Buffertlösningar. Niklas Dahrén

Relevanta dokument
Bered en buffertlösning. Niklas Dahrén

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén

Sura och basiska ämnen Syror och baser. Kap 5:1-5:3, (kap 9)

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Mer om syra- basjämvikter

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 5

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen "varning frätande".

Exoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén

Kemisk jämvikt. Kap 3

Kapitel 15. Syra-basjämvikter

Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura.

ELISA-test för att diagnosticera diabetes typ 1. Niklas Dahrén

Här växer människor och kunskap

Beräkna koncentrationen. Niklas Dahrén

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken

Syror, baser och jonföreningar

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Spädningsserier och spädningsfaktorn. Niklas Dahrén

Exoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén

Framkalla fingeravtryck med superlim. Niklas Dahrén

5.1 Den korresponderande basen till en syra är den partikel du får då en proton har avgivits. a) Br - b) HCO 3. c) H 2 PO 4.

Kemisk jämvikt. Kap 3

Övningsuppgifter Syror och baser

Namnge och rita organiska föreningar - del 4 Alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén

Identifiera blod med Kastle-Meyertestet. Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén

Från gen till protein. Niklas Dahrén

Introduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén

Kemiska reaktioner och reaktionshastigheter. Niklas Dahrén

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

3 tester för att diagnosticera diabetes mellitus. Niklas Dahrén

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande.

KEMA02 Föreläsningsant. F2 February 18, 2011

För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

KEMA02 Föreläsningsant. F1 February 17, 2011

Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén

Beräkningar av ph för enprotoniga syror och baser

Jonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén

Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén

Dipol-dipolbindning. Niklas Dahrén

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll Människan: biologi och hälsa SJSE11

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Om syror baser och ph

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Transkriptionen. Niklas Dahrén

Räkneuppgifter. Lösningsberedning. 1. Vilka joner finns i vattenlösning av. a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c) Na 2 C 2 O 4 (s) d) (NH 4 ) 2 SO 4 (s)

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Löslighetsjämvikter - beräkningsexempel

Kemisk jämvikt. Kap 3

Hemlaboration 4 A (Norrköping)

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Andning och hälsa. Inledning. Läroplanen. Bakgrund

Syra-basjämvikter. (Kap )

Beräkna en förenings empiriska formel och molekylformel. Niklas Dahrén

Beräkningar med masshalt, volymhalt och densitet. Niklas Dahrén

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén

ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTALLISERING

Pappers- och tunnskiktskromatografi. Niklas Dahrén

Vad bestämmer ett ämnes kokpunkt? Niklas Dahrén

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2004

Biologi 2. Cellbiologi

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson

SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN! Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Totalpoäng: Betyg: F Fx E D C B A

KRISTALLISERING AV LYSOZYM

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4

Intermolekylära krafter

Några vanliga syror och baser

Lösning till dugga för Grundläggande kemi Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z.

BIMA15 HT Säkerhetsföreskrifter och kompletterande laborationer 1

aa + bb cc + dd gäller Q = a c d

Periodiska systemet. Namn:

Andning. Varför andningsträning? Copyright Tomas Waldegren

Vatten har: 1. Stor ytspänning. 2. Hög kokpunkt. 3. Högt ångbildningsvärme. 4. Stor dielektricitetskonstant.

Atomnummer, masstal och massa. Niklas Dahrén

Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet?

Kemisk jämvikt. Niklas Dahrén

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Transkript:

Buffertlösningar Niklas Dahrén

Syror, baser och ph-värde Syror: Syror avger vätejoner (protoner) och ger i va4enlösningar upphov 9ll oxoniumjoner (H 3 O + ) e@ersom va4enmolekyler plockar upp vätejoner. Baser: Baser upptar vätejoner (protoner) och ger i va4enlösningar upphov 9ll hydroxidjoner (OH - ) e@ersom baserna upptar vätejoner från va4enmolekyler. ph: E4 må4 på oxoniumjonkoncentra9onen (eller vätejonkoncentra9onen). Lågt ph: Hög koncentra9on oxoniumjoner (vätejoner), låg koncentra9on hydroxidjoner. Högt ph: Låg koncentra9on oxoniumjoner (vätejoner), hög koncentra9on hydroxidjoner.

Buffertlösningar motverkar ph-förändringar Buffertlösningar kan stabilisera ph-värdet och motverka ph-förändringar: En buffertlösning kan stabilisera ph-värdet och motverka ph-förändringar e@ersom buffertlösningen innehåller rela9vt hög koncentra9on av både en svag syra och syrans korresponderande bas (som också är svag). Korresponderande bas= Den bas som syran ger upphov 9ll vid protolys kallas för korresponderande bas. Bufferten kan ta upp och avge vätejoner (protoner): Om ph-värdet i lösningen höjs kommer de4a a4 kompenseras av a4 den svaga syran avger vätejoner (H + ) och sänker ph igen. Om ph minskar i lösningen kommer basen a4 ta upp vätejoner (H + ) och ph ökar igen. Bufferten måste bestå av en svag syra och en svag bas: Tack vare a4 syran och basen är svaga så reagerar dessa bara i låg grad med va4enmolekyler och kommer därför finnas kvar i va4enlösningen i höga koncentra9oner redo a4 a4ackera inkräktare som vill påverka ph-värdet. Det leder 9ll en bra buffertverkan. Bufferten är bra på ad reagera med starka syror och baser: Den svaga syran och basen är bra på a4 reagera med e4 9llsko4 av starka baser resp. starka syror och ser då 9ll a4 neutralisera dessa så a4 inte ph-värdet påverkas för mycket.

Acetatbufferten är ett exempel på en vanlig buffert som kemister brukar använda sig av HAc + H 2 O Ac - + H 3 O + Syra: Ä(ksyra Bas: Acetatjon Oxoniumjon Vid Gllverkning av acetatbuffert 9llsä4s både äuksyra (syran) och acetatjoner (basen) 9ll lösningen (egentligen är det saltet natriumacetat som 9llsä4s men natriumjonerna har ingen ph-reglerande funk9on i bufferten). Mängderna av syran resp. basen beror på vilket ph-värde bufferten ska ha. Mer av syran innebär e4 lägre ph-värdet och mer av basen innebär e4 högre ph-värde. Det är dock en fördel om syran och basen förekommer i ungefär lika stor mängd e@ersom vi då får bäst buffertverkan. I bufferten kan sedan ovanstående jämviktsekva9on ske. Den 9llsa4a äuksyran kan protolyseras och bilda mer acetatjoner resp. fria vätejoner. Sam9digt kan basen plocka upp fria vätejoner och bilda mer äuksyra. Men e@ersom äuksyran är en svag syra och acetatjonen en svag bas så sker de4a bara i låg grad.

Acetatbufferten motverkar ph-förändringar Vid ed GllskoD av en stark syra kommer kommer bufferten (basen) plocka upp vätejoner: H 3 O + + Ac - H 2 O + HAc Vid ed GllskoD av en stark bas kommer bufferten (syran) avge vätejoner: OH - + HAc H 2 O + Ac -

Exempel på naturliga buffertlösningar Kolsyrasystemet i blodet och fosfatsystemet i våra celler: Om ph-värdet blir för lågt eller för högt i våra kroppar så kan det leda 9ll a4 t.ex. proteiner (inkl. enzymer) denatureras och därmed slutar fungera. Kolsyrasystemet i sjöar: Om ph-värdet blir för lågt i sjöar frisä4s aluminium från sjöbo4narna och fastnar på fiskgälarna, vilket leder 9ll a4 fiskar kvävs.

Varför är buffertlösningar viktiga på labbet? När vi umör laboragoner med DNA, RNA, enzymer, proteiner etc. så är det jä4evik9gt a4 dessa bibehåller sina laddningar och sina 3D-strukturer. Vi använder därför en buffert med e4 anpassat ph-värde för de molekyler vi laborerar med. Bufferten hjälper också 9ll a4 motverka phförändringar vid 9llsats av andra ämnen som skulle kunna påverka ph-värdet.

Se gärna fler filmer av Niklas Dahrén: hdp://www.youtube.com/kemilekgoner hdp://www.youtube.com/medicinlekgoner