tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn NEG100 Grundläggande makroekonomi Datum Material Kursexaminator Sammanfattning Bo Sandelin Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad av Hanna Appelfeldt
Makroekonomi Om Sveriges BNP ökar i fasta priser: Eller så kallad Real BNP BNP i löpande priser eller så kallat Nominell BNP Nominell BNP/ Real BNP = BNP deflator (den genomsnittliga prisökningen mellan basåret och det aktuella året). Olika poster i BNP och vilken effekt de får: C Hushållens konsumtionsutgifter: Varor och tjänster som hushållen konsumerar. Äger man sin bostadsrätt eller villa räknas vitvaror som investering. Köp av en ny bil räknas som positiv konsumtion men ej begagnad. Den del som skattefinansieras räknas ej in och även licensavgifter. Hushållen ska erhålla en motprestation för att det ska räknas in. Hushållens ideela organisationer räknas också. G Offentliga konsumtionsutgifter: Varor och tjänster som produceras inom sektorn (staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn)ex: Löner till handläggarna, färdtjänst, undervisning i friskolor. I Fasta bruttoinvesteringar: Byggnader eller maskiner som ska användas upprepade gånger. Villor. Dataprogram och upphovsrätten till litterära och musikaliska verk hamnar under övriga investeringar. Ej stridsvagnar och stridsflygplan som är offentliga konsumtionsutgifter. Lagerinvesteringar: Kan vara såväl som positiva och negativa. Insatsvaror som råvaror, halvfabrikat och komponenter som skall användas i produktionen. Ändras priserna räknas inte detta utan enbart om antalet förändras. Investeringar i värdeföremål. Investeringar i antikviteter, konst och andra värdeföremål. Gammal och nyproducerad konst räknas med. Säljer ett hushåll vidare till ett annat hushålla via antikhandlare går det + 0, utan enbart antikhandlarens pålägg räknas med i BNP. X och M Export och Import: Svenskars köp av utländsk resevaluta blir en pluspost i hushållens konsumtionsutgifter men minus i tjänsteimporten. Då import alltid är minus i BNP och vice versa. Svenska exporten av varor inkluderar transport och
försäkringskostander från till Sveriges gräns. Import av varor inkluderar transport och försäkringskostander fram till säljlandets gräns. Tre olika sätt att räkna ut BNP: Produktionsmetoden: Summan av alla förädlingsvärden. Inkomstmetoden: Summan av arbets och kapitalinkomster. Användningssidan (utgiftsmetoden): C (privat knsumtion)+ I (Investeringar)+ IL (Lagerinvesteringar)+ G (offentliga utgifter) +X (export) M (import). Förädlingsvärde: Produktionsvärde Förbrukning. NNP (Nettonationalprodukt): BNP kapitalförslitning. BNI (Bruttonationalinkomst): BNP+ primära inkomster från utlandet. NNI (Nettonationalinkomst): BNI kapitalförslitning. Disponibel Nationalinkomst: NNI + löpande transfereringar från utlandet. Fördelar och nackdelar med att använda BNP per Capita som välfärdsmått: Då svenska kvinnor arbetar mer än utländska blir vår produktion högre eftersom vi köper tjänster som dagis. För att få en rättvisare bild borde vi beräkna BNP per sysselsatt. Välfärd kan inte beräknas helt på ekonomiska mått då annat spelar roll för vår lycka. Antalet arbetstimmar kan skilja sig från 2 länder med samma BNP per Capita. Miljöeffekter räknas inte med i BNP. Ett sätt att beräkna miljöjusterad BNP är att använda ett utvidgat NNP mått som inkluderar förslitning av naturkapitalet. NNP är ett bättre mått då det anger vad som blir över till annat än att ersätta det förslitna kapitalet. BNP tar inte upp fördelningen mellan olika grupper. Är länderna relativt lika så är det ett bra jämförelsemått på materiell standard.
BNP till faktorpris: Summan av alla förädlingsvärden. BNP till marknadspris: BNP till faktorpris+ produktskatter produktsubventioner+ övriga övriga produktionsskatter övriga produktionssubventioner. Även C+I+G+XM Bytesbalans: Handelsbalans+ Tjänstebalans+ prim. Inkomster från utlandet prim. Inkomster till utlandet+ löpande transfereringar. Skilland mellan vad som produceras och vad som förbrukas i landet. Handelsbalans: Varuexport varuimport. Tjänstebalans: Tjänsteexporttjänsteimport. Kapitalbalans: Skillnaden mellan ett lands ränteinkomster och ett lands ränteutgifter. Finansiell balans: Brukar vara lika stor som bytesbalansen, fast med motsatt plus eller minus. En negativ finansiell balans innebär att landet är en kapitalexportör, dvs köper tillgångar i utlandet, betalar av lån eller lånar ut pengar till utlandet. Direkta investeringar Portföljinvesteringar Finansiella derivat Övriga investeringar Valutareserver Restpost: En justering för att väga upp för statistiska mätfel så att de övriga tre delarna av betalningsbalansen summeras till noll. Löpande transfereringar: Exempelvis EUbidrag och EUavgifter. Hur skulle avskaffandet av hushållsnära tjänster påverka BNP? Hushållens konsumtionsutgifter skulle minska i och med att vi skulle köpa färre tjänster men å andra sidan skulle posten övriga produktionssubventioner minska (minuspost under offentliga konsumtionsutgifter) så frågan är om inte dessa två tar ut varandra och BNP inte drabbas alls. Vad ingår i primära inkomster från utlandet? Nettot av löner och kapitalersättning från utlandet.
Driftsöverskott: Vinster som företag gör. Sammansatt förvärvsinkomst: Inkomster för eget företagande i någon form. Produktskatter: Skatter som betalas per enhet av en vara eller tjänst som produceras eller ingår i en transaktion. Exempelvis moms, importtullar och energiskatter. Övriga produktionsskatter: Skatter som betalas in som en del av företagens produktion men som inte är direkt kopplade till kvantiteten eller värdet på varorna. Exempelvis fastighetsskatt, fordonskatt och allmän löneavgift. Produktsubventioner: Subventioner som ges till företag per enhet av en producerad eller importerad vara eller tjänst. Övriga produktionssubventioner: Subventioner som ges till företag oberoende av producerad mängd eller värde. Ex: lönebidrag. Kapitalförslitningar: Uppskattat värde av kostnaderna av att realkapital (byggnader, infrastruktur, maskiner m.m.) slits ut med åren och måste repareras eller ersättas. Ungefär detsamma som företags avskrivningar, men man försöker använda andra beräkningsmetoder som anses vara mer exakta. En beräkningsmetod är att uppskatta en livslängd för olika sorters maskiner, byggnader osv, och sen räkna ut förslitningen per år utifrån detta. Exempelvis: Småhus 75 år, vägar/gator 40 år, fartyg 25 år, flygplan 20 år, personbilar 13 år, köpta datorprogram 5 år osv. Tillväxt: När ett lands BNP ökar från ett år till ett annat. Mäts i procent. Negativ tillväxt: När ett lands BNP minskar från ett år till ett annat. Mäts i procent. Recession är en längre period av negativ tillväxt och en depression är en mycket långvarig och kraftig negativ tillväxt. Varför ingår statsanställdas löner men inte statspensionärernas pensioner i offentliga konsumtionsutgifter? Därför att de anställa utför ett arbete och det är varor och tjänster som produceras inom offentliga sektorn som ingår. Pensionen är ju redan inarbetad och utbetalning av pension är överföringar och ingår istället i transfereringar.
Vad menas med jämviktsarbetslöshet? Den naturliga arbetslösheten mot vilken en ekonomi tenderar att röra sig på lång sikt. Inflöden och utflöden till arbetslöshet är ungefär lika stora. Relativ arbetslöshet= personer som blir arbetslösa i procent * genomsnittlig tid i arbetslöshet. Depreciering: En försvagning av valutan till följd av att priset på utländsk valuta stiger. Deprecierad växelkurs beror på att inflationen i landet är högre än i omvärlden. Appreciering: En förstärkning av valutan till följd av att priset på utländsk valuta sjunker. Marginell Konsumtionsbenägenhet MPC: Ökning i konsumtionsutgifter när disponibel inkomst ökar med en krona. (Hur mycket jag spenderar av min lön. ) Disponibel inkomst: Den Inkomst som återstår när skatten är betald och transfereringarna inräknats. Investeringsefterfrågan: Investeringsfunktionen är oberoende av BNP, därför en horisontell linje och bestäms av: Realräntan: När räntan stiger minskar investeringsefterfrågan. Skift nedåt i modellen. Förväntade framtida intäkter: När den förväntade avkastningen stiger, stiger efterfrågan. Skift uppåt. Osäkerhet om framtida intäkter: Man skjuter investeringarna på framtiden. Skift nedåt. Importefterfrågan: När BNP stiger, så stiger disponibel inkomst och konsumtion. Därmed stiger också impostutgifter som ingår i konsumtionen. MPM är den ökning i importutgifter som uppstår till följd av att BNP ökar med en krona. Den bestäms av: Nominell växelkurs: När priset på utländsk valuta stiger (devalvering) blir importen dyrare och sjunker därmed. Skift nedåt. När priset på utländsk valuta, växelkursen, sjunker (revalvering). Ett skift uppåt. Den relativa prisnivån mellan länderna: När den utländska prisnivån stiger i jämförelse med den egna, så sjunker importen. Ett skift nedåt. Svensk BNP: När svensk BNP stiger ökar den svenska konsumtionen och därmed importen. Ett skift uppåt. Exportefterfrågan: Oberoende av BNP och beror på:
Nominell växelkurs: När växelkursen stiger blir det dyrare för oss att köpa utländsk valuta samtidigt som det blir billigare för utlandet att köpa svenska kronor. Exporten ökar. Skift uppåt. Den relativa prisnivån mellan länderna: När den utländska prisnivån stiger i jämförelse med den egna, så ökar exporten. Skift uppåt. Andra länders BNP nivå: En BNP ökning i utlandet leder till att vår export ökar. Den aggregerade efterfrågefunktionen: AD(Y)= C+I+G+XM. Lutningen på AD kurvan visar hur mycket efterfrågan på svenska varor och tjänster ökar när BNP stiger med en krona. Detta kallas för den marginella utgiftbenägenheten g. G= MPC*(1t)MPC. Autonom efterfrågan: Den del av den aggregerade efterfrågan som är oberoende av BNP. Jämviktsvillkor: AD(y)= Y När aggregerad efterfrågan är lika med produktion. Undersysselsättningsjämvikt: Jämvikts BNP är lägre än potentiell BNP som motsvaras av full sysselsättning. Multiplikatorn: Ett kvantitativt mått på hur jämviktsinkomsten ändras jämfört med förändringen i autonoma efterfrågan. 1/ (1Maginell utgiftsbenägenhet, g). Hur mycket ändras produktionen med om G (offentliga konsumtionsutgifter) ökar. Förändring i AD * Multiplikatorn visar att förändringen i jämviktsinkomsten är så stor jämfört med den autonoma efterfrågan. Hur mycket skulle den autonoma efterfrågan behöva ändras för att en viss önskad förändring i BNP skall uppnås? Multiplicera båda sidor med (1g). Förändring i AD= Förändring i Y. Eller Deflationsgap= 1/ multiplikator* BNPgap Exogena variabler: Variabel som bestäms utanför modellen, också skiftfaktor. Förändringar i exogena variabler utgör orsaker. Endogen variabel: Variabel som bestäms inom modellen. Förändringar i endogena variabler är effekter i exogena variabler. Y= C autonom+mpc*(1t) Y+I+G+X(Mautonom+MPM*Y) Multiplikatoreffekten: Den kedjereaktion av inkomst och efterfrågeförändringar som en ökning i autonom efterfrågan sätter igång. När g (marginella utgiftsbenägenheten) är stor är multiplikatorn stor. Automatisk Stabilisator: Inneboende egenskap i ekonomin som dämpar effekterna på BNP. Låg multiplikator. Ex: hög skatt ger mer inkomster till offentliga utgifter och lägre utgifter så bytesbalansen påverkas. BNPGap: Skillnaden mellan faktisk BNP och potentiell BNP i resursutnyttjande. Högkonjuktur högre resursutnyttjande lägre BNP gap.
Intern Balans: BNPgapet är lika med noll. Extern Balans: Bytesbalansen är lika med noll. Finanspolitiska åtgärder enligt keynianska modellen: Ändra offentliga utgifter Ändra skattesats Ändra i offentliga transfereringar som garantipension och barnbidrag. Devalvering: En ändring av fast växelkurs, man skriver ner sin egen valuta, utländsk valuta blir då dyrare. Detta leder till att fler köper svensk valuta och att vår export ökar men ej vår import. Penningmarknaden: När räntan sjunkerså ökar efterfrågan på rena pengar (vi säljer obligationer). Penningefterfrågan påverkas av: Ju högre inkomster, desto större efterfrågan på pengar. BNP stiger och ett skift i i efterfrågekurvan sker åt höger. Negativt samband mellan ränta och pengar, Ju högre prisnivå, desto högre är penningefterfrågan. Ju lägre kostnader för att avyttra värdepapper desto lägre efterfrågan på pengar. En expansiv penningpolitik sänker räntan= En ökning i penningmängden leder till en räntesänkning. Sluten ekonomi: Ekonomi utan utrikeshandel. Penningpolitik verkar via ränteförändring. Öppen ekonomi: Ekonomi med utrikeshandel. ISKurva: Finanspolitik Negativt lutande kurva som beskriver sambandet mellan ränta och BNP. Om staten ökar sina offentliga konsumtionsutgifter så ökar den aggregerade efterfrågan och därmed BNP och ISkurvan härleds till en modell med ett positiv samband mellan BNP och ränta. Denna negativt lutande kurva skiftar då uppåt. LMkurva: Penningpolitik (penningmängden som påverkar ränta) Positivt lutande kurva mellan BNP och ränta som kommer från penningmarknadsmodellen. Ms och Md. Ökar penningmängden från utbudssidan så sker ett skifte i LM kurvan uppåt. Gängse antagande: allmänt rådande antagning. Euro: Valutan i EMU som Sverige, Danmark och Storbritannien inte är med i. (Sverige är med i EMU men utan euro). Fördelar: Eliminerade transaktionskostnader, främjar handeln och integrationen på arbets- och kapitalmarknaden underlättas. Nackdelar: Förlusten av självständig penningpolitik. Ej längre möjligt att påverka den inhemska växelkursen gentemot övriga medlemmar.
Hur skulle ett svenskt medlemskap i EMU påverka utrymmet för finanspolitik och penningpolitik? Självständig penningpolitik försvinner medan finanspolitiken ökar men finanspolitik är inte direkt något substitut till penningpolitik. Finanspolitiken skulle behöva genomgå en del förändringar. Slutsatsen som EMU eller Calmfors utredningen kom fram till 1996 var att den avrådde Sverige från att gå med i EMU då nackdelarna övervägde fördelarna. Effektvinst gentemot stabiliseringspolitiska kostnaderna. När Sverige efter Bretton Woods-epoken fortsatte med fast växelkurs till november 1992 var det under olika perioder olika saker som knytningen gjordes till: dollarn, valutaormen kring D-marken, en handelsvägd valutakorg, ecun. Enligt gängse synsätt är ett lands bruttosparande lika med bruttoinvesteringen plus bytesbalansens saldo. Före euron fanns ecun som en "bokföringsvaluta" baserad på en korg av EGvalutor. Om den svenska kronans nominella växelkurs mot danska kronan är 1,32 svenska kronor per dansk krona, medan den reala växelkursen är 1,18, så blir köpkraftsparitetskursen (köpkraftsjusterade växelkursen) cirka 1,12 svenska kronor per dansk krona. Söderström hävdar att i skiftet mellan 1970- och 1980-talen skedde omläggningar av den ekonomiska politiken, bort från Keynesianismen, i flera stora länder. Bretton Woods-systemet var besläktat med guldmyntfoten på så vis att de deltagande ländernas valutor indirekt var knutna till guldet via en i princip fast växelkurs mot dollarn, som var systemets basvaluta med ett fast värde i guld. Den kortsiktiga Phillipskurvan visar ett negativt samband mellan arbetslöshet och inflation. I verklighetens ekonomier, beskrivna i nationalräkenskapstermer, kan totala bruttosparandet vara större än bruttoinvesteringarna i fast realkapital och lager. Vogel och Wolf finner att Sverige vid en länderjämförelse hamnar på en lägre placering beträffande BNP per capita än beträffande fyra olika välfärdsindex som de redovisar (HPI-2, WISP, ZUMA och HLE).
Målet för penningpolitiken i Sverige är att årliga inflationen ska uppgå till 2 procent. Tyskland är det EU-land som har störst total BNP. Under 1980-talet avreglerades de svenska finansmarknaderna samtidigt som ett mål var att upprätthålla en fast växelkurs. Ett skäl till att som Sveriges riksbank ha 2 procents inflation som mål, och inte 0 procent, är att om målet vore 0 procent funnes det risk för att hamna i en självgenerande deflationsprocess, som kunde leda till arbetslöshet och andra makroekonomiska problem. Forskningen tyder på att en penningpolitisk åtgärd i form av en ränteförändring får full effekt först efter ett till två år. Som framgår hos bl.a. Lindbeck anger multiplikatorn för BNP med avseende på investeringarna hur BNP påverkas av en förändring i investeringsnivån, medan acceleratorn anger hur mycket investeringarna påverkas av en förändring i BNP. EU:s stabiltets- och tillväxtpakts regel om ett högsta tillåtet budgetunderskott på 3 procent av BNP överträddes i början av 2000-talet av bl.a. Tyskland och Frankrike. Calmfors menar att det finns anledning att tro att tendenserna till stora budgetunderskott kan förstärkas med en gemensam valuta. Om kronans nominella växelkurs mot brittiska pundet är 12,14 kronor per pund och den reala växelkursen är 0,84 blir köpkraftsparitetskursen (köpkraftsjusterade växelkursen) cirka 14,45 kronor per pund. En ökning av valutareserven kommer in i finansiella balansen som en negativ post. Bl.a. Söderström fäster uppmärksamheten på att den aktiva budgetpolitikens effekter på den svenska ekonomin under 1930-talet i efterhand har bedömts som mycket begränsade. Forslund och Holmlund pekar på att en kraftig återhämtning av sysselsättningen skedde under 1990-talets sista år och att denna sysselsättningsexpansion i allt väsentligt ägde rum i den privata sektorn. Persson konstaterar att de flesta centralbanker i världen valt att bedriva penningpolitik genom att försöka styra de korta räntorna snarare än de långa.
Om ett företag i Sverige betalar aktieutdelning till en tysk aktieägare ska det komma in som en negativ post i Sveriges bytesbalans. Om ett företag i Sverige med amerikansk ägarmajoritet mottar EU-bidrag för lagerbyggnader som uppförs samma år ska det i de svenska nationalräkenskaperna registreras som både kapitaltransferering från utlandet och fast bruttoinvestering. Om en person får vård vid landstingets vårdcentral och kostnaden bestrids dels med patientens avgift, dels av landstinget med hjälp av skattemedel, kommer det i nationalräkenskaperna in dels under hushållens konsumtionsutgifter, dels under offentliga myndigheters konsumtionsutgifter. Bergman kommer i sin artikel till slutsatsen att BNP skulle ungefär fördubblas om värdet av hemarbete räknades in. Två viktiga skäl till att Sverige under efterkrigstiden hade "full syselsättning" ända till 1990-talets början var enligt Lindbeck att kronan devalverades när landet hamnade i kostnadskriser och att sysselsättningen i den offentliga sektorn ökade när sysselsättningen i den privata sektorn minskade. Som framgår i bl.a. Söderströms kapitel gjorde Riksbanken stora stödköp av kronan hösten 1992 för att försöka försvara den fasta växelkursen. Bretton Woods-systemet var besläktat med guldmyntfoten på så vis att de deltagande ländernas valutor indirekt var knutna till guldet via en i peincip fast kurs mot dollarn, som var systemets basvaluta med ett fast värde i guld. Under 1980-talet avreglerades penningmarknaden och valutamarknaden i Sverige samtidigt som ett mål var att upprätthålla en fast växelkurs. Ett skäl till att som Sveriges riksbank ha 2 procents inflation som mål, och inte 0 procent, är att om målet vore 0 procent funnes det risk för att hamna i en självgenerande deflationsprocess, som kunde leda till arbetslöshet och andra makroekonomiska problem. Forskningen tyder på att en penningpolitisk åtgärd i form av en ränteförändring får full effekt först efter ett till två år. Phillipskurvor ligger i ett diagram med arbetslöshet på den horisontella axeln och inflation på den vertikala axeln, och enligt Phillipskurveteorin har den kortsiktiga Phillipskurvan negativ lutning medan den långsiktiga är lodrät. Perioden 1975-1982 kännetecknades i Sverige av återkommande devalveringar.
I verklighetens ekonomier kan bruttosparandet vara mindre än bruttoinvesteringarna. EU-länderna har i flera år haft ett importöverskott gentemot Kina. Den kortsiktiga Phillipskurvan anses ha negativ lutning, vilket innebär att det på kort sikt skulle gå att minska arbetslösheten Knut Wicksell propagerade kring förra sekelskiftet för ett prisstabiliseringsmål, och när guldmyntfoten uppgivits i början av1930-talet blev målet för svensk penningpolitik att stabilisera prisnivån. Under 1970- och 1980-talen, när vi hade fast växelkurs genom olika knytningar av kronan, användes penningpolitiken väsentligen till försvaret av den fasta växelkursen och bara i begränsad omfattning till konjunkturstabilisering. Om den svenska kronans reala växelkurs mot norska kronan var 1,28 i november 2009, kan det tolkas som att prisnivån i Norge var 28 procent högre än i Sverige efter omräkning av priserna till gemensam valuta med hjälp av den rådande nominella växelkursen. Om den svenska kronans nominella växelkurs mot den norska kronan är 1,20 svenska kronor per norsk krona och den svenska kronans reala växelkurs mot norska kronan är 1,28, så är köpkraftsparitetskursen cirka 0,94 svenska kronor per norsk krona. Teorin om optimala valutaområden handlar i princip om en avvägning mellan å ena sidan effektivitetsvinster för företag och hushåll och å andra sidan stabiliseringspolitiska förluster vid gemensam valuta. Sverige utmärkte sig från 1940-talets slut till 1990-talets början genom att årtionde efter årtionde ha en arbetslöshetsnivå som svängde kring bara ett par procent. I slutet av 1800-talet fanns en skandinavisk myntunion mellan Sverige, Danmark och Norge med myntenheten krona och med guldmyntfot. I de östeuropeiska länderna ingick under socialisttiden i princip bara producerade varor, inte tjänster, i deras beräkningar av nationalprodukten, vilket kan föras tillbaka till uppfattningar hos Marx och Smith. Irlands BNI brukar vara mindre än landets BNP, vilket främst beror på ett stort utflöde av kapitalinkomster från Irland till utlandet. Bergman kommer i artikeln "Hemarbetet och BNP" fram till att BNP skulle ungefär fördubblas om värdet av hemarbetet inkluderades i BNP.
Den svenska EMU-utredningen (SOU 1996: 158) kom till följande slutsats: "Vår helhetsbedömning av såväl de ekonomiska som de politiska argumenten är att de faktorer som talar emot ett svenskt deltagande redan i första omgången 1999 är starkare än de faktorer som talar för." Nyberg och Viotti menar att Riksbanken fram till mitten av 1980-talet i huvudsak administrerade ett regleringssystem med räntereglering, kreditreglering, emissionskontroll och valutareglering, vilket hade lite att göra med penningpolitik så som penningpolitik uppfattas i dag. Söderström menar att i skiftet mellan 1970- och 1980-talen skedde en omläggning av den ekonomiska politiken i flera länder från keynesianskt präglad politik till en politik där prisstabilisering spelade större roll. Forslund och Holmlund pekar på att det efter 90-talskrisen skedde en kraftig återhämtning av sysselsättningen så att arbetslösheten halverades mellan 1997 och 2001 Om en ekonomi bara består av två företag och det ena (A) under ett år bara levererar råvaror för 1000 kronor till det andra (B), som bara producerar konsumtionsvaror och säljer dessa till konsumenterna för 1500 kronor, så blir BNP 1500 kronor. Många som arbetar i Luxemburg är dagpendlare som bor utanför landet, vilket medför ett nettoutflöde av primära inkomster och och en lägre BNI än BNP för Luxemburg. Den s.k. latinska myntunionen bildades genom ett fördrag 1865 mellan Frankrike och några andra länder. Den svenska EMU-utredningen (SOU 1996:158) kom till slutsatsen att dess helhetsbedömning av såväl de ekonomiska som de politiska argumenten är att de faktorer som talar emot ett svenskt deltagande i den europeiska valutaunionen redan i första omgången 1999 är starkare än de faktorer som talar för. Enligt bl.a. Nyberg och Viotti innebar ansträngningarna på 1970- och 1980-talen att hålla en fast växelkurs för kronan att penningpolitiken i allt väsentligt måste knytas till försvaret av den fasta växelkursen och bara i mycket begränsad omfattning kunde användas till prisstabilisering och konjunkturutjämning. Åren 1991-1993, upplevde Sverige en lågkonjunktur med sjunkande BNP och stigande arbetslöshet.
Teorin om optimala valutaområden handlar i princip om en avvägning mellan å ena sidan effektivitetsvinster för företag och hushåll och å andra sidan förlusten av stabiliseringspolitiska instrument vid gemensam valuta. Den kortsiktiga Phillipskurvan brukar anses ha negativ lutning, medan den långsiktiga eller medelfristiga är vertikal. Irland, Estland och Ungern hade 2007 klart lägre BNI än BNP, vilket förklaras av ett utflöde av kapitalinkomster till utlänningar som investerat i dessa länder. Som framgår i bl.a. Söderströms kapitel gjorde Riksbanken stora stödköp av kronan hösten 1992 när man försökte försvara den fasta växelkursen. Två viktiga skäl till att Sverige under efterkrigstiden hade "full sysselsättning" ända till 1990-talets början var enligt Lindbeck att kronan devalverades när landet hamnade i kostnadskriser och att sysselsättningen i den offentliga sektorn ökade när sysselsättningen i den privata sektorn minskade. Statens lönekostnader för att administrera utbetalningen av pensioner och barnbidrag blir i beräkningar av BNP från användningssidan en del av offentliga myndigheters konsumtionsutgifter. Om BNP beräknad från produktionssidan delas upp på de tre sektorerna jordbruk, industri och tjänster, så har i Sverige under 2000-talet tjänsterna svarat för mer än hälften av BNP. Som ett slags förstadium till euron kan man betrakta European Currency Unit (förkortat ecu), som var räkneenheten för EUs budget, men som inte förekom i mynt- eller sedelform. Två procents årlig inflation (med ett toleransintervall på en procentenhet uppåt och nedåt) är ett mål för penningpolitiken i Sverige. De ekonomiska konvergenskriterierna (Maastrichtkriterierna) som måste uppfyllas av länder som vill införa euron som valuta handlar om följande fyra områden: inflationen, räntorna, skuldsättningen i den offentliga sektorn och de löpande offentliga finanserna. "Normpolitiken" i Sverige på 1980-talet byggde bland annat på tanken att förväntningar skulle skapas att framtida devalveringar (efter 1982 års devalvering) var uteslutna, och att arbetsmarknadens parter skulle anpassa sig till detta och bli mer återhållsamma med sina lönebud. Om den svenska kronans nominella växelkurs mot euron vore 9,30 kronor per euro, medan den hypotetiska växelkurs som skulle göra prisnivåerna i Sverige och Finland lika (köpkraftsparitetskursen) vore 8,02, så skulle prisnivån vara 16 procent högre i Finland än i Sverige.
Att en större andel av produktionen av kläder, livsmedel, barnomsorg etc. skedde i hemmen för hundra år sedan verkar för att den procentuella BNPökningen under hundra år tenderar att ge en överskattning av den verkliga procentuella ökningen av försörjningen med varor och tjänster. Om vi 2009 hade ett exportöverskott i handeln med varor och tjänster på 224 miljarder kronor, ett inflöde av löner och kapitalavkastning som med 34 miljarder kronor översteg utflödet, och ett bytesbalanssaldo på 222 miljarder kronor, så var utflödet av löpande transfereringar 36 miljarder kronor större än inflödet av löpande transfereringar. Enligt den s.k. Wernerplanen skulle EG utvecklas till en ekonomisk och monetär union, och både penninpolitiken och finanspolitiken skulle överföras till EGnivå. Om steady state råder i Fregerts & Jonungs version av Solowmodellen finns det en tendens till ökning i produktionen per capita bara om produktionsfunktionen förskjuts uppåt t.ex. som följd av teknisk uttveckling. Som framgår i bl.a. Söderströms kapitel gjorde Riksbanken stora stödköp av kronan hösten 1992 för att försöka försvara den fasta växelkursen. Om en ekonomi bara består av två företag och det ena (A) under ett år bara levererar råvaror för 900 kronor till det andra (B), som bara producerar konsumtionsvaror och säljer dessa till konsumenterna för 1200 kronor, så blir BNP 1200 kronor. Ett skäl till att som Sveriges riksbank ha 2 procents inflation som mål, och inte 0 procent, är att om målet vore 0 procent funnes det risk för att hamna i en självgenerande deflationsprocess, som kunde leda till arbetslöshet och andra makroekonomiska problem. Phillipskurvor ligger i ett diagram med arbetslöshet på den horisontella axeln och inflation på den vertikala axeln, och enligt Phillipskurveteorin har den kortsiktiga Phillipskurvan negativ lutning medan den långsiktiga är lodrät. Konvergenskriterierna (Maastrichtkriterierna) som ska uppfyllas av de länder som ska ha euron som valuta handlar om monetära och finansiella krav snarare än krav på produktionen och sysselsättningen. Om det i en prognos för bytesbalansen 2011 antas att saldot för handelsbalansen blir 114, tjänstebalansen 118, löner netto 3, kapitalavkastning netto 38 och löpande transfereringar netto 39 mdr kronor, så blir prognosen för bytesbalansen 228 mdr kronor. Under 1980-talet avreglerades penningmarknaden och valutamarknaden i Sverige samtidigt som ett mål var att upprätthålla en fast växelkurs.
Sedan 19 november 1992 har Sverige haft flytande växelkurs. När kronan infördes som myntenhet i Sverige genom en lag 1873 infördes samtidigt guldmyntfot. Som framgår i bl.a. Söderströms kapitel gjorde Riksbanken stora stödköp av kronan hösten 1992 för att försöka försvara den fasta växelkursen. Om ett företag i Sverige betalar aktieutdelning till en aktieägare i Tyskland ska det komma in som en negativ post i Sveriges bytesbalans. Om ett företag i Sverige med amerikanska ägare mottar EU-bidrag för lagerbyggnader som uppförs samma år ska det i de svenska nationalräkenskaperna registreras som kapitaltransferering från utlandet. Om en person får vård vid landstingets vårdcentral och kostnaden bestrids dels med patientens avgift, dels av landstinget med hjälp av skattemedel, kommer det i nationalräkenskaperna in både under hushållens konsumtionsutgifter och offentliga myndigheters konsumtionsutgifter. Nyberg och Viotti menar att Riksbanken fram till mitten av 1980-talet i huvudsak administrerade ett regleringssystem med räntereglering, kreditreglering, emissionskontroll och valutareglering, vilket hade lite att göra med penningpolitik så som penningpolitik uppfattas i dag. Skandinaviska myntunionen, som bildades på 1870-talet, baserades på guldmyntfot och innebar att kronan blev den nya valutan. Forslund och Holmlund pekar på att det omkring 1990 skedde en omprioritering av de svenska regeringarnas mål för den ekonomiska politiken: Medan man tidigare främst betonat sysselsättningsmål betonade man nu i hög grad önskvärdheten av låg inflation. Persson menar att en period med ackommodationspolitik inleddes i Sverige 1976, vilket bland annat innebar att om löneavtalen hamnade över vad som var förenligt med bibehållen konkurrenskraft devalverades den svenska kronan. BrettonWoods-systemet byggde i princip på fasta växelkurser mot den amerikanska dollarn, men vid fundamental ojämvikt kunde en devalvering eller revalvering genomföras. Luxemburg har lägre BNI än BNP, eftersom många som arbetar i Luxemburg bor utanför landets gräns och får lönen överförd till hemlandet. Irland har lägre BNI än BNP som följd av utflöde av kapitalinkomster till utländska ägare av irländsk industri.
Den skandinaviska myntunionen, som bildades på 1870-talet, baserades på guldmyntfot. Utbetalade barnbidrag utgör inte en del av offentliga myndigheters konsumtionsutgifter vid beräkning av BNP, men kostnaden för det administrativa arbetet med att genomföra utbetalningen gör det. Bretton Woods-systemet, som Sverige var anslutet till, byggde i princip på fasta men under vissa förutsättningar förändringsbara växelkurser mot den amerikanska dollarn, som var systemets basvaluta med ett fast värde i guld. Under 1970-talet började Sverige föra en ackommodationspolitik sådan att sysselsättningen sattes i centrum och andra makroekonomiska variabler fick anpassa sig till vad sysselsättningsmålet krävde. Transmissionsmekanismen handlar om hur centralbankens styrräntor påverkar makroekonomiska variabler som inflation och BNP. Forslund & Holmlund pekar på att det under 1990-talet skedde en markant ökning av andelen tidsbegränsade anställningar. Om BNP från produktionssidan delas in i de tre sektorerna jordbruk, industri och tjänster, så svarade tjänstesektorn för mer än halva BNP i samtliga EU-länder 2007. Om kronans nominella växelkurs mot euron är 9,55 kronor per euro och kronans reala växelkurs mot euron i Tyskland är 0,86, så blir kronans köpkraftsparitetskurs (köpkraftsjusterade växelkurs) mot euron i Tyskland 11,10 kronor per euro.