Inventering av flora och fauna längs det planerade kabelstråket från Krigers Flak till Trelleborg

Inventering av flora och fauna längs det planerade kabelstråket från Krigers Flak till Trelleborg Lena Carlson LeCa Marin 2005 1

Sammanfattning Inventering av flora och fauna har utförts längs det planerade kabelstråket från Kriegers Flak till Trelleborg. Havsbotten videodokumenterades vid landfästet samt på tio stationer längs med stråket. I anslutning till filmningen togs prover för makrozoobentos på de tio stationerna. Havsbotten har även videodokumenterats på tio stationer på och i anslutning till Kriegers Flak. Bottensubstratet längs kabelstråket är heterogent och består av blockrik morän, grus och sten, grova sandsorter samt silt och finsand. Mjuka bottnar dominerar och endast på en av de videodokumenterade stationerna dominerade sten och block. Tjugo makroalgsarter påträffades längs stråket. Rödalger dominerade, framför allt fjäderslick, Polysiphonia fucoides, förekom rikligt, en vanligt förkommande art längs den skånska sydkusten. Undersökningarna kan inte visa att det undersökta området är av särintresse med avseende på för den svenska sydkusten sällsynta makroalger. Ingen av de algarter som påträffades finns med i Rödlistade arter i Sverige 2005. Totalt noterades 27 arter och högre fauna taa längs kabelstråket. Tretton av dessa återfanns i prover för infauna där blåmussla, Mytilus edulis, och den rörbyggande havsborstmasken Pygospio elegans dominerade. Undersökningarna kan inte visa att det undersökta området är av särintresse med avseende på för den svenska sydkusten sällsynta faunaarter. Inga arter av makrozoobentos, eklusive fiskarter, finns med i Rödlistade arter i Sverige 2005. 2

Innehållsförteckning Inledning 4 Undersökningsområdet 4 Material och metoder 4 Resultat 7 Bottensubstrat 7 Makroalger 8 Fauna 10 Diskussion 12 Makroalger 12 Fauna 13 Fisk 14 Referenser 16 Appendi 17 3

Inledning En havsbaserad vindkraftpark planeras att byggas inom den svenska ekonomiska zonen på Kriegers Flak. Vindkraftparken planeras uppföras både på de grunda delarna på nordöstra delen av Kriegers Flak samt på angränsande djupare bottnar norr om grundet. Eploateringsområdet omfattar ca 56 km 2 och vindkraftparken ska bestå av maimalt 128 vindkraftverk i 5 MW-klassen. Ytterligare en vindkraftpark planeras inom den tyska ekonomiska zonen av Kriegers Flak. Undersökningar av den bentiska miljön samt fisk har utförts på och i anslutning till Kriegers Flak 2002-2004 (IFAÖ 2004a,b). I dessa undersökningar ingick inga studier av den bentiska miljön längs den planerade elkabeln som förbinder vindkraftparken med land. Under december 2004 utfördes en översiktlig kartering av bottenfauna och flora på tio stationer längs det planerade kabelstråket (Jonsson et al 2005). De tio stationerna videodokumenterades och prover för bottenfauna insamlades. Även tio punkter i anslutning till själva vindkraftparken på Kriegers Flak videodokumenterades i december 2004 samt april 2005. Områden närmast land, vid landfästet av kabeln, videodokumenterades i november 2004 av Marin mätteknik AB. Syftet med föreliggande översiktliga inventering var att utröna om undersökningen i kombination med de undersökningar som utförts i anslutning till Kriegers Flak kunde utgöra ett tillräckligt underlag för en MKB av kabelstråket. Undersökningsområdet Kriegers Flak ligger i södra Östersjön ca 30 km söder om Trelleborg (Fig 1). Området ligger utanför Sveriges territorialvatten men innanför Sveriges ekonomiska zon. Den planerade kabeln från vindkraftparken löper i nord-sydlig riktning och når land väster om Trelleborg. Kabelstråket följer huvudsakligen longituden 13 02.6E. Bottensubstratet längs den planerade kabeln är inhomogent och består av blockrik morän, grus och sten, grova sandsorter samt silt och finsand (Bilaga 1) (Marin mätteknik AB 2004). Bottnen vid landfästet utgörs av grus och sten närmast land och sand med ripplar längre ut (Marin Mätteknik AB). Vattendjupet på den nordostliga delen av grundet, som utsetts för byggandet av vindkraftparken, varierar mellan ca 16 och ca 23 m och djupet ökar norr om grundet ner till ca 40 m djup. Bottensubstratet på Kriegers Flak är inhomogent med spridda förekomster av morän och inom det östra området återfinns stenar och block och inom vissa områden även grus och grov sand (IFAÖ 2004a). Material och metoder Videodokumentation av havsbottnar utgör ett värdefullt komplement till mer traditionella marinbiologiska undersökningar och ger en översiktlig bild av allmänna biotopkarakteristika, makrofyter och epifauna. Videodokumentation har även utförts på tio punkter längs det planerade elkabelstråket från Kriegers Flak till Trelleborg i december 2004 (Fig 1, Bilaga a). Punkterna KP2 KP28 motsvarar de beteckningar som återfinns på kartor som framtagits i anslutning till dokumentering av bottnarna utförda av Marin mätteknik AB och siffran motsvarar km ut från land. Havsbottnen har videofilmats på tio stationer på och utanför Kriegers Flak i december 2004 och april 2005 (Fig. 2 Bilaga 2). I samband med videodokumentationen längs kabelstråket gjordes en översiktlig inventering av makrobottenfaunan (djur > 1 mm). Videodokumentation och bottenfaunaprovtagning 4

utfördes av Lunds tekniska högskola, projektledare Kjell Andersson, samt Klostergårdens Film AB. Det kustnära området i anslutning till det planerade landfästet videodokumenterades i november 2004 av Marin mätteknik AB. Figur 1. Översiktsbild över det undersökta området. Punkterna indikerar de stationer längs kabelstråket som videodokumenterats samt provtagits för bottenfauna. 5

Figur 2. Punkterna indikerar de stationer som videfilmats på och i anslutning till Kriegers Flak. 11-20 motsvaras av LTH11 LTH 20 på videofilm och i Bilaga 2. Videodokumentationen utfördes av dykare och i samband med filmningen längs kabelstråket insamlades prover för bottenfauna (Jonsson et al 2005). Prover för bottenfauna togs med hjälp av en cylinderprovtagare av pleiglas med en diameter på 62 mm, motsvarande en bottenyta på 1/331 m 2. Materialet sållades i ett 1mm såll och sållresterna fierades i 80 % etanol. Djuren sorterades, artbestämdes och räknades under preparermikroskop. Tre delprover togs på varje punkt. Antalet prov är dock inte tillräckligt för 6

att ge en fullgod statistisk styrka men ger en indikation på vilka arter som förekommer i området. En översiktlig inventering av flora och fauna utfördes med hjälp av videofilmer och bottenfaunaprover. En bedömning av vilka alger som finns i området var inte möjlig för samtliga arter utifrån videobilder varför en kompletterande insamling av makroalger utfördes i augusti 2005 på de grundaste områdena, KP-2, KP-4 samt vid landfästet. Resultat Bottensubstrat Kabelstråket Bottensubstratet längs kabelstråket är heterogent (Bilaga 1). Mjukbotten dominerar med en täckningsgrad på >75% sand, fin till grov, med eller utan enstaka stenar på de stationer som videodokumenterats (Fig. 3) och endast på 12 m djup (KP2-A) dominerar sten och block som täcker ca 90 % av havsbotten. Figur 3. Sten med rödalger och tomma musselskal på mjukbotten på 20 m djup (KP4-A), augusti 2005. Foto Kjell Andersson. Kriegers Flak Bottensubstratet på Kriegers Flak är mycket inhomogent. I de videodokumenterade områdena täcks bottnarna nästan fullständigt av sten på tre stationer (11, 12 och 17), mitt på den östra delen av Flaket, medan de norra (16 och 19) och den sydöstra stationen (18) domineras av sand (Bilaga 1). Bottnen på de två stationer som ligger stra nordost om Kriegers Flak (14 och 20) utgörs av sand delvis täckt med sten i olika storlekar (Bilaga 2). Sedimentskiktet på Kriegers Flak kännetecknas av grova sandsorter samt grus men även enstaka stenar, stenfält och enstaka block finns i området. Norr och nordost om Kriegers Flak täcks moränen av 7

sediment som utgörs fin till medelfin sand med en genomsnittlig partikelstorleken på på 0,2-0,4 mm (IfAÖ 2004a). Makroalger Makroalger saknar rötter och kräver fast underlag att fästa vid varför alger väer på hårdbottnar och bottnar med sten och block. Algerna kan även väa på musslor och snäckskal och på pålar och pirar och annat hårt material. Sammanlagt påträffades 20 algtaa, 9 röd-, 9 brun- och 2 grönalgstaa (Tab. 1). Tabell 1. Makroalgtaa påträffade längs kabelstråket. Rhodophyceae/rödalger Phaeophyceae/brunalger Callithamnion corymbosum g affeldun Chorda filum sudare Ceramium tenuicorne ullsläke Ectocarpus sili culosus molnslick Ceramium virgatum grovsläke Elachista fucicola tångludd Coccotylus truncatus hummerblä cka Fucus serratus sågtång Furcellaria lumbricali s kräkel Fucus vesiculos us blåstång Hildenbrandia rubra stenhinna Laminaria sacchari na skräppetare Polysiphonia fibrillosa florslick Petroderma maculiforme Polysiphonia fucoides fjäderslick Pylaiella littoralis trådslick Rhodomela confervoides rödris Chlorophyceae/grönalger Cladophora rupestris bergborsting Cladophora sp grönslick Figur 4. Brunalgen sudare, Chorda filum, tillsammans med trådformiga rödalger framför allt fjäderslick, Polysiphonia fucoides, vid landfästet augusti 2005. Foto Kjell Andersson. 8

De flesta makroalger, 15 taa, påträffades i anslutning till landfästet där bottensubstratet utgörs av sten och grus, samt på lokalerna på 12 respektive 20 m djup längs elkabelstråket, 8 respektive 6 algtaa (KP2-A respektive KP4-A) (Bilaga 3). Vid landfästet dominerade de stora tångarterna Fucus vesiculosus, blåstång och Fucus serratus, sågtång, med epifyter. Det är inte möjligt att utifrån videon artbestämma epifyterna men Ectocarpus siliculosus, molnslick, Pylaiella littoralis, trådslick, och Elachista fucicola, tångludd påträffades i augusti 2005 på insamlade Fucus-eemplar. Brunalgen Chorda filum, sudare, återfanns relativt rikligt i de grunda området närmast land både 2004 och 2005 (Fig. 4). Från ca 1 m djup dominerade fintrådiga rödalger, främst Polysiphonia fucoides, fjäderslick. Undervegetationen på 1-2 m djup dominerades av Furcellaria lumbricalis, kräkel, och Coccotylus truncatus, hummerbläcka. I augusti 2005 återfanns fina friska eemplar av kräkel med endast få epifyter tillsammans med unga eemplar av sågtång i fin kondition. Rödalgen Hildenbrandia rubra, stenhinna, förekom relativt allmänt på stenar i hela det undersökta området. Enstaka fläckar med Zostera marina, ålgräs, noterades också vid landfästet. Fjäderslick dominerade algfloran på 12 och 20 m djup (KP2-A respektive KP4-A) (Fig. 5). På 20 m djup förekom även rikligt med Rhodomela confervoides, rödris. Många av makroalgerna var överväta med kiselalger. Figur 5. Havsbotten täckt av rödalger (KP2-A). Augusti 2005. Foto Kjell Andersson. Enstaka rödalger återfanns på djupare vatten på stenar och på Mytilus edulis, blåmussla. Det var inte möjligt att artbestämma dessa utifrån video men enstaka eemplar påträffades i infaunaproverna. 9

På videofilmerna noterades även eemplar av Laminaria saccharina, skräppetare, i områden täckta med sten och blåmusslor, framför allt på Kriegers flak, men det går inte utifrån video att klargöra om dessa eemplar är fastsittande eller lösdrivande. Det finns några sekvenser på filmen där eemplar filmats mer ingående men det är även här svårt att se om de verkligen är fastsittande. Fauna Totalt noterades 27 arter och högre taa i bottenfaunaprov, bland insamlade makroalger och från video (Tabell 2). Blåmussla, Mytilus edulis, dominerade epifaunan och täckte större delen av hårda bottnar men förekom även som lösa musselaggregat på mjukbottnar. Blåmusslor utgjorde också substrat för bryozoerna, mossdjur, Electra crustulenta och E. pilota samt för havstulpanerna Balanus crenatus och B. improvisus vilka noterades på de flesta lokalerna. På videobilderna kunde även pungräkor, Mysidacea, iakttas men det gick inte att artbestämma dem och endast pungräkan Neomysis integer, som påträffades bland insamlat algmaterial från landfästet, kunde identifieras. Tomma skal av Mytilus edulis, Macoma baltica, och Mya arenaria noterades ofta liggandes på botten. Tabell 2. Fauna, arter och högre taa, påträffade längs kabelstråket. ANNELIDA ARTHROPODA MOLLUSCA CNIDARIA Polychaeta Balanus crenatus Cerastoderma l amarcki Aurelia aurita Arenicola m arina Balanus improv isus Macoma baltica PISCES Bylgides sarsi Crangon crangon Mya arenaria Gadus morhus Hediste diversi color Diastylis rathkei Mytilus edulis Pomatoschistus microps Nephtys indet Gammarus indet Theodous fluviatilis Pygospio elegans Idothea balthica BRYOZOA Terrebellides stroemi Jaera albifrons Electra crustulenta Travisia forbesii Neomysis intege r Electra pilosa Oligochaeta Saduria entomon Oligochaeta indet Infauna I bottenfaunaproverna, som togs längs kabelstråket, påträffades totalt 13 arter och högre taa (Bilaga 4). Antalet arter varierade mellan 3 och 8 per station och abundansen mellan 1103 och 4744 individer per m 2 per provtagningsstation (Figs 6, 7). Makrobottenfaunan karakteriseras av ett fåtal dominanta arter. Blåmussla, Mytilus edulis, utgjorde i genomsnitt 51 % av den totala abundansen och återfanns på samtliga stationer med i genomsnitt på 1434 individ/ m 2. (Fig. 8, Bilaga 4). Den rörbyggande havsborstmasken Pygospio elegans återfanns på 9 av de tio stationerna och utgjorde 22 % av den totala abundansen i genomsnitt 629 individ / m 2 (Fig. 9, Bilaga 4). Släktet Oligochaeta påträffades också på de flesta stationerna men i lägre antal, 309 individ / m 2 motsvarande 11% av den totala abundansen (Bilaga 4). Övriga arter förekom mer sporadiskt. På flera stationer förkom tomma skal av musslorna Mytilus edulis, Macoma baltica och tusensnäcka Hydrobia sp. Det förekom även mjuka skal av blåmussla på några stationer. Sandmasken Arenicola marina noterades på ett flertal lokaler på video genom sina karakteristiska ekrementhögar. 10

Antal arter 10 8 6 4 2 0 KP2 KP4 KP6,5 KP9 KP13 KP15,5 KP22 KP24 KP26 KP28 Station Figur 7. Antal arter och högra taa av infauna. Abundans ind/m 2 5000 4000 3000 2000 1000 0 KP2 KP4 KP6,5 KP9 KP13 KP15,5 KP22 KP24 KP26 KP28 Station Figur 8. Abundans, individ/m 2, av samtliga påträffade arter och högre taa. Abundans ind/m 2 4000 3000 2000 1000 0 Mytilus edulis KP2 KP4 KP6,5 KP9 KP13 KP15,5 KP22 KP24 KP26 KP28 Station Figur 9. Abundans, individ / m 2, av Mytilus edulis, blåmussla. 2 Abundans ind/m 2000 1500 1000 500 0 Pygospio elegans KP2 KP4 KP6,5 KP9 KP13 KP15,5 KP22 KP24 KP26 KP28 Station Figur 10. Abundans, individ / m 2, av havsborstmasken Pygospio elegans. 11

Diskussion För att kunna bedöma långtidsvariationer samt en biotops aktuella status är det nödvändigt att ha äldre studier att relatera till. Havsmiljön utanför den skånska sydkusten är mycket dåligt undersökt med avseende på flora och fauna och de undersökningar som finns tillgängliga omfattar enbart strandnära områden ned till ca 3-4 m djup (Sjöstedt 1920, Sydkustens vattenvårdsförbund 2003). Det är viktigt med en god kännedom om områdets marinbiologi och också viktigt att ha jämförbara referensområden till de områden som eploateras för att kunna bedöma förändringar i miljön av antropogen påverkan. På Kriegers Flak har en mer omfattande studie av flora och fauna utförts och där finns också äldre undersökningar utförda på den tyska delen (IfAÖ 2004a,b,c). Makroalger Algerna är begränsade av tillgång på substrat och ljustillgång. I södra Östersjön återfinns alger ner till ca 20-25 m djup och endast enstaka eemplar av alger noterades på djup större än 20 m på videofilmerna. Havsbotten utgörs till stor del av mjukbotten bestående av grov till fin sand, både längs det planerade kabelstråket och på och utanför Kriegers Flak varför både substrat och ljustillgång medför att alger endast finns inom begränsade områden. Den rikaste algfloran återfinns längs de första km ut från land där botten är täckt med sten och block i varierande storlek och antal. På djupare bottnar väer alger endast sporadiskt på enstaka stenar och musslor. Algfloran dominerades av trådformiga rödalger, framför allt fjäderslick, Polysiphonia fucoides, och på större djup även rödris, Rhodomela confervoides. Fjäderslick dominerar algfloran på sydkusten och dess stora förekomst relateras till en viss grad av eutrofiering av kustvattnet (egna observationer, Sydkustens vattenvårdsförbund). I det kustnära området vid landfästet återfanns även de stora tångarter blåstång, Fucus vesiculosus och sågtång F. serratus vilka utgör skydd och födoområde för faunan. Två av de arter som påträffades i undersökningen lever nära gränsen för sin utbredning i Östersjön, rödalgen Callithamnion corymbosum och skräppetare, Laminaria saccharina. Callithamnion corymbosum förekommer oftast i enstaka eemplar längs den svenska kusten medan skräppetare förekommer rikligt och även är bältesbildande längs den svenska västkusten. Det har inte kunnat klargöras på videobilderna om skräppetare varit fastsittande i det undersökta området men det kan inte uteslutas att enstaka eemplar väer där. Även röda kalkalger som bildar kalkskorpor på stenar lever nära sin utbredningsgräns i södra Östersjön och inga arter har kunnat iakttas med säkerhet på video. Endast slät kalkskorpa, Phymatolithon lenormandi, har rapporterats i denna del av Östersjön, från Bornholm, denna art kan möjligen finnas på Kriegers Flak (Nielsen et al 1995). Vid algundersökningar på Kriegers flak påträffades framför allt rödalgen Rhodomela confervoides, men även rödalgerna Ceramium virgatum, grovsläke, Coccotylus truncatus, hummerbläcka, Polysiphonia fucoides, fjäderslick, P. fibrillosa, florslick, samt brunalgen Sphacelaria plumigera, smal fjädertofs, påträffades sporadiskt (IFAÖ 2004a). Undersökningarna kan inte visa att det undersökta området är av särintresse med avseende på för den svenska sydkusten sällsynta makroalger. Den bild som erhållits representerar i huvudsak sensommar - höstförhållanden. Ingen av de påträffade algarterna finns med i Rödlistade arter i Sverige 2005 (Gärdenfors 2005). Uppförandet av vindkraftparken förväntas inte ha några konsekvenser för makroalgsfloran på Kriegers Flak och obetydliga för makroalgsfloran längs det planerade kabelstråket. 12

Studier av effekter på bottenfloran längs kabeln från Yttre Stengrunds vindkraftpark utanför östra Blekinge visade på temporära effekter. Halva kabeln sträcker sig över mjuka bottnar vilka delvis dominerades av blomväter, nate, Potamogeton pectinatus, och ålgräs, Zostera marina, och andra halvan över hårda bottnar med rödalger (Malm 2005). En tydlig påverkan noterades på vegetationen på de mjuka bottnarna där kabeln spolades ner och ett vegetationsfritt, tre m brett, spår observerades ett halvår efter anläggningen men området hade i stort sätt vuit igen efter 2 och ½ år. Stenar som lagts över kabeln på hårda bottnar var överväta av rödalger liksom även kabeln själv på flera ställen efter 2 och ½ år (Malm 2005). Kraftverksfundamenten tillför en ny hårdbotten, artificiellt rev, vilken koloniseras av både flora och fauna och en viss etablering av alger kan förväntas på fundamenten vid Kriegers Flak. Alger har registrerats på fundament och stenar som lagts ut som erosionsskydd, i vindkraftparker, bl a enstaka trådformiga brunalger på Yttre Stengrund i Kalmarsund, rödalger vid vindkraftparken i Nysted samt 11 taa vid Horns rev i Danmark (Malm 2005, Birklund & Petersen 2004, Bech et al 2005). Fauna Den översiktliga bottenfaunaundersökningen längs kabelstråket ger en indikation om vilka arter som finns i området och 13 arter påträffades längs kabelstråket och blåmussla, Mytilus edulis, dominerade och utgjorde ca 50 % av individantalet. I en undersökning av bottenfauna på Kriegers Flak i september 2003 påträffades 56 arter och högre taa inom området för den planerade svenska vindkraftparken medan 90 arter påträffades totalt inom hela området, inkluderande området för den tyska vindkraftparken, 2002-2004 (IfAÖ 2004a). Antalet funna taa inom det svenska området av Kriegers Flak varierade mellan 8 och 31 per station. Polychaeta dominerade till antal arter inom hela det undersökta området med 31 stycken följt av Crustacea med 25 och Mollusca med 14 arter. Man fann också skillnader i koloniseringsstrukturen mellan grunda stationer och stationer under haloklinen. Stationer över haloklinen utmärktes av havsbottnens strukturella mångfald och endast 2 arter förekom på samtliga stationer, Pygospio elegans och Macoma baltica. Den rörbyggande havsborstmasken P. elegans dominerade och utgjorde ca 33 % av individen. Hediste diversicolor, Mya arenaria och Hydrobia ulvae förekom på de flesta stationerna (IfAÖ 2004 a). Under haloklinen, på sandbottnar på 28-38 m djup, noterades Mytilus edulis, Macoma baltica, Pygospio elegans och Diastylis rathkei på samtliga stationer. På dessa stationer dominerade Mytilus edulis, som utgjorde 39,2 % av individen och Pygospio elegans, med 22,3 %. Samtliga arter som återfanns i faunaproverna från kabelstråket påträffades på Kriegers Flak och inom hela det undersökta området dominerade Mytilus edulis och Pygospio elegans. Resultaten från Kriegers Flak visade att faunasammansättningen till övervägande delen stämde överens med vattendjupet medan en uppdelning enligt sedimentparametrarna var av sekundär betydelse (IfAÖ 2004 a). Det går inte att utifrån resultaten från Kriegers Flak bedöma vilka arter som finns längs kabelstråket. En mer omfattande undersökning längs kabelstråket skulle sannolikt medföra att fler arter påträffades. Undersökningarna kan inte visa att det undersökta området är av särintresse med avseende på för den svenska sydkusten sällsynta taa. Den höga diversiteten gör dock Kriegers Flak biologiskt intressant då antalet funna taa är stort för denna del av Östersjön och nivån av mångfald och egenart i makrozoobentossamhället har bedömts vara av stor betydelse inom det undersökta området (IfAÖ 2004a). Inga av de arter som påträffades i bottenfaunaprover längs det planerade kabelstråket eller övriga arter (eklusive fisk) som kunnat identifierats från video eller bland makroalger finns med i Rödlistade arter i Sverige 2005 (Gärdenfors 2005). Inga av de makrozoobentosarter 13

som påträffades på Kriegers Flak 2002-2004 finns med i Rödlistade arter i Sverige 2005 (Gärdenfors 2005, IfAÖ 2004). Två arter fanns med i den förra rödlistan (Gärdenfors 2000), Astarte borealis och A. elliptica, men dessa arter är inte bedömda i rödlistan 2005 p g a taonomiska problem. Nedspolning av kabeln medför att de flesta av bottendjuren i direkt anslutning till kabelstråket dör. Detta tillstånd förväntas dock endast vara temporärt och nykolonisering förväntas äga rum inom några veckor till månader och år (Leonhard 2000). Genom uppförandet av kraftverksfundamenten förstörs den bentiska livsmiljön permanent lokalt men samtidigt tillförs en ny hårdbottenbiotop, artificiellt rev. Kolonisering av fundamenten har registrerats vid andra vindkraftparker, primära kolonisatörer var havstulpaner, Balanus improvisus, och blåmussla, Mytilus edulis, vid Utgrunden och Yttre Stengrund i Kalmarsund samt vid Rødsand, Nysted, Danmark (Malm 2005, Birklund & Petersen 2004). En liknande kolonisering kan förväntas vid Kriegers Flak inte minst då dessa arter finns i området. Fisk Fiskundersökningar har utförts på Kriegers Flak inom den tyska delen av grundet under vår, sommar och höst 2002 och 2003 samt under våren 2004 inom den svenska delen av (IfAÖ 2004 b,c). Seton arter fångades under maj-juni på den svenska sidan av Kriegers Flak (IfAÖ 2004b). I Rödlistade arter i Sverige 2005 finns arter med som är kommersiellt utnyttjade och i vissa fall överfiskade, bl a torsk, kolja, piggvar och ål, vilka påträffats under fiskekampanjerna på Kriegers Flak 2002-2004 (Gärdenfors 2005, IfAÖ 2004 b, c). Torsk, framför allt juvenil, dominerade i fångsterna från den svenska delen av Kriegers Flak men fångstandelen som uppnådde eller överträffade minimimåttet för fiske, 38 cm, utgjorde endast 4,7 % (IfAÖ 2004b). Övriga arter fångades enbart vid ett fåtal tillfällen. En provfiskning utfördes 2001 av Eklövs fiske och fiskevård vid Fredshög ca 1 km väster om kabelstråkets landfäste. Elva fiskarter infångades och fiskfaunan dominerades av sill, osimpa, tobiskung, tånglake och skrubbskädda vilka förekom i hela det undersökta området på 1-3 m djup. Även torsk och ål infångades vilka tillsammans med tånglake finns med på den svenska rödlistan 2005 (Gärdenfors 2005). Gadus morhua, torsk, EN, starkt hotad Torsken har bedömts vara starkt hotad i svenska vatten vilket innebär att bästa tillgängliga data indikerar att arten är starkt hotad enligt de givna kriterierna och riskerar att dö ut i vilt tillstånd. Torsken är även förtecknad i IUCN:s globala rödlista 2004. Psetta maima, piggvar, NT, missgynnad Piggvar bedöms som missgynnad. En art förs till kategorin missgynnad om den inte uppfyller något av kriterierna för vare sig Akut hotad, Starkt hotad eller Sårbar, men är nära att uppfylla kriterierna för någon av dessa kategorier nu eller i en nära framtid. Anguilla anguilla, ål, CR, akut hotad En nyhet i rödlistan för 2005 är att arter som inte reproducerar sig i Sverige, men som regelbundet besöker landet i en mängd som överstiger 2 % av europapopulationen, kan bedömas för rödlistning, och i och med detta hamnar ålen på rödlistan (Gärdenfors 2005). Ålen har bedömts svara akut hotad i svenska vatten vilket innebär att bästa tillgängliga data indikerar att arten är akut hotad enligt de givna kriterierna och att den löper en etremt hög risk att dö ut i vilt tillstånd. 14

Melanogrammus aeglefinus, kolja, NT Kolja fångades i den tyska delen av Kriegers Flak men är en art som är med på den svenska rödlistan. Kolja är även förtecknad i IUCN:s globala rödlista 2004. Arten uppfyller villkoren för en högre kategori enligt de globala kriterierna men bedöms som missgynnad i Sverige där den nedgraderats p g a att grannländers populationer genom invandring bedöms minska den långsiktiga risken att arten försvinner från Sverige (Gärdenfors 2005). Zoarces viviparus, tånglake, NT, missgynnad Tånglake bedöms som missgynnad. En art förs till kategorin missgynnad om den inte uppfyller något av kriterierna för vare sig Akut hotad, Starkt hotad eller Sårbar, men är nära att uppfylla kriterierna för någon av dessa kategorier nu eller i en nära framtid. Undersökningar av fisksamhället vid vindkraftverken Utgrunden och Yttre stengrund i Kalmarsund har resulterat i att man noterade att mängden fisk (antalet individ) var större på och i anslutning till kraftverken än utanför (Öhman & Wilhelmsson 2005). Från Horns Rev, Danmark, visar resultat att en biomassaökning av bentiska evertebrater medfört att betydligt flera fiskindivider och fiskarter ansamlades vid vindkraftverket (Leonhard & Pedersen 2004). 15

Referenser Bech, M., R. Fredriksen, J. Pedersen & S. B. Leonhard. 2005. Infauna monitoring. Horns Rev Wind farm Annual Status report 2004. Report commissioned by Elsam Engineering A/S. Birklund, J. & A. H. Petersen. 2004. Development of the fouling community on turbine foundation and scour protections i Nysted Offshore Wind farm. 2003. DHI report. Gärdenfors, U. (ed.) 2005. Rödlistade arter i Sverige 2005. Artdatabanken, SLU, Uppsala. IfAÖ. 2004 a. Evertebrater och makrofyter vid Kriegers Flak. Rapport Sweden Offshore Wind AB. IfAÖ. 2004 b. Fisk vid Kriegers Flak. Rapport Sweden Offshore Wind AB. IfAÖ. 2004 c. Fisk vid svenska sidan av vid Kriegers Flak. Rapport Sweden Offshore Wind AB. Jonsson, P., K, Andersson & L. Carlson. 2005. Videofilmning och bottenfaunaprovtagning vid Kriegers Flak. Rapport Sweden Offshore Wind AB. Leonhard, S.B. 2000. Horns Rev Wind farm. Environmental impact assessment of Sea bottom and marine biology. Report commissioned by Elsam Engineering A/S. Leonhard, S.B. & J. Pedersen. 2005. Hard bottom substrate monitoring. Horns Rev Offshore Wind farm. Annual status report 2004. Report commissioned by Elsam Engineering A/S. Malm, T. 2005. Kraftverkskonstruktioner i havet en metod för att lokalt öka den biologiska mångfalden i Östersjön. Vindforsk, FOI/Energimyndigheten. Rapport. Nielsen, R., A. Kristiansen, L. Mathiesen & H. Mathiesen. 1995. Distributional inde of the benthic macroalgae of the Baltic Sea area. Acta Botanica Fennica 155: 1-51. (The Baltic Marine Biologists Publication No.18). Sjöstedt, G. Algologiska studier vid Skånes södra och östra kust. Lunds Univ. Årsskr. N.F. Avd.2. 16:1-40. Sydkustens vattenvårdsförbund. 2003. Årsrapport 2002. Öhman, M. C. & D. Wilhelmsson. 2005. VINDREV - Havsbaserade vindkraftverk som artificiella rev: effekter på fisk. Vindforsk, FOI/Energimyndigheten. Rapport. 16

Appendi Bilaga 1. Positioner för videodokumentation av havsbotten längs den planerade kabeln från vinkraftparken på Kriegers Flak till Trelleborg. 1 Bottensubstrat dokumenterat av Marin mätteknik AB 2004. Bilaga 2. Positioner för videodokumentation vid Kriegers Flak. 2 Bottensubstrat bedömt utifrån video. Bilaga 3. Algtaa påträffade på de videodokumenterade stationerna, i bottenfaunaprov samt vid insamling av alger augusti 2005. Beteckningarna 2-28 motsvarar KP2-A - Kp28-A, LF=Landfästet och KF= Kriegers Flak. * resultat från IfAÖ (2004 a). Bilaga 4. Faunataa påträffade på de videodokumenterade stationerna, i bottenfaunaprov samt vid insamling av alger augusti 2005. Beteckningarna 2-28 motsvarar KP2-A - Kp28-A, LF=Landfästet, KF= Kriegers Flak och UKF= utanför/ i anslutning till Kriegers Flak. Bilaga 5. Abundans/individtäthet antal per m 2 för faunataa påträffade i infaunaprover från kabelstråket. Medelvärde och SE. 17

Bilaga 1. Positioner för videodokumentation av havsbotten längs den planerade kabeln från 1 vinkraftparken på Kriegers Flak till Trelleborg. Bottensubstrat dokumenterat av Marin mätteknik AB 2004. Station Lat WGS84 Long WGS84 Djup Datum Substrat 1 KP2-A 55 21.640 13 02.610 12 041201 blockrik morän KP4-A 55 21.562 13 02.610 20 041201 osorterat grovt sediment med grövre sten och lokala block KP6,5-A 55 20.562 13 02.607 25 041202 grus och sten KP9-A 55 17.865 13 02.610 29 041201 mellan till grov sand med inslag av lokal sten och block KP13-A 55 15.708 13 02.610 31 041201 silt till finsand KP15,5-A 55 14.360 13 02.610 32 041203 mellan till grov sand med inslag av lokal sten och block KP22-A 55 10.855 13 02.617 30 041203 morän, lokala gångar av silt till finsand med ripplar i moränen KP24-A 55 09.777 13 02.608 32 041202 grovt sediment med sten och block varvat med enheter med silt till finsand och mellan till grov sand KP26-A 55 08.698 13 02.623 35 041203 silt till finsand KP28-A 55 07.618 13 02.610 38 041202 förekomst av sten på mellan till grov sand Bilaga 2. Positioner för videodokumentation vid Kriegers Flak. 2 Bottensubstrat bedömt utifrån video. Station Lat WGS84 Long WGS84 Djup Datum Substrat 2 LTH11/VID-1 55 02.780 13 07.956 19 050422 sand täckt med sten och block LTH12/VID-2 55 02.900 13 06.183 18 050422 sand täckt med sten och block LTH13/VID-5 55 05.131 13 05.394 32 050422 sand LTH14/VID-6 55 03.806 13 08.517 25 041202 sand med inslag av sten LTH15/VID-7 55 08.770 12 59.763 30 050422 sand med inslag av sten LTH16/VID-8 55 04.657 13 03.257 20 050422 sand LTH17/VID-10 55 03.086 13 05.684 17 050422 sand täckt med sten och block LTH18/VID-A 55 01.200 13 09.000 21 041202 sand LYH19/VID-B 55 03.500 13 08.000 23 041202 sand med enstaka sten LTH20/VID-C 55 03.150 13 11.000 30 050422 sand med inslag av sten 18

Bilaga 3. Algtaa påträffade på de videodokumenterade stationerna, i bottenfaunaprov samt vid insamling av alger augusti 2005. Beteckningarna 2-28 motsvarar KP2-A - Kp28-A, LF=Landfästet och KF= Kriegers Flak. * resultat från IfAÖ (2004 a). Rhodophy ceae/rödalger 2 4 6,5 9 13 15,5 22 24 26 28 LF KF Callithamnion corymbo sum (Sm) Lyngb. Ceramium tenuicorne (Kütz.) Waern Ceramium virgatum Ro th * Coccotylus truncatus (P all.) M.J. Wyn ne & J.N. Heine * Furcellaria lumbricalis (Huds.) J.V. Lamo ur. Hildenbrandia rubra (Sommerf.) Men egh. Polysiphonia fibrillosa (Dillwyn) Spreng. * Polysiphonia fucoides (Hu ds.) Grev. * Rhodomela confervoides (Huds.) P.C. Silv a * Phaeophyceae/Brunalger Chorda filum (L.) Stack h. Ectocarpus siliculosus (Dillwyn) Lyng b. Elachista fucicola (Vel ley) Aresch. Fucus serra tus L. Fucus vesic ulosus L. Laminaria sa ccharina (L.) J.V. Lamour. Petroderma maculiforme ( Wollny) Ku ck. Pylaiella littoralis (L.) Kjel lm. Sphacelaria plumigera Holmes e Hauck * Chlorophyceae/grönalger Cladophora rupestris (L.) Kütz. Cladophora sp 19

Bilaga 4. Faunataa påträffade på de videodokumenterade stationerna, i bottenfaunaprov samt vid insamling av alger augusti 2005. Beteckningarna 2-28 motsvarar KP2-A - Kp28-A, LF=Landfästet, KF= Kriegers Flak och UKF= utanför/ i anslutning till Kriegers Flak. Art/station 2 4 6,5 9 13 15,5 22 24 26 28 LF KF U KF ANNELIDA Polychaeta Arenicola marina Bylgides sarsi Hediste diversicolor Nephtys indet Pygospio elegans Terrebellides stroemi Travisia forbesii Oligochaeta Oligochaeta indet ARTHROPODA Balanus crenatus Balanus improvisus Crangon crangon Diastylis rathkei Gammarus indet Idothea balthica Jaera albifrons Neomysis integer Saduria entomon MOLLUSCA Cerastoderma lamarcki Macoma baltica Mya arenaria Mytilus edulis Theodous fluviatilis BRYOZOA Electra crustulenta Electra pilosa CNIDARIA Aurelia aurita PISCES Gadus morhus Pomatoschistus microps 20

Bilaga 5. Abundans/individtäthet antal per m 2 för faunataa påträffade i infaunaprover från kabelstråket. Medelvärde och SE. INDIVIDTÄTHET antal/m2 KP2-A KP4-A KP6,5-A KP9-A KP13-A Medel SE Me del SE Medel SE Medel SE Medel SE ANNELIDA Bylgides sarsi 110 110 Hediste diversicolor 221 221 Nephtys indet Oligochaeta indet 552 398 331 191 552 398 110 110 552 292 Pygospio elegans 993 331 883 292 552 110 552 110 993 382 Terrebellides stroemi Travisia forbesii 110 110 ARTHROPODA Diastylis rathkei Jaera albifrons 110 110 Gammarus indet 110 110 221 110 Saduria entomon 110 110 MOLLUSCA Macoma baltica 110 110 110 110 110 110 Mytilus edulis 1545 962 1545 724 441 292 883 883 1214 1214 Theodous fluviatilis 110 110 Totalt 3641 2869 1765 1765 3089 INDIVIDTÄTHET antal/m 2 KP15,5 -A KP22-A KP24 -A KP26 -A KP28-A Mede l SE Medel SE Medel SE Medel SE Medel SE ANNELIDA Bylgides sarsi 110 110 Hediste diversicolor Nephtys indet 221 110 Oligochaeta indet 221 221 110 110 331 191 331 191 Pygospio elegans 1545 441 110 110 441 292 221 221 Terrebellides stroemi 221 110 331 0 Travisia forbesii 110 110 ARTHROPODA Diastylis rathkei 110 110 Jaera albifrons 331 191 331 191 Gammarus indet 110 110 Saduria entomon MOLLUSCA Macoma baltica 110 110 221 110 110 110 441 441 110 110 Mytilus edulis 2538 1591 993 689 3751 1087 1324 1324 110 110 Theodous fluviatilis Totalt 4744 1324 4524 3200 1103 21