Vilket resultat på sjukfrånvaron kan man uppnå med Effektiv Rehabilitering?

Vilket resultat på sjukfrånvaron kan man uppnå med Effektiv Rehabilitering? Författare: Pia Muhonen Previa AB, Örebro Handledare: Thomas Overmeer Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 40 poäng, 2006-2008, Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro

Förord Föreliggande arbete har utförts som projektarbete i Företagssköterskeutbildningen 40 poäng, 2006-2008 vid Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken. Handledare: Thomas Overmeer, ergonom/sjukgymnast, doktorand vid Arbets- och miljömedicinska kliniken Örebro Universitetssjukhus. Undertecknad står ensam som ansvarig för innehållet i rapporten. Pia Muhonen Företagssköterska Previa Fredsgatan 2 703 62 Örebro 019-15 87 61 pia.muhonen@previa.se

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning.1 2. Bakgrund 2 3. Syfte...4 4. Studiegrupp....4 5. Metod.4 6. Resultat..5 7. Diskussion..6 8. Referenslista...7 Bilagor 8

Sammanfattning Lantmännen Unibake Sweden AB i Örebro är ett företag med 275 anställda, varav ca 235 arbetar i produktionen eller med underhåll, städ och logistik. Bageriet i Örebro är ett av Europas största specialbagerier för tillverkning av korv- och hamburgerbröd. Då sjukfrånvaron är en stor kostnad för många företag, så även för Lantmännen Unibake, tog företaget tillsammans med Previa beslutet att arbeta systematiskt med sjukfrånvaron. November 2003 presenterade Previa arbetssättet Effektiv Rehabilitering för Lantmännen Unibake. Effektiv Rehabilitering innebär att man arbetar systematiskt med både de långtidssjukskrivna och de med upprepad korttidssjukfrånvaro. Under tiden januari 2004 december 2005 bedrevs projekt Effektiv rehabilitering, som syftar till att hos en anställd tidigt upptäcka och åtgärda faktorer som kan medföra långvarig nedsättning av arbetsförmågan och samtidigt arbeta med de långtidssjukskrivna. Innan projekttidens start, december 2003 låg den totala sjukfrånvaron på 9,3%, korttidsfrånvaro 6,4% och långtidsfrånvaro 3,16%. December 2005 hade man en total sjukfrånvaro på 5,11 %, korttidsfrånvaro 4,89 % och långtidsfrånvaro 0,22 %. Vi fortsatte dock att arbeta med denna arbetsmodell efter projekttidens slut och den totala sjukfrånvaron 2006 låg på ackumulerat 5,12 %. Korttidssjukfrånvaron 3,81 och långtidssjukfrånvaron 1,31 %. För att kunna förhindra upprepade korttidssjukskrivningar som i sin tur kan leda till långtidssjukskrivningar är det viktigt att Effektiv Rehabilitering bedrivs i ett högt tempo även mellan de olika momenten. Det är även viktigt att de personer som arbetar med detta är engagerade och har tid utsatt för arbetet för att man ska nå bra resultat. Detta arbetssätt visade sig ha god effekt både på de långtidssjukskrivna och de med korttidssjukfrånvaro. Att man arbetade effektivt framförallt med de som hade korttidssjukfrånvaro ledde till att antalet nya fall med långtidssjukskrivna minskade kraftigt. Den stora utmaningen är dock inte att sänka sjukfrånvaron ytterligare utan snarare att bibehålla den. 1

Bakgrund Det finns många genomförda studier som visar att arbetstillfredsställelse och psykosociala aspekter har samband med nack- och ryggbesvär. Dock finns det inga identifierade biologiska mekanismer som kan förklara hur psykosociala faktorer kan orsaka nack- och ryggvärk. Man bör därav uppfatta sambandet som psykosociala påverkande faktorer istället för orsaksfaktorer. I SBU:s rapport finns ett flertal studier som visar att det finns ett klart samband mellan låg arbetstillfredsställelse, dåliga relationer inom arbetslaget och ökad rapportering av nack- och ryggbesvär. (1) I ett examensarbete som skrevs 2006 togs sambandet upp mellan arbetsmotivation och kostnaderna för sjukskrivning. (2) Arbetstagarna saknar ofta en helhetssyn inom företaget, man är inte insatta i vad det kan föra med sig för hela företaget om problem uppstår på en enhet. Arbetstagarna bör få en bättre information om organisationen för att få denna helhetssyn och för att få en bättre Vi-känsla, vilket i sin tur för med sig att man tar ett större ansvar för sin del i processen. En annan viktig del man bör arbeta med är att få ett bra samarbete över hela produktionen vilket ökar trivseln för alla. Detta tyder på att sjukfrånvaron är en komplex problematik som oftast har multipla orsaksfaktorer 2003 låg sjukfrånvaron bland arbetare i Sverige på 9,1 % enligt statistik från Svenskt Näringsliv (3). Den totala sjukfrånvaron inklusive tjänstemän låg på 6,1%. 2006 hade sjukfrånvaron sjunkit bland arbetarna till 7,4 % och totalt till 5,0 %. Under de år som vi följde sjukfrånvaron på Lantmännen Unibake genomfördes vissa förändringar i regelsystemet som till viss del kan förklara den sänkta sjukfrånvaron i samhället. (4) Juli 2003. Ersättningsnivån 80 % reduceras med faktor 0,97 till 77,6 %. Sjuklön från arbetsgivare till anställda förlängs till sjukperiodens 21 första dagar. 2005. Sjuklön från arbetsgivare till anställda förkortas till sjukperiodens 14 första dagar. Ersättningsnivån höjs till 80%. Juli 2006. Maximal sjukpenning kr/dag höjs genom att taket för sjukpenninggrundande inkomst höjs från 7,5 till 10 prisbasbelopp. Från 2003 ersattes förtidspension och sjukbidrag med sjuk- och aktivitetsersättning. Aktivitetsersättning ges till ungdomar i åldern 19 29 år och är alltid tidsbegränsad. Sjukersättning beviljas personer 30 år och äldre och kan vara permanent eller tidsbegränsad. (5) Lantmännen Unibake Sweden AB i Örebro är ett av Europas största specialbagerier för tillverkning av korv- och hamburgerbröd. Arbetet på företaget innehåller mycket ensidiga, repetitiva rörelser, trots att företaget genomfört stora förändringar sedan tidigare för att minska risken för förslitningsskador. Man har genomfört rotationsschema vilket innebär att man inte står längre än 20-30 minuter vid en arbetsplats för att sedan ha paus nästan lika länge, innan man går vidare till nästa arbetsplats. 2

Sjukgymnast från Previa finns på plats 3 timmar/månaden då han har möjlighet att se över arbetsplatserna och tala med de anställda. Då både sjukgymnast och företagssköterska finns ute på företaget regelbundet, kan även de personer som visar tidiga signaler på ohälsa fångas upp. 2002 var den totala sjukfrånvaron 10,2 % på företaget, trots arbete i en särskild rehabiliteringsgrupp där företaget, de fackliga organisationerna och företagshälsovården deltog. I denna grupp arbetade man främst med de långtidssjukskrivna (60 dagar eller mer), men där fanns även några personer med upprepad korttidsfrånvaro. Den långa sjukfrånvaron utgjorde ca 6% och var som högst oktober 2002 då den nådde 6,8 %. Vid detta tillfälle ingick det 35 personer, varav flertalet hade långtidsfrånvaro, i rehabiliteringsgruppen. Företagsledningen ville i detta skede öka aktiviteten i rehabiliteringsarbetet med Previa och Försäkringskassan för att minska antalet långtidssjukskrivna och även minska antalet med korttidssjukfrånvaro. På Previa gjorde man en individuell bedömning av de långtidssjukas rehabiliteringspotential. I varje enskilt fall gjordes en bedömning av möjligheterna till återgång i arbete inom företaget i första hand. Om en återgång inte bedömdes vara möjlig togs initiativ till ett rehabiliteringsmöte, där Försäkringskassan deltog. Där beslutades vilka åtgärder som behövde vidtas. Det kunde handla om en kartläggning av intresse och kompetens, arbetsprövning hos annan arbetsgivare etc. Kostnaderna för dessa insatser delades mellan företaget och Försäkringskassan. För att kunna förhindra risken för långtidssjukskrivning är det viktigt att i tid fånga upp de personer som har upprepad korttidsfrånvaro eller tidiga tecken på ohälsa. Medan arbetet med de långtidssjukskrivna pågick bedrevs under tiden 2004-2005 projekt Tidig rehabilitering. Detta är en arbetsmodell som syftar till att tidigt identifiera faktorer som kan medföra nedsättning av arbetsförmågan och därmed få underlag för förebyggande insatser. Åtgärderna kan vara individinriktade eller gälla förhållanden i arbetsmiljön. Kombinationen av att arbeta med de långtidssjukskrivna och de med upprepad korttidsfrånvaro och/eller tidiga signaler på ohälsa, bildar underlag för arbetsmodellen Effektiv Rehabilitering. Efter att projekttiden för Effektiv rehabilitering avslutades 051231, fortsatte vi dock att arbeta med arbetsmodellen och följde sjukfrånvarotalen t.o.m. 061231. Under projekttiden 20040101-20051231 var det totalt 67 personer som gick in i Effektiv rehabilitering -projektet, (se bilaga). Vissa personer kom bara för ett bedömningssamtal för att sedan avskrivas, medan andra gick vidare i rehabiliteringprocessen till t.ex. sjukgymnast eller läkare. Syfte Syftet med denna studie var att se om man kan minska den totala sjukfrånvaron på Lantmännen Unibake Sweden AB med hjälp av Previas arbetsmodell Effektiv Rehabilitering. Studiegrupp Lantmännen Unibake Sweden AB i Örebro har idag ca 275 anställda, 45 % av dessa kvinnor och 3

55 % män. Över hälften av de anställda är under 50 år. Ca 235 personer arbetar i produktionen eller med städ, logistik och underhåll. Övriga anställda är tjänstemän. De anställda i bageriet är fördelade på 4 team, varav 2 team arbetar 2-skift, förmiddag och eftermiddag, 1 team arbetar ständig natt och 1 team uteslutande helgskift. Varje team har ca 50 anställda som i sin tur är uppdelade på tre olika linjer. Linje 1-3 producerar enbart korvbröd, Linje 4 producerar både korv- och hamburgerbröd och Linje 6 producerar enbart hamburgerbröd. Metod Innan projektet Effektiv Rehabilitering startades fick teamledarna utbildning i arbetssättet och även vad det finns för tidiga signaler på ohälsa. Det var även viktigt att informera den övriga personalen i det nya arbetssättet, vilket respektive teamledare gjorde. Rehabiliteringsamordnaren (företagssköterskan) från Previa träffar respektive teamledare från städ, underhåll, logistik och de fyra produktionsteamen var tredje vecka. Man går gemensamt igenom de nya sjukfrånvarotillfällen som uppkommit på respektive enhet sedan senaste mötet. Personer med en sjukfrånvarobild på minst 5-6 tillfällen under ett år eller minst 3 tillfällen under 6 månader tas upp i Effektiv Rehabilitering. Det är även viktigt att teamledarna träffar personalen regelbundet och på så vis kan uppmärksamma tidiga signaler på ohälsa. Om man gemensamt kommer fram till att ett ärende bör följas upp, bokas ett bedömningssamtal in för vederbörande till rehabiliteringsamordnaren på Previa. All personal får information innan de kommer till bedömningssamtalet om att det som diskuteras med rehabiliteringsamordnaren går under sekretess. I bedömningssamtalet tas det upp frågor kring trivseln på arbetet, medicinska besvär, sociala livet, fritidsintressen m.m. Man gör gemensamt upp en handlingsplan utefter vad som kommer fram i samtalen. Det är viktigt att den anställde själv är väl insatt och engagerad i sin egen rehabilitering för att man ska kunna uppnå bra resultat. Handlingsplanen kan leda till att man involverar andra yrkeskategorier inom Previa, t.ex. sjukgymnast eller beteendevetare. Läkaren är alltid insatt i alla ärenden då rehabiliteringsamordnaren diskuterar respektive ärenden med henne/honom. De åtgärder som föreslås utefter ett bedömningssamtal ska alltid sanktioneras av teamledaren på företaget. Rehabiliteringsamordnaren och den anställde kommer gemensamt överens om vad som kan återkopplas till arbetsgivaren. Varje ärende följs upp regelbundet av rehabiliteringsamordnaren, minst var tredje vecka, för att se effekten av de åtgärder som är genomförda och om man ev. behöver sätta in andra resurser. Statistik på den årliga ackumulerade sjukfrånvaron på Lantmännen Unibake har tillhandahållits från företaget. Beträffande de 67 personer som ingick i Effektiv Rehabilitering under projekttiden 2004-2005 har jag fört statistik på utförda åtgärder, ålder, kön, diagnosområden. Se bilagor 1-5. 4

Resultat Den totala ackumulerade sjukfrånvaron minskade från 9,22 % 2003 till 5,12 % 2006. Korttidsfrånvaron (<60 dagar) minskade från 4,93 % 2003 till 3,81 % 2006 och långtidsfrånvaron (> 60 dagar) minskade från 4,29 % 2003 till 1,31 % 2006. 10% 8% 6% 4% 2% Dag 0-59 Dag 60< Totalt 0% 2003 2004 2005 2006 Dag 0-59 4,93 4,98 4,48 3,81 Dag 60< 4,29 1,72 1,46 1,31 Totalt 9,22 6,7 5,93 5,12 5

Diskussion Syftet med projektet Effektiv Rehabilitering på Lantmännen Unibake var att se om man genom systematiskt och effektivt arbete kunde sänka sjukfrånvarotalen på företaget. Vi såg att den totala sjukfrånvaron på Lantmännen Unibake minskade under 2003 till 2006 med 44 %. Ute i övriga samhället minskade sjukfrånvaron med 18 %, vilket är en betydligt mindre minskning än hos Lantmännen Unibake (4). Detta tyder troligen på att det systematiska och effektiva arbetet som genomfördes på Lantmännen Unibake hade god effekt på sjukfrånvaron. Då Lantmännen Unibake var det första företag där vi arbetade i projektform med Effektiv Rehabilitering finns det inga liknande studier som vi kan jämföra resultaten med. Tyvärr hade vi heller inte någon kontrollgrupp vilket påverkar våra möjligheter att tolka resultaten på ett önskvärt sätt. Därför vore det av intresse att genomföra liknande studier på andra företag och med kontrollgrupper. En fördel för vår del var dock att Lantmännen Unibake är ett stort företag och vi därmed hade en relativt stor studiegrupp vilket stärker validiteten. En intressant iakttagelse på Lantmännen Unibake var att bland männen var det främst de yngre (< 29 år) som hade besvär från rörelseorganen. Hos kvinnorna var det åldersgruppen 40-49 år som hade mest besvär från rörelseorganen (se bilaga 3). En fundering kring detta är om gruppen unga män har en lägre arbetstillfredsställelse vilket kan orsaka de ergonomiska symtomen (1). I en avhandling från 2000 diskuterades vikten av att arbeta gemensamt och systematiskt med arbetsgivare, Företagshälsovård och Försäkringskassa för att minska antalet sjukdagar för de långtidssjukskrivna (6). Jag anser dock att detta även gäller de personer med upprepad korttidsfrånvaro. Vi såg på Lantmännen Unibake att då vi gemensamt lyckades arbeta effektivt och systematiskt med korttidsfrånvaron minskade antalet nya fall med långtidssjuka kraftigt. Även antalet med korttidssjukfrånvaro minskade, dock ej lika snabbt. Under de tre år som vi har arbetat med Effektiv Rehabilitering på Lantmännen Unibake har vi lärt oss mycket. Det är ett arbete som inte sköter sig själv utan kräver engagemang från alla parter, Företaget, Företagshälsovården och Individen själv. Den stora utmaningen på Lantmännen Unibake är nu att bibehålla sjukfrånvaron på en låg nivå. 6

Referens 1 www.sbu.se Ont i ryggen, ont i nacken. En evidensbaserad kunsskapssammanfattning. Vol 1 och 2. SBU. Stockholm. 2000. 2 Sambandet mellan kostnader för Sjukfrånvaro och motivation. Institutet för ekonomi. Högskolan i Gävle. 2006. von Wachenfeldt T. 3 Svenskt Näringsliv, Tidsanvändningsstatistiken. www.ekonomifakta.se 4 www.fk.se statistik-sjuktal 5 www.socialstyrelsen.se 6 Co-operation among rehabilitation actors for returning to working life Jenny Kärrholm Institutionen för Folkhälsovetenskap Karolinska institutet 2007. Andra relevanta referenser Systematiskt arbetsmiljöarbete mot stress Arbetsmiljöverket.2002. Hälsa och Miljö- en lärobok i arbets- och miljömedicin, Christer Edling, Gunnar Nordberg och Monika Nordberg. 2000. 7

Bilaga 1 75 70 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 67 Åtgärder på Previa för personer i Effektivrehabilitering 2004-2005 n=67 63 40 27 8 41 Inventering Rehabsamordnare Läkare Sjukgymnast Beteendevetare Avslutade Totalt Kvinnor Män Bilaga 2 50 Diagnoser bland ärenden i "Effektiv-rehabilitering" 2004-2005 n= 67 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Rörelseorganen Psykosocialt Hud/Allergi Övrigt Totalt Män Kvinnor 8

Bilaga 3 Rörelseorganen 14 12 10 8 6 4 2 0 < 29 30-39 40-49 50-59 >60 Kvinna Man 9

Bilaga 4 Diagnosområden åldersfördelat 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 < 29 30-39 40-49 50-59 >60 Rörelseorganen 61 Psykosocialt Hud/Allergi % 16 % 8 % Övrigt 15% 10

Bilaga 5 Könsfördelning Upptagna Effektiv Rehabilitering 2004-2005 n=67 30 37 Kvinnor Män 11