VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN! Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Totalpoäng: Betyg: F Fx E D C B A

Transkript

1 Plats nr: _ KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet 1 TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN ONSDAGEN DEN 6 OKTOBER 2010 kl. 9:00-12:30 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Poäng del 1: Poäng del 2: Totalpoäng: Betyg: F Fx E D C B A Maxpoäng: 60 För godkänd (betyg E) krävs 30 p (varav minst 10 p på del 1) Ungefärliga poänggränser för resp betygsnivå: D 36 p, C 42 p, B 48 p, A 54 p Besvara frågorna direkt i det utdelade materialet. Skriv ej i högermarginalen. Använd baksidan på papperet om utrymmet inte räcker. Poängen står angiven vid varje fråga. Skrivningar får ej tas med ut från skrivsalen! LYCKA TILL!

2 Plats nr: _ DEL 1 - SYSTEMATISK ANATOMI Poäng del 1: Maxpoäng: Här nedan följer påståenden som antingen stämmer eller är felaktiga. Om du anser att påståendet stämmer kryssa för SANT. Om du inte tycker det stämmer, förklara kort vad som är fel. (Totalt 3p) -Urethra och urether finns normalt hos både män och kvinnor SANT FALSKT (förklara varför). -Genom diafragma passerar följande strukturer: esofagus, vena cava inferior och trachea. SANT FALSKT (förklara varför). -Insulin och glukangon är viktiga för att reglera kalciumnivåerna i blodet. SANT FALSKT (förklara varför) -I hjärnans occipitallob hittar vi bl.a. den primära synbarken SANT FALSKT (förklara varför)

3 Plats nr: _ 2. På bild A, markera var vi hittar: Biceps brachialis (0,5p) och Os radialis (radius) (0,5p) På bild B, markera: Pectoralis major (0,5p), samt rita en punkt som är belägen 10 cm cranialt, och 5 cm lateralt (dexter) om naveln (1p). 3

4 Plats nr: _ 3. Förklara vad som menas med kemisk och mekanisk nedbrytning av födoämnen samt ge två exempel vardera på var dessa processer sker (använd latinska namn) (2p). Ange också var i digestionskanalen den största mängden näring tas upp (0,5p) a) Ta hjälp av dina anatomiska kunskaper och förklara vad a. Temporalis superficialis är. (1,5p) b) Ta hjälp av dina anatomiska kunskaper och förklara vad articulatio humero-ulnaris är. (1,5p) 5. Vilka är tjocktarmens funktioner. (3p)

5 Plats nr: _ 6. Ange även minst två av CSF-cirkulationens funktioner (2p) Vilka är lymfsystemets tre huvuduppgifter? (1,5p) 8. Gör en enkel skiss av livmodern (namnge de olika delarna!) med tuba uterina samt ovarier (2,5p)

6 Plats nr: _ DEL 2 - BASAL BIOKEMI OCH CELLBIOLOGI Poäng del 2: Maxpoäng: Förklara huvudfunktionen för cellorganellerna: cellmembran, kärna, mitokondrie, slätt endoplasmatiskt retikulum, kornigt endoplasmatiskt retikulum, golgi, ribosom, och lysosom. (4 p)

7 Plats nr: _ 10. I kroppens vattenlösningar hålls ph tämligen konstant med hjälp av buffertar. En buffert är karbonatbuffert. Teckna jämvikten för karbonatbufferten och markera korresponderande syra respektive bas. I en cell är ph endast 7,1 och vätekarbonatkoncentrationen 10 mm. Räkna ut koncentrationen buffrande syra. pka för kolsyra är 6,1. Även proteiner kan verka som buffertar, framförallt i blodet. Nämn ett sådant protein och vilken aminosyra som mest bidrar till den buffrande effekten (4 p) 7

8 Plats nr: _ 11. Aminosyran alanin kan ha kodorden GCA, GCT, GCG och GCC. I bakterier som finns i varma källor är GCG och GCC vanligast. Ange en förklaring till detta. (1 p) DNA-replikationen är semikonservativ. Vad innebär det? Ge en tänkbar förklaring till varför det är så. (2 p)

9 Plats nr: _ 13. För att ett protein ska kunna bildas i cellen krävs att informationen från generna förs vidare. Ett av stegen är trankriptionsprocessen. Förklara hur den fungerar och vilka komponenter som behövs. (3p) Rita ett trna schematiskt och ange i detalj hur det är kopplat till en aminosyra (nukleotiden i trna samt aminosyran glycin). Aminosyran glycin kan ha kordorden GGA, GGT, GGG och GGC. Rita in antikodonet (kodonen) till glycin i trnat. (3 p)

10 Plats nr: _ 15. Både protein och DNA kan denatureras. Förklara detta både för ett protein och DNA (för DNA kallas det ibland smältning). Ange tre olika sätt som man kan utföra detta på (både för protein och DNA). (3p) Beskriv hur en disulfidbindning kan bildas (för full poäng krävs figur). (2 p)

11 Plats nr: _ 17. Aminosyrorna är protienernas byggstenar och de hålls ihop av peptidbindningar. Rita tripeptiden Ala-Lys-Pro och ange nettoladdning vid fysiologiskt ph. Vidare sätt ut C- och N-terminal samt markera peptidbindningen i figuren. (3p) 11

12 Plats nr: _ 18. Förklara Bohr-effekten i hemoglobin och hur den påverkar proteinet (visa i diagram). (3p) Förklara de två enzymregleringsmekanismerna alloster reglering och kovalent modifiering (2 p)

13 Plats nr: _ 20. Många enzymer följer Michaelis-Menten kinetik. Grafiskt är det bättre att använda Lineweaver-Burk ekvationen. Hur lyder L-B ekvationen och hur ser den ut grafiskt (rita och sätt ut ingående storheter samt förklara dessa). Förklara också hur de ingående storheterna påverkas om man fördubblar enzymmängden (visa också i grafen). (4 p) 13

14 Plats nr: _ 21. Beskriv hur serinproteaset kymotrypsin aktiveras från sitt inaktiva zymogen. Det aktiva enzymet som bildas efter aktiveringen är beroende av rätt veckning. Beskriv de olika proteinstrukturnivåerna med stabiliserande krafter för kymotrypsin. Förklara också vad som menas med aktiva centret och enzymspecificitet med kymotrypsin som exempel. (6 p) 14