ETT JÄMSTÄLLT LÄN Strategi för jämställdhetsintegrering
EN RESA VI ALLA MÅSTE GÖRA TILLSAMMANS INTRO När vi talar om jämställdhet De nationella jämställdhetspolitiska målen Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utifrån detta arbetar regeringen efter fyra delmål: 1 En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 3 Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 2 4 Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Så har riksdagen formulerat det övergripande målet för jämställdhetspolitiken. I den här skriften vill Länsstyrelsen berätta om vårt arbete för jämställdhet. Utgångspunkt är Länsstyrelsens strategi för jämställdhetsintegrering. När vi talar om jämställdhet handlar det ofta om kvinnor och män, och i Sverige finns också två juridiska kön. Men det finns personer som inte identifierar sig som vare sig kvinna eller man. Förutsättningar och möjligheter skiljer sig också åt inom könen. Ändå påverkas alla människor av samhällets normer och värderingar kopplade till kategorierna kvinna och man. I ett arbete med att främja jämställdhet är det därför viktigt att utmana normer kring kön för att inte verka könskonserverande eller utestängande. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
PAPPALEDIG Paul Sundström Påhl Sundström, 32 år, är föräldraledig från sitt jobb som grafisk formgivare. Han tycker att det är en självklarhet att även pappor ska ta ut så mycket föräldraledighet som möjligt. I Uppsala län tar pappor i snitt ut knappt 30 procent av föräldraledigheten. Det skulle vara meningslöst för mig att skaffa barn om jag inte var hemma med dem. Det är viktigt att arbetsplatser fattar att även pappor försvinner när par skaffar barn. Det är ett privilegium att få ha föräldraledigt, och jag kommer att ta ut så mycket som jag kan, säger Påhl. Länsstyrelsen arbetar för ett jämställt föräldraskap där kvinnor och män har samma möjligheter att kombinera familjeliv och arbetsliv. TRIS RONJAPROJEKTET Sevana Bergström Sevana Bergström, 27 år, är grundare av Ronjaprojektet som erbjuder simskola, bollsporter och föreläsningar kring hälsa och kost till tjejer i åldrarna 13-20 år som bor i resurssvaga områden i Uppsala Många av tjejerna som är med i Ronjaprojektet får inte delta i idrottsföreningar eller vara med på skolidrotten på grund av föräldrarnas tradition, kultur eller religiösa övertygelser. Målet med Ronjaprojektet är att tjejerna ska få ett ökat självförtroende när de kommer ut i vuxenlivet. Därför är det väldigt viktigt med fysisk aktivitet, säger Sevana. Länsstyrelsen stödjer projekt som förebygger hedersrelaterat våld och förtryck.
VAD ÄR LÄNSSTYRELSENS UPPGIFT? HUR VI NÅR VÅRA GEMENSAMMA MÅL Länsstyrelsen ska verka för att de jämställdhetspolitiska målen ska få genomslag i länet. Det kan innebära att synliggöra ojämställdhet och att främja ett arbete för ökad jämställdhet. Till exempel tar Länsstyrelsen fram statistik över utvecklingen i länet och skapar arenor för samarbete och kunskapshöjning. På Länsstyrelsen finns en särskilt sakkunnig i jämställdhet som fungerar som ett stöd i det jämställdhetsfrämjande arbetet, både internt på myndigheten och tillsammans med andra aktörer som exempelvis länets kommuner. MÅL Med siktet inställt Följande mål har satts upp för Länsstyrelsens jämställdhetsarbete under perioden. Varför en strategi? Strategin är helt enkelt länsstyrelsens sätt att beskriva hur vi kan bidra till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Syftet med strategin är att utifrån situationen i länet anpassa, konkretisera och implementera de nationella jämställdhetspolitiska målen. Strategin ska också identifiera behov och utvecklingsområden, samt utveckla samverkan med centrala aktörer som exempelvis länets kommuner. På vilket sätt kan du använda dig av strategin? Förhoppningen är att strategin ska kunna användas som en gemensam utgångspunkt i det kommande arbetet. Länsstyrelsens arbete med att främja jämställdhet i länet har återupptagits under 2013 och det finns stora utmaningar. Vi ser därför strategin som början på en arbetsprocess, där själva framtagandet har fungerat som ett första steg för att identifiera viktiga samarbetspartners samt inventera behov och utvecklingsområden i länet. En förutsättning för att nå målen i strategin är att vi arbetar tillsammans i länet, ett samarbete mellan Länsstyrelsen och exempelvis länets kommuner, universiteten, Regionförbundet, Landstinget, myndigheter och frivilligorganisationer. Strategi för jämställdhetsintegrering Uppsala län ska vara känd bland länets centrala aktörer. Länsstyrelsen ska ha god kännedom om länet utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Länsstyrelsen ska stödja Regionförbundets arbete för jämställd tillväxt. Länsstyrelsen ska stödja ett arbete med jämställdhetsintegrering hos centrala aktörer i länet. Länsstyrelsen ska bidra till att långsiktiga och hållbara strukturer skapas för att motverka mäns våld mot kvinnor.
UPPSALA KOMMUN Maria Norberg Maria Norberg, 31 år, arbetar som processledare i Uppsala kommun och jobbar med jämställdhetsintegreringsfrågor inom socialtjänsten, som riktar sig till personer som är 21 år och uppåt. Jämställdhetsarbetet är konkret där Maria jobbar. Statistik analyseras och utifrån identifierade jämställdhetsproblem formuleras faktiska åtgärder. Jämställdhet handlar om mänskliga rättigheter. Socialtjänsten arbetar med myndighetsutövning vilket medför makt och inflytande över individens liv. Därför är det extra viktigt att vi fattar beslut utifrån individens faktiska behov och inte utifrån föreställningar och fördomar, säger Maria. Länsstyrelsen erbjuder mötesplatser för kommuner för att stärka det lokala arbetet. Länsstyrelsen sprider också framgångsfaktorer och lärande exempel. ULVAPROJEKTET Sheieb Eidenert Sheieb Eidenert, 30 år, kom till Sverige 2010 från Egypten och är idag fast anställd som maskinförare i Enköping tack vare Ulva Park-projektet som idag drivs som ett socialt företag. Ulva Park startade 2011 när man gick ut och sökte agronomutbildade med utländsk bakgrund. Målet med projektet är delvis att hitta nya ekologiska grödor som inte finns i Sverige och samtidigt få ner arbetslösheten bland personer med utländsk bakgrund. Ulva Park var en jättestor möjlighet för mig som har gett mig det jobb som jag har idag, säger Sheieb. Länsstyrelsen stödjer projekt och företag som utvecklar landsbygden, exempelvis genom att satsa på personer med utländsk bakgrund som är intresserade av att starta verksamhet på landsbygden.
DELMÅL 1: Makt och inflytande Det första jämställdhetspolitiska delmålet innebär att kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att delta i och påverka samhällets utveckling. Ett sätt att mäta detta på är att undersöka representationen inom politiskt beslutande organisationer. I Uppsala län var genomsnittet i kommunfullmäktige efter valet 2010, 44,7 procent kvinnor och 55,3 procent män. (Ref: regionfakta.com/uppsala-lan/) DELMÅL 3: Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Det tredje jämställdhetspolitiska delmålet innebär att kvinnor och män ska kunna kombinera arbetsliv och familjeliv utifrån lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Exempel på vad som kan mätas inom detta område är uttag av föräldrapenning och anhörigomsorg av äldre. I Uppsala län tog pappor ut 27,3 procent av föräldrapenningen år 2011. (Ref: regionfakta.com/uppsala-lan/) FYRA DELMÅL STATISTIK Nuläget i länet Mycket har tidigare gjorts i länet som inte kommer att kunna synliggöras här, men sammantaget visar statistiken ändå att mycket återstår att göra innan vi når målet att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. DELMÅL 2: Ekonomisk jämställdhet Det andra jämställdhetspolitiska delmålet handlar om hur ekonomiska resurser fördelas och exempelvis kan följande mätas; lönenivåer, arbetsmarknad, sjukersättning och föräldrapenning. Inom ramen för detta delmål inkluderas även arbete för jämställd tillväxt, exempelvis insatser för att skapa möjligheter för alla att driva företag på lika villkor. I Uppsala län tjänar män i snitt 72 700 kr mer än kvinnor per år, och uttryckt i procent tjänar kvinnor 74 procent av en manslön. Siffrorna är från år 2011. Sjukpenningtalen visar att kvinnor är sjukanmälda nästan dubbelt så många dagar som män varje år. I Uppsala län tog kvinnor ut 10,2 dagar år 2012 jämfört med männens 5,9 dagar. (Ref: regionfakta.com/uppsala-lan/) DELMÅL 4: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Det fjärde jämställdhetspolitiska delmålet är en vision om ett samhälle utan våld mot kvinnor. Begreppet mäns våld mot kvinnor förstås oftast som våld i heterosexuella relationer, men används även som ett paraplybegrepp vilket innefattar våld i hbtq-relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, sexuella övergrepp utanför en relation och köp av tjänster för sexuella ändamål. Enligt FN:s definition i deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor kan våld vara fysiskt, psykiskt och sexuellt. 2012 anmäldes totalt 199 våldtäkter i Uppsala län. Flertalet av dessa, 101 stycken, riktades mot kvinnor 18 år eller äldre. 3 riktades mot en man 18 år eller äldre. 24 riktades mot flickor 15-17 år, 1 våldtäkt i samma åldersgrupp riktades mot en pojke. 66 våldtäkter riktades mot flickor under 15 år samt 4 mot pojkar under 15 år. (Ref: regionfakta.com/uppsala-lan/)
? ETT JÄMSTÄLLT LÄN INSATSER Hur går vi till väga? Nedan följer exempel på insatser som Länsstyrelsen kommer att arbeta med. Eftersom vi ser strategin som ett levande dokument kan de dock komma att ändras efter att strategin har följts upp tillsammans med våra samarbetspartners i länet.
SPECIFIKA SATSNINGAR OCH INSATSER Insatser för att komma igång Ett nätverk, Samråd Jämställdhet i Uppsala län, ska utvecklas. Samrådet syftar till att stärka det lokala och regionala arbetet för jämställdhet genom att skapa en mötesplats för länets centrala aktörer. Kommunernas arbete med att främja jämställdhet ska kartläggas. Målet är att få en nulägesbeskrivning över kommunernas arbete samt att inventera behov och utvecklingsområden. Indikatorer för uppföljning av jämställdhetsarbetet ska tas fram. Uppföljning av arbetet har betydelse för att Länsstyrelsen ska kunna bedöma om insatserna har någon verkan. ORDLISTA Saker som verkligen betyder något JÄMSTÄLLDHET NORMER Insatser i det ordinarie arbetet Ojämlikhet ska synliggöras genom att Länsstyrelsen tar fram och analyserar statistik. Statistik är ett stöd i arbetet genom att vi kan få syn på brister som sedan kan åtgärdas. Länsstyrelsen ska sprida olika aktörers framgångsfaktorer och goda exempel inom ramen för arbete med jämställdhetsintegrering i länet. På detta sätt kan vi uppmuntra och sprida gott arbete. Länsstyrelsen ska erbjuda mötesplatser för centrala aktörer som arbetar med personer utsatta för våld i nära relationer. Ökad samordning kan stärka det lokala arbetet. Länsstyrelsen ska erbjuda en mötesplats för centrala aktörer som arbetar med att motverka människohandel för sexuella ändamål. Ökad samordning kan stärka det lokala arbetet. Länsstyrelsen ska identifiera utvecklingsområden inom ramen för arbetet med att motverka mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Tillsammans med länets aktörer kan arbetet sedan drivas framåt. Insatser inom särskilda utvecklingsområden I samarbete med Regionförbundet Uppsala län ska Länsstyrelsen arbeta för att bredda rekrytering till utbildning och arbetsmarknad. För att säkerställa framtida kompetensförsörjning behöver den könssegregerade arbetsmarknaden luckras upp. I samarbete med Regionförbundet Uppsala län ska en mötesplats erbjudas för lärande och erfarenhetsutbyte inom ramen för jämställd tillväxt. Mötesplatser för kvinno- och mansdominerade branscher och mellan företag i olika delar av länet behövs för att kreativiteten ska kunna öka i länets näringsliv. Länsstyrelsen ska erbjuda kunskapsoch metodstöd till länets kommuner, landstinget, frivilligorganisationer och andra relevanta aktörer som arbetar med våld i nära relationer. Syftet är att kvalitetsutveckla arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld och våldsutövare. Att alla människor oavsett kön har samma makt att forma samhället och sina egna liv. JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING En metod för att införliva ett jämställdhetsperspektiv i allt beslutsfattande och i den ordinarie verksamheten. MAKT I de jämställdhetspolitiska målen talar man både om ekonomisk makt, politisk makt och makt att forma sitt eget liv. KÖN Förutom det biologiska könet används socialt kön eller genus för att visa att det vi tänker på som manligt och kvinnligt är skapat i ett socialt sammanhang. Inte minst visas detta av att vår föreställning om könen ändras över tid. På 1700-talet ansågs det till exempel maskulint att gråta, medan vi idag snarare kopplar känslosamhet till kvinnlighet. Normer är gemensamma regler och förväntningar på människor i en social gemenskap. En norm är ofta underförstådd och outtalad, men kan ändå vara svår att bryta mot eftersom omgivningen kan reagera med kritik, skepsis eller t.o.m. våld. KÖNSIDENTITET Det kön som en person identifierar sig med, det vill säga det kön personen upplever sig vara. En del som är födda som kvinnor identifierar sig också som kvinnor, medan andra identifierar sig som män eller inte ser sig själva som hemmahörande i någon av kategorierna. KÖNSUTTRYCK De olika sätt som en person markerar tillhörigheten till sitt kön. Exempelvis kan det handla om kläder, kroppsspråk och smink.
KONTAKTA OSS Lina Ploug särskilt sakkunnig i jämställdhet T: 010-22 33 401 E: lina.ploug@lansstyrelsen.se webbplatser www.lansstyrelsen.se/uppsala www.jämställdalän.se www.jämställ.nu