Sammanställning av påståenden frågor och svar gällande användning av slam från REVAQcertifierade reningsverk på jordbruksmark
|
|
- Eva Bergman
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 REVAQ-certifiering av reningsverk Sammanställning av påståenden frågor och svar gällande användning av slam från REVAQcertifierade reningsverk på jordbruksmark Varför används slam på jordbruksmark? Vilka positiva egenskaper har ett slam? kr i gödselvärde per hektar och år (P, N, K, S, Mg) Årligen produceras det slam med 6000 ton fosfor och 9000 ton kväve. Detta utgör drygt 40 % av det nuvarande mineralgödselanvändning i Sverige, med avseende på fosfor, men knappt 5 % av kvävebehovet. En rad mikronäringsämnen som ex Fe, Cu, Co, Zn, Se Mullhaltspåverkan Kortfakta om certifieringssystemet REVAQ Vad handlar certifieringssystemet om: - Hur VA-verken kan bidra för att Riksdagens miljömål ska kunna uppnås, samtidigt som VAlösningarna ska vara ekonomiskt hållbara och socialt accepterade Nuvarande miljömål angående näringsåterföring: Minst 60 procent av fosforn i avlopp ska återföras till produktiv mark varav minst hälften ska återföras till åkermark till år Syfte med REVAQ Att säkra att växtnäring från avloppsfraktioner produceras och används på ett ansvarsfullt sätt och att kvaliteten uppfyller fastställda krav. Att certifieringssystemet skall erbjuda alla aktörer en öppen och transparent information härom. Att vara en drivkraft för uppströmsarbetet dvs en fortlöpande ytterligare förbättring av kvaliteten på det inkommande avloppsvattnet och därmed också på växtnäringen från avloppsfraktioner. En allt bättre kvalitet på avloppsvattnet in till reningsverken kommer också att ha betydelse för den framtida miljöbelastningen på våra sjöar, vattendrag och kustområden. Certifieringssystemet syftar till att skapa en möjlighet till kommunikation mellan olika aktörer och intressenter när det gäller slam från reningsverk. Det är utformat för att ge 1
2 väldokumenterad korrekt information mellan olika parter. Systemet som sådant tar ingen ställning till om slammet skall användas som växtnäring, det är en fråga som intressenterna själva avgör. Det är ett verktyg för att säkerställa att överenskomna regler följs och att önskad information är enkelt och öppet tillgänglig för alla intresserade. SP:s certifieringsbeslut inom REVAQ kan överklagas av alla och envar Certifieringsarbetets fokus och inriktning innebär: att produktion och användning av slam sker på ett strukturerat och systematiskt sätt att spårbarhet och hög kvalitet uppnås i den praktiska hanteringen att systematiskt förbättringsarbete bedrivs att slammet uppfyller specificerade krav gällande t.ex. hygienisering att redovisning av sammansättning ges, t.ex. kadmium-fosforkvot att varje enskilt slamparti från ett REVAQ certifierat reningsverk ska vara godkänt enligt de krav som anges i systemet innan det kan spridas på åkermark. att REVAQ är ett levande certifieringssystem vars regler kontinuerligt ses över och vid behov alltid kan förtydligas och skärpas. Slamcertifiering enligt REVAQ är ingen revolution men ett systematiskt och långsiktigt miljöarbete som ger en möjlighet att nå både återföring av fosfor och giftfri miljö Varför behöver vi arbeta för att hindra oönskade ämnen att spolas ut i avloppssystemen det s k - uppströmsarbetet? Oönskade ämnen i avloppsvattnet kan skapa negativ påverkan på: Avloppsledningsnätet Arbetsmiljön i reningsverken Processerna i reningsverken Slamkvaliteten Recipienten Nedströms råvattentäkter VA-verksamhetens ekonomi VA-verksamhetens trovärdighet Uppströmsarbete är ett strukturerat arbete för att få bättre råvara till vattenverk och till avloppsreningsverk Vad ska vi uppnå med uppströmsarbetet inom REVAQ? Det långsiktiga målet är att innehållet av metaller och oönskade organiska ämnen i inkommande avloppsvatten inte skall överstiga det i klosettvatten. Långsiktigt bör halter av icke-essentiella spårämnen och makronäringsämnen i jordbruksmarken inte öka vid jordbruksanvändning av slam, utan balans mellan bort- 2
3 och tillförsel skall råda. Essentiella spårämnen för jordbruksmarken är enligt Jan Eriksson (2008): Bor, Kobolt, Krom, Koppar, Mangan, Molybden, Nickel, Selen, Zink. Essentiella makronäringsämnen är: Kalcium, Järn, Kalium, Magnesium, Natrium, Fosfor, Kväve, Svavel, Kisel. Som första delmål bör ackumuleringshastigheten av icke-essentiella spårämnen från ett enskilt reningsverk, senast år 2025, ej överstiga 0,2 % per år, dvs halterna i åkermarken ska inte fördubblas i högre takt än 500 år. Kadmium ska från år 2010 vara 35 mgcd/kgp för att få användas på jordbruksmark och vara i balans till år 2025 = 0 % ökning = Cd/P-kvot 17 mg Cd/kgP. REVAQ innebär också krav på en definierad förbättringstakt från ett ingångs-maxvärde till det definierade etappmålet år 2025 enligt ovan Ett REVAQ-reningsverk ska i sina handlingsplaner och i sina resultat på ett trovärdigt sätt visa hur de arbetar med att minska halterna av sina prioriterade metaller samt hur man arbetar med att minska risken att organiska ämnen som prioriterats av Kemikalieinspektionen (s k PRIO-ämnen) från anslutna industrier kommer till reningsverket. 3
4 Påståenden som framförts i debatten om användning av slam från REVAQ-certifierade reningsverk på jordbruksmark Här nedan följer ett antal påståenden som ibland vad gäller återföring av växtnäring från REVAQ-certifierade reningsverk, se fet stil i blå färg. Svenskt Vatten bemöter påståendena med en sammanfattande svar/ingress som fet kursiverat svar, därefter följer mer förklarande text från Svenskt Vatten. Påståenden om fosfor - Påstående: Fosfor är ett av de vanligaste grundämnena och kan inte ta slut. Ur gödselsynpunkt är detta helt fel brytvärd fosfor är begränsad. Brytvärd fosfor med lågt kadmiuminnehåll är ännu mer begränsad. Att fosfor som är ett grundämne inte kan ta slut är en självklarhet men den fosfor som finns i så höga koncentrationer att den är brytvärd är begränsad. Som reserver brukar man ange de kända förekomster som är brytvärda med dagens teknik och nuvarande prisnivåer och i reservbasen inkluderas även de kända förekomster som idag inte är brytvärda. Uppgifterna om reservernas och reservbasens storlek varierar men de senaste uppgifterna från US Geological Survey (2009) uppger reserverna av berg innehållande fosformineraler (vulkanisk eller sedimentär) till miljoner ton och reservbasen till miljoner ton. Innehållet av fosfor i fosformineral är %, men kan vara lägre, exempelvis innehåller Siilinjärvi-fyndigheten 4 % P. Brytningen av fosformineral år 2008 var 167 miljoner ton. Med denna brytningstakt räcker nuvarande reserver ca 90 år. Det finns andra siffror som pekar mot att reserverna skulle räcka upp till 260 år. Konsumtionen av fosfor i form av mineralgödsel beräknas öka med 2,6 % per år (Heffer et.al 2006) varför reservernas livslängd blir väsentligt kortare. Stigande priser kommer å andra sidan att göra en del av reservbasen brytvärd. Fosforn kommer inte att ta slut men det är uppenbart att vi går mot en situation med större knapphet av ekonomiskt lätt tillgänglig fosfor och därmed ökande priser. Höga handelsgödselpriser utgör redan idag hinder för en ökad odling av livsmedel i många utvecklingsländer. Också av den anledningen behöver Sverige och andra utvecklade länder ta ansvar för att på ett hållbart sätt återföra fosfor som avskiljs och läggs i slammet (beroende på reningsteknik fastläggs % av inkommande fosfor i slammet). Det kan inte vara etiskt rimligt att den utvecklade världen systematiskt arbetar för att använda fosforn och sedan bränna upp slammet och därmed bidra till ökade globala fosforpriser. Istället bör den utvecklade världen, som är de enda som har avloppsledningsnät och därmed storsakligt kan samla upp fosforn, verka för att återföra fosforn till sin egen odling av livsmedel. Fosforbrytning i sig är dessutom en miljöbelastande verksamhet. Verksamheten innebär såväl en icke obetydlig energianvändning och klimatpåverkan för utvinning, transport, framställning av syror, etc som är direkt kopplat till mineralgödseltillverkningen. Eftersom fosforinnehållet i fosformineralen är lågt bildas mycket stora avfallsmängder vid brytning och mineralgödselproduktion. 4
5 Vad gör REVAQ här? REVAQ:s mål övergripande mål är att säkra att fosfor från avloppsfraktioner produceras och används på ett ansvarsfullt sätt och att kvaliteten uppfyller fastställda krav. När fosfor från slam kan användas på jordbruk minskar behovet av mineralgödsel och nya brytning av fosfor. Fosforn i slammet kan ersätta en stor del av den idag importerade mineralgödseln. Påståenden om Kadmium - Påstående: Fosfor i mineralgödsel har mycket lägre kadmiuminnehåll än fosfor i slam. Den mineralgödsel som används i Sverige har ett lågt kadmiuminnehåll. Sverige finns det sedan 1993 en förordning som reglerar maxhalt Cd i handelsgödsel samt ett avgiftssystem (max 100 mg Cd/kg P och avgift över 5 mg Cd/kg P). Huvudleverantören garanterar för närvarande (år 2009) ett kadmiuminnehåll på högst 12 mg Cd/kg P i de gödselmedel som har en bred användning. Svenskt slam låg i genomsitt enligt senaste SCB-statistik för 2006 på 37 mg Cd/kg P. Medelvärdet för REVAQ-certifierade reningsverk ligger idag på en nivå av ca 25 mg Cd/kg P. Den mineralgödsel som används i Europa har en Cd/P kvot på ca 140. I många europeiska länder som Sverige importerar spannmålsprodukter (t ex pasta) från, tillåts 5-10 gånger mer kadmium i slammet än i svensk lagstiftning. REVAQ:s styrgrupp beslutade i juni 2009 ett maxvärde på 35 Cd/kg P, ett maxvärde som är väsentligt strängare än den svenska lagstiftningen. Med en global syn blir perspektivet på kadmiuminnehåll annorlunda. Den mineralgödsel som används i Sverige framställs från apatitmineral med lågt kadmiuminnehåll. Igneous phosphate rock har i genomsnitt ett kadmiuminnehåll på ca 10 mg Cd/kg P (Van Kauwenbergh 1997). Fosformineral av vulkaniskt ursprung utgör emellertid en liten del av fosforreserverna. Den stora delen av fosforreserverna (t.ex de i Marocko) utgörs av sedimentära bergarter med ett genomsnittlig Cd/P-kvot på 140 mg Cd/kg P (Van Kauwenbergh 1997). Jämfört med den mineralgödsel som används globalt har svenskt slam en väsentligt bättre kvalitet. Ovanstående illustreras väl av det förhållande att US Geological Survey uppskattar att det årligen tillförs 2600 ton kadmium till åkermark med mineralgödsel. Vad gör REVAQ här? Målet med REVAQ är att de reningsverk som certifierats inom REVAQ, genom konkreta och systematiska insatser i sitt uppströmsarbete, ska kunna gå från dagens medelvärde för REVAQ-certifierade reningsverk på ca 25 mg Cd/kg P till under 17 mg Cd/kg P år De reningsverk som inte kan redovisa en trovärdig minskningstakt under tiden fram till år 2025 blir av med möjligheten att sprida slam på jordbruksmark. 17 mg Cd/kg P är fortfarande högre en den garanterade nivån för den allra bästa kvaliteten av handelsgödsel i Sverige (12 mg Cd/kg P) men är ändå en nivå som inte ger någon ökning av kadmiumhalten i jordbruksmarken (lika stor mängd tillförs som bortförs inkluderat nederbörd, odling, gröda och lakvatten). 5
6 - Påstående: Användningen av slam innebär att kadmiumhalterna i svensk åkermark stiger snabbt Tillförsel av kadmium via REVAQ-certifierade reningsverk till matjorden innebär inte en snabb ökning av kadmiumhalten. Från år 2025 kommer inte tillförsel av REVAQ-slam att innebära någon ökning alls av kadmium i jordbruksmarken. I svensk åkermark finns ca kg kadmium (2,4 miljoner ha, 3125 ton torr jord per ha, 0,23 mg Cd per kg torr jord). Innehållet av kadmium har av uppskattats under 1900-talet ha ökat med 150 g Cd/ha p.g.a atmosfäriskt nedfall och tillförsel av mineralgödsel. Andersson (1992) nämner inte slam som någon källa i detta sammanhang men Balmér (2008) har uppskattat att tillförseln med slam under 1900-talet kan ha bidragit med 4 g Cd/ha. Idag har kvaliteten på den mineralgödsel som saluförs i Sverige blivit mycket bättre och luftnedfallet har minskat kraftigt. SCB (2004) har upprättat en kadmiumbalans för svensk åkermark år Den visar en nettotillförsel på 760 kg Cd/år exklusive utlakning till grundvatten (slam utgör i balansen 46 kg). Balmér har, baserat på uppskattningar av minskat luftnedfall och bättre mineralgödselkvalitet, beräknat att nettotillförseln exkl utlakning till grundvatten idag är ca 530 kg Cd/år motsvarande en ökningstakt på 0,03 %/år. Om 80 % av svenskt slam tillfördes åkermark skulle det med nuvarande kvalitet innebära att ca 140 kg Cd skulle tillföras per år. Detta innebär en att ökningstakten exkl utlakning till grundvatten skulle i stället skulle bli 0,036 %/år. Detta är en ökning men det torde vara svårt att hävda att det innebär en snabb ökning. Från folkhälsosynpunkt torde det vara relevant att som ovan se på svensk åkermark totalt. Ser man på det enskilda skiftet där slam tillförs bli ökningstakten högre. Worst case torde vara att slam tillförs samma mark år efter år. Då kan ökningstakten för denna mark med nuvarande begränsningsregler bli 0,1 %/år. Inte heller detta torde kunna betecknas en snabb ökning. Vad gör REVAQ här? Se ovan under kadmium. - Påstående: Det mesta slammet som alstras i Sverige bildas i de stora tätortsområdena. Men av transportekonomiska skäl sprids det mesta slammet också runt de stora tätorterna. På sätt bildas ringar av förhöjda kadmiumhalter runt tätorterna. Det kan man lätt se på kartor som visar kadmiumhalten i åkerjorden. Det finns inga kartor och inga fakta överhuvudtaget som visar kadmiumringar som beror på slam. Skillnader i kadmiumhalt i matjorden beror helt på geologisk variation i alven samt på tidigare användning av kadmiumrikt mineralgödselmedel. Förutom det faktum att beräkningar visar att slamgödsling knappast kan ge mätbara ökningar i kadmiumhalt visar Naturvårdsverkets omfattande kartläggning (rapport 4778) inga som helst tecken på sådana tendenser av förhöjda kadmiumhalter runt tätorterna. Att kadmiumintaget inte bör öka utan hellre minska är nog alla överens om. Vissa debattörer har framfört att det är slam som orsak till det kadmium vi har i födan. Andersson (1992) visar att det kadmium vi har i mark (och därmed föda) huvudsakligast beror av geologin, men 6
7 under 1900 talet har halterna ökat med ca 30 % beroende på mineralgödsel med höga kadmiumhalter men också pga atmosfäriskt nedfall. Slammets bidrag är ca 1 %. Det kan lätt visas (Balmér, 2007) att slamgödsling framöver inte kommer att ha någon mätbar påverkan på kadmiumnivån i föda. Vilka kadmiumhalter har olika gödselmedel Palm (2008) Toalettvatten från en sluten tank har en Cd/P-kvot på 18 mgcd/ kg P Kadmiummål för REVAQ-slam år 2025 är satt till toalettvattenkvalitet:17 mgcd/ kg P REVAQ-reningsverk har idag (25) mg Cd/ kg P Genomsnittet för svenskt slam är 37 mg Cd/ kg P. Matavfall har (18) mg Cd/ kg P Nötflytgödsel har 6-44 (20) mg Cd/ kg P Svinflytgödsel har 4-16 (8) mg Cd/ kg P Yara har för närvarande (år 2009) 12 mg Cd/ kg P som ett garanterat max-värde för den kvalitet som har lägst halt i Sverige Mineralgödsel normal på världsmarknaden har ca 140 mg Cd/ kg P (medelvärde inom parantes) 7
8 Referens till kartbilderna, Eriksson et al (1997) 8
9 Påståenden om övriga metaller - Påstående: De flesta är idag överens om att avloppsslam är så förorenat att det inte kan användas på åkermark eller i livsmedelsproduktionen. Ett av skälen är att metallinnehållet är så stort, att spridningen leder till en snabb ökning av metallhalterna i åkern. Användning av slam leder inte till en snabb ökning av metallhalter i mark. När REVAQ genomförs fullt ut kommer slam från certifierade reningsverk att kunna användas med begränsade ökningar av metallhalter i mark - även i ett långt tidsperspektiv. De europeiska miljömyndigheterna har i flera studier tagit fram underlag som pekar på att växtnäringen i slam kan återföras till jordbruksmark utan risk för hälsa eller miljö om lagar och regler följs. EU-kommissionen (2009), Smith SR & Riddell-Black D (2007) och Langenkamp H & Part P (2001). Enligt Eriksons (2001) rapport som publicerades som en Naturvårdsverksrapport 5148 tillhör silver de metaller som kan öka snabbast i jordskiktet. Där kan man notera att sedan rapport 5148 publicerades år 2001 har det skett en stor nedgång i silver i slam bl a genom övergången till digital fototeknik. I undersökningen i rapport 5148 låg de stora reningsverken på silverhalter mellan 10 och 20 mg/kg TS. De ligger nu mellan 5 och 8 och den allmänna trenden är att silver fortsätter att sjunka. Det gäller nu att sätta stopp för nya produkter som innehåller silver som antibakteriellt medel eftersom silvret riskerar att spolas till avloppsnätet I enlighet med SNV-rapport 5148 kan man konstatera att för 31 av värdena, ligger halterna i medelslammet under medelhalterna i själva åkermarken och för 7 element är halterna lika eller obetydligt högre. Det väsentliga måste vara att det inte sker en stor och snabb haltökning i marken vid slamanvändning. En haltökning ska till att börja med, ses ur ett generationers perspektiv = (500 år). De element där halterna i slam är så pass höga att man idag kan få en ackumuleringshastighet högre än 0,2 %/år (= fördubblingstid kortare än 500 år) är Au, Ag, Cu, Hg, Sn, Sb, Zn, och B. Av dessa är B, Cu och Zn essentiella för bl a grödan, men där Cu långsiktigt kan vara ett bekymmer om vi inte får bort vattenledningar av koppar eller på annat sätt kan minska korrosionen av koppar från ledningsnäten i fastigheterna. Hg och Ag kommer förmodligen att sjunka framöver p g a av att dentalamalgam successivt försvinner och med allt mer digital foto- och reproteknik. Sn i slam har till stor del sitt ursprung i livsmedel. Vad gör REVAQ här? I REVAQ åläggs varje enskilt reningsverk att prioritera sitt åtgärdsarbete och ta fram konkreta och systematiska åtgärder för att minska halterna av alla de icke essentiella spårämnen som vid slamanvändning orsakar en snabbare ökningstakt i jordbruksmarken än 0,2 %/år (= fördubblingstid kortare än 500 år). År 2025 ska ökningstakten vara mindre än 0,2 %/år för alla de icke essentiella spårämnen. De reningsverk som inte kan redovisa en trovärdig minskningstakt under tiden fram till år 2025 blir av med möjligheten att sprida slam på jordbruksmark. 9
10 Påståenden om oönskade organiska ämnen - Påstående: Alla människor i Sverige har ett stort antal miljögifter i sitt blod. Dessa gifter kommer till människan huvudsakligen via livsmedel. Ytterst tveksamt påstående att dessa gifter kommer till människan huvudsakligen via livsmedel. Inandningsluft och rökning torde för många ämnen vara stora källor. Finns också studier som visar på upptag via huden. Det som antyds är att det som finns i livsmedel till en betydande del skulle komma från slam vilket är osannolikt. - Påstående: Den viktigaste källan till dessa gifter är spridning av avloppsslam i jordbruksbygd där livsmedel odlas. Ytterst tveksamt påstående då detta påstående förutsätter att: - atmosfärisk deposition inte förekommer - att jordbruket inte använder några oönskade organiska ämnen - att livsmedelsindustrin inte tillsätter organiska ämnen under förädlingsstegen för konservering, konsistens färg, smak mm. Ett sätt att dela in de organiska oönskade ämnena är att dela in dem i ämnen enligt rapporten EU-kommissionen (2009): - ämnen som snabbt avdunstar till atmosfären - ämnen som snabbt bryts ned i marken - ämnen som är svårnedbrytbara men binds hårt till jordpartiklar (här får vi en större uppkoncentrering i slammet jämfört med halterna i inkommande avloppsvatten till reningsverket) - ämnen som är vattenlösliga (här får vi endast en liten uppkoncentrering i slammet jämfört med halterna i inkommande avloppsvatten till reningsverket, större delen av de ämnen som är svårnedbrytbara går ut i vattenfasen från reningsverket) Av dessa ämnen är det de vattenlösliga ämnena som har störst potential att tas upp av växter, men dessa ämnen har också större potential att brytas ned, avdunsta eller borttransporteras via markens lakvatten EU-kommissionen (2009). Vid de riskstudier som gjorts är den enda möjliga överföringen av miljögifter i jord till människa av potentiell betydelse via mjölk eftersom kor som betar kan få i sig en hel del jord. Därtill bör nämnas att det inte är tillåtet att sprida slam inom 10 månader på åkermark för skörd av vallfoder eller om marken används som betesmark. Miljögifter i slam är en fråga som uppmärksammats under lång tid. Under det senaste året har tre mycket omfattande utredningar beställda av det Norska Mattillsynet (det norska Livsmedelsverket), det brittiska miljödepartementet DEFRA respektive EU tagits fram. Vitenskapskomiteen for mattrygghet (2009), EU-kommissionen (2009), Smith SR & Riddell- Black D (2007) och Langenkamp H & Part P (2001). Ingen av dessa pekar på några faror men, eftersom det är utredningar gjorda av forskare; pekar man på behov av mera forskning. Även om det inte finns något som pekar på att miljögifter i slam är ett problem skall vi givetvis fortsätta med alla former av uppströmsarbete för att minska spridningen i miljön från alla källor. Det finns även flera svenska äldre rapporter från Institutet för miljömedicin (IMM) 10
11 och Naturvårdsverket vars slutsatser är de samma; Rappe C. och Rappe C. (1999), Naturvårdsverket (1993), Naturvårdsverket (1995), Naturvårdsverket (1996). Vad gör REVAQ här? Ett REVAQ-certifierat reningsverk skall verka för att påverkan av anslutna verksamheter identifieras och minimeras, och att kemikalier som finns på Kemikalieinspektionens PRIOlista byts ut. Arbetet skall minst omfatta: Planering, genomförande och uppföljning av information till anslutna verksamheter. Upprättande av listor över de kemikalier som används av anslutna verksamheter. Identifiering och kvantifiering av anslutna hushålls och verksamheters påverkan på inkommande avloppsvatten Insatser föranledda av ev. anslutet lakvatten. - Påstående: Vårt avloppsnät samlar upp de flesta flytande kemikalier som används i det svenska samhället, samt även det som kommer som luftnedfall från andra länder och hamnar i dagvattnet. Vi har bara ett avloppsnät - det finns helt enkelt ingen annan väg för dem De ämnen som förs in i samhället är till stor del fastlagda i produkter (dessa blir visserligen så småningom avfall). Andra delar tas om hand som avfall och flyktiga ämnen avgår i stor utsträckning till atmosfären. Det som når avloppet från hushåll är tvätt- och rengöringsmedel och olika hygienprodukter, samt det som frigörs under slitage av varor och produkter i hushållen. Från industri som är anknuten till reningsverk kan också oönskade ämnen komma men där har man, även om en del förbättringsarbete återstår, relativt bra kontroll på vad man använder och vad man släpper ut. Vad gör REVAQ här? För REVAQ-verk är det obligatoriskt att systematiskt arbeta med att minimera risken för att de PRIO-ämnen som Kemikalieinspektionen har identifierat kommer till reningsverket. Det man ska göra är att besöka de industrier och företag som finns anslutna till avloppssystemet och gå igenom företagets användning av kemikalier. En lista skapas och denna jämförs med de sk PRIO-ämnena. PRIO-ämnena är ämnen som pekats ut av Kemikalieinspektionen (se som viktiga att fasa ut. Dessa ska då bytas ut mot andra mindre farliga kemikalier. - Påstående: Slam är ett kemiskt avfall. Den del i slammet som kommer från wc-stolarna är bara 15%. Mängden av ämnen som inte kom från wc-stolarna är 85% Ett helt felaktigt påstående. Vad som kommer från WC-stolarna och från annat beror helt på vilken komponent man ser på. Ser man på torrsubstansmängden (TS) anger Jönsson et al (2005) på SLU att 18 kg TS/person,år kommer fekalier och toalettpapper och 6 kg från gråvatten. I rötat slam finns ca 22 kg TS/person,år. Skillnaden beror på nedbrytning i luftning och i rötning. Antar man att nedbrytning sker i samma grad för de två källorna så skulle ca 75% av slammets TS komma från WC stolarna. Den mängd slam som avskiljs vid avloppsreningsverk uppgår till ca 22 kg mätt som TS per person och år om slammet rötats. Ungefär hälften av detta material är organiskt och hälften oorganiskt. Det oorganiska materialet består av en lång rad grundämnen. I en undersökning analyserades 50 svenska slam med avseende på 60 spårelement och 10 makroelement 11
12 Eriksson J. (2001)/NV Rapport Makroelementen var järn, kisel, aluminium, kalcium, fosfor, svavel, kalium, natrium, magnesium och mangan. Räknas förekomsterna av makroelementen om till de former de vanligtvis föreligger i slammet av aluminium om till fosfater och oxider, järn till oxider, kalcium och magnesium till karbonater och kalium och natrium till klorider och en tredjedel av svavlet till sulfater, så kan hela förekomsten av de oorganiskt substanserna förklaras. De 60 spårelementen som analyserades i studien, utgjorde sammantaget mindre än 1% av det oorganiska materialet. Det organiska materialet i avloppsvatten kommer främst från fekalier och toalettpapper samt matrester från kök. Därtill finns tvål och tvättmedel samt andra hushållskemikalier och hygienprodukter. Vid avloppsvattenbehandlingen avskiljs ca 90% av det organiska materialet och 20-50% bryts ner. Slammet som avskiljs vid reningen av avloppsvatten innehåller ca 70% organiskt material och ca hälften av detta omsätts vid rötningen till biogas. Ovanstående redogörelse för slammets beståndsdelar har enbart till syfte att ge en mera korrekt bild av huvudbeståndsdelarna i slam än det intryck man kan få av debatten. Det innebär inte att förekomsten av oönskade ämnen ses som problemfritt. Läkemedelsrester - Påstående: Reningsverksslammet innehåller stora mängder läkemedelsrester Svenska och utländska studier visar att det är i storleksordningen 0,1-5% av läkemedelsresterna som kan återfinnas i slammet Andersson et al (2006) och Woldegiorgis et al (2007). Resten av det som inte brutits ner i reningsverket (vissa ämnen bryts ner helt medan andra är svårnedbrytbara) hamnar i vattendraget efter reningsverket. 95 % av läkemedlen är konstruerade för att vara vattenlösliga och därmed utsöndras via urinen. I ett sorterande system där urinen samlas upp återfinns därmed betydligt mer mer läkemedelsrester än i slammet på ett reningsverk. Inom forskningsprogrammet MistraPharma pågår studier av läkemedels effekter i miljön. Mer forskning behövs inom området för att bedöma om och vilka åtgärder som behöver vidtas för att skydda vattenmiljön. När det gäller nedbrytning av t.ex. läkemedelsrester är biologiskt aktiv mark med mycket mikroorganismer generellt bra för nedbrytningen. Mängden mikroorganismer i en kubikmeter jord motsvarar mängden i en kubikkilometer vatten. Av detta framgår att nedbrytningen således oftast tar längre tid eller inte sker alls i vatten. Spridning av organiskt material från slam torde också kunna stimulera markens ekosystem, vilket borde leda till bättre nedbrytning av läkemedelsrester men också snabbare omsättning/avklingning av ev patogener. Vad gör REVAQ här? Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam är ett forskningsområde i snabb utveckling som flera av REVAQ:s styrgruppsmedlemmar följer noga, bl a genom arbetet inom de europeiska vattenbolagsorganisationen EUREAU, Stockholm Vattens läkemedelsprojekt samt det stora nationella forskningsprogrammet MistraPharma. Om forskningen visar på behov av nya regler inom REVAQ kan nya regler därför snabbt tas fram. 12
13 Patogener Studier visar att smittoämnen av typen salmonella och enterokocker har en god avdödning med anaerob rötning+långtidslagring Berggren (2005), dvs sådana hygieniseringsprocesser som ingår i REVAQ-systemet. Forskning visar att ingående vatten till reningsverket även kan innehålla stafylokocker av typen MRSA och VRE, vancomycinresistenta enterococker, dvs tarmbakterier med motståndskraft mot antibiotikapreparatet vancomycin.. Denna typ av stafylokocker är liksom enterokockerna grampositiva och det är enligt Smittskyddsinstitutet rimligt att anta att hygieniseringsprocessen av slammet bryter ner även dessa bakteriestammar. Vad gör REVAQ här? Innan slam från ett REVAQ-certifierat reningsverk får användas inom jordbruket så ska slammet hygieniseras så att det är fritt från salmonella. En vanlig metod som används av REVAQ-certifierade reningsverk är långtidslagring under 6 månader. Allt slam ska salmonellatestas innan det får spridas på jordbruksmark. - Påstående: Att överhuvud taget uppnå miljömässig uthållighet med dagens vattenburna avloppssystem är en orimlighet. I stället skall vi, ju förr dess bättre, inse att vi måste källseparera näringsämnena från kemikalier och allt annat flytande samhällsavfall. En LCA-studie i Göteborg från 2007, Kretsloppskontoret et al(2007), visar också att dagens VA-system med ett bra uppströmsarbete är den miljömässigt, ekonomiskt och socialt mest hållbara VA-lösningen. Källseparering av avlopp och installation av system för källsorterad urin är ett mindre hållbart alternativ för en stad. Källseparerad urin har lägre metallhalter men återför tyvärr nära nog 100 % av de svårnedbrytbara läkemedelsresterna vilket är många gånger mer läkemedelsrester än vad som kunna återföras via slamanvändning. Urinseparering skulle dock underlätta reningsverkens kväverening och Svenskt Vatten är positivt till urinseparering. Det som här är hindret är bostadsföretagen och konsumenterna som belastas med högre kostnader och en lösning som inte visat sig vara lika driftsäker som dagens lösningar. Vad gör REVAQ här? För att dagens avloppssystem ska utvecklas till att bli långsiktigt hållbart är det viktigt att fortsätta med många former av uppströmsarbete för att minska spridningen i miljön från källor till oönskade ämnen. Inom REVAQ finns det krav på att slamproducenten i uppströmsarbetet aktivt ska verka för att negativ påverkan på avloppsslammet från anslutna verksamheter och hushåll minimeras. Konkreta aktiviteter för detta ska redovisas varje år. - Påstående: Att slamspridning inte förbjuds, bör tolkas så att de ekonomiska fördelarna för reningsverken att bli av med slammet är så stora att myndigheterna tillåter att vissa hälsorisker kan tolereras. Den som tillverkar och konsumerar livsmedel delar inte denna uppfattning. Detta är inte ett korrekt påstående. Idag är det billigare att avsätta slammet som deponitäckning, till täckning av sandmagasin eller till jordtillverkning än att certifiera sitt reningsverk enligt REVAQ. På sikt torde det inte heller vara några problem att bli av med 13
14 slammet genom förbränning drivkraften för certifiering av ett reningsverk enligt REVAQ är att nå en uthållig resurshushållning av näringsämnen i enlighet med Riksdagens miljömål. Ingen av studierna Vitenskapskomiteen for mattrygghet (2009), EU-kommissionen (2009), Smith SR & Riddell-Black D (2007) eller Langenkamp H & Part P (2001) pekar på några hälsorisker med slamanvändning om nuvarande slamregler följs men man pekar på behov av mera forskning. 14
15 Referenser Andersson A (1992) Trace elements in agricultural soils fluxes, balances and background values. Naturvårdsverket Rapport 4047 Andersson J., Woldegiorgis A., Remberger M., Kaj L., Ekheden Y., Dusan B., Svenson A., Broström-Lundén E., Dye C. and Schlabach M. (2006) Results from the Swedish National Screening Programme Subreport 1: Antibiotics, Antiinflammatory substances and Hormones. IVL Report B1689. Balmér P (2007) Underlagsmaterial, Kadmium i slam och kadmiumbalanser för åkermark vid slamgödsling. Berggren I., Albihn A. och Johansson M. (2005) Långtidslagring av avloppsslam effekt på hygienisk kvalitet. VA-forsk rapport 2005:4 Rappe C. och Rappe C. (1999) Biosolids in Land Application - A study on the dioxin situation Eriksson J., Andersson A. och Andersson R. (1997) Tillståndet i svensk åkermark. Naturvårdsverket rapport Eriksson J. (2001) Halter av 61 spårelement: Naturvårdsverket rapport Eriksson J. (2008). Muntlig referens och sammanställning i excelark EU-kommissionen (2009). Environmental, economic and social impacts of the use of sewage sludge on land. Preliminär rapport. Jönsson H., Baky A., Jeppsson U., Hellström D and Kärrman E. (2005) Composition of urine, faeces, greywater and biowaste for utilisation in the URWARE model Kretsloppskontoret, Gryaab och Göteborg Vatten (2007) Systemstudie Avlopp - En studie av framtida hållbara system för hantering av avlopp och bioavfall i Göteborgsregionen. Langenkamp H and Part P (2001) Organic Contaminants in Sewage Sludge for Agricultural Use. European Commission Joint Research Centre, Institute for Environment and Sustainability Soil and Waste Unit. Heffer P., Proud homme M.P.R., Muirheid B. and Isherwood K. F.(2006) Phosphorus fertilisation: issues and outlooks. The International Fertiliser Society Proceedings no 586. ISBN Naturvårdsverket (1993) Renare slam. Rapport Naturvårdsverket (1995) Användning av avloppsslam i jordbruket. Rapport Naturvårdsverket (1996) Överenskommelsen om slamanvändningen i jordbruket mellan LRF, VAV och Naturvårdsverket : uppföljning av de första åren:
16 Nilsson C. (1996) Organiska miljöföroreningar i slam - Bidrag till människors exponering för vissa östrogenstörande substanser NV Rapport 4673 Palm O. (2008). JTI - Muntlig referens och e-post 2008 SCB (2004) Heléne Wikström. Regionala kadmiumbalanser för åkermark MR/MI/SMED Ingår som appendix 3 i SMED-SLU Uppskattning av utsläpp för Cd, Hg, Cu och Zn på TRK-områden. Slutrapport januari 2005 SCB (2007a) Utsläpp till vatten och slamproduktion Statistiska Meddelanden MI 22 SM 0701 SCB, Jordbruksverket, Naturvårdsverket och LRF (2007b), Hållbarhet i svenskt jordbruk Smith SR & Riddell-Black D (2007) Sources and Impacts of Past, Current and Future Contamination of Soil. Centre for Environmental Control and Waste Management Department of Civil and Environmental Engineering, Imperial College London. Van Kauwenbergh S.J. (1997) Cadmium and other minor elements in world resources of phosphate rock. The International Fertiliser Society Proceedings no 400 cit av Heffer et.al (2006) Woldegiorgis A., Green J., Remberger M., Kaj L. and Broström-Lundén E (2007) Results from the Swedish National Screening Programme Subreport 4: Pharmaceuticals IVL Report B1751. Ulén B (2004) Typkoncentrationer av vissa metaller från jordbruksmark. Sveriges Lantbruksuniversitet, Avdelningen för vattenvårdslära, Teknisk rapport 88. Ingår som Appendix 2 i SMED-SLU Uppskattning av utsläpp för Cd, Hg, Cu och Zn på TRK-områden Slutrapport januari 2005 US Geological Survey Vitenskapskomiteen for mattrygghet (2009) Risk assessment of contaminants in sewage sludge applied on Norwegian soils WHO Guidelines for the Safe Use of Wastewater and Excreta in Agriculture, Microbial Risk Assessment Section (2006) 16
Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ
Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?
Certifiering av avloppsslam
Vad handlar certifieringssystemet om: Certifiering av avloppsslam Henrik Tideström Vad -verken kan göra g för f r att uppnå Riksdagens miljömål samtidigt som -lösningarna ska vara ekonomiskt hållbara h
något för framtidens lantbrukare?
Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner
Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF
Slamfrågan Möte 7 okt 2009 SpmO Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål Ny lagstiftning på gång viktig milstolpe Slamfrågan komplex LRF & avloppsfraktioner
Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam
Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam Vad är REVAQ? REVAQ är ett certifieringssystem för hållbar återföring av växtnäring, minskat flöde av farliga ämnen till reningsverk och hantering
Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund
Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar
Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam
Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam Tillsammans för världens mest hållbara stad Avloppsslam en viktig resurs som innehåller många växtnäringsämnen När man renar avloppsvatten från samhället
Kommittédirektiv. Giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam. Dir. 2018:67. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juli 2018
Kommittédirektiv Giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam Dir. 2018:67 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juli 2018 Sammanfattning Spridning av avloppsslam bör fasas ut och ersättas
Lakvatten så klarar vi utmaningarna i Revaq
Lakvatten så klarar vi utmaningarna i Revaq Revaq-certifiering och lakvattenfrågor hur ser Revaqs regelverk ut? 7 september 2017 Anders Finnson, Svenskt Vatten Svenskt Vattens vision: Sverige ska ha Friskt
Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav -
Slamanvändning i framtiden Flygaskstabiliserat avloppsslam (FSA) som tätskikt på deponier Praktisk tillämpning - 27 april 2011 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten,
Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll
IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.
Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson
Avloppsslam på åkermark Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Regler om föroreningar i avloppsslam SNFS 1994:2 Föreskrifter om avloppsslam i jordbruket 8 Kadmiumhalt
Förslag till nya regler om slam. Linda Gårdstam Naturvårdsverket
Förslag till nya regler om slam Linda Gårdstam Naturvårdsverket Naturvårdsverket fick regeringsuppdrag Uppdrag av regeringen att utreda möjligheterna för en hållbar återföring av fosfor. Vad vi har gjort:
REVAQ-certifiering av reningsverken
REVAQ-certifiering av reningsverken Uppströmsarbete och återföring av näringsämnen till jordbruksmark Biogasseminarium med workshop 6 sep 2012 Anders Finnson Svenskt Vatten - Friskt vatten, rena sjöar
Naturvårdsverkets arbete med slamfrågan. Anna Maria Sundin Linköping 7 mars Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1
Naturvårdsverkets arbete med slamfrågan Anna Maria Sundin Linköping 7 mars 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Naturvårdsverkets arbete med slamfrågan och återföring av fosfor
Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27
Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark
Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument
Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Ingmar Börjesson, Lantmännen R&D Svåra frågor och möjligheter Kadmium, slam och växtnäring Forskningsprojekt som tar grepp
Skydda Er mark mot slamspridning!
2011-03-30 Upprop till ägare av svensk åkermark Skydda Er mark mot slamspridning! Inom 40 år måste vi fördubbla livsmedelsproduktionen i världen för att klara behovet av mat till den växande befolkningen.
Möjligheter och risker vid samrötning
RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till
Ett giftfritt avlopp. Information till företag i Jönköpings kommun
Ett giftfritt avlopp Information till företag i Jönköpings kommun 1 AVLOPPSRENING OCH KRETSLOPP RENINGSVERKEN I kommunen finns 20 avloppsreningsverk. Simsholmens och Huskvarnas reningsverk är de två största.
Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp
Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Samrådsmöte för Dalälven 19 februari 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten och rena sjöar
Rätt slam på rätt plats
Rätt slam på rätt plats Emelie Ljung JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Rätt slam på rätt plats? Biogas Inkommande substrat
Hur ska vi minska riskerna med farliga ämnen? Sveriges strategi för arbetet från miljömålsberedningen
Hur ska vi minska riskerna med farliga ämnen? Sveriges strategi för arbetet från miljömålsberedningen Läkemedelsrester hur minskar vi riskerna? FAH Växjö 10 okt 2012 Anders Finnson Svenskt Vatten - Friskt
Slamhantering ett framtida problem? Hur ska växtnäringen i vår restprodukt utnyttjas i framtiden?
Slamhantering ett framtida problem? Hur ska växtnäringen i vår restprodukt utnyttjas i framtiden? Ulrika Olofsson 24 oktober 2012 Slamhantering (och slamstrategi) Konkreta nationella mål och riktlinjer
Slam som fosforgödselmedel på åkermark
Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara
Slamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Lennart Mårtensson Docent miljöteknik
Slam och föroreningar läget idag Lennart Mårtensson Docent miljöteknik Laqua Research Group Forskar om miljökonsekvenser orsakat av avfallshantering och andra aktiviteter. Är ett samarbete mellan Högskolan
På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket
På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-12-04 1 Naturvårdsverket presenterar: Kartläggning av fosforresurser
Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder
Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk
Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor
Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Linda Gårdstam Miljörättsavdelningen Enheten för Miljöfarlig verksamhet Bakgrund senast år 2015 ska minst 60
Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren
Tungmetaller i miljö och odlingslandskap Gunnar Lindgren Kadmium, kvicksilver, bly och fosfor i musslor Innehållet av hälsofarliga tungmetaller i musslor är mycket stort i förhållande till växtnäringen.
kadmium i avloppsslam
Resonemang kring kadmium i avloppsslam Holger Kirchmann och Karin Hamnér Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Institutionen för mark och miljö Box 7014, S 75007 Uppsala, Sverige E-mail: holger.kirchmann@slu.se
Användning av slam från kommunala reningsverk
Användning av slam från kommunala reningsverk Knutpunkten för utbildningar inom De svenska reningsverken producerar ca. 1 miljon ton slam per år - 70 kg per ansluten person och år Viktigt med rätt slam
Vad innehåller klosettavloppsvatten?
S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Vad innehåller klosettavloppsvatten? Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Nationella konferensen Avlopp och Miljö Örebro 2-21 jan 215 Föredraget
Slamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde
Analysavdelningen Galina Gorodetskaja galina.gorodetskaja@kappala.se Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde - En inventering - Handledare: Christina Vendel 2006-02-20 1
Slamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Hur kan vi arbeta för att fasa ut farliga kemikalier? Stockholms kemikalieforum 2 december 2010
Hur kan vi arbeta för att fasa ut farliga kemikalier? Stockholms kemikalieforum 2 december 2010 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten och rena sjöar - Men vem tvättar
Regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor uppdatering
Regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor uppdatering Regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor - uppdatering 2014: 31 mars, 160 remissvar 2014: vår+sommar, Mdep gör sammanställning av remissvar
små avlopp i kretslopp
små avlopp i kretslopp källa: Cordell, Drangert and White, 2009 http://phosphorusfutures.net/peak-phosphorus 100% 90% 80% 70% 60% BDT Fekalier, papper Urin 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kväve Fosfor Kalium Lagar
Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen
Mineraler Mineraler Begreppen mineraler och spårämnen Benämningarna för de oorganiska grundämnena och föreningarna är något inexakta. Talspråksmässigt använder vi begreppen mineraler, mineralämnen och
Slamspridning på Åkermark
Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp
Slamtillförsel på åkermark
Slamtillförsel på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Metallinnehåll i vattenverksslam
R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om
Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten
Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten ...utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagsbeslut 2010 Generationsmålet:
På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket
På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-04-04 1 Regeringsuppdrag redovisat i sep 2013 Kartläggning av
Vad innehåller klosettavloppsvatten?
S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Vad innehåller klosettavloppsvatten? Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Workshop Sorterande system Alnarp den 3 mars 215 Föredraget baseras
Lantbruks- och samhällsnyttan av slam i jordbruket. Agr.D Göte Bertilsson Greengard Agro
Lantbruks- och samhällsnyttan av slam i jordbruket Agr.D Göte Bertilsson Greengard Agro KSLA den 27 januari 2013 Varför ett kretsloppsmål? Att spara en resurs, t ex fosfor, energi Att minska miljöpåverkan,
Sammanfattning. Inledning
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 27 års fältstudier Av Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: per-goran.andersson@hush.se
Vattenstämman 14 maj Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och?
Vattenstämman 14 maj 10.30-12.00 Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och? Linda Gårdstam, Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets Regeringsuppdrag fosfor, (20 minuter) Anders Finnson,
Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?
Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Gryaab rapport 2014:8 Nicklas Paxéus Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och
Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning. Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.
Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.0443 Dokumenttyp: Regler Dokumentet gäller för: Skövde kommun Diarienummer:
Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012
Digital GIS maps Östra Göinge Östra Göinge Kommun, 2012 Slamdatabasen Spårhunden Slamanvändning Östra Göinge kommun 20122 Innehållsförteckning 1. Översiktkarta över användning av slam från Östra Göinge
Slamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 29 års fältstudier Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus E-post: per-goran.andersson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ett unikt
På väg mot en hållbar återföring av fosfor
På väg mot en hållbar återföring av fosfor Linda Gårdstam 20 december 2013 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-01-09 1 Naturvårdsverket fick regeringsuppdrag Uppdrag av regeringen
Spridning av avloppsslam på åkermark.
Spridning av avloppsslam på åkermark. Alina Meyn MNXN01 Miljörätt för naturvetare Lunds Universitet 2011-02-03 Handledare: Marie Appelstrand 1 Sammanfattning. Årligen produceras cirka 220 000 ton TS (torrsubstans)
Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan
1() KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning, -11- Mona Stensmar Petersen, 4-4 28 mona.petersen@karlstad.se Natur och miljö Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Vi är långt ifrån måluppfyllelse
Hållbar återföring av fosfor
Hållbar återföring av fosfor - kan förbränning vara ett alternativ? Östgötaslam, Linköping 2017-03-07 Kersti Linderholm PhD kersti.linderholm@silvberg.se www.silvberg.se Varför fosfor? Symptom av fosforbrist
Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar
C4 Teknik och Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar Innehåll Bakgrund... 3 Vem gör vad?... 4 Definitioner... 4 Generella riktlinjer... 5 Riktlinjer för större
Växtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet. Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost: Hakan.Jonsson@slu.
Växtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost:, Mål för avfall och avlopp Regeringens proposition 2009/10:155: den resurs
Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska
Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?
Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Innehåll Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder
Säker spolning av avloppsledningar, tunnlar och magasin hantering av förorenade sediment
Säker spolning av avloppsledningar, tunnlar och magasin hantering av förorenade sediment Emma Lilliesköld, miljöingenjör Fortifikationsverket Pia Dromberg, miljöingenjör Stockholm Vatten och Avfall Säker
Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten
Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen Kretsloppen
Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten
216-3-22 S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Halter av 6 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi, SLU Alnarp http://www.slu.se/sv/institutioner/biosystem-teknologi
Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092. Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120
Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092 Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120 FÖRORD På uppdrag av Avfall Sverige, systemägare till certifieringssystemet Certifierad
Revaq och FoU. Revaq-träff 20 oktober. Anders Finnson Svenskt Vatten
Revaq och FoU Revaq-träff 20 oktober Anders Finnson Svenskt Vatten ...utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagsbeslut 2010 VA VA VA VA VA VA VA 3 Inflöden av oönskade
Remiss från Miljödepartementet Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor
DNR 13SV843 SID 1 (9) 2013-11-27 Bilaga 1 Remiss från Miljödepartementet Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor Naturvårdsverket har redovisat sitt uppdrag om Hållbar
Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från yrkesmässig verksamhet
[Skriv här] Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från yrkesmässig verksamhet Råd och regler för anslutning till avloppsanläggningarna i Halmstads och Laholms kommuner Fastställd av nämnden för Laholmsbuktens
ÄMNEN SOM INTE FÅR TILLFÖRAS AVLOPPS- VATTNET. Exempel på ämnen som inte får tillföras avloppsledningsnätet är;
Riktlinjer för industrier och andra verksamheter För verksamheter som är anslutna till den allmänna VA-anläggningen kan det finnas krav gällande spillvattnets karaktär. Nedan följer en kort beskrivning
Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport
S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport 2015-10 Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Revaq-möte
FOSFORUTVINNING UR AVLOPPSSLAM FINNS TEK- NIKEN IDAG?
PM FOSFORUTVINNING UR AVLOPPSSLAM FINNS TEK- NIKEN IDAG? Henrik Tideström och Lars Alvin, Sweco Environment, mars 2010 Frågan om fosforutvinning ur avloppsslam har blivit aktuell igen. Den 16 november
Slamförsöken i Skåne ger livsmedel med mycket höga kadmiumhalter
Februari 2013 Slamförsöken i Skåne ger livsmedel med mycket höga kadmiumhalter I diskussionen om slamspridningen brukar företrädarna hänvisa till odlingsförsök med slam som gjorts i Skåne under perioden
Hotet från kadmium allt högre halter i den svenska åkermarken
Hotet från kadmium allt högre halter i den svenska åkermarken Kadmium hotar att på bred front skada vår njurfunktion. Människokroppen har en förmåga att göra sig av med överskott på en rad ämnen. De kan
Fosfor en outtömlig resurs
Fosfor en outtömlig resurs Utvinning av råfosfat i Togo, Västafrika I diskussionen om slamspridningen har det förts fram som det kanske främsta argumentet för spridning, att vi går mot en brist på gruvutvunnen
UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa
UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.
Till Miljödepartementet Skärkäll 2010-08-11 registrator
Till Miljödepartementet Skärkäll 2010-08-11 registrator 103 33 Stockholm Remissyttrande över Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp (Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag
Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002
Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002 Mötet i Stockholm hade arrangerats av MISTRA-programmen MAT21och Urban Water tillsammans med Naturvårdsverket. Temat var Urban växtnäring
Vattenstämman Rätt fosforkretslopp på rätt plats vilka lokala förutsättningar har din kommun? Anders Finnson, Svenskt Vatten
Vattenstämman 2017 Rätt fosforkretslopp på rätt plats vilka lokala förutsättningar har din kommun? Anders Finnson, Svenskt Vatten Kretsloppsarbetet varför ännu mer aktuellt just nu? Omvärlden förändras
Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost
Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost Vad är det för skillnad på rötrest, biogödsel och rötslam? Svar: Rötrest produceras vid en biogasanläggning genom att biologiskt lättnedbrytbara
Yttrande Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget om fosfor samt investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor
Stockholm 2014-12-01 Miljödepartementet Kemikalieenheten 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se M2013/2076/Ke M2012/2168/Ke Yttrande Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget om
Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %
Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1
- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU
- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder tas olika mikronäringsämnen upp och hur sker
Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande
1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga
Slam, en fråga man inte kan skita i! 2014-02-26 Aktuell avfallspolitik, Skellefteå Ulrika Olofsson
Slam, en fråga man inte kan skita i! 2014-02-26 Aktuell avfallspolitik, Skellefteå Ulrika Olofsson Upplägg Svensk avfallshantering (1950 ) Allmänt om slam Slamvolymer Avloppsslam Växtnäring från avlopp
Så här går en REVAQ-besiktning till och vad händer sen? Gunilla Henriksson, SP
Så här går en REVAQ-besiktning till och vad händer sen? Gunilla Henriksson, SP 2009-06-10 Besiktning & Certifiering, så här går det till Ansökan skickas till SP SP tar kontakt med reningsverket samt orderbekräftar
Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar
1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas
Östgötaslam Slamdag mars 2019
Östgötaslam Slamdag 2019 6 mars 2019 Program 08.30 Kaffe 08.55 Välkommen, Hans Augustinsson, Hushållningssällskapet 09.00 Termiska behandlingsmetoder, hur väl de fungerar. Erik Dahlén, Stockholm Exergi
Kadmiumhotet. Text: Runo Ahland /frilans Foto: Torbjörn Lundell
I mars i år nåddes lantbrukarna i Landskrona kommun i Skåne av ett budskap från miljöförvaltningen: undvik rötslam och handelsgödsel med hög kadmiumhalt! Bakgrunden till varningen är, att den mycket giftiga
Metaller i fällningskemikalien järnsulfat
1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa
1986L0278 SV
1986L0278 SV 20.04.2009 004.001 8 BILAGA 1 A GRÄNSVÄRDEN FÖR HALTER AV TUNGMETALLER I MARKEN (mg/kg torr vikt i ett representativt prov, enligt definitionen i bilaga 2 C, från mark med ett ph mellan 6
Inledning 3. 1. Sammanfattning 4. 2. Bakgrund 6. 3. Kadmium 7. 4. Ackumulation av spårelement 15. 5. Oönskade organiska ämnen 17
2011 ÅRSRAPPORT INNEHÅLL Inledning 3 1. Sammanfattning 4 2. Bakgrund 6 3. Kadmium 7 4. Ackumulation av spårelement 15 5. Oönskade organiska ämnen 17 2 Inledning Denna årsrapport är en del i vårt arbete
Naturvårdsverket ska göra en kartläggning av olika fosforresurser i samhället.
Regeringsbeslut I:9 2012-02-02 M2012/317/Ke Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag om hållbar återföring av fosfor Regeringens beslut Naturvårdsverket ska göra en kartläggning av
Utmaningar inom avloppsvattenrening i Sverige. Ann Mattsson, Anders Fransson, VAK
Utmaningar inom avloppsvattenrening i Sverige Ann Mattsson, Anders Fransson, VAK Vad är den största utmaningen? Det som är svårast? Det som ger störst resultat? Här: Det som vi tycker verkar svårt och
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Styrelsen LRFs policy för kretslopp Inledning Genom vision och värdegrund beskrivs vad LRF vill och varför LRF finns. De strategiska målen anger riktning för vad LRF ska åstadkomma.
Avsättningsalternativ för avloppsslam från Gästrike Vatten
W12004 Examensarbete 30 hp Februari 2012 Avsättningsalternativ för avloppsslam från Gästrike Vatten Möjligheter att återföra fosforföreningar i avloppsslam till produktiv mark Louise Andersson SAMMANFATTNING
ACT Natural TM. Framtidens kretsloppsanpassade lösning för Enskilda Avlopp. www.alnarpcleanwater.se
ACT Natural TM Framtidens kretsloppsanpassade lösning för Enskilda Avlopp www.alnarpcleanwater.se Östersjön är kraftigt övergödd. Håller fosforn på att ta slut? Idag återförs bara en fjärdedel av svenskt
Hållbar återföring av fosfor
Bilaga 2 Hållbar återföring av fosfor Naturvårdsverkets redovisning av ett uppdrag från regeringen rapport 6580 SEPTEMBER 2013 Sammanfattning Inledning I februari 2012 fick Naturvårdsverket ett uppdrag
Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?
Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det
Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar
Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?