Var sjunde invånare i Sverige är född utomlands År 2008 levde nära 1,3 miljon utrikesfödda personer i Sverige (14 % av befolkningen). De kom från nära 200 länder. Över hälften av alla tillhör 8 invandrargrupper: födda i Finland, forna Jugoslavien, Irak, Polen, Iran, Tyskland, Danmark och Norge.
Det finns stora skillnader i anknytningsgrad till arbetsmarknaden mellan personer som är födda i Sverige och olika grupper av invandrare. Skillnaderna har dock minskat under 2000-talet.
Andel i kärnarbetskraften* 1992 2006 Personer 20 64 år med olika födelseregioner Procent Födda i: 70 Sverige 60 50 40 Västeuropa* och övriga Norden Nordöstra Europa 30 20 10 0 1992 94 96 98 00 02 04 2006 Källa: LISA, Statistiska centralbyrån Sydöstra Europa Mellanöstern och Nordafrika I kärnarbetskraften: med arbetsinkomst på minst 3,5 prisbasbelopp/år *inkl. USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland
Ju längre en invandrargrupp har funnits i Sverige, desto högre är graden av egenförsörjning. De skillnader som finns mellan olika invandrargrupper har oftast att göra med hur stor andel som är nyanlända och inte med kulturella skillnader.
Andel unga invandrare i kärnarbetskraften ett antal år efter ankomsten till Sverige 22 30 år gamla år 1. Procent 80 70 60 50 1996 40 2001 Invandrat Nyanlända 30 1990/1991 1992 1994/1995 20 1999/2000 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Antal år I kärnarbetskraften: med arbetsinkomst på minst 3,5 prisbasbelopp/år Källa: LISA, Statistiska centralbyrån
Utrikes- och inrikesfödda bland långvarigt fattiga 1994 och 2003 1994 Utrikesfödda 31% 2003 Utrikesfödda 40% Inrikesfödda Källa: LISA, Statistiska centralbyrån. Inrikesfödda Långvarig fattigdom varar 5 år eller längre Personer 16 år och äldre i egna hushåll
Boendesegregation Danuta Biterman, Socialstyrelsen Björn Gustafsson, Institution för socialt arbete, Göteborgs universitet Torun Österberg, Institution för socialt arbete, Göteborgs universitet
Boendesegregation Olika befolkningsgrupper har olika boendemönster eller är ojämnt fördelade över staden
Både integration och segregation anger förhållandet mellan helhet och dess delar INTEGRATION delarna i samklang med helheten sammanhållning det som förenar likheter närhet samförstånd SEGREGRATION delarna avskilda från helheten fragmentering det som skiljer olikheter avstånd konflikt
Boendesegregationstyper Den socioekonomiska segregationen efter utbildning, inkomst, yrke eller socialgrupp Den etniska segregationen efter ursprungsland, nationalitet (medborgarskap) språk, religion, hudfärg, o s v Den demografiska segregationen efter ålder, kön eller hushållstyp
Synliga invandrare Personer födda i sydöstra Europa och utanför Europa exklusive USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland
Segregationsgrad Segregationsgraden får man när man jämför befolkningssammansättning i delar av staden med befolkningssammansättningen i hela stadsregionen. Staden är integrerad om befolkningssammansättning i alla delområden är ungefär samma. Staden är segregerad om befolkningssammansättning skiljer sig mellan olika delområden.
Segregation och geografi Valet av delområdesnivå är central vid studier av boendesegregation.
Segregationens arena är ett givet geografiskt område - staden. Segregationsgrad blir låg om staden delas i få, stora delområden Segregationsgrad blir högre om staden delas i fler, mindre delområden
Boendesegregation - en urban företeelse Att studera boendesegregation i storstad är att utforska vissa förutsättningar för det sociala samspelet mellan stadsinvånare. Därför bör ett delområde motsvara ett grannskap - en naturlig social arena för de mellanmänskliga interaktionerna. Ett grannskap är en stadsdel i stenstaden eller ett bostadsområde längre bort från stadskärnan.
Grannskap Ett bebyggelseområde kan definieras som ett grannskap när det: bestäms av "naturliga gränser" (större gator eller motorvägar, grönområden, o dyl.), motsvarar en stadsdel eller ett bostadsområde, har tillräckligt många invånare för att utgöra ett naturligt underlag för en viss offentlig och privat basservice, därför kan av invånarna betraktas som "identifikationsområde".
Befolkningen i olika grannskap bör vara i samma storleksordning. Grannskapsbefolkningen är oftast mellan fyra och tio tusen invånare. Det finns dock några grannskap som av tekniska skäl kan ha ett större, respektive mindre, antal invånare. Grannskap bör vara jämförbara över tiden vilket är en grundläggande förutsättning för att genomföra longitudinella studier.
Antal grannskap i Storstadsområden 2006 Region Alla grannskap Urbana grannskap med befolkning > 500 invånare Stor-Stockholm 337 276 Stor-Göteborg 205 140 Stor-Malmö 154 97 Totalt 696 513
Koncentration av utrikesfödda till storstadsregionerna och större städer* 2007 Procent 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Större städer Totalbefolkning Utrikesfödda Källa: RTB, LISA och Geografidatabasen, Statistiska centralbyrån. *Borås, Eskilstuna, Gävle, Halmstad, Helsingborg, Jönköping, Karlstad, Linköping, Norrköping, Sundsvall, Umeå, Uppsala, Västerås, Växjö, Örebro.
Den etniska boendesegregationen i de tre storstadsregionerna har stabiliserats efter att ha ökat under hela 1990-talet. Segregationsindex 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00 1990 92 94 96 98 00 02 04 2006 Stor-Malmö Stor-Göteborg Stor-Stockholm Källa: RTB, LISA och Geografidatabasen, Statistiska centralbyrån. Befolkning 16 år och äldre
Den ekonomiska segregationen uppvisar en långsamt ökande trend över tid Segregationsindex 0,10 0,09 0,08 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 0,00 1990 92 94 96 98 00 02 04 2006 Stor-Malmö Stor-Göteborg Stor-Stockholm Källa: RTB, LISA och Geografidatabasen, Statistiska centralbyrån. Män 25 64 år
Stabilare grannskap Både etniskt integrerade grannskap och grannskap som i olika grad präglas av synliga invandrargrupper blev mer stabila befolkningsmässigt under perioden 2000 2007, jämfört med perioden 1990 1997. Speciellt gäller detta grannskap med stora eller mycket stora koncentrationer av synliga invandrargrupper, vilka har gått från en låg till en medelhög befolkningsstabilitet.
Stabilare grannskap vad kan det innebära? förbättrade förutsättningar för invånarna att skapa och upprätthålla områdesbaserade sociala nätverk, vilka i sin tur kan underlätta deras vardag; ökad känsla av utanförskap hos invånarna om de bor kvar därför att de inte har andra val.
Invånare i de mycket resurssvaga grannskap Ekonomiskt integrerade /eftersatta 25% Resurssvaga 15% Mycket resurssvaga 8% Ickesynliga invandrare 9% Födda i Sverige, övriga 21% Resursstarka 52% Antal invånare i urbana grannskap i de tre storstadsregionerna sammanlagt: 3 124 713 personer Källa: RTB, LISA och Geografidatabasen, Statistiska centralbyrån. Synliga invandrare 46% Födda i Sverige, båda föräldrarna födda utomlands 24%
Andel självförsörjande* i olika typer av urbana grannskap 1990, 1997 och 2006 Befolkning 20 64 år i de tre storstadsregionerna sammanlagt Procent 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Dominerade av svenskar Etn. integrerade/ inslag synl. inv. Dominerade av synl. inv. 1990 1997 2006 Mest dominerade av synl. inv. Etnisk dynamisk typ av grannskap Självförsörjande: personer med en arbetsinkomst på minst 3,5 basbelopp Källa: RTB, LISA och Geografidatabasen, Statistiska centralbyrån.
Det finns en tydlig koppling mellan etnisk och ekonomisk segregation i storstadsregionerna: ju större representation av synliga invandrargrupper i ett grannskap, desto större koncentration av de ekonomiskt resurssvaga.
En koppling mellan en etnisk och en ekonomisk segregation betyder också att det finns grannskap där nästan alla invånare är antingen Sverigefödda eller icke-synliga invandrare. I dessa grannskap är det sällsynt med fattiga, arbetslösa och ekonomiskt biståndstagare samt människor med annorlunda utseende eller klädsel.
Boendesegregationens konsekvenser för ungdomars framtida levnadsförhållanden Lars Brännström 1,2 Eva Sellström 3 Göran Arnoldsson 4 1 Socialstyrelsen 2 Institutet för social forskning, Stockholms universitet 3 Institutionen för hälsovetenskap, Mittuniversitetet 4 Statistiska institutionen, Umeå universitet
Bakgrund Ökad segregation => intresse för dess konsekvenser för individers utveckling Grannskapsfantomen Behov av kompensatoriska åtgärder riktade till speciella grannskap? Annan balans mellan områdesbaserade interventioner (t.ex. Storstadssatsningen) och bredare former av individbaserade interventioner ( klassisk socialtjänst)? Men! Resultat från tidigare svensk forskning ger inget entydigt svar på om neighbourhood matters => ny studie med möjlighet att hantera problemet med selektion på ett mer lämpligt sätt
Varför grannskapet har betydelse Tre huvudtyper av påverkan/effekter Inflytande från institutionella förhållanden (t.ex. kvaliteten på och omfattningen av den offentliga och privata servicen i form av skolor, socialtjänst, hälsovård, rekreationsmöjligheter) och stigmatisering Den lokala möjlighetsstrukturen i form av tillgång till lägenheter, utbildning, sysselsättning och hälsovård Socialt samspel Stor metodologisk utmaning att mäta grannskapseffekter!!
Data och design Longitudinella registerdata ( flygfoto ) Ungdomar födda 1977-1979 och som bodde i något av storstadsområdena (Stockholm, Göteborg, Malmö) Åtminstone tre år i samma grannskap 1990-1994, 13-15 år 12-årig uppföljningstid (16-27 år) Fyra utfallsområden: psykisk ohälsa brottslighet arbetsmarknadsdeltagande försörjningssvårigheter utbildningsnivå N=80092
Grannskapstyper Grannskapets (nya) kombinerade dynamiska typ 1990 1994 Alla födda 1977 1979 Antal grannskap Antal Procent Antal Procent 0 Resursstarka/dominerade av Sverigefödda 51 153 63,9 338 56,5 1 Integrade-eftersatta/dominerade av Sverigefödda 8 966 11,2 113 18,9 2 Integrade-eftersatta/ stort inslag av synliga 6 418 8,0 40 6,7 invandrargrupper 3 Resurssvaga/ dominerade av Sverigefödda 2 783 3,5 37 6,2 4 Resurssvaga/ dominerade av synliga 7 981 10,0 57 9.5 invandrargrupper 5 M. resurssvaga/ mest dominerade av synliga 2 791 3,5 13 2,2 invandrargrupper Totalt 80 092 100 598 100
Förväntade resultat Med utgångspunkt i teorier om påverkan av kollektiv socialisation och påverkan av den sociala sammansättningen i individers nätverk är det rimligt att anta att den sociala sammansättningen i grannskapet påverkar människors normer, möjligheter och förväntningar Större koncentrationer av resurssvaga och/eller synliga invandrare i grannskapet under uppväxttiden borde därmed påverka de framtida utfallsområdena på ett negativt sätt, även sedan hänsyn tagits till selektion och andra bakomliggande faktorer Men! Grannskapstyp som initierande och/eller upprätthållande riskfaktor för framtida utfall?
Har grannskapet betydelse? Påtagliga (negativa) effekter innan kontroll för selektion Förekomst: ojusterade OR 1,08-5,47 Mängd/varaktighet: ojusterade IRR 1,13-1,83 Efter kontroll för selektion och andra bakomliggande faktorer kvarstår vissa effekter av grannskap när det gäller förekomst (ffa ekonomiskt bistånd) Justerade OR 1,04-1,34 Svårare att påvisa effekter på mängden/varaktigheten Justerade IRR 1,00-1,12 Tydliga tecken på att grannskapseffekten på utbildningsnivå egentligen har att göra med egenskaper relaterade till skolmiljön Alla effekter är dock överlag mycket små med liten praktisk relevans
Slutsatser Resultaten tyder på att det är olika processer som genererar förekomst respektive mängd där koncentrationen av resurssvaga och/eller synliga invandrare förefaller vara en initierande riskfaktor Grannskapstyp under uppväxttiden verkar inte vara någon upprätthållande riskfaktor. Givet att man väl har blivit arbetslös/lagförd/fått ekonomiskt bistånd verkar det inte spela någon roll vilken grannskapstyp man har vuxit upp i. Resultaten motsäger inte att bredare former av individbaserade interventioner (= klassisk socialtjänst) är att föredra framför områdesbaserade program (t.ex. Storstadssatsningen).