Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer, NKR14-004

Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer, NKR14-004 Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan. Skriv så att den lätt kan förstås också av en icke medicinskt skolad person. - Bakgrund en kort beskrivning av problemområdet och dess relevans - Registrets syfte - Viktigaste process- och resultatmåtten - Täckningsgrad - både av behandlande enheter och behandlade patienter - Analys/återkoppling - Exempel på förbättringar som registret har bidragit med eller som ett nytt register kan förväntas bidra med Bakgrund; Blåscancer är den femte största tumörsjukdomen för män och den tionde för kvinnor. Dessa tumörer har stor risk för recidiv och spridning och kräver omfattande kontroller och ofta ett flertal operationer. Detta medför att kostnader för handläggning av patienter med blåscancer överstiger kostnader för patienter med prostatacancer trots 4-5 gånger fler patienter drabbas av den senare sjukdomen. Cancer i urinblåsan har flera olika kliniska former varav en form med ytligt växande tumörer, en form med djupväxande tumörer och en mellangrupp som kan utvecklas till djupväxande tumörer ofta med dödlig utgång. Ytligt växande tumörer utgör knappt hälften av alla patienter med blåscancer. Vid denna form av sjukdomen föreligger hög andel recidiv men liten risk för tumörprogress. Flera operationer kan bli nödvändiga innan man får tumörsjukdomen under kontroll och ofta används sköljningar av blåsan med cytostatika eller BCG i kombination med operation. Täta kontroller med cystoskopier är nödvändiga för att upptäcka recidiv på ett tidigt stadium när de fortfarande är behandlingsbara på ett enkelt sätt. Djupväxande tumörer utgör 25-30% av all blåscancer. Dessa tumörer har stor risk för att leda till spridning av tumören och död i tumörsjukdom trots aggressiv terapi med operation och cytostatika eller strålbehandling. Registrets syfte; Inom ramen för Nationellt Kvalitetsregister för Blåscancer har 31000 patienter registrerats 1997-2011. Registreringen av primärtumör och primär behandling har pågått sedan 1997 i syfte att kartlägga dessa tumörer och dess behandling i ett Nationellt perspektiv. Denna har sedan kompleterats med en registrering av recidiv, progress och död i tumörsjukdom fem år efter primär diagnos. Vidare har en registrering av alla större operationer med bortoperrerande av hela urinblåsan pågått sedan två år. Viktigaste process och resultatmått: Väntetider till handläggning och behandling. Handläggning och behandling i enlighet med Nationellt Vårdprogram. Recidiv, progress och död i tumörsjukdom frö oliak sjukdomsgrupper. komplikationer till behandlingen. Täckningsgrad: 94-96 procent natioenllt varierande något olia år. Analys/återkoppling; Årliga rapporter nationellt och regionealt. Rapportmallar för uttagande av resultat online vid varje enhet. Redovisning av data och forskningsrapporter vid nationella och internationella möten och i internationella tidskrifter. Förbättringar; fler patienter i mellangruppen genomgår en kompletterande operation och får sköljningar med cellgift i urinblåsan, fler patienter med djupväxande tumör utreds och får kurativt syftande behandling och denna kompletteras idag oftare med adjuvant cellgiftsbehandling, fler patienter får snabbare handläggning fram till diagnos, koncentration av behandling till större enheter med högre volym och mer resuser pågår. Motivera om registret anser sig ligga på annan certifieringsnivå än för registret tilldelad Styrgruppen och andra personer knutna till registret arbetar mycket aktivt med olika projekt för att förbättra registrets innehåll, tillgänglighet och möjligheter att inom registrets ram göra vetenskapliga studier. Vi arbetar även med att

förbättra resultatredovisning från registret genom mallar till kliniker för resultat online. Vi har även projekt för att påbörja registrering av patienenkäter. Valider av registerdata som kontinuerlig förbättring av inregistrerad datakvalite pågår. Ange viktigaste aktiviteterna/ förändringarna i registret från föregående år Ange i punktform de viktigaste aktiviteterna/förändringarna i registret sedan den förra ansökningsomgången. Ex. om registret har webbaserats, förbättringsprojekt initierats, styrgrupp breddats etc. Syftet med denna fråga är primärt att på ett enkelt sätt följa upp det som hänt sedan den förra ansökningsomgången. Inkludera de åtgärder som initierats till följd av förra årets utlåtande. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg) Styrgupp breddas med ytterligare en urolog och en onkolog från varje region. Patologer diskuterar vi med för komplettering av styrgruppen. Nationellt Vårdprogram för Urothelial cancer i urinblåsa, njurbäcken och uretär har skrivits och förts ut till alla regioner där möten hålls för implementering. Validering av inrapporterade data har initierats, är avslutade i vissa regioner och pågående i övriga. Rapportmallar för förbättrad och snabbare redovisning av resultat har konstruerats och förs ut till kliniker. Deltagit i öppna jämförelser. Ange de viktigaste planerade aktiviteterna/ förändringarna i registret för det kommande året Ange i punktform de viktigaste planerade aktiviteterna/förändringarna i registret. Ex. om registret ska webbaseras, förbättringsprojekt initieras, styrgrupp breddas etc. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg) Ytterligare breddning av styrgruppen med patologer. Fortsatt implementering av Nationellt vårdprogram planeras regionalt o på olika kliniker. Validering - information om resultat ut till kliniker och fortsatt validering av data för nya tumörgrupper. Rapport mallar för redovisning av resultat on-line planeras. Resultatredovsining via rapportmallar till allmänheten planeras. Patientenkät för vissa tumörformer och behandlingsformer planeras. Samkörning av blåscancerregistret med andra urologiska regiaster samt Socialstyrelsens Hälsodataregister och vissa andra register planeras för ytterligare fördjupning av kunskapen om blåscancersjukdomen. Har registret fått extra anslag föregående år för särskilda satsningar? Ja Beskriv aktiviteterna samt resultat Tilldelade medel för validering av data i registret. Vi räknar med kontiuerlig validering av data från registret i framtiden. Årsvisa satsningar på vissa nyckelgrupper av tumörtyper kommer att ske. Detta kommer att medföra dels förbättring av redan inrapporterade data och dels sannolikt en förbättring av data som inrapporteras. Den första valideringen pågår fortfarande och resultat för hela landet föreligger inte. I samband med Urologidagarna om två veckor kommer resultatet av valideringen för södra regionen att rapporteras. Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer Registrets kortnamn Blåscancerregistret Nummer 4

Nummer 4 Startår 1997 Webbadress till registrets webbplats www.ocsyd.se Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen Ja Epost till registret saknas Registerhuvudman/centralt personuppgiftsansvarig myndighet Östergötlands läns landsting Namn på personuppgiftsombud som registret är anmält till Moa Wallermark Certifieringsnivå 3 Kategori Tumörsjukdomar Kontaktperson saknas Telefon till extra kontaktperson Epost till extra kontaktperson Kontaktuppgifter Förnamn Staffan Efternamn Jahnson Telefonnummer (inklusive riktnummer) 010-1030000 E-post Staffan.Jahnson@lio.se Sjukhus/Vårdcentral Univeristetssjukhuset Arbetsplats Urologiska klinken Adress gatan 1 Postnummer 581 85 Stad Linköping Steg 3 - Relevans Volym i Sverige Ange totalt antal berörda patienter/brukare/individer per år i Sverige (ange källhänvisning). Sker förändringar i volymen? Drygt 2000 patienter per år diagnosticeras med nyupptäckt blåscancer. Därtill kommer att många av dessa får återfall och behandlas i omgångar samt genomgår omfattande kontroller i syfte att tidigt upptäcka och behandla dessa recidiv. Man kan räkna med att minst 10 000 patienter genomgår sådana kontroller eller behandlingar årligen. Antalet nyupptäckta tumörer ökar långsamt. Källa; Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer rapporter 1997-2011. Kostnad Beskriv om möjligt, kända kostnader för vården av patientgruppen, ex läkemedel, behandlingar och vårddagar, samt samhällskostnader (ange källhänvisning). Kostnad per pat i genomsnitt cirka en miljon kronor över hela sjukdomsperioden. Kostnaden varier givetvis med typ av behandling men många kontroller och flera operationer under många års tid kostar mycket pengar. Beskriv patientens hela vårdkedja och totala vårdbehov samt registrets del i uppföljningen av vården inom denna vårdkedja Symtom-cystoskopi, röntgen urinvägar- TUR(resektion av tumören via urinröret) - patolograpport - mutlidisciplinär konferens med ställningstagande till ev ytterligare operationer eller strålbehandling.

Om inte kontrolelr med cystoskopi var 3e månad 2 år sean var 6e månad 3 år ev darefter beroende på primärtumör en kontroll årligen till tio år eller livslång. Om återfallstumör ny övervakning från början av schemat Om mer allvarlig tumör - sköljningar i urinblåsa med cellgift och ytterligare operationer samt senare övervakning enl om inga återfall. Om den allvarligaste foremn av tumör cystektomi (bortoperrerande av urinblåsan) eller strålbehandling. Fortsatta kontroller enlig ovan därefter Ge argument för behovet av ett kvalitetsregister för att säkra och utveckla verksamheten inom det område registret avser Beskriv problemets allvarlighetsgrad, kunskapsläge vad gäller behandlingsmöjligheter och deras effekter på överlevnad och hälsorelaterad livskvalitet. Finns det evidensbaserade metoder? Finns nationella riktlinjer? Hur är utvecklingen; är nya metoder på väg in? Lågt kunskapsläge o sjukdomen i professionen och hos allmänheten. All ytterligare kusnkap och information om denna är viktig. Tumör sjukdom som är behaäftad med hög dödlighet i sina allvarligaste former och hög andel återfall i sina mindre allvarliga ormer. Förutom mänskligt lidande medför även sjukdomen stora konstnader för sjukvården och samhälelt i stort. Evidensvbaserade metoder finns delvis men ytterligare studier och ytterligare utveckling är viktig. Där kan kunskaper från registret bidra till bättre och emr rationell vård. Nationella Vårdprogrammet utgör en bas i vidare utvecklingsarbete och implementering av optimal behandling av patienter. Nya metoder finns tyvärr inte i sikte och man måste därför förlita sig på gamla bepövade inte alltid så framgångsriak som dock kan förbättras. En effektivare cellgiftsbehandling skulle vara ett viktigt stöd i ett sådant arbete. Syfte Ange syftet med det nationella registret och hur registerdata kan bidra till verksamhetsutveckling inom området. Beskriva blåscancersjukdomen i ett nationellt perspektiv. Sprida kunskap om sjukdomen, dess tidiga symtom och behandling o prognos. Studera blåscancersjukdomen och undersöka prognostiska faktorer för att förbättra logistik och effektivitet i handläggning och behandling och förbrättra resultat. Studera blåscancersjukdomen genom samkörning med andra register för en fördjupad kunskap om tumörsjukdomen och dess relation med andra sjukdomar, socioekonomiska faktorer och genetiska faktorer (genom tvillingregister och ferlgenerationsregister). Beskriv avgränsning till närliggande register Mot prostatacancerregistret - i huvudsak organbegränsning prostatacancer i prostataurinblåsecancer i urinblåsan. Men det finns en form av urothelial cancer i prostata och denna kommer från urinblåsan och benämns blåsca eller uretra cancer. Mot rectum/colon organbegränsning. Steg 4 - Samverkan Hur sker samverkan med närliggande register? Studier sker gemensamt med andra urologiska tumörregister. Samordning av möten med monitorer och inrapportörer i urologiska tumörregister.

Beskriv även annan relevant samverkan Saknas Har registret haft kontakt med ett Registercentrum eller Regionalt Cancercentrum? Benämning RC VGR- Registercentrum i Västra Götaland RC-Syd- Registercentrum Syd (tidigare NKO) eller EyeNet UCR, Uppsala Clinical Research Center QRC Stockholm RC Norr RC Sydost Regionalt cancer centrum Värde Kommentar angående kontakt med Registercentrum eller RCC Naturlig samarbetsaprtner kan vara Registercentrum Syd. Kontakt kan tas för att undersöka hur samverkan kan fungera. Samverkan med näringslivet Registret har samverkan med näringslivet Svar: Beskriv pågående och planerade aktiviteter (ex rapportering av biverkningsdata till läkemedelsföretag, produktuppföljning, innovation och produktutveckling) Steg 5 - Kompetens och förankring inom vård och omsorg Styrgrupp Ange medlemmarnas namn, arbetsplats, ort och yrke samt eventuell akademisk titel, även medverkande företrädare för patienter/brukare eller närstående Förnamn Efternamn Akademisk titel Arbetsplats Yrke Staffan Jahnson Docent Urolog kliniken, Linköping Läkare Per-Uno Malmström Professor Urologiska kliniken, Uppsala Läkare Fredrik Liedberg Docent Urologiska kliniken, Malmö Läkare Sten Holmäng Docent Urologi kliniken, Göteborg Läkare Abofalz Hosseini Aliabad Med Dr Urologiska kliniken, Stockholm Läkare Börje Ljungberg Professor Urologiska kliniken, Umeå Läkare Georg Jancke Med Dr Urol klin, Linköping Läkare Johan Johansson Med dr Urol klin, Kalmar Läkare Kristina Arnljots Med DR Onkol klin, Jönköping Läkare Sigurdur Gudjonsson Med Dr Urol kliniken, Malmö Läkare Magdalena Cwiekel Med Dr Onkol Kliniken, Lund Läkare Elisabeth Öfverholm Med Dr Onkol klin, Göteborg Läkare Erika Jonsson - Onkol klin, Sundsvall Läkare Amir Sherif Med Dr Urologiska kliniken, Umeå Läkare

Hur är gruppens kompetens att driva ett kvalitetsregister? Tydliggör specifikt styrgruppens, och eventuella andra centrala gruppers, kompetens och erfarenhet gällande: Att driva ett Nationella Kvalitetsregister Långvarig god erfarenhet varav några varit med om att starta studier. Tillförsel av nya medlemmar bidrar till forsatt dynamik i gruppen och nya ideer kan användas och testas. Förbättringsmetodik Ingen bra kompetens inom området och sådan kan och bör sökas inom en nära framtid sannolikt i Registercentrum-Syd. Biostatisk och epidemiologi Ingen bra kompetens inom område och sådan har sökts utanför stygruppen vid behov. Relevanta kliniska ämnen Hög klinisk och vetenskaplig kompetens inom dessa ämnen. Mycket lämpade at bedriva klinisk forskning inom registrets ram och utveckla registret för anvädning i praktisk sjukvård. Hur kompenserar man för den kompetens man inte har? IT kompetens får man via INCA och statistiker kompetens via RCC. Förankring Beskriv registrets professionella och geografiska förankring, exempelvis via specialistföreningar och nationella nätverk. Finns planer på förändringar under kommande år? Regsitrets stöds av Svensk Urologisk förening. Nordisk grupp för urothelialcellscancer är en sammanslutning av urologer som arbetar med tumörer i urinbklåsan. Detta är basen för ett nationellt och nordiskt nätverk av urologer med intresse för blåscancersjukdomen. Möten sker en eller två gånger per år och regelbundna mailkontakter vid större möten eller vid gemensamma rapporter eller vetenskapliga artiklar. Finns patient/ brukarrepresentant eller motsvarande med i registrets styrgrupp? Finns annan samverkan med patient/brukare Beskrivning kommentar till ovanstående frågor Frågan om sprining av kunskap till almänheten om blåscancersjukdomen är mycket viktig och i detta sammanhang är det viktigt med någon form av patientförening. Planer har funnits att medverka till att starta patientföreningar. Dock har vi funnit att det är svårt att lokalt finna ett tillräckligt stort antal patienter som är ganska unga och friska och som därför skulle vara lämpliga personer för att starta sådana föreningar. Därför har vi i frösta hand funderat på att starta ett nätverk av patienter på nationell basis för genemsamt utbyte av information. Vi arbetar för att skapa ett sådant nätverk som senare på lite sikt skulle kunna byggas ut till någon form av nationell patientförening.

Steg 6 - Volym och täckningsgrad i registret Ange antal registreringar per kalenderår 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2100 2100 2200 2200 2200 1200 Vilka är inklusionskriterierna för registret? Tumör i urinblåsan verifierad med patologisk undersökning av provexcision. Utesluter tumör funnen vid obduktion. Definiera täckningsgraden för registret - hur mäter ni; vad ingår i täljare respektive nämnare? Täckningsgraden är i täljaren patienter registrerade i Blåscancerregistret och i nämnaren patienter registrerade i Cancerregistret med samma definition som ovan. Vilken är den aktuella täckningsgraden enligt denna definition? 94% Hur många enheter i landet genomför aktuell behandling? 0 st Hur många enheter deltar i registret? 0 st Ange täckningsgraden vid uppföljningstillfällen, om sådana finns, exempelvis sexmånaders- eller ettårsuppföljning? 0% Deltagande enheter Om registret har låg täckningsgrad ange vilka enheter som deltar, om registret har hög täckningsgrad ange vilka som inte deltar. Alla enheter med urologisk verksamhet deltar. Vid låg täckningsgrad, ange plan för ökad täckningsgrad ej tillämplig Hur har registerdatas validitet och reliabilitet undersökts och vad blev resultatet? Med valida data avser vi hur väl måtten beskriver det som avses att mätas. Med reliabla data avser vi hur reproducerbara och pålitliga data är. Hur har exempelvis registret hanterat problem med bortfall och felregistreringar. Hur har täckningsgraden undersökts?

Mindre validitetssutdier har tidigare genomförts. Nu finns planer på kontinuerlig validitets- och reliabilitetskontroll av data. Under året har detta påbörjats för patienter med T1 tumör i urinblåsan diagnosticerade 2008-2009 Nästa år planeras en patienter med en annan tumörgrupp att undersökas. Vi räknar med att kontinuerligt studera patienter med olika tumörgrupper under många år framåt och på så vis förbättra både inrapporterade data och kommande data inrapportering eftersom resultat av valideringsstudier komemr att föras ut till inrapporterare och kliniker. Bortfall försöker vi förhindra genom återkommande kontakt med kliniker- om ändå bortfall ahnteras detta vid undersökningar och studier med att patienten bortfalelr vid analys av den aktuella variabeln. Felregistreringar borde korrigeras när detta upptäcks och ändrignar ske i datafilen. Om det finns ett principbeslut om detta är jag osäker på och måste undersöka. Täcksnignsgraden undersöks genom att jämföra med Cancerregistret. Register i andra länder Registret används i andra länder / planer finns på användning i andra länder Beskriv kortfattat dess omfattning och på vilket sätt. Vi har haft kontakter med intresserade kollegor i Norge sedan flera år och i Danmark. Något konkret samarbete eller någon mer kontinuerlig registrering förekommer dock inte. Kommentar till ovanstående frågor Register kan vara viktigt att ha gemnsamma i alla nordiska länderna men hittils har inte våra kontakter lett dit. Vi arbetar dock på att detta skall komma att genomföras. Steg 7 - Mått Bakgrundsdata Ange de viktigaste demografiska data som samlas i registret för att karaktärisera deltagande individer. Vilka data samlas i registret för att karaktärisera deltagande enheter? Deltagande individer - kön, ålder, bostadsort Deltagande enheter -inga karaktäristika insamlas men man kan i efterahnd karaktärisera enheterna beroende på patientvolym, operationsvolym, region, universitetssjukhus etc Processmått på kvalitet Ange de viktigaste processmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? Andelen patienter som får första operatioen inom en månad från remiss. Andelen patienter med T1 tumör som får intavesikal behandling. Andelen patienter med T2-T4 tumör som får kurativt syftande behandling. Andelen patienter med T2-T4 tumör som får sk neoadjuvant cellgiftsbehandling Andelen patienter med T1-T4 tumör som diskuteras på multidisciplinär konferens Resultatmått Ange de viktigaste resultatmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått?

Andelen recidiv efter fem år. Antalet recidiv efter fem år. Andelen progress efter fem år. Andelen död i tumörsjukdom efter fem år. Andelen patienter opererade med cystektomi som får kompliaktioner. Innehåller registret professionsbedömda mått på patientens funktionsförmåga? Innehåller registret patientrapporterade mått inom något av följande områden? EQ-5D SF36/RAND 36 Annat generiskt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Sjukdomsspecifikt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Andra patientrapporterade utfall, exempelvis function, symptom Patienttillfredsställelse (nöjdhet med vården eller vårdens resultat) Patientupplevelser, patienterfarenheter( frågor om vad som hänt under vårdtiden, t ex om information har givits, om väntetider, om möjligheten för patienten att vara delaktig) Annat patientrapporterat mått Beskriv hur det mäts och i vilken utsträckning (inkl datainsamlingsmetod och svarsfrekvens)? Vi arbetar för att vissa patienrelaterade mått kommer att införas inom en snar framtid. Steg 8 - Datafångst Beskriv rutiner/flöden för datafångst och registrering till registret Beskriv gärna om användaren får stöd med förifyllnad av uppgifter, från registret och/eller från journalen. Beskriv gärna om uppgifterna först registreras i registret och därefter i journalen och om det finns uppgifter i registret som vanligtvis inte finns i journal. Registrering sker från journal till register av forskningssköterka/sekreterare med stöd av en ansvarig läkare vid varej klinik.

Uppskatta fördelning hur rapportering sker (i procent) Benämning Värde Webb 95% Filöverföring 0% Papper 5% Annat 0% Kommentar: Hur stor del (procent) av patienterna registreras Under vårdtillfället : 0% Inom en vecka : 0% Inom en månad : 50% I samband med vilken/vilka patientkontakter registreras data? Vid upprepade registreringar om samma individ; ange antal tillfällen och tidsintervall. Oftast sker registreringen efter att man fått svar på PAD från den operation som genomförts och som tillåter att man kan bestämma stadiunm och grad och andra parametrar. Kommentar till ovanstående frågor PAD är patologens bedömning som är central för att man skall kunna klassificera i TNM och grad. Patologens svar drjer i allmenhet 3-4 veckor. Pågår arbete med att anpassa registrets variabler till nationella standarder? Exempelvis ensning av termer register emellan och/eller enligt Nationellt fackspråk. nej Steg 9 - Analys av registerdata Statistisk bearbetning och analys Beskriv hur registerdata analyseras på olika nivåer (aggregerat resp. lokalt, ålders- och könsspecifika data och tidsserier) och ange de viktigaste deskriptiva/analytiska utfallen. Ange exempel på utfall som är anmärkningsvärt positiva eller negativa. Förklara hur analysen utformas för att stödja lärande och förbättring i berörda verksamheter. Nya register: endast analysplan. Utifrån tidigare definierade kvalitetsvariabler görs analyser som som via rapproter och rapportmallar återförs till klinkerna. Detta framkomemr även vid möten regionalt och nationionellt. Dessa tidserier och andra data av vikt exvis tid från remiss till besök på urologmottagning eller liknande presenteras i tidserier för att påvisa förbättringar eller försämringar. Ange hur varierande sjukdomsgrad, case-mix, confounders etc. hanteras Varierande sjukdomsgrad - tumörer registreras enligt TNM och grupperas för att praktiskt underlätta analys och förståelse. Case-mix och comfounders svårare att kontrollera för eftersom det i behandling av tumörsjukdomar förekommer mycket bias både lite mer och även mindre tydlig sådan

Steg 10 - Återföring och spridning av analysresultat Webbmodul för utdata Webbmodul för utdata som individuella kliniker kan använda för att se sina egna resultat när som helst finns Kan en enhet / klinik jämföra sina egna resultat i webbmodulen Med riksgenomsnittet Med andra jämförbara enheter Mellan landsting och region Med bästa enheter Kommentarer till ovanstående fråga Jämförelse mellan sjukhus är bra men inte alltid så fruktbart efter som enheternas storlek varierar och små enheter tar lång tid p åsig att få tillräckligt många pat för jamförelse med större enheter. Resultatrapporter till deltagande kliniker Resultatrapporter till deltagande kliniker skickas frekvent, dvs minst kvartalsvis Svar: Könsuppdelad visning av data Data redovisas könsuppdelat i årsrapport eller motsvarande Om inte, när införs könsuppdelad redovisning? Redovisning av resultatdata för identifierbara enheter/kliniker Resultatdata redovisas för identifierbara enheter/kliniker öppet - även för allmänheten - i årsrapporteringen Om inte, när planeras öppen redovisning på enhets-/kliniknivå? Finns resultat riktat till patienter tillgängligt på webben? Resultat från registret finns tillgängligt för, och anpassat till, patienter (och närstående) på registrets webbplats

Finns registerdata presenterat/sammanställt som stöd i dialogen med patienten? Registerdata finns presenterat/sammanställt på ett sätt som gör att det kan användas som stöd i dialogen med patienten vid vårdmötet Svar: Data till öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Registret har det senaste året bidragit med data till öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Svar: Var och när sker de professionella diskussionerna kring resultaten? Nationelal och regionala möten. Vid publicerande av artiklar i nationella o internationella tidskrifter. Beskriv eventuell övrig rapportering / återföring och analysresultat til registrerade enheter Rapport amllar på INCA där kliniken kan välja tidsintervall och variabel som man vill titta på. Steg 11 - Verksamhetsutveckling/Förbättringsresultat På vilket sätt har och kan registerdata användas för verksamhetsutveckling och lokalt förbättringsarbete? Ge en beskrivning, med konkreta exempel, över hur registerdata kan och har använts för kliniskt förbättringsarbete, lärande och verksamhetsutveckling. Med utgångspunkt från våra fem kvalitetsindikatorer kan man se hur varje klinik ligger till i förhållande till riksgenomsnit. De kliniker som ligger sämre bör stimuleras att bli bättre än riksgenomsnitet på ett eller två års sikt. På detta sätt kan man öka kvaliten i våerden och psoitivt påverka resultaten för behandling av blåscancersjukdomen på lite längre sikt. Vilka resultat har uppnåtts på lokal, regional och nationell nivå? Vad i vården har blivit bättre? Beskriv nytta och effekter av detta förbättringsarbete. På senare år har vi fått: -felr pat som fått diagnos och operation inom 4 v -fler pat med T1 tumör som fått intravesikal BCG -fler patienter som diskuteras på multidisciplinär konferens -fler patienter med T2-T4 tumör som genomgår kurativt syftande behandling -fler patienter med T2-T4 tumör som genomgår neoadjuvant cellgiftsbehandling Finns det nationella riktlinjer eller andra måldokument på registrets område? Nationellt Vårdprogram blev färdigt i juni 2013 och implementeras nu under hösten gnom möten i alla landets regioner. Har registret kvalitetsindikatorer kopplade till dessa riktlinjer? Ja.

Vilka är de identifierade viktigaste förbättringsområdena inom vården kommande år? Öka medvetenheten inom professionen om vikten av symtomet makroskopisk hematuri som bör leda till utredning (ett symposium kommer på Rikstämman och en artikel i Läkartidningen kom i våras). Öka andelen patienter med T1 tumörer som genomgår re-resektion, intravesikal BCG och som diskuteras på multidisciplinär konferens. Öka andelen patienter med T2-T4 tumör som genomgår kurativt syftande behandling. Har registret satt vägledande målnivåer för förbättringsarbetet i vården under kommande år? Lista de viktigaste Andel tid remiss-operation inom 4 v (målnivå 80% Ansdel T1 som får intravesikal BCG (målnivå 70%) Andel T1 som genomgår re-resektion (målnivå 80%) Andel T1-T4 som genomgår multidisciplinär konferens (målnivå 70%) Andel T2-T4 som genomgår kurativt syftande behandling (målnivå 70%) Andel T2-T4 som genomgår neoadjuvant behandling (målnivå 50% - måmga har för dålig njurfunktion för att få denna behandling) Användarundersökning hos deltagande verksamheter Gör registret någon användarunderökning hos deltagande verksamheter för att fånga upp verksamheternas syn på registrets funktionalitet? Svar: Beskriv hur ni gått till väga och vilket resultat som framkommit Ange andelen av deltagande verksamheter där registerdata används systematiskt i verksamhetschefernas stöd till förbättringsarbetet. 50 Kommentar Siffran inte säkert känd utan snarare en uppskattning Steg 12 - Vetenskaplig produktion och innovation med stöd av registerdata Hur många förfrågningar om forskningsprojekt relaterade till registret har registret beviljat/tillstyrkt under 2012 samt 2013? 5 st Till hur många beviljade/tillstyrkta forskningsprojekt har ni lämnat ut data till under 2012 samt 2013? 5 st

Hur många vetenskapliga artiklar som baseras på data från registret, har publicerats i vetenskaplig tidskrift/abstracts presenterats på nationell eller internationell vetenskaplig konferens under 2012 samt 2013? 10 st Förteckna vetenskapliga studier publicerade under det under 2012 respektive 2013 Abstracts från vetenskapliga konferenser/motsvarande anges endast om motsvarande inte finns publicerat på annat sätt. 1. Residual tumour in the edge of the resection area in TUR-B is a predictive factor for recurrence in Ta/T1 utinary bladder cancer. Georg Jancke, Johan Rosell, Staffan Janson, Scan J Urol Nephrol 2012 2. Bladder wash cytology at diagnosis of Ta/T1 bladder cancer is a predictive factor for recurrence and progression Georg Jancke, Johan Rosell, Staffan Janson, Scan J Urol Nephrol 2012 3. Impact on hospital volume on local recurrence and distant metastasis in bladder cancer patients treated with cystectomy in Sweden Staffan Jahnson1, Sten Holmäng2, Fredrik Liedberg3, Börje Ljungberg4, Per-Uno Malmström5, Wiking Månsson6, Hans Wijkstöm7 Scand J Urol 2013 4. Lymphovascular invasion is correlated to progress in primary T1 urinary bladder cancer. Hans Olsson¹, Per Hultman¹, Johan Rosell, and Staffan Jahnson² Avd för patologi och Urologiska klinken, Universitetssjukhuset Linköping Scan J Urol and Nephrol 2012 5. Immunohistochemical evaluation of cell cycle regulators: Impact on prediction prognosis in stage T1 urinary bladder cancer. Hans Olsson¹, Per Hultman¹, Johan Rosell and Staffan Jahnson² Avd för patologi och Urologiska klinken, Universitetssjukhuset Linköping Open J of Urology 2012 6. Mdm2 SNP309 promotor polymorphism and p53 mutations in urinary bladder carcinoma stage T1. Hans Olsson, Per Hultman¹, Johan Rosell, Peter Söderkvist and Staffan Jahnson² Avd för patologi och Urologiska klinken, Universitetssjukhuset Linköping British Open j of Urology 2013 7. Urinary bladder cancer treated with radical cystectomy: Perioperative parameters and early complications of radical cystectomy in a national population-based prospectively registered database. Tomas Jerlström, Truls Gårdmark, Malcolm Carringer, Sten Holmäng, Fredrik Liedberg, Abolfazl Hosseini, Per-Uno Malmström, Börje Ljungberg, Oskar Hagberg, Staffan Jahnson Scand J Urol 2013 8. Location around the ureteric orifices in primary Ta/T1 bladder cancer is predictive for recurrence Georg Jancke1, Johan Rosell2, & Staffan Jahnson1Division of Urology, Department of Clinical and Experimental Medicine, Linköping University, Linköping, Sweden 2, Statistician, Oncology Centre, University Hospital, Linköping, Sweden Scand J Urol 2013 9. VALIDERING AV T1 TUMÖRER I SÖDRA REGIONEN -GUIDELINES FÖLJS I ALLTFÖR LITEN UTSTRÄCKNING

Staffan Jahnson, Malcolm Carringer, Truls Gårdmark Sten Holmäng, Fredrik Liedberg, Abofazl Hosseini Aliabad, Per-Uno Malmström, Börje Ljungberg, Urologiska klinikerna; Linköpings Universitetssjukhus, Örebro Universitetssjukhus, Danderyds sjukhus, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg, Skåne Universitetssjukhus, Malmö, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Akademiska Sjukhuset, Uppsala, och Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Abstract Urologidagarna 2013-09-24 10. T1 urinary bladder cancer - long time observation population-based material Staffan Jahnson1,, Sten Holmäng2, Fredrik Liedberg3, Börje Ljungberg4, Per-Uno Malmström, Abolfazl Hosseini Aliabad6, Johan Rosell7 Departments of Urology, 1) University Hospital, Linköping, Sweden 2) Sahlgren University Hospital, Göteborg, Sweden, 3) University Hospital, Malmö, Sweden, 4 Northern University Hospital, Umeå, Sweden, 5) Uppsala University Hospital, Uppsala, Sweden, 6) Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden, 8) Oncologic Center, Linköping, Sweden Abstract EAU congress 2013 Ange om registret har forsknings/utvecklingssamarbete med läkemedels- / diagnostik- / medicinteknik-företag Steg 13 - Finansieringsbehov Totalt sökt belopp Ange belopp som ni väljer att söka. 2014 2015 1 450 000:- 1 480 000:- Kostnader I år finns det möjlighet för register att ansöka om flerårsanslag (dock ej registerkandidater). Fyll då i budgeterad kostnad både för år 2014 och 2015. Specificera följande planerade kostnader för finansieringsbehovet i registret inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön. Förklaring till nedanstående delar: Med IT-relaterad drift avses: Kostnad som uppstår till följd av drift/utveckling/-underhåll av IT-system. Ex: Servermiljö, licenser, IT-utrustning etc. Med Administration/ koordination avses: Användarmöten, utbildning, resor, sekreterare etc. Registerledning Kontinuerlig validering av registret 300 000:- 300 000:- Administration/koordination Nationella tjänster-administration, koordination 60 000:- 60 000:- Statistik

Statistik Nationella tjänster - statistiker stöd 240 000:- 240 000:- IT Nationella tjänster - Registerspecifikt konstruktörsarbete 240 000:- 240 000:- Publicering samt årsrapport publicering rapporter o ventskapliga artiklar 40 000:- 45 000:- Möten Nationella möten för styrgrupp, monitorer och inrapportörer 150 000:- 170 000:- Resor Resor i samband med möten 30 000:- 35 000:- Registercentrum Förvaltningskostnader Nationella tjänster - INCA plattformen 240 000:- 240 000:- Övrigt arbete med patientrelaterade variabler samtr med nordiskt samarbete 150 000:- 150 000:- Summering Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 Summa kostnader 1 450 000:- 1 480 000:- Varav kostnader mot RC 0:- 0:- Varav IT-relaterade kostnader 240 000:- 240 000:- Redovisning av annan finansiering av registerverksamheten Finansiering som ej utgår från SKL/Beslutsgruppen oavsett om den är beviljad, sökt eller planerad Finansiär Sökt belopp i kr. Beviljat belopp i kr. Inväntar beslut 0:- 0:- Motivering kring finansieringen Ange i punktform de viktigaste planerade aktiviteterna/förändringarna i registret. Ex. om registret ska webbaseras, förbättringsprojekt initieras, styrgrupp breddas etc.

Fortsatt kontinuerlig valideringsprocess av inregistrerade data Patientrapporterade variabler såsom enkät för utvärdering efter operation och i samband med intravesikal behandling Mer aktivt arbete för nordisk registersamverkan. Förbättring av rapportmallar och återföring av data till klinikerför ett mer strukturerat nationellt förbättringsarbete. Steg 14 - Ekonomisk redovisning av föregående år Kostnader föregående år Redovisa följande kostnader för registret inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön under föregående år. Registerledning, administration/koordination, statistik, IT, publicering samt årsrapport, möten, resor, kompetenscentrum förvaltningskostnader samt övriga poster. Förklaring till ovanstående delar: Med IT-relaterad drift avses: Kostnad som uppstår till följd av drift/utveckling/-underhåll av IT-system. Ex: Servermiljö, licenser, IT-utrustning etc. Med Administration/ koordination avses: Användarmöten, utbildning, resor, sekreterare etc. Registerledning validering av registerdata 130 000:- Administration/koordination Nationella tjänster -administration 25 000:- Statistik Nationella tjänster - statistik stöd 50 000:- IT Nationella tjänster - konastruktörsarbete 50 000:- Publicering samt årsrapport Publicering rapporter och vetenskapliga artiklar 15 000:- Möten Möten för monitorer, inrapportörer o styrgrupp 80 000:- Resor Registercentrum Förvaltningskostnader Nationella tjänster INCA 50 000:- Övrigt Summa kostnader 400 000:-

Summa kostnader 400 000:- Varav kostnader mot RC 0:- Varav IT-relaterade kostnader 50 000:- Sammanfattade kostnader för patientrapporterade mått Räkna samman och beskriv registrets samtliga kostnader för att samla in och analysera patientrapporterade mått. Ännu inga patientrapporterade mått i registret men detta skall bli aktuellt till nästa år. Kvarvarande medel Om registret hade kvarvarande medel vid årets slut, beskriv varför (uteblivna eller uppskjutna aktiviteter, rekryteringsproblem) och planerade åtgärder. Kommentarer till ekonomisk redovisning av föregående år Ange i punktform de viktigaste aktiviteterna/förändringarna i registret från föregående år. Ex. om registret har webbaserats, förbättringsprojekt initierats, styrgrupp breddats etc. Syftet med denna fråga är primärt att på ett enkelt sätt följa upp det som hänt sedan den förra ansökningsomgången. Inkludera de åtgärder som initierats till följd av förra årets utlåtande. Ekonomin behöver stärkas för att öka möjligheter till aktivitet. Framförallt gälellr detta förbättringsarbete, valideringsarbete, arbete med patientrapporterade mått och arbete med nordisk gemensam eller samordnad registrering. Steg 15 - Register som fått anslag 2012 Register som fått anslag för år 2012 skall bifoga årsrapport årsrapport2012.pdf 15 kb Register som fått anslag för år 2012 skall bifoga verksamhetsberättelse. verksamhetsberättelse2012.pdf 20 kb Kommentarer rörande årsrapporteringen Avser kommentarer rörande årsrapporteringen och verksamhetsberättelse. Ex. Vi har valt att göra tertialrapporter istället för årsrapporter, den finns endast elektroniskt osv Jag hade inte möjlighet att få till PDF filer på verksamhetsberättelse eller årsrapport under kväleln sänder imorgon