga för att garantera grundläggande journalisters rättigheter. Målet för facket är att teckna ett kollektivavtal med företagen under 2014, som i så fall blir det första avtalet för journalister i Palestina. 2.5 Arbetsrätt och mänskliga rättigheter i arbetslivet

- Det är mycket positivt att arbetsgivarna vill föra dialog med facket, för att minska de stora glapp som finns i arbetsvillkoren för journalister, säger Abdelnasser Najjar, ordförande för Palestinska journalistförbundet. Det är dags att journalister, som är den kreativa kraften bakom mediernas framgångar, erkänns för sitt hårda arbete, talang och engagemang. Introduktion Detta strategiområde riktar in sig på ett av fackföreningsrörelsens absoluta kärnområden: Att skydda och stärka respekten för de mänskliga fri- och rättigheterna både i samhället i stort och i arbetslivet i synnerhet, vilket är en grundläggande förutsättning för att demokratiutveckling och fattigdomsbekämpning ska kunna ske. Syftet med projekten inom området är att fler länder ratificerar de mest relevanta ILO-konventionerna och att respektive lands arbetsrättsliga och annan relevant lagstiftning lever upp till internationella standards. De ska också bidra till att mänskliga rättigheter respekteras av både arbetsgivare och stater som aktörer inom den normativa delen av ILO:s Decent Work Agenda. Under 2013 har sju projekt ingått i detta strategiområde men även andra projekt har rapporterat resultat som är relevanta för mänskliga rättigheter i arbetslivet. Övergripande mål: Den internationella och nationella fackföreningsrörelsen arbetar strategiskt för att de mänskliga rättigheterna ska respekteras av såväl arbetsgivare och stat som av aktörer inom det rättsliga systemet i alla länder. Enligt FN:s arbetslivsorgan ILO saknar fortfarande mer än två tredjedelar av alla arbetstagare grundläggande skydd för sina mänskliga rättigheter i arbetslivet. Många grupper står fortfarande helt utanför arbetsrätten och arbetstagare kränks världen över. Den viktigaste resultatkällan inom detta strategiområde är den flitigt använda rapporten om Kränkningar av fackliga rättigheter som sammanställs varje år av det globala facket ITUC. Rapporten lanseras även i Sverige, aktioner och aktiviteter pågår dessutom året runt. 2013 års rapport över kränkningar av mänskliga rättigheter i arbetslivet samlar uppgifter om 87 länder. Fackligt aktiva har mötts av våld i 24 av dem. I 14 av de 87 har grundläggande medborgerliga rättigheter blivit kringskurna av regeringen eller av arbetsgivare. I 46 av de 87 länderna har fackligt aktiva utsatts för både avsked och hot kring sin anställningstrygghet på grund av sitt fackliga engagemang. I länder som Colombia, Guatemala, Vitryssland, Zimbabwe och Swaziland är det fortfarande förenat med livsfara att arbeta fackligt. I Guatemala dödades 53 fackligt aktiva under de senaste sex åren och bara 1,6 procent av arbetstagarna är medlemmar i en fackförening. Flera av de grundläggande rättigheterna som många arbetstagare i Sverige ser som självklara, utmanas och utarmas snarare än utvecklas. Exempelvis ifrågasätts strejkrätten på flera håll i världen. I UNI:s projekt i Nepal rapporterar förbunden inom post, telekom, media och handel om förbud mot strejker inom så kallade avgörande samhällsfunktioner, inklusive oljetransporter, hälso- och sjukvård och kollektivtrafik, bank- och finanssektorn, telekommunikation och post. Regeringen har etablerat så kallade zoner för billig arbetskraft och förbjudit strejker inom infrastrukturprojekt (projektnummer 21120). OECD Mexikos nationella kontaktpunkt avslog också det globala facket UNI:s klagomål mot América Movils försök till åtgärder för att försvaga facket i El Salvador, Guatemala och Nicaragua. Men i det stora hela har OECDs 2 2.5 Arbetsrätt och mänskliga rättigheter i arbetslivet

riktlinjer för multinationella företag varit ett strategiskt verktyg. Handels och Unionen har använt sig av dem i arbetet kring IKEA och ett globalt avtal. Riktlinjerna har översatts till svenska och var en del av informationsanslaget för 2012. Arbetet för migrantarbetares rättigheter världen över är ett annat viktigt område för den globala och nationella fackföreningsrörelsen. Bland annat skrev de globala facken BWI, PSI och UNI en överenskommelse med Migrant Forum in Asia och Asian Services Employees Trade Union Council (ASETUC) om ett gemensamt påverkansarbete för migrantarbetares rättigheter (projektnummer 22190). I det globala facket det IUF:s regionala projekt för Östeuropa/Centralasien har ett informationscenter upprättats i Moldavien för migranter inom lantarbetarsektorn, som med framgång informerar om kollektivavtal, lagstiftning och arbetsvillkor i länder migranterna ska åka till. De får även kontaktuppgifter till facket i de länder som är aktuella (projektnummer 4127). I Pakistan har samma globala fack fått till stånd en regional lagstiftning om rätten till facklig organisering i Sindh State, vilket är ett stort framsteg i ett land där varje delstat annars beslutar om arbetsrätten. De stärkta facken på varje enskild sockerfabrik har tillsammans agerat för exempelvis fasta anställningar och möjlighet till kollektivavtalsförhandling (projektnummer 21171). Delmål 1: ILO:s kärnkonventioner är i högre grad ratificerade och tillämpade i de länder utvecklingsprojekten pågår. Under 2013 ratificerades en mängd av ILO-konventioner, varav ett fåtal var nya ratificeringar av ILO:s kärnkonventioner om grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet. Bland annat ratificerade Maldiverna konvention 98 om rätten till kollektiva förhandlingar, 100 om rätten till lika lön och 111 mot diskriminering. Myanmar ratificerade konvention 182 mot de värsta formerna av barnarbete och Salomonöarna konvention 138 om minimiålder för arbete, men de har ännu inte trätt i kraft. 153 av ILO:s 183 medlemsländer har nu ratificerat konvention 87 om rätten att organisera sig och 164 länder har ratifierat konvention 98, vilket är ett land mer än tidigare. Under 2013 års ILO-konferens granskades Turkiet, Tchad, Swaziland och Egypten särskilt av ILO:s expertkommitté och flera av de globala fackens medlemsförbund i dessa länder bidrog aktivt med att skicka in kommentarer. Regionala nätverk bidrar också till att påtryckningar sker gemensamt och strategiskt för att stater ska ratificera och tillämpa ILO:s konventioner. IUF:s regionala kvinnonätverk i Afrika har exempelvis bidragit till att ILO:s konventioner 183 om mödravård och 184 om hälsa och säkerhet i jordbruket ratificerats i Burkina Faso, och att ytterligare två afrikanska länder, Guyana och Sydafrika, har ratificerat konvention 189 om hushållsarbetares rättigheter (projektnummer 10077). Avtal om rätten till kollektiv förhandling även i offentlig sektor har uppnåtts i Kenya och de globala facken PSI, EI och ITF samarbetar för att skapa ett gemensamt forum för förhandling i den offentliga sektorn (projektnummer 10032). 3 2.5 Arbetsrätt och mänskliga rättigheter i arbetslivet

Delmål 2: De fackliga organisationerna har hög arbetsrättslig kompetens och god kapacitet att bevaka, agera och följa upp samt motverkar aktivt alla kränkningar av mänskliga rättigheter på arbetsplatserna. Arbetsrättsfrågor berörs kontinuerligt i projekten. Kartläggningar, uppföljningar och utbildningar fortsätter med goda resultat. Arbetet visar även effekter på synligheten och förståelsen för arbetstagarnas rättigheter. Flera projekt rapporterar dessutom resultat kring arbetet med nya lagar och kollektivavtal. I Indien har medlemsförbunden inom PSI producerat utbildningsmaterial om fackliga rättigheter och ILO:s konventioner, och fem medlemsförbund har etablerat mekanismer för att identifiera och rapportera kränkningar som sker på arbetsplatser (projektnummer 21199). Ett av de indiska medlemsförbunden rapporterade kränkningar till det ansvariga departementet. Flera förbund har förhandlat till sig både löneökningar och olika förmåner för sina medlemmar i form av gratis hälsoundersökningar och sjukvård, subventionerade läkemedel, försäkring vid dödsfall samt fördelaktiga banklån. I Uruguay har fackförbundet SUNCA, inom ramen BWI:s Latinamerikaprojekt, lagt ett lagförslag som medverkat till att driva fram en lag om företagens etiska ansvar vid arbetsplatsolyckor (projektnummer 40071). Inom Labour Law Development Program (LLDP) har en utökning av verksamheten skett till två nya länder: Guatemala och Kambodja (projektnummer 97004). Projektet har haft framgångar i Colombia för de arbetsrättsfall som de skickar till ILO. Fallen har ökad kvalité och urvalet av vilka fall som presenteras för ILO sker också mer noggrant. Delmål 3: De fackliga organisationerna använder Decent Work agendan i kampen för mänskliga rättigheter och minskad fattigdom. ILO:s Decent Work-agenda har fyra grundpelare: sysselsättning, social trygghet, social dialog och mänskliga rättigheter i arbetslivet. De fyra grundpelarna är nödvändiga beståndsdelar för att utrota världens fattigdom, skapa jämställdhet och hållbar utveckling. Flera projekt syftar till att utveckla de fackliga organisationernas arbete inom ramen för just Decent Work-agendan, både för att utveckla samarbeten, kampanjer och dialog med andra internationella eller nationella organisationer och som strategi för projekten. Bland annat har gemensamma plattformar för samordning och samarbete kring aktioner, tvister och arbetskonflikter skapats. Detta gäller både kvinnors rättigheter i arbetslivet, i kampanjer för att ratificera ILO:s konventioner och i rekryteringsarbetet. Osäkra anställningar har ökat i nästan alla länder, vilket hindrar fackligt engagemang bland arbetstagarna. Det gör det också svårare att teckna heltäckande kollektivavtal. Inom livsmedelsindustrin i Asien har IUF under 2013 drivit framgångsrika kampanjer för att kontraktsanställda ska få permanenta kontrakt i Indonesien (projektnummer 21170). Nästan tusen kvinnor har omfattats av en förhandling och under 2013 fick 231 arbetstagare fast anställning. I Västra Java fick dessutom 750 outsourcade arbetstagare fast anställning. 4 2.5 Arbetsrätt och mänskliga rättigheter i arbetslivet

Avvikelser Följande avvikelser kan rapporteras: Inom strategiområdet har det förekommit avvikelser inom projekt 50029, 50042 och 21145 som drivs av ITUC, beroende på den systemrevision som tidigare nämnts. Projektavtal tecknades sent. Endast en fjärdedel av det planerade anslaget betalades ut för 2013 och av detta har endast hälften använts. För projekt 50042 skrevs projektavtal under hösten 2013 och en fjärdedel av det budgeterade anslaget har betalats ut. Mindre avvikelser i form av anpassningar och justeringar av projektverksamheten har förekommit. Exempelvis kunde det globala facket UNI i projekt 40076 inte genomföra ett planerat forum inom finanssektorn i Colombia på grund av pågående fredsförhandlingar som direkt påverkade och involverade fackföreningarna. Arbetet ledde dock till större enighet kring sättet att arbeta inför framtida forum och en bredare konsensus mellan fackföreningarna, vissa företag och regeringen. 5 2.5 Arbetsrätt och mänskliga rättigheter i arbetslivet

Verksamhetsberättelse 2013 2.6 Ökad jämställdhet och minskad diskriminering Kvinnonätverk för både kvinnor och män Adwoa Sakyi är från Ghana och koordinator för kvinnoprojektet i Afrika. 2012 inbjöds hon som talare av FN:s kommission för kvinnors rättigheter. Det var stort och det var tack vare min position som koordinator i ett globalt fack som jag fick möjlighet att föra de kvinnliga lantarbetarnas talan i FN. Det globala facket IUF driver ett regionalt kvinnonätverk tillsammans med 58 fackförbund i 16 afrikanska länder. Projektet omfattar alla IUF:s branscher, det vill säga de medlemsförbund där livsmedelsarbetare, hotellanställda, restauranganställda, hushållsanställda, lantarbetare och anställda inom turistnäringen är medlemmar. Projektet syftar till att få fler kvinnor fackligt aktiva men det handlar också om att få fler kvinnor delaktiga i beslutsfattandet. Allt detta hänger ihop. Allt är länkat till det som vi kallar för anständigt arbete, säger Adwoa Sakyie, regional projektkoordinatör för IUF i Afrika. Nätverkets utbildningar har stärkt kvinnor att delta i såväl arbetsmiljöarbete som förhandlingsarbete. Dessutom har hittills totalt 4 000 män fått utbildning i jämställdhetsfrågor och många av dem har också organiserat sig fackligt. Stora utbildningssatsningar har också gjorts för att få stopp på sexuella trakasserier och våld mot kvinnor som tyvärr är vanligt förekommande. Tack vare projektet har över 25 000 kvinnor gått med i facket. Kvinnonätverket har också stärkt kapaciteten hos alla fack att ta upp jämställdhetsfrågor i kollektivavtalsförhandlingarna. Det syns tydligt i nya avtal, som exempelvis fastslår att kvinnor ska slippa bli avskedade på grund av graviditet eller jobba natt när de är gravida eller ammar och ha längre föräldraledighet än lagen föreskriver. 2.6 Ökad jämställdhet och minskad diskriminering

Projektet har också arbetat aktivt med att fler länder ska ratificera ILO-konventioner som berör moderskapsskydd och föräldraledighet men också ILO:s konvention 189 om hushållsarbete. En viktig lite oväntad effekt är också att IUF:s medlemsfack i de deltagande länderna via nätverket har börjat samarbeta kring andra frågor, som arbetsmiljö och hiv och aids. De ser sig mer som "IUF-fack" i landet och får bättre genomslag för just till exempel kampanjarbete och dialog med regeringen. Det vi lyckats med i vår region är att öka medlemsantalet i facket både vad det gäller män och kvinnor. Vi har också jobbat mycket med att stärka kvinnornas självförtroende. Den stora utmaningen som jag ser framöver är klimatförändringarna som slår hårt mot framför allt kvinnor, säger Adwoa Sakyi. 2 2.6 Ökad jämställdhet och minskad diskriminering

Introduktion Strategiområdet omfattar de projekt som uttryckligen fokuserar på jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet. Allt svenskt fackligt utvecklingssamarbete ska ha ett jämställdhetsperspektiv och grundar sig på två viktiga utgångspunkter: att jämställdhet är en fråga om demokrati, rättvisa och mänskliga rättigheter och att jämställdhet är en förutsättning för en rättvis och hållbar utveckling. Genom att göra arbetslivet mer jämställt bidrar fackföreningsrörelsen till samhällets utveckling genom förbättrad hälsa, högre utbildningsnivå, en bättre miljö och minskad fattigdom samt motverkar orättvisa maktstrukturer baserade på kön och orättvis fördelning av samhällets resurser. Fattigdomen slår hårdast mot kvinnor eftersom de arbetar i de mest utsatta sektorerna. Dessutom diskrimineras kvinnor, både i yrkeslivet och inom de fackliga organisationerna. Facken, som ofta är mansdominerade, är på många håll fortfarande relativt okunniga om hur ett jämställdhetsperspektiv kan förbättra arbetsvillkor för alla anställda. Strategiområdet syftar därför till att stärka jämställdhetsarbetet både på arbetsplatserna, exempelvis genom att avtala om lika lön för likvärdigt arbete, och inom fackliga organisationer. Det senare görs genom att öka kompetensen för att göra jämställdhetsanalyser och policys, eller genom arbete för en jämnare könsfördelning inom de fackliga strukturerna. En demokratisk facklig organisation ska dels kunna representera alla sina medlemmars intressen, dels vara representativ för sina medlemmar. Under 2013 har fyra projekt haft jämställdhet som huvudkategori, men alla projekt som stöds av LO-TCO Biståndsnämnd arbetar med jämställdhet och resultaten nedan är tagna från samtliga rapporter. Övergripande mål: Jämställda demokratiska fackliga organisationer där jämställdhet genomsyrar policys, strategier, kollektivavtalsförhandlingar, rekrytering och ledarskap, så att kvinnors mänskliga rättigheter i arbetslivet respekteras. Det övergripande målet uppnås genom tre delmål. Inom dessa områden har under 2013 bland annat följande framgångar rapporterats: Delmål 1: ILO:s konventioner om jämställdhet är i hög grad ratificerade, implementerade och tillämpas i länderna. Att ILO:s konventioner är ratificerade och tillämpas är ofta en grundförutsättning för att kunna uppnå förbättrade arbetsvillkor. De fackliga organisationerna har en viktig uppgift att påverka regeringar att ratificera och integrera konventionerna i den nationella lagstiftning, men också att bevaka att lagarna sedan respekteras. Under 2011 antog ILO:s arbetskonferens konvention 189, som ger hushållsanställda rätt till reglerade arbetsförhållanden och lön på landets miniminivå. Det är en stor framgång för facket, som ger miljontals hushållsarbetare, som mestadels är kvinnor, ett erkännande som arbetstagare. Under 2013 ratificerade åtta länder konventionen: Nicaragua, Bolivia, Paraguay, Ecuador, Guyana, Sydafrika, Italien och Tyskland. Därmed har nu totalt 13 länder ratificerat konventionen sedan den antogs och fem länder har dessutom integrerat konventionen i sin nationella lagstiftning. 3 2.6 Ökad jämställdhet och minskad diskriminering

Det globala facket IUF har sedan 2006 samordnat ett nätverk för hushållsarbetare, vilka mestadels är kvinnor. Nätverket har, genom bland annat påtryckningar och förhandlingar med ILO, starkt bidragit till att konvention 189 togs fram. I oktober 2013 gjordes nätverket om till att bli det första globala facket för hushållsarbetare, IDWF (International Domestic Workers Federation). Hushållsarbetare världen över är därmed globalt organiserade för att göra sin situation synlig för allmänheten och bekämpa sina ofta slavliknande arbetsvillkor. Under 2013 har dessutom Burkina Faso ratificerat konvention 183 om skydd vid havandeskap och Ecuador och Kazakstan ratificerat konvention 156 om arbetstagare med familjeansvar. Delmål 2: Tryggare och anständigare anställningsvillkor och löner för fler kvinnor. För att kvinnor ska få bättre arbetsvillkor måste de fackliga organisationerna ha kunskap om kvinnors situation. De måste dessutom känna till och använda olika nationella och internationella konventioner och policys. Under föregående projektperiod har facken arbetat metodiskt för att inkludera klausuler som förbättrar kvinnors arbetsvillkor i policys, strategier och kollektivavtalsförhandlingar. Arbetet har lett till fortsatt goda resultat under 2013. I det globala facket IUF:s Afrikaprojekt har kvinnor utbildats i kollektivavtalsförhandling, vilket exempelvis bidragit till att facket i Kenya och i Ghana lyckats förhandla fram längre föräldraledighet för arbetstagarna i sockerfabriker och på gummiplantager (projektnummer 10077). Inom ITF:s globala projekt har det peruanska facket för piloter för första gången förhandlat fram ett kollektivavtal med företaget LAN som innehåller bestämmelser om kvinnors rättigheter under graviditet och föräldraledighet (projektnummer 50049). Facket har inspirerats av det framgångsrika arbetet deras systerorganisationer i Argentina lyckats med. Under projektperioden har flera kvinnokommittéer etablerats, för att öka jämställdheten internt inom facken. Kommittéerna har ockå visat sig vara bra fora för kvinnor att diskutera kvinnofrågor och deltagande kvinnor vittnar om att de fått ökad kunskap om sina rättigheter, självförtroende och kompetens att ställa krav på sina organisationer och arbetsgivare. IUF:s regionala projekt syftar till att skapa ett regionalt kvinnonätverk i Latinamerika (projektnummer 40082). I slutet av 2013 hade fler kvinnor från de deltagande facken ledande positioner, både inom det nationella förbundet och vid internationella organisationer. Bland annat valdes en kvinna att representera IUF inom FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO. I Latinamerika har nu IUF:s medlemsorganisationer i fem länder särskilda kvinnokommittéer, vilket inneburit att facken ökat sin tillsyn och insikt över kvinnors situation i frågor som arbetsmiljö, människohandel och diskriminering. Facken samarbetar med andra organisationer från det civila samhället i dessa frågor. Inom IUF:s kvinnonätverk i Afrika har så kallande Speak out -dagar organiserats på arbetsplatserna, där kvinnor fick möjlighet att prata om känsliga ämnen, som sexuella trakasserier och våld mot kvinnor på arbetsplatsen (projektnummer 10077). Våld mot kvinnor har under 2013 varit en prioriterad fråga även för det globala transportfacket ITF, efter att flera medlemsorganisationer de senaste åren rapporterat om fysiskt, emotionellt och sexuellt våld mot medlemmar inom transportsektorn. ITF har tagit fram 4 2.6 Ökad jämställdhet och minskad diskriminering

en ny aktionsguide för våld mot kvinnor som lanserades i oktober 2013 och innehåller olika praktiska verktyg för medlemsfacken att använda i sitt arbete mot våld mot kvinnor. Delmål 3: Kvinnors deltagande, inflytande och påverkan har ökat i arbetslivet. Fackliga organisationer ska representera alla sina medlemmar, men traditionellt har representationen för män på beslutsfattande poster dominerat. Så är fortfarande fallet inom vissa projekt och en viktig utmaning för facken. I ITF:s regionala projekt i Centralasien (projektnummer 21135) dominerades kollektivavtalsförhandlingarna under 2013 av män och viktiga frågor för kvinnor togs inte upp. Det medförde att kvinnor som är transportarbetare ifrågasatte varför de ska vara med i facket och vilka förmåner det ger. Denna negativa trend blev ett uppvaknande för facket som nu bättre förstår vikten av att inkludera kvinnor och tillvarata alla medlemmars intressen i förhandlingsarbetet. Generellt har facken på senare år ökat sitt engagemang i jämställdhetsfrågor och kvinnor har i allt högre grad beslutande positioner. Utvecklingen är ett resultat av ett långsiktigt informations- och utbildningsarbete samt en integrerad projektstrategi. De flesta fackliga organisationer strävar efter att kvinnor ska ha 30-50 procent i de beslutande organen. Inom IFJ:s regionala Afrikaprojekt har fackföreningarna söder om Sahara genom genusmedvetenhet dramatiskt ökat antalet kvinnliga journalister som deltar i projektverksamheten (projektnummer 10082). Kvinnor ställer nu i högre utsträckning upp till val som fackliga förtroendevalda. I slutet av 2013 hade journalistfacken i Angola, Uganda, Zambia, Swaziland, Sydafrika, Lesotho och Kap Verde kvinnliga ordföranden, en stor framgång för jämställdhetsarbetet i regionen. Förbunden har under projektperioden dessutom fortsatt sitt arbete med att ta fram jämställdhetspolicys, som innebär en långsiktig förpliktelse att förbättra kvinnornas ställning inom organisationen. I SEKO:s Malawi-projekt har COWUMA under 2013 prioriterat jämställdhetsarbetet och tagit fram en genderpolicy, istället för att genomföra en planerad kampanj mot privatiseringar (projektnummer 10095). Avvikelser i strategiområdet Inga väsentliga avvikelser har rapporterats för projekten som ingår i strategiområdet under 2013. De mindre förändringar som har gjorts i projekten har genomförts i samråd med de svenska förbunden och LO-TCO Biståndsnämnd. 5 2.6 Ökad jämställdhet och minskad diskriminering