Göteborgs universitet Institutionen för socialt arbete Höstterminen 2014 Studiehandledning QAU220 Mentorskap i socialt arbete 7,5 högskolepoäng Kursansvarig: Lilja Cajvert
STUDIEHANDLEDNINGEN till kursen Mentorskap i socialt arbete, QAU 220 Studiehandledningens syfte är att ge vägledning genom kursen och hjälp i kunskapsinhämtandet. Studiehandledningen ger riktlinjer, så att kursdeltagarna kan planera och få översikt över sina studier. Den ger också allmän information om kursens uppläggning samt mer detaljerad information om själva genomförandet av kursen. Kursbeskrivning Kursen Mentorskap i socialt arbete ges som motprestations kurs för verksamheter som tar emot studenter under deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU) på Institutionen för socialt arbete. Kursen vänder sig till personer som är, har varit eller kommer att vara mentorer för ny rekryterad personal. Kursen är på avancerad nivå och omfattar 7.5 högskolepoäng. Kursplan I kursplanen anges lärandemålen som beskriver vad studenten förväntas kunna efter genomförd kurs och hur resultat ska uppnås. Den ger också vägledning till lärare som deltar på kursen. Lärandemålstyrd undervisning bygger på att undervisningsform, läraktiviteter och examination har ett klart strukturerat samband med lärandemålen. Teman och lärandemål enligt kursplanen Följande teman behandlas: teoribildning och forskning om mentorskap definition, likheter och skillnader mellan mentorskap, ledarskap, coaching och handledning förmedlande av yrkes- och erfarenhetsbaserad kunskap planering och strukturering av information och stöd till nyanställd personal mentorns och den nyanställdes roll, uppgift och ansvar kompetens och egenskaper för mentorskap kommunikation, reflektion och dialog som verktyg och metod i lärandeprocessen och lärandestilar betydelsen av verksamhetsspecifika och organisatoriska ramar och rutiner för mentorskapets utförande Följande lärandemål ska uppnås: Kunskap och förståelse: redogöra för teorier och metoder i mentorskap i socialt arbete Färdighet och förmåga: självständigt tillämpa olika metoder som mentor för att stödja den nyanställdes professionella utveckling och yrkesidentitet i verksamheten beskriva och kritiskt granska den egna processen i rollen som mentor förmedla erfarenhetsbaserade kunskap i socialt arbete till den nyanställde tillämpa olika modeller och metoder som främjar nyanställdas lärande och integrering i organisationen 2
Värderingsförmåga och förhållningssätt: problematisera och värdera olika metoder för mentorskap kritiskt reflektera över hur de egna metoderna i mentorskapet medverkar till den nyanställdas utveckling och integrering i verksamheten reflektera över etiska aspekter i arbetet som mentor utifrån socionomens yrkesroll och yrkesetiska principer Undervisningsformer Denna kurs växlar mellan föreläsningar, litteraturseminarier, workshops och gruppdiskussion. Föreläsningar Föreläsningarna har till syfte att göra kursdeltagarna bekanta med teorier, begrepp, metoder för mentorskap och inspirera till diskussion och vidare läsning. Dessa har också till syfte att skapa olika bilder av och olika infallsvinklar på problem och förhållanden som beskrivs i litteraturen. Genom föreläsningarna får kursdeltagarna kunskap hur mentorskap kan organiseras och hur eventuella konflikter och svåra samtal kan hanteras. Alla föreläsningar följer inte litteraturen eller teman från litteraturen. Det kommer att ges sju föreläsningar. För innehåll i dessa se lektionsplan. Föreläsningarna är kopplade till samtliga lärandemål och har som syfte att belysa dessa. Kursdeltagarna kommer att vara aktiva på föreläsningarna genom diskussion i små grupper och på detta sätt knyta an sina erfarenheter till lärarnas presentation. Workshops och leraning partner Under kursen kommer vissa deltagare att vara mentorer i sin verksamhet till någon nyanställd person medan andra kanske inte just under kursens gång kommer att vara mentorer. Kursdeltagarna kommer att delas in i grupper om cirka 6-7 personer, efter vad de har för arbetsuppgifter och erfarenheter av att vara mentor. Varje grupp görs heterogen för att få en varierad erfarenhet och en dynamik i gruppen. Det är sex workshops därav vid två tillfällen kommer en lärare att finnas tillgänglig. Under varje workshop ges möjlighet till förståelse, reflektion, kunskapsfördjupning, och möjlighet att utveckla sina färdigheter och förmågor som mentor samt att ta del av varandras erfarenheter, få olika perspektiv på sitt mentorskap och sin roll som mentor. Lärarlös workshop Under fyra lärarlösa workshoppars skapar gruppmedlemmarna egna former för sina workshoppars, vägleder varandra och diskuterar gemensamma frågeställningar, temata och eventuella svårigheter i sin roll som mentor. Gruppmedlemmarna turas om att ta olika roller: a) att vara mentor, b) att ta emot mentorskap och c) att kommentera mentorsinsatser. Lärarlösa workshops kräver fast och tydlig struktur och engagemang från alla gruppmedlemmar. Den ger möjlighet att man tränar sig i sin roll som mentor, att reflektera och problematisera mentors roll och uppgift samt att kunna ge och ta emot feedback. 3
Lärarledd workshop Lärarledd workshop innebär att vid två workshops kommer en lärare att vara tillgänglig för varje grupp. Syftet är att läraren ska kunna vara ett stöd för deltagarna i deras lärande. Learning partner Varje kursdeltagare kommer att välja sin learning partner under kursen. Learning partner har till syfte att kursdeltagarna har en annan kursdeltagare som man kan dela med och reflektera över sina erfarenheter av lärandet under kursensgång och som hjälper varandra att fördjupa kunskap från föreläsningar, workshops och litteraturen. Vidare möjliggör leraning partner att kursdeltagarna fördjupar förståelse för mentorskap i praktiken, problematisera och värdera olika metoder för mentorskap samt hittar sin egen personliga still och modell för att vara mentor. Med workshops och Learning partner kommer följande lärandemål att uppnås. Färdighet och förmåga: självständigt tillämpa olika metoder som mentor för att stödja den nyanställdes professionella utveckling och yrkesidentitet i verksamheten beskriva och kritiskt granska den egna processen i rollen som mentor förmedla erfarenhetsbaserade kunskap i socialt arbete till den nyanställde tillämpa olika modeller och metoder som främjar nyanställdas lärande och integrering i organisationen Värderingsförmåga och förhållningssätt: problematisera och värdera olika metoder för mentorskap kritiskt reflektera över hur de egna metoderna i mentorskapet medverkar till den nyanställdas utveckling och integrering i verksamheten reflektera över etiska aspekter i arbetet som mentor utifrån socionomens yrkesroll och yrkesetiska principer Litteraturseminarier Ett moment i kursen är två lärarlösa litteraturseminarier som genomförs i workshopsgrupper. Tanken är att kursdeltagarna får möjlighet till fördjupning och konkretisering av det innehåll som behandlas i kurslitteraturen. Kursen bygger på aktivt deltagande och kursdeltagarna förväntas läsa kurslitteraturen före seminarierna och delta i formuleringen av seminariefrågor. Litteraturseminariet 1: Mathisen, Petter (2009): Mentor: i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. 224 s. Boken handlar om teorier och metoder för mentorskap. I sina diskussioner ska kursdeltagarna identifiera och jämföra dessa med mentorskap inom socialt arbete i allmänhet och i den egna mentor rollen i sin verksamhet konkret. 4
Litteraturseminaret 2 Cajvert, Lilja (2013): Handledning: behandlarens kreativa rum. Lund: Studentlitteratur. 267 s. Boken har till syftet att kursdeltagarna fördjupa sig i och reflektera kring de olika teman som behandlas i boken om dialog, värderingsfrågor, empati, projektiva processer i behandlingsarbete och hur dessa kan överföras i mentorsrelationen. Hur kan mentor känna igen dessa begrepp och processer och förhålla sig till dem i sin roll som mentor? Hur och när kan man använda sig av dessa processer för att belysa dem både i mötet med målgruppen och i mentorsrelationen? Hur kan mentor stödja den nyanställdes professionella och personliga utveckling, förmedla sina tankar om processer som pågår utan att detta blir kränkande eller att samtal övergår i tolkningar och/eller psykoterapi. Under litteraturseminarierna ska var och en bidra genom att formulera två frågor kring litteraturen till seminarierna. Det kan handla om resonemang som är problematiska, en jämförelse mellan olika mentorsmetoder eller hur man skulle kunna tillämpa begrepp eller teorier på sitt mentorskap i socialt arbete. Frågorna ska framför allt uppmuntra till diskussion och därför vara öppet formulerade. Syftet är också att seminarierna skall knyta an till gruppens erfarenheter och kunna reflektera över den egna inlärningsprocessen och tankar om mentorskap i socialt arbete. Vid varje tillfälle ska finnas seminarieledare och protokollförare. Seminarieledarnas uppgift är att hålla i diskussionen och strukturen. Att skriva protokoll innebär en kortfattad redogörelse från seminariets diskussioner och slutsatser. I protokollet ska också finnas allas frågor som man tagit med sig till diskussion samt närvarolista. Protokollet lämnas eller mejlas till kursansvariglärare. Litteraturseminarierna har till syfte att bidra till följande lärandemål: Kunskap och förståelse Redogöra för teorier och metoder i mentorskap i socialt arbete Färdighet och förmåga Självständigt tillämpa olika metoder som mentor för att stödja den nyanställdes professionella utveckling och yrkesidentitet i verksamheten beskriva och kritiskt granska den egna processen i rollen som mentor Närvaroplikt, obligatoriska moment och frånvaro Närvaro vid föreläsningarna är frivillig. Litteraturseminarierna och workshops är obligatoriska och kräver aktivt deltagande för godkänt. Frånvaro vid något av de obligatoriska momenten ska kompenseras genom att skriftligt besvara och reflektera kring seminariets frågeställningar på 1,5 2 referensanknutna A4-sidor, som mejlas till kursansvarig senast 3 januari 2015. Examination Kursen examineras genom muntliga och skriftliga uppgifter såväl i grupp som enskilt. I examinationen ingår: 5
a) obligatorisk närvaro på litteraturseminarier, workshops och slutseminariet. Kursdeltagarna turas om att vara seminarieledare respektive mentor och protokollförare och lämna skriftligt protokoll till kursansvarig lärare. b) inlämning av skriftlig examinationsuppgift till kursansvarig lärare, max fem sidor c) muntlig presentation enskilt och i grupp i ett avslutande seminarium där varje medlem presenterar de examinationsuppgifter som behandlats. Skriftligt självständigt arbete På denna kurs kommer en skriftlig examinationsuppgift att användas vilket har till syfte att fördjupa kursdeltagarnas förståelse och ge möjlighet att utveckla deras analytiska och kommunikativa förmåga. Med hjälp av kurslitteraturen och erfarenhet som mentor väljer varje kursdeltagare ett begrepp som man vill fördjupa sig i. Det valda begreppet ska kopplas till lärandemålen. Man ska problematisera och kritiskt granska det valda begreppet i relation till den egna mentorsmetoden, uppgiften och rollen och hur detta kan påverka den nyanställdes professionella utveckling och integrering i verksamheten. Den skriftliga uppgiften skickas eller mejlas till kursansvarig lärare och alla kursdeltagare senast 3 januari 2015. Syftet är att kursdeltagarna ska kunna läsa varandras paper, speciellt de med liknande tema. Den skriftliga enskilda examinationen följs upp med en muntlig gruppresentation och gruppdiskussion på examinationsdagen. Muntlig examination På slutseminariet kommer kursdeltagarna att delas in i grupper utifrån tema som dem presenterat i sina individuella uppgifter. Små grupper kommer att, under en och en halvtimme, förbereda en presentation som muntligt framföras i klassrummet. Schemat för den muntliga redogörelsen görs av kursansvariga lärare. Examinationsformerna har till syfte att uppfylla följande lärandemål: Kunskap och förståelse: beskriva och redogöra för hur teoretisk och erfarenhetsbaserad kunskap i socialt arbete kan förmedlas genom handledning i verksamhetsförlagd utbildning identifiera och jämföra olika handledningsteorier och handledningsmetoder rörande handledning inom verksamhetsförlagd utbildning Värderingsförmåga och förhållningssätt: problematisera och värdera olika handledningsmetoder kritiskt granska hur den egna handledningsmetoden påverkat socionomstudentens professionella utveckling kritiskt granska och reflektera över den egna rollen som handledare i verksamhetsförlagd utbildning Formen för den skriftliga uppgiften Ett paper är i det här sammanhanget ett relativt kortfattat, skrivet arbete (max fem sidor) som behandlar ett specifikt fenomen eller ämne. Ett paper är aldrig ett rent referat, utan bör innehålla någon sorts poäng, t.ex. en tes, en idé, eller en forskningsfråga. I akademiska sammanhang följer ett paper samma formregler som en uppsats. Det innebär att man är noga med att ange referenser i texten, inte referera utan att ange vilken text man använt sig av. 6
Kursdeltagarna bör börja tidigt med att skissa vad man vill fördjupa sig i och kunna i tid ta fram en plan för sitt arbete. Kursdeltagarna kan konsultera kursansvarig lärare om det finns någon undran över den skriftliga uppgiften. Ämnesval Ämnesvalet skall ha anknytning till kursens område. Det kan exempelvis vara ett begrepp eller problem man själva stött på i rollen som mentor och diskutera hur detta beskrivs och diskuteras i kurslitteraturen. Varje paper bör även innehålla en redovisning och diskussion av egna erfarenheter och av vad litteraturen säger om detta ämne. Struktur Papers titelsida ska innehålla uppgifter om var texten är skriven dvs: institution, i vilket sammanhang (nivå ni skriver uppsats på), termin och av vem. Frågeställningen/ämnet/begreppet presenteras inledningsvis, så att läsaren lätt kan följa med i texten och avgöra om kursdeltagare besvarar det man vill belysa. Paper avslutas med en kort summering av vad man kommit fram till. Det är viktigt att tänka på att ett paper är ett självständigt dokument, som visar att kursdeltagaren kan inhämta, problematisera och förmedla kunskap. Texten ska delas in i avsnitt med rubriker. Man ska använda typsnitt Times New Roman. Rubriken skall vara i fetstil och 14 punkter och resten av texten i 12 punkter med enkelt radavstånd. Referenser Det är en akademisk norm och krav att det framkommer tydligt var kursdeltagaren hämtat teorier, påståenden, definitioner och dylikt. Det ska alltid anges när det används andras texter genom att använda korrekt citeringsteknik. Det innebär att citat ska markeras med citationstecken före och efter det citerade och vara exakt återgivet enligt källan. Referenser i löpande text enligt det s.k. Harvardsystemet innebär att man inom parentes anger efternamn på textens författare, årtal när texten publicerades och eventuellt sidnummer. Referensens fullständiga uppgifter ska finnas i referenslistan samt uppgifter om förlag och förlagsort. Sista inlämningsdatum för paper är den 3 januari 2015 som skickas/mejlas till kursansvarig och kurskamrater som kan ta del av arbete. Betyg och kriterier för bedömning På hela kursen ges betyg väl godkänd (VG), godkänd (G), eller underkänd (U). Betygen visar hur väl lärandemålen har uppnåtts. För betyg godkänd (G) krävs att lärandemålen uppfyllts och att kursdeltagaren har blivit godkänd på samtliga obligatoriska moment. För väl godkänd (VG) krävs dessutom en mycket god förmåga att sammankoppla teoretiska analyser med praktiska konsekvenser mentorskap, en självständig och god analytisk förmåga samt att den skriftliga uppgiften uppfyller högt ställda akademiska krav på struktur och språkbehandling. 7
Utvärdering av kursen Kursutvärdering genomförs tillsammans med kursdeltagarna, både i muntlig form fortlöpande under kursen och skriftligt i slutet av kursen. Den fortlöpande utvärderingen har som syfte att vara vägledande för genomförande av pågående kurs. Den avslutande kursutvärderingen sammanställs av kursansvarig. Förändringar av kursens innehåll, litteratur eller pedagogik presenteras vid nästa kursintroduktion. 8