www.pwc.se Sottunga kommun PM juni 216
Sammanfattning Sottunga kommuns verksamheter kännetecknas av: Drygt 7 procent högre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands kommunern. Sottunga har enligt den officiella statistiken inte haft några barn i förskolan -6 år sedan 21. År 21 uppgick kostnaden per barn i förskolan till 7 5. Kommunens kostnad för hemtjänst per hushåll ökade med 5 procent mellan 213 och 214, men är ändå klart lägre än genomsnittet för Ålands kommuner. Andelen hushåll med hemtjänst är däremot högre. Kommunen har en högre andel invånare 65+ i åldringshem än genomsnittet för Ålands kommuner. Kommunen har fler antal anställda per 1 invånare än genomsnittet. Kommunens lokalkostnad per invånare minskade kraftigt 214 och är därmed tydligt lägre än genomsnittet. Sottunga kommun har 214 något högre soliditet men högre skuldsättning per invånare än genomsnittet för Ålands kommuner. Kommunen har minskat sin skuldsättning kraftigt mellan 213 och 214. Kommunens resultat som andel av intäkterna 214 utmärker sig, och uppgår till knappt 4 procent. Det starka resultat beror av ett extra bidrag från landskapsregeringen. Jämfört med genomsnittet för Ålands kommuner är investeringarna per invånare lägre i Sottunga kommun år 214. Kommunen redovisar ingen arbetslöshet ( procent) 215. 2
Innehåll Sida Verksamhet 5 Ekonomi 12 Befolkning 19 Näringsgeografi 23 3
Om nyckeltalen Metod och information PM:et innehåller jämförelser med Åland (genomsnitt för kommunerna), finska och svenska. Dessa grupper har valts för att på bästa sätt kunna jämföra en enskild kommuns kostnader/uppgifter. För Ålands genomsnitt används ett ovägt medelvärde av de 16 kommunerna. Finska : Kommun där mer än 95 procent av invånarna bor i glesbygd (egen definition). : Kommun med en tätortsgrad understigande 7 procent och mindre än åtta invånare per kvadratkilometer (2 kommuner), enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Det finns skillnader i uppgiftsfördelning mellan åländska och finska kommuner gällande sjukvård och gymnasieutbildning. Källor: Ålands statistik och utredningsbyrå, Statistiska centralbyrån (Sverige), Statistikcentralen (Finland) samt Finlands Kommunförbund. Växelkurs: 9,3 SEK = 1 euro Statistiken baseras på officiella uppgifter. Eventuella skillnader mellan år/kommuner kan därför behöva analyseras vidare i vissa fall. Exempelvis har antalet anställda påverkats av förändrad redovisning hos flera kommuner 214. 4
Verksamhet 5
Grundskola, per elev 35 3 25 2 15 1 5 22615 24111 23625 195 29 Kostnaden för grundskola per elev i Sottunga kommun har varierat något mellan åren 21 och 214. År 214 ökade kostnaden och uppgick därmed till 29 per elev. Jämfört med de åländska kommunernas genomsnittskostnad för en elev i grundskolan är kostnaden i Sottunga kommun ca 73 procent högre. Även jämfört med finska och svenska är kostnaden per elev i grundskolan tydligt högre i Sottunga kommun. 21 211 212 213 214 35 3 29 25 2 16752 15 1219 12795 1 5 6
Förskola, per -6 år 8 7 6 5 4 3 2 1 75 21 211 212 213 214 Sottunga kommun har enligt den officiella statistiken inte haft några barn -6 år i förskolan sedan 21 (se bild nedan). Kommunen redovisar heller inga kostnader för förskola. Det är inte möjligt att göra en jämförelse för år 214 med de utvalda jämförelsegrupperna. År 21 uppgick kostnaden per barn -6 år i förskolan till 7 5. 14 12 11297 12113 8,% 7,% 1 8 6 5657 6,% 5,% 4,% 3,% 4 2,% 2 1,%,% 21 211 212 213 214 Sottunga Genomsnitt 7
Hemtjänst, per hushåll 4 5 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 3 25 3875 2455 26 2556 22 21 211 212 213 214 27167 25,% 2,% Kostnaden för hemtjänst i Sottunga kommun mätt i euro per hushåll ökade med 5 procent 214 jämfört med 213. År 214 uppgick kostnaden för hemtjänst per hushåll i Sottunga kommun till 3 875. Trots ökningen är kostnaden för hemtjänst per hushåll klart lägre i Sottunga kommun, jämfört med genomsnittet för Ålands 16 kommuner. Även i jämförelse med svenska är hemtjänstkostnaden tydligt lägre i Sottunga (i svenska avser måttet kostnad per brukare). Andelen hushåll med hemtjänst har minskat under de senaste två åren men är fortfarande högre än genomsnittet för Ålands kommuner (se bild nedan). 2 15 1552 15,% 1,% 1 5,% 5 3875,% 21 211 212 213 214 Sottunga Genomsnitt 8
Åldringshem, per dygn 3 25 23 23 264 Kostnaden för åldringshem per dygn i Sottunga kommun har ökat sedan år 21. År 214 uppgick kostnaden för åldringshem till 264 per dygn. 2 15 1 162 178 Jämfört med genomsnittskostnaden för Ålands 16 kommuner är dygnskostnaden för åldringshem något högre i Sottunga. I jämförelse med svenska är kostnaden för åldringshem per dygn ca 1 procent högre i Sottunga kommun. 5 3 25 2 15 1 21 211 212 213 214 264 253 24 14,% 12,% 1,% Andelen invånare 65+ i åldringshem minskade mellan 212 och 213 (se bild nedan). Sottunga kommun har en högre andel i åldringshem än genomsnittet för Ålands kommuner. 8,% 6,% 4,% 5 2,%,% 21 211 212 213 214 Sottunga Genomsnitt 9
Lokalkostnader, per invånare 3 25 2 15 1 5 6 5 2328 2311 2495 239 3 21 211 212 213 214 554 477 Lokalkostnaderna per invånare i Sottunga sjönk minskade klart år 214, från 2 39 per invånare år 213 till 3 per invånare år 214. I jämförelse med genomsnittskostnaden för Ålands kommuner och svenska är lokalkostnaden per invånare därmed tydligt lägre i Sottunga. Genomsnittskostnaden i jämförelsegrupperna tar inte hänsyn till kommunens storlek. 4 3 2 1 3 1
Antal anställda 12 1 8 6 4 2 11 9 9 9 8 21 211 212 213 214 12, 1, 8, 6, 4, 2,, Antalet anställda i Sottunga har varierat mellan 9 och 11 personer mellan 21 och 214. Under de två senaste åren har antalet anställda varit konstant (9 st.). Antal anställda per 1 invånare uppgick år 214 till 89,1 st. I jämförelse med genomsnittet för Ålands kommuner är det högre och jämfört med svenska är det något lägre. Antal anställda påverkas av andel verksamhet som utförs i extern regi, till exempel i kommunalförbund. Antal Antal per 1 inv. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 89,1 62,8 92,3 11
Ekonomi 12
Soliditet 8% 7% 6% 5% 6,7% 6,2% 48,9% 46,% 67,7% Soliditeten i Sottunga sjönk år 212 och 213 för att sedan öka 214. År 214 uppgick soliditeten till 67,7 procent. I jämförelse med genomsnittet för de åländska kommunerna, de finska na och de svenska na uppvisar Sottunga högre soliditet. 4% 3% 2% 1% % 8% 7% 6% 5% 21 211 212 213 214 68% 63% 57% 45% 4% 3% 2% 1% % 13
Skuldsättning per invånare 5 4 5 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 4337 428 2655 2961 2743 21 211 212 213 214 Kommunens skuldsättning per invånare minskade år 214, från 4 28 per invånare år 213 till 2 743 år 214. Sottunga kommun ligger trots minskningen något över genomsnittet för samtliga jämförelsegrupper vad gäller skuldsättning per invånare år 214. 3 2 743 2 647 2 5 2 252 2 1 692 1 5 1 5 14
Räkenskapsperiodens resultat som andel av intäkterna, procent 5,% 4,% 3,% 2,% 37,8% Sottunga kommuns resultat som andel av intäkterna har varierat relativt stort under perioden. År 214 uppgick resultatet som andel av intäkterna till 37,8 procent. Sottunga redovisar år 214 ett resultat som är betydligt högre än genomsnittet för de 16 åländska kommunerna. 1,%,% -1,% -2,% 4%,9% -12,6% -1,1% -15,8% 21 211 212 213 214 37,8% 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % 7,4% 2,5%,2% 15
Investeringar, per invånare 35 3 25 2 15 1 84 297 Sottungas investeringar mätt i euro per invånare uppgick år 214 till 297, efter flera år utan redovisade investeringar. Jämfört med genomsnittet för Ålands kommuner är investeringarna per invånare lägre i Sottunga kommun år 214. I jämförelse med genomsnittet för både de finska och de svenska na är investeringarna per invånare i Sottunga kommun lägre. 5 21 211 212 213 214 8 7 753 653 6 5 4 3 2 1 297 416 16
Skatt 2, 18, 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, 17,5 18, 18, 18, 18, 18, 18, 21 211 212 213 214 215 216 Skattesatsen i Sottunga kommun ökade år 211 från 17,5 till 18, procent och har sedan dess varit oförändrad. Fastighetsskatten för annan bostad har legat konstant på,9 procent under hela mätperioden. År 216 uppgår allmän fastighetsskatt till,7 procent och fastighetsskatt för stadigvarande bostad till,5 procent. Fastighetsskatt, annan bostad Fastighetsskatt, stadigvarande bostad Fastighetsskatt, allmän procent 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1,,9,9,9,9,9,9,9,7,7,7,7,7,7,5,5,5,5,5,,, 21 211 212 213 214 215 216 17
Skatteintäkter och landsskapsandelar per inv. 8 7 6 5 4 3 2 1 8 7 Skatteintäkter Landsskapsandelar 3327 2921 3252 315 2849 355 3772 36 469 2933 21 211 212 213 214 Skatteintäkter i euro per invånare har mellan år 21 och 214 ökat med nära 3 procent och uppgår år 214 till 4 69. Landskapsandelarna per invånare har sjunkit under de senaste åren. År 214 uppgick landskapsandelarna per invånare till 2 921. Jämfört med genomsnittet för Ålands kommuner och med finska har Sottunga högre skatteintäkter per invånare år 214. Skatteintäkterna ligger i nivå med genomsnittet för svenska. Sottunga kommun tar emot fler landskapsandelar per invånare än genomsnittet för Ålands kommuner men mindre än finska. I jämförelse med svenska tar Sottunga emot något färre landskapsandelar per invånare. 6 5 4 2921 2 143 48 2288 3 2 1 469 3 318 316 4146 : Generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift. Beräkningen baseras på växelkursen 1 EUR = 9,3 SEK. Skatteintäkter Landsskapsandelar 18
5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 75 8 85 9 95 1 21 211 212 213 214 215 216 217 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 228 229 23 Befolkningsutveckling och befolkningsstruktur 14 12 1 8 6 Folkmängden i Sottunga kommun har sedan 21 sjunkit med 2 personer, vilket motsvarar 17 procent. Prognosen fram till 23 visar en minskning av folkmängden. År 23 uppskattas en folkmängd om 8 personer. Det innebär en minskning med 19 procent. 4 2 Utfall Prognos - ÅSUB bas Sottunga Åland 6,% 5,% 4,% Befolkningsstrukturen jämfört med Ålands befolkningsstruktur visar att Sottunga har en lägre andel invånare -1 år och 25-55 år samt en högre andel invånare 1-25 år och 55 år och uppåt. 3,% 2,% 1,%,% 19
21 211 212 213 214 215 216 217 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 228 229 23 Försörjningskvot och ekonomisk försörjningskvot 2,5 125 2, 1,5 1,,5, Utfall Prognos - ÅSUB bas 12 115 11 15 1 95 9 85 119 96,7 1 15,4 14,9 116,4 12 94,2 88,7 9,6 Försörjningskvot Unga Gamla 8 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Försörjningskvoten (ålder, bild till vänster) i Sottunga kommun har sjunkit sedan 21 men prognosticeras att öka fram till 23. Den ökade försörjningskvoten förklaras i prognosen av en ökad andel äldre. Andelen yngre invånare bedöms i prognosen minska. Den ekonomiska försörjningskvoten (se bild till höger) definieras som icke-arbetande per 1 sysselsatta. Den ekonomiska försörjningskvoten uppgår år 214 till 9,6. Detta innebär att andelen av befolkningen som är sysselsatta i arbete i Sottunga är högre än andelen som inte är sysselsatta i arbete. Sedan 21 har den ekonomiska försörjningskvoten i Sottunga minskat från 116,4 till 9,6. 2
Försörjningskvoten jämförelse 9,% 8,% 7,% 62,3% 65,3% 78,7% 73,7% Försörjningskvoten i Sottunga kommun uppgår år 215 till 62,3 procent. Det är 2,5 procentenheter lägre än genomsnittet för Ålands kommuner. Jämfört med finska och svenska är försörjningskvoten i Sottunga lägre. 6,% 5,% 4,% Försörjningskvoten för Åland utgör ett medelvärde av samtliga 16 åländska kommuners försörjningskvoter, vilket innebär att måttet inte tar hänsyn till kommunernas folkmängd. 3,% 2,% 1,%,% 21
Näringsgeografi 22
Pendlingsmönster Jomala; 2,% Finström; 2,% Föglö; 6,1% Kökar; 2,% 46,9 procent av de arbetande invånarna i Sottunga har sin arbetsgivare inom kommunens geografiska gränser. Det vanligaste arbetspendlingsmålet bland Sottungas invånare är Mariehamn, dit 4,8 procent av de arbetande invånarna pendlar. 6,1 procent pendlar till Föglö. De resterande 6,2 procenten av de arbetande invånarna i Sottunga pendlar till kommunerna Finström, Jomala och Kökar. Sottunga; 46,9% Mariehamn; 4,8% 23
Arbetslöshet 2,5% 2,% 1,5% 2,% 1,4% 1,7% 1,8% Arbetslösheten i Sottunga har sedan år 21 varierat mellan och 2 procent. Sedan år 213 har arbetslösheten sjunkit från 1,8 till procent år 215. Kommunen har alltså ingen redovisad arbetslöshet 215, till skillnad från jämförelsekommunerna. 1,%,5%,6%,% 18% 16% 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% %,% 21 211 212 213 214 215 16,4% 3,4% 4,3%,% 24