Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam Vad är REVAQ? REVAQ är ett certifieringssystem för hållbar återföring av växtnäring, minskat flöde av farliga ämnen till reningsverk och hantering av risker på vägen dit. Certifieringen innebär att ett reningsverk bedriver ett aktivt uppströmsarbete, arbetar med ständiga förbättringar av avloppsreningsverket och är öppen med all information. Vilka leder REVAQ? Bakom REVAQ står Svenskt Vatten, LRF, Lantmännen, Svensk Dagligvaruhandel och i samarbete med Naturvårdsverket. REVAQ startade år 2008, och påbörjades som ett utvecklingsprojekt år 2002. Vad är syftet med REVAQ? REVAQ har tre övergripande mål: 1) att vara en nationell och lokal drivkraft för fortlöpande förbättring av kvaliteten på det till reningsverken inkommande avloppsvattnet och därmed också kvaliteten på slammet. Bättre kvalitet på avloppsvattnet kommeratt ha stor betydelse för den framtida miljöbelastningen på våra sjöar, vattendrag och kustområden. 2) att certifieringssystemet ska erbjuda alla aktörer en öppen och transparent information om hur slammet produceras, dess sammansättning och spårbarhet. 3) att växtnäringen från avloppsfraktioner produceras på ett ansvarsfullt sätt och att kvaliteten uppfyller fastställda krav. Varför finns REVAQ? Syftet med certifiering av reningsverk är att kvalitetssäkra reningsverkens arbete med uppströmsarbete och återföring av näringsämnen i slammet till jordbruk. Renare avloppsvatten till reningsverken är en förutsättning för ett hållbart samhälle. Med renare avloppsvatten får vi renare sjöar, vattendrag och hav och bättre slam. Kretsloppet måste slutas. Viktiga näringsämnen ska återföras till naturen. För att det ska vara möjligt och hållbart behöver vi minska flödet av farliga ämnen till reningsverken. Ett viktigt näringsämne är grundämnet fosfor, som i brytbara mängder är en begränsad resurs på jorden. Att återföra fosfor till kretsloppet via slam är den enda metod som i dag är möjlig i stor skala. REVAQ:s regelverk går längre än både gällande och föreslagen lagstiftning om slam. Samhället behöver krav som leder till ständig förbättring av avloppsvattnet till reningsverken och bättre system för utfasning av kemikalier. Sprids allt slam från certifierade reningsverk på åkermark? Allt slam från certifierade reningsverk är inte automatiskt godkänt. Vi gör prover i varje parti och endast de partier som uppfyller alla krav får spridas på åkermark. Svenskt Vatten, LRF, Lantmännen Lantbruk och Dagligvaruhandeln accepterar endast slam från REVAQ-certifierade reningsverk för spridning på jordbruksmark.
Vilka krav ska uppfyllas för att ett reningsverk ska certifieras? REVAQ ställer höga krav sammantaget har vi Europas tuffaste krav. Krav ställs på ett aktivt uppströmsarbete, systematiskt arbetssätt, ständiga förbättringar, systematiserade egenkontroller, mätningar av ett 60-tal olika ämnen liksom spårbarhet av varje enskilt slamparti. Kan ett reningsverk uteslutas ur REVAQ? Ja, om det inte lever upp till kraven. Vad görs för att minska mängden oönskade ämnen i slammet? Den viktigaste insatsen för att minska oönskade ämnen i slam och vatten är riktade och systematiska insatser mot utsläpp från hushåll och industri så kallat uppströmsarbete. Med renare avloppsvatten får vi renare sjöar vattendrag och hav och bättre slam. Målet är ett hållbart samhälle och rent säkert vatten. Hur ser lagstiftningen ut för slam i Sverige? Den lagstiftning som finns om slamspridning är bland annat ett mer än 25 år gammalt EUdirektiv. EU-kommissionens slamdirektiv från 1986 antogs för att uppmuntra användning av slam i jordbruket och för att skydda jord, växter, djur och människor mot oönskade ämnen. Slamdirektivet är en politisk överenskommelse vilket innebär att hänsyn tagits till medlemsländernas åsikter. Det speglar den ur svenskt perspektiv låga kravnivån i direktivet. Slamdirektivet är baserat på dåvarande forskning och flera medlemsländer har i dag antagit strängare gränsvärden för såväl tungmetaller som föroreningar som inte finns med i EUdirektivet. Sverige har infört nationell lagstiftning med betydligt högre krav för användning av slam i jordbruket. Just nu och fram till augusti 2013 arbetar Naturvårdsverket med ett regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor. Uppdraget ska delvis resultera i förslag på en ny förordning om slam och matavfall. Förslaget kommer troligen att förtydliga vikten av att fosfor återförs från avlopp till åkermark och skärpningar i regelverket rörande metaller och krav på hygienisering. Naturvårdsverket har sammanställt nuvarande ganska snåriga regelverk på sin hemsida. Vad kostar det för ett reningsverk att ansluta sig till REVAQ? Den årliga avgiften för 2012 är 70 öre per aktuell ansluten fysisk person till avloppsreningsverket. Maxavgiften för ett reningsverk år 2012 är 170 000 kronor. Revisionsoch certifikatsavgifter från certifieringsorganet på ca 35 50 000 kr per år tillkommer. Den stora kostnaden för reningsverket är oftast att bedriva uppströmsarbetet, där de flesta reningsverk har en eller flera personer som arbetar deltid med dessa frågor. Blir vattennotan högre för de hushåll som är anslutna till ett REVAQ-certifierat verk? Ja, på sikt kan det bli en marginell höjning, en högre miljöambition gör att en kommuns vattentaxa kanske behöver höjas med 5-50 kr per hushåll och år. Vad är slam? Slam är en är en biprodukt från avloppsreningsverkens reningsprocess som är rikt på viktiga närings- och mullbildandeämnen.
Vad innehåller slammet? Slam som avskiljs vid avloppsvattenreningen (råslammet) innehåller 98-99 % vatten och 1-2 procent fast material (torrsubstans). 5-10 liter slam samlas i reningsverken per person och dygn. Slammet innehåller även cirka 3 procent fosfor och 3,5 procent kväve. Det innebär att omkring 6 000 7 000 ton fosfor och 8 000 9 000 ton kväve skulle kunna återföras till åkermarken via slam varje år. Slammet består också av mullämnen. Slammet innehåller dessutom ett flertal makro- och mikronäringsämnen såsom koppar, zink, magnesium, mangan, selen, svavel och kobolt. Hur behandlas slammet innan det används? Slammet behandlas för att minska volymerna, vatteninnehållet och minska lukten. Att minska volymerna görs genom förtjockning och avvattning. Att minska lukten görs vanligen genom rötning. Men det kan också göras genom långtidsluftning eller kalkning. Rötningen ger biogas och minskar därför mängden torrsubstans och även innehållet av smittämnen. Längre gående reduktion av smittämnen kan ske genom rötning vid hög temperatur (+55 oc) eller pastörisering vid +70oC. Hur används slammet? Idag har resursen slam flera användningsområden. Det vanligaste är att slam används till jordtillverkning och som anläggningsjord för växtetablering. Slam används även som växtnäring/gödsel på jordbruksmark. Slam kan även förbrännas, men det är mycket ovanligt i Sverige Hur mycket slam produceras i Sverige? I hela landet omhändertas nära en miljon ton slam varje år. Det motsvarar årligen cirka 70 kilo/person. Totalt sett produceras det vid svenska reningsverk ca 1 miljon ton slam. Ungefär hälften av detta slam produceras vid REVAQ-certifierade reningsverk. Idag är 38 stycken reningsverk REVAQ-certifierade och ytterligare fem reningsverk har ansökt om certifiering. Varför används slam på jordbruksmark? Återföring av växtnäring i slam behövs för att kretsloppet ska slutas i ett hållbart samhälle. Många av de viktigaste näringsämnen som behövs för att vi ska kunna producera mat, exempelvis fosfor, tillvaratas. Enligt Riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforn i avlopp återföras till produktiv mark varav minst hälften ska återföras till åkermark år 2015. Inom ramen för Naturvårdsverkets regeringsuppdrag kommer fosforåterföringsmålet att uppdateras. Svenskt Vatten förväntar sig en skärpning av målet. Den växtnäring som inte återförs hamnar någon annanstans och riskerar då att istället för att komma till nytta i odling - ge övergödningsproblem. Hur mycket slam får man lägga på åkern? Det varierar. Ofta är det kring 4000 kg slam (800 kg slam räknat som torrsubstans) per hektar och år. För att minimera markpackning läggs slammet oftast på vart femte år, men då som en femårsgiva. När en femårsgiva läggs ut enligt ovan, innebär det att ett i genomsnitt 0,4 mm tjockt lager slam sprids på jordbruksmarken. Mängden slam som kan användas beror på slammets och jordbruksmarkens kvalitet och på typen av gröda. Många kvalitetsmått kan avgöra hur mycket slam som sprids, men oftast styr innehållet av fosfor, koppar eller kadmium i slammet eller i jordbruksmarken.
Hur mycket betalar bonden för slammet? Ofta får bonden REVAQ-certifierat slam utan kostnad. I de flesta fall är även spridningen på jordbruksmarken kostnadsfri. Ibland sköter lantbrukaren spridningen på den egna gården. Jordbruksverket och hushållningssällskapet har beräknat ett ungefärligt värde för bonden av slammet på ca 700-1000 kr per hektar (vid användning av 800 kg slam räknat som torrsubstans). Finns det några risker då slam används på åkermark? Vi har idag tillgång till god kunskap om vad återföring av slam från certifierade reningsverk till jordbruksmarker innebär. Det finns inga vetenskapliga belägg för att det innebär några risker för miljö och hälsa. EU-kommissionen, Nordiska Ministerrådet och norska Mattillsynet bedömer riskerna för miljö och hälsa som acceptabla. Hur påverkar slammet produktionen på åkern? Fältförsök i Skåne visar att avloppsslam i växtodlingen är en tillgång. I över 30 år har forskare följt hur upprepad slamtillförsel påverkar åkermarken och dess växter. Försöken visar att gödsling med slam ökar markens mullhalt och bördighet. I genomsnitt har skördarna ökat med 7 %. Fältförsöken visar även att slamtillförseln inte har ökat växternas upptagning av tungmetaller. Vad har slammet med fosfor att göra? Fosfor som växtnäring i jordbruket är nödvändigt för produktionen. Fosformineral för handelsgödsel bryts i gruvor och är en ändlig resurs på jorden. Merparten av bruten fosfor går till produktion av livsmedel. Enligt ny forskning vid Linköpings universitet beräknas efterfrågan på fosfor vara större än tillgången redan 2035. Priserna på fosfor har stigit snabbt de senaste 10 åren och är redan idag så höga att många bönder i utvecklingsländer med minst resurser inte har råd att köpa fosfor och gödsla sina åkrar. Att återföra slammets fosfor till åkermarken är därför en mycket viktig global etisk fråga och en självklarhet i ett hållbart samhälle. Den rikare delen av världen måste förhindra att fosfor hamnar avfallsdeponier, bränns eller försvinner ut i haven. Forsforn måste återföras till jordbruksmarken på ett säkert sätt. Det bidrar REVAQ med. Är fosfor på väg att ta slut? Fosfor i brytfärdig form är en ändlig resurs på jorden. Utan fosfor ingen mat. Behoven av fosfor kommer framför allt att öka på grund av ökande världsbefolkning, ökad konsumtion av kött och ett ökat behov av energigrödor. Kostnaderna för brytning av fosformineral har ökat samtidigt som kvaliteten blivit sämre (ökad föroreningsgrad av kadmium). Brytningen innebär miljömässig påverkan då föroreningar såsom kadmium och radioaktiva ämnen frigörs. Priserna för brytbart fosformineral kommer att stiga kraftigt de närmaste decennierna och vissa forskare hävdar att fosforn kommer att ta slut inom 60-150 år. En stor del av fosforreserverna (mer än 70%) finns dessutom i politiskt instabila områden som det ockuperade Västsahara. Om vi i den rika världen återför fosfor till odling på ett säkert sätt blir det också möjligt för tredje världens bönder att köpa fosformineral och därmed öka produktionen av livsmedel.
Kan fosfor återvinnas på annat sätt ur slammet? Ja. Det finns olika sätt. Metoder för utvinning av koncentrerade fosforprodukter ur avloppsvatten, avloppsslam och aska från slamförbränning är under utveckling liksom metoder för avskiljning av föroreningar ur avloppsslam. Svenskt Vatten deltar i flera av dessa projekt. Det utvecklas också alternativa eller kompletterande avloppssystem som bygger på att urin och avföring avskiljs från övrigt hushållsspillvatten på ett tidigt stadium, istället för att blandas och ledas till konventionella reningsverk. Metoden för att återvinna fosfor från aska används idag på försök. Metoden behöver utvecklas för så låg energi- och kemikalieanvändning som möjligt. Det tar troligen ytterligare 10-15 år innan en sådan process kan tas i bruk i större skala i Sverige. Vad görs i REVAQ för att minska kadmium och andra metaller i marken? Alla nivåer av skadliga ämnen ska ner. Halterna har minskat mycket de senaste tio åren, men de ska ner ännu mer. Slammets innehåll av kadmium är i samma storleksordning som i de flesta andra organiska gödselmedel. REVAQ:s mål för reningsverken är fastställda så att kadmiumhalterna på lång sikt inte ska tillåtas öka i jordbruksmark. Det målet når redan idag några av våra reningsverk. De återstående ska nå målet inom några år. Stiger inte kadmiumhalten vid slamspridning? Kadmiumhalten har minskat kraftigt i det svenska slammet. Försök under mer än trettio år i Skåne visar att kadmiumhalten ligger stabilt i åkermarken vid normalgiva. Upptaget av kadmium i grödorna har inte ökat. Alternativet till slam är mineralgödsel, som ofta innehåller mindre kadmium än de organiska gödselmedlen, men då tillförs det nytt kadmium vid varje gödsling till skillnad från vid kretslopp där halterna kan vara högre men då det tillförs mycket lite nytt kadmium. Hur mycket kadmium innehåller slam från REVAQ-verk? Kadmiummålet för REVAQ år 2025 är satt till toalettvattenkvalitet:17 mgcd/ kg P Slampartier till jordbruk från REVAQ-reningsverk har idag 14-33 mg Cd/ kg P Andra organiska gödselmedel Toalettvatten från en sluten tank har en Cd/P-kvot på 18 mgcd/ kg P Matavfall har 10-35 mg Cd/ kg P Nötflytgödsel har 6-44 mg Cd/ kg P Svinflytgödsel har 4-16 mg Cd/ kg P Mineralgödsel Yara har för närvarande 12 mg Cd/ kg P som garanterat max-värde för den kvalitet som har lägst halt i Sverige, men som oftast ligger under 8 mg Cd/ kgp. Mineralgödsel som normalt används inom EU har betydligt högre kadmiumfosforkvot, ca 110-140 mg Cd/ kg P Stämmer det att slam är den främsta källan till kadmiumanrikning i åkermarken? Nej, idag är den största källan till kadmiumanrikning i åkermark atmosfärisk deposition. Den största tillförseln kom tidigare (50-70-talet) från mineralgödselfosfor. Då ökade kadmiumhalterna i jordbruksmarken från sin naturliga nivå med ca 30 procent. Slammet har bidragit till en ökning av kadmiumhalten med ca 3 procent.
I reningsverken används fällningskemikalier. Vad är det? Fällningskemikalier innehåller metallerna järn eller aluminium. Järnets och aluminiumets funktion är att binda löst fosfor i avloppsvattnet så att fosfor från urin och avföring inte skall övergöda havet. Jordbruksmarken är i sina mineraler uppbyggd av bland annat järn och aluminium. Därför förekommer metaller som järn och aluminium, naturligt i mycket höga halter i all jordbruksmark. Slammets bidrag av nytt järn och aluminium är så lågt att det inte kan förändra dessa halter i jordbruksmarken. Några av de tungmetaller som kan ackumuleras och därför är bekymmersamma på lång sikt finns i ytterst låga halter i fällningskemikalierna. Mängden av de tungmetaller som riskerar att öka i jordbruksmarken är mycket små. I fällningskemikalierna utgör dessa tungmetaller långt under en procent av de tungmetaller som tillförs avloppsvattnet in till reningsverket. Innehåller slammet läkemedelsrester? Ja, man kan se spår av läkemedel i slam. Detta är ett område som vi idag lägger mycket fokus på. Svenska och utländska studier visar att det i de allra flesta fall är i storleksordningen 0,1-5 % av läkemedelsresterna som kommer in till reningsverket som kan återfinnas i slammet. Antibiotiska preparat fastnar i högre utsträckning i slammet än övriga läkemedel. Här finns lång erfarenhet från veterinärsjukvården som visar att antibiotika från djurgödsel bryts ner snabbt i jordbruksmarken. Vissa ämnen bryts ner helt medan andra är svårnedbrytbara. De restprodukter som inte brutits ner i reningsverket hamnar i vattendragen. Det allra mesta av läkemedelsresterna, långt över 95%, hamnar i vatten, inte i slam. Detta är i sig ett miljöproblem där vi behöver veta mer om såväl miljöeffekter som reningsmetoder. Vad gör REVAQ med läkemedelsrester? Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam är ett forskningsområde i snabb utveckling som REVAQ:s styrgrupp följer noga. Bland annat genom den europeiska vattenbolagsorganisationen EUREAU, Stockholm Vattens läkemedelsprojekt och det stora nationella forskningsprogrammet MistraPharma. Idag finns inget som pekar på att läkemedelsrester i slam skulle utgöra ett miljö- eller hälsoproblem. Skulle ny kunskap framkomma så kommer REVAQ att anpassa sitt regelverk och skärpa sina krav. Hur kommer slam att användas i framtiden? Sedan 2005 är det förbjudet att deponera slam i Sverige. I framtiden kommer slam att användas främst vid gödsling i jord- och skogsbruk, som anläggningsjord och där det finns gynnsamma förhållanden för att torka slammet, kommer slam även att förbrännas. Är det farligt att sprida slam åkermark? Nej, slam från certifierade reningsverk har genomgått noggranna kontroller. Bland annat kontrolleras i varje slamparti att kadmium och prioriterade ämnen klarar kraven och att salmonella, inte förekommer i slampartierna. Dessa gränser är långt strängare än vad både svensk lagstiftning och EU:s regler kräver. Genom att använda slam från REVAQ-certifierade reningsverk stödjer man vårt viktiga
uppströmsarbete. Man tar då ansvar för att farliga ämnen fasas ut i samhället och för kretsloppet, lokalt och globalt genom att återföra fosfor och andra näringsämnen. Men kan vi verkligen vara säkra? Idag sprids ju en mängd olika gifter i miljön. Det finns idag inga vetenskapliga studier som tyder på att slammet av den kvalitet vi har i Sverige, skulle utgöra en hälsorisk. På lång sikt måste vi dock gemensamt minska användningen av farliga ämnen. Vi omger oss med alltför många farliga ämnen i vår vardag. Detta är ett stort, svårt och generellt problem för hela samhället. Vi får alla i oss olika ämnen varje dag t.ex. från krämer, smink, schampo, kläderna, inredning, elektronik, mat, dryck och dammpartiklar. Vi hittar spår av dessa ämnen i slam. Bidraget av det vi får i oss via vägen slammet till marken till grödan och till maten är minimalt jämfört med direktkontakten vi har i vardagen med dessa ämnen. Vår dagliga direkta exponering av farliga kemiska ämnen är den stora utmaningen för hälsa och vattenmiljö. Kan vi minska dem i hela samhället så minskar vi också förekomsten i slammet. Att minska användningen av dessa ämnen i samhället är en viktig del i REVAQs uppströmsarbete. Bör man undvika mat som kommer från slamgödslade åkrar? Nej. Det finns absolut ingen anledning att avstå från grödor som odlats med slam från REVAQcertifierade reningsverk. Tvärtom kan man känna sig säker. Slam är troligen det organiska gödselmedel som genomgår mest analyser och noggranna kontroller. Cirka 50 procent av den mat vi äter är importerad. Har den också odlats på mark där slam används som gödsel? Ganska mycket av den mat vi importerar kommer från jordbruk där man använder slam. Slam som för det mesta är av en mycket sämre kvalitet och ofta sämre kontrollerat än det svenska slammet från REVAQ-certifierade reningsverk. I Frankrike används i dag 70 procent av slammet i jordbruk, och jordbruksanvändningen kommer inom den närmaste tioårsperioden att stabiliseras på nivån 65 75 procent. I Danmark används idag cirka 75 procent av slammet i jordbruket. Det har skett en kraftig ökning av slamanvändning de senaste åren på grund av att jordbrukarna känner sig tryggare med den allt bättre slamkvaliteten och den bättre dokumentationen. I England används 65 70 procent av slammet inom jordbruket. Prognosen de närmaste åren är att andelen ligger kvar på denna nivå eller att det blir en svag ökning. Vad säger Livsmedelsverket om slam? Livsmedelsverket skriver i rapporten nr 3-2012: Kadmium i slam är idag ingen stor generell källa för kadmiumspridning på åkrarna, och medelhalten av kadmium i slam har sjunkit sedan mitten på 1990- talet. Den naturliga kadmiumhalten i åkermark varierar dock kraftigt i landet. Halter över genomsnittet är vanligast i vissa delar av Skåne, Östergötland, Mälardalen och Jämtland. I dagsläget tycks det generellt råda en balans mellan till- skott och utförsel av kadmium i marken, vilket stöds av de mer eller mindre oförändrade kadmiumhalterna i vetemjöl, rågmjöl och vetekli provtagna i Livsmedelsverkets livsmedelskontroll. Vad säger Naturvårdverket om slam? Naturvårdsverket skriver på sin hemsida: Eftersom slammet innehåller näringsämnen finns ett långsiktigt mål om att återföra dessa till marken. För fosfor, som är en ändlig resurs, har
riksdagen satt upp ett miljömål att minst 60 procent av fosforn i avloppsslam ska återföras till marken. Senast år 2015 skall minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark.