Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Prognos för arbetsmarknaden 2012-2014
Text Karin Berglind Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Hans Tydén Medskribent av fördjupningsrutor Thomas Liljegren Text- och bildredigering Gun Westberg Avstämningsdag för valuta- och räntenoteringar samt andra underlag var 2012-11-30 Rapporten kan beställas från Strömberg, Silovägen 16, 136 50 Jordbro, tel: 08-499 88 00 Eftertryck tillåten med angivande av källa. 2012-12-05
Ura 2012:5 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning... 2 Uppföljning av tidigare prognoser... 10 Internationell översikt... 11 Finansiella marknader... 19 Svensk ekonomi... 24 Efterfrågan på arbetskraft... 39 Näringsgrenar... 51 Inledning... 51 Jord- och skogsbruk... 54 Industri... 56 Byggverksamhet... 60 Privata tjänster... 65 Offentliga tjänster... 72 Utbudet av arbetskraft... 78 Arbetslösa och inskrivna vid Arbetsförmedlingen... 86 Utmaningar inom arbetsmarknadspolitiken... 99 Korttidsutbildade högst grundskola... 106 Utrikes födda... 109 Inskrivna med funktionsnedsättning... 114 Äldre 55-64 år... 118 Matchningsläget... 120 Regional utveckling... 124 Bilaga 1. Metod och urval... 132 Bilaga 2. Om Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik... 135 Bilaga 3. Kodförklaring till länsbokstäverna... 140 Bilaga 4. Länsgrupper NUTS 2... 141
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 2 Sammanfattning Konjunkturnedgången slår nu mot arbetsmarknaden Trots att den ekonomiska aktiviteten i Sverige dämpats har arbetsmarknaden endast försämrats marginellt. Sysselsättningen har fortsatt att öka under de tio första månaderna 2012, även om ökningstakten under hösten reducerats undan för undan. Däremot har arbetslösheten ökat, vilket helt sammanhänger med ett ökat utbud av arbetskraft. Allt fler indikatorer slår dock fast att arbetsmarknaden går in i en nedåtgående spiral. Antalet varsel om uppsägning har ökat kraftigt under hösten. Under september och oktober har 17 600 personer varslats om uppsägning, vilket var drygt 7 000 fler än under motsvarande månader 2011. Hittills i år har drygt 572 000 platser anmälts som lediga till Arbetsförmedlingen. Detta kan jämföras med nästan 589 000 platser under motsvarande period 2011. Vidare har antalet tillfälligt anställda minskat vilket är en avspegling av att det skett ungefär 50 000 färre rekryteringar under årets tio första månader jämfört med motsvarande månader 2011. Arbetsförmedlingens intervjuer med närmare 12 000 arbetsställen inom det privata näringslivet visar att många arbetsgivare fått se efterfrågan på varor och tjänster utvecklas betydligt svagare än vad de trodde våren 2012. De ser också dystert på framtiden och deras rekryteringsplaner är nedtonade. Sammantaget talar detta för att arbetsmarknadsläget kommer att försämras påtagligt under det närmaste året. Sysselsättningen beräknas minska med 25 000 personer 2013 och med ytterligare 15 000 under 2014. Arbetslösheten ökar därmed från 7,8 procent 2012, via 8,4 procent 2013, till 8,5 procent 2014. Utmaningarna blir mycket omfattande Utmaningarna inom arbetsmarknadspolitiken blir större. Åren 2013 och 2014 innebär exceptionellt stora utmaningar med betydligt fler arbetssökande och färre lediga jobb. Ett stort antal av dem som blir arbetslösa kommer att behöva betydande insatser från Arbetsförmedlingen jämfört med tidigare konjunkturförsvagningar. Tillskottet av arbetslösa och en förändrad sammansättning av arbetslösheten betyder att utmaningarna inom myndighetens verksamhet når en rekordstor spännvidd. Genom det krympande antalet lediga jobb kommer de arbetslösa att mötas av en än hårdare konkurrens när de söker arbete, varvid arbetslöshetstiderna förlängs för ett stigande antal arbetslösa åren 2013 och 2014. Vissa grupper riskerar mycket långa tider utan arbete. Särskilt följande grupper kommer att mötas av stora svårigheter att snabbt finna arbete: Personer med högst förgymnasial utbildning Ungdomar och särskilt de med bristfällig utbildning Utrikes födda, främst födda utom Europa Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa personer 55-64 år
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 3 Arbetslösheten inom utsatta grupper har ökat Antalet totalt inskrivna arbetslösa som tillhör ovan nämnda utsatta grupper uppgick vid slutet av oktober till 235 000. Det kan jämföras med 164 000 inom övriga grupper av arbetslösa. Andelen i utsatta grupper av totalt inskrivna arbetslösa uppgick därmed till cirka 60 procent. För tre år sedan var det ungefär lika många personer i de utsatta grupperna som i övriga grupper, omkring 200 000 vardera. Arbetsförmedlingen fick år 2010 två nya stora uppdrag 1, vilka inneburit ett breddat ansvarsområde. Dessa uppdrag har därmed medfört fler inskrivna totalt sett och fler öppet arbetslösa och programdeltagare. Antalet inskrivna 2 vid Arbetsförmedlingen har inom ramen för uppdragen ökat med cirka 45 000 personer mellan januari 2010 och oktober 2012, varav arbetslösheten inklusive programdeltagare utgör nästan 30 000. Arbetslöshetens sammansättning en stor utmaning Var tredje arbetslös inom utsatta grupper har kort utbildning, det vill säga högst förgymnasial utbildning, och antalet ökar åren 2013 och 2014. Tillgången på jobb för personer med kort skolutbildning minskar. Antalet sysselsatta inom yrken med lägre utbildningskrav har fallit med 25 procent under de senaste tio åren medan det totala antalet inskrivna personer i utsatta grupper har mer än fördubblats vid Arbetsförmedlingen. Utbildningskraven har höjts under motsvarande tidsperiod varvid det tillkommit ungefär 300 000 arbetstillfällen med krav på akademisk utbildning. Denna pågående omvandling på arbetsmarknaden visar på den stora och svåra utmaning som Arbetsförmedlingen ställs inför när det gäller att matcha arbetssökande med olika utbildningsbakgrund mot lediga platser där kraven på kompetens stiger. Detta blir än svårare på en arbetsmarknad där arbetstillfällen på framför allt förgymnasial och gymnasial nivå minskar samtidigt som antalet personer i utsatta grupper ligger på en hög nivå och dessutom ökar. Sammansättningen av den växande skaran av arbetslösa inrymmer bland annat personer med kort utbildning, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, överförda från Försäkringskassan, nyanlända från andra länder, arbetslösa inom yrken på tillbakagång, arbetslösa akademiker med utbildningsinriktning mot yrken med stort överskott på arbetssökande, och så vidare. Det ställs därmed stora krav på bred kompetens hos Arbetsförmedlingens personal och skarpt vässade arbetsmarknadspolitiska redskap för att på ett effektivt sätt motverka arbetslöshetens negativa skadeverkningar för arbetslösa med vitt skilda bakgrunder. Den ständiga utmaningen att motverka en ökad strukturell arbetslöshet ställs nu på sin spets. En sådan form av arbetslöshet drabbar de enskilda arbetslösa hårt med ökad risk för permanent utslagning från arbetslivet. Men denna typ av arbetslöshet drabbar även den svenska ekonomin negativt genom att den potentiella BNP-tillväxten dämpas. 3 1 Överföringen av personer från sjukförsäkringssystemet till Arbetsförmedlingen samt etableringsuppdraget (etableringen i det svenska samhället när det gäller flyktingar samt kvotflyktingar). 2 Inkluderar samtliga sökandekategorier, till exempel även dem som har arbete men som kvarstår som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen. 3 Potentiell BNP är den produktionsnivå som kan upprätthållas vid normalt utnyttjande av tillgängliga produktionsfaktorer i form av kapital och arbetskraft.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 4 Arbetslösheten ökar i flera grupper med svag ställning Antalet totalt inskrivna arbetslösa ökar i flera av grupperna med svag ställning på arbetsmarknaden, nämligen utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning och förgymnasialt utbildade. Det är endast gruppen arbetslösa i åldrarna 55-64 år som legat på en ungefär oförändrad nivå de senaste två åren. Arbetslösheten för de enskilda grupperna bedöms fortsätta att öka åren 2013 och 2014, och även för åldrarna 55-64 år väntas då en ökning. Liksom under det senaste året kommer gruppen totalt inskrivna arbetslösa med födelseland utanför Europa att uppvisa den starkaste ökningen följt av arbetslösa med högst förgymnasial utbildning. Dessa grupper sammanfaller till viss del, varvid utomeuropeiskt födda står för en betydande del av ökningen av arbetslösa med högst förgymnasial utbildning. Totalt antal inskrivna arbetslösa med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har uppvisat en kontinuerlig ökning i ungefär samma takt sedan mitten av år 2008, alltså i samband med finanskrisen och de successiva överföringarna av personer från sjukförsäkringssystemet. För arbetslösa med funktionsnedsättning, utomeuropeiskt födda och förgymnasialt utbildade sker ökningen av arbetslösheten främst bland yngre, i första hand i åldrar under 35 år. Det är en mycket oroande utveckling att inslaget av yngre arbetslösa ökar varav många i förlängningen riskerar att hamna allt längre ifrån ett arbete. Arbetslösa med långa tider utan arbete ökar inom utsatta grupper Det totala antalet inskrivna arbetslösa som varit utan arbete under lång tid har uppvisat små förändringar under det senaste året. Av de 400 000 personer som var öppet arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd i oktober 2012 hade drygt 135 000 personer saknat arbete längre tid än ett år. Bakom talen döljer sig dock stora skillnader i utveckling mellan utsatta grupper och övriga arbetslösa. Av de drygt 135 000 personerna tillhörde strax över 100 000 personer någon av de utsatta grupperna. Antalet med långa tider utan arbete (minst 12 månader) i de utsatta grupperna har ökat de senaste två åren till skillnad mot förhållandet hos övriga grupper av arbetslösa. Det betyder att andelen i utsatta grupper av samtliga med långa tider utan arbete stigit till att omfatta nästan 75 procent. Detta understryker de stora svårigheterna att snabbt finna ett arbete för arbetslösa som tillhör någon av de utsatta grupperna. Den allra starkaste uppgången för arbetslösa med långa tider utan arbete sker bland utomeuropeiskt födda, vilket delvis är en följdverkning av gruppens stora tillströmning i arbetskraften. För denna grupp tar det vanligtvis längre tid innan de kommer ut i arbete, eftersom etableringen i det svenska samhället tar tid. En oroande tendens är att antalet totalt inskrivna arbetslösa som varit utan arbete mer än ett år överlag stiger så pass tydligt i de utsatta grupperna. Den pågående ökningen är relativt stark redan i ett läge då den vikande konjunkturen ännu inte hunnit få genomslag på arbetsmarknaden. För de närmaste två åren finns därför en stor risk för att antalet arbetslösa med långa tider utan arbete ökar kraftigt, och i synnerhet inom de grupper som redan har ett svårt utgångsläge på arbetsmarknaden.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 5 Europa drar ner den globala tillväxten Anledningen till att arbetsmarknaden och ekonomin bedöms komma att försvagas markant under 2013 står att finna i konjunkturraset i euroområdet, vilket också är ett sänke för den globala ekonomin. Det finns ingenting som talar för någon starkare återhämtning i euroområdet under 2013 eller 2014, även om de politiska pusselbitarna kommer på plats. Den växande arbetslösheten i euroområdet utgör ett rejält hinder för att området skall gå in i en återhämtningsperiod. Arbetslösheten uppgår för närvarande till 11,7 procent och beräknas öka till närmare 13 procent 2013. Exkluderas Tyskland uppgår den genomsnittliga arbetslösheten för övriga euroländer till närmare 14 procent. Det finns dock ljuspunkter i den globala ekonomin. En är att Förenta staterna gått in i en återhämtningsprocess och vi har antagit att politikerna där ser till att återhämtningen blir livskraftig. Som vanligt ger dessutom de asiatiska tillväxtländerna ett stort bidrag till den globala tillväxten. Världsekonomin bedöms komma att växa med 3,5 procent 2013 och med närmare 4 procent 2014, vilket är en viss förbättring jämfört med 2012 då globala BNP beräknas öka med 3,3 procent. Svensk konjunktur kan trots styrka inte hålla emot Den svenska ekonomin är stark. I ett internationellt perspektiv är de offentliga finanserna mycket starka. Finanspolitiken kan därmed vara expansiv även om budgeten kommer att uppvisa ett underskott. Även kommunernas och landstingens ekonomier får betraktas som starka. Till detta kommer att hushållen har en god inkomstutveckling och deras förmögenhetsställning är förhållandevis stark. Detta är dock inte tillräckligt för att undvika en importerad konjunkturförsvagning under kommande år. Exporten kommer att utvecklas mycket svagt. Det bekymmersamma är den svaga konjunkturen i Europa, dit drygt 70 procent av varuexporten går. Den negativa omvärldsbilden har också redan lett till att byggkonjunkturen har försvagats påtagligt och utsikterna för det närmaste året är dystra. Den svaga europakonjunkturen får också till följd att hushållen kommer att hålla hårdare i plånboken och att investeringskonjunkturen blir svag. Arbetsförmedlingens intervjuundersökning signalerar att 2013 blir ett kärvt år. Konjunkturinstitutets barometerindikator har försvagats markant och nått en nivå som pekar på att tillväxten i svensk ekonomi blir betydligt svagare än normalt. Nedgången under november omfattade samtliga sektorer i näringslivet samt hushållen. Detta talar för en mycket svag BNP-tillväxt framöver. BNP beräknas öka med svaga 0,8 procent 2012 och med 1,0 procent 2013. Trots allt är det den inhemska efterfrågan som bedöms bidra till den lilla ekonomiska tillväxt som väntas under kommande år, genom att hushållen efter hand väntas öka sin konsumtion. För 2014 räknar vi med att hushållen återfått köplusten. En viss återhämtning av exporten är trolig, och BNP bedöms då öka med 2,1 procent. Sysselsättningen faller med 40 000 på två år Den svaga ekonomiska aktiviteten leder till att arbetsmarknaden bedöms komma att förvagas påtagligt under 2013. Sysselsättningen faller under hela året och nedgången mellan 2012 och 2013 beräknas till 25 000 personer. Försvagningen blir störst inom tillverkningsindustrin och byggverksamheten vilka förlorar 16 000 respektive 5 000 sysselsättningstillfällen. Även den privata tjänstesektorn går ett svagt år till mötes, men där stannar nedgången av antalet sys-
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 6 selsatta vid 4 000 personer. Området är dock heterogent. Försvagningen blir störst inom verksamheterna transport, bemanning och handel. Inom den stora offentliga tjänstesektorn blir sysselsättningen i det närmaste oförändrad. Anställda inom landsting eller kommuner fortsätter att minska medan anställda med privat huvudman fortsätter att öka. Även om sysselsättningen vänder uppåt under loppet av 2014 blir inte återhämtningen tillräcklig för att undvika att den totala sysselsättningen minskar, med 15 000 personer, mellan 2013 och 2014. Arbetskraftsutbudet minskar 2014 Den svaga konjunkturen under kommande år leder till en försämrad utveckling av utbudet av arbetskraft. Det beräknas öka med svaga 7 000 personer 2013 och minska med 9 000 personer 2014. Bakom denna utveckling ligger ett antagande att fler kommer att utbilda sig istället för att gå arbetslösa. Vidare minskar antalet inrikes födda i arbetskraften medan antalet utrikes födda ökar. På lång sikt utgör emellertid tillskottet av utrikes födda i arbetskraften en viktig förutsättning för ökad sysselsättning i landet. Den svaga utvecklingen av arbetskraften, främst bland inrikes födda, motverkar en ännu större ökning av arbetslösheten under kommande år. Det är värt att påpeka att prognosen för arbetskraften innehåller flera osäkerhetsmoment. Arbetslösheten ökar till 8,5 procent 2014 Arbetslösheten för vuxna är förhållandevis låg en av de lägsta i Europa medan ungdomsarbetslösheten är hög. Förhållandet mellan vuxnas och ungdomars arbetslöshet är mycket ogynnsamt jämfört med övriga europeiska länder. Det sammanhänger med ett stort inslag av arbetslösa studerande i den svenska statistiken, bland annat genom att vårt utbildningssystem inte baseras på arbetsplatsförlagd utbildning i någon större utsträckning. Under 2013 fortsätter arbetslösheten att öka undan för undan och årsgenomsnittet beräknas till 8,4 procent. Under 2014 sker en viss minskning under loppet av året men ändå bedöms den genomsnittliga nivån till 8,5 procent. Det sammanhänger med att året inleds med höga ingångsvärden som sedan minskar något. Detta betyder att antalet totalt inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen ökar påtagligt, från 393 000 år 2012 via 435 000 år 2013 till 445 000 år 2014. Bakom ökningen ligger inte enbart den försvagade konjunkturen utan också den utbudsstimulerande politiken, med Arbetsförmedlingens breddade uppdrag. I detta ingår överföringar från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen och snabbare inträde på arbetsmarknaden för nyanlända invandrare påverkat av etableringsuppdraget. De kommande åren kommer också fler anställda att drabbas av arbetslöshet vilket ytterligare försvårar för dem som står långt från en lösning av sina arbetsmarknadsproblem. Yngre drabbas hårdast Sysselsättningen minskar i alla åldersgrupper, men mest för personer yngre än 35 år. Det betyder också att arbetslösheten ökar mest för de unga och den ökningen förstärks påtagligt av att många nya kommer in på arbetsmarknaden. Som alltid drabbas ny- och återinträdande på arbetsmarknaden mest när efterfrågan på arbetskraft krymper. Det sammanhänger med att rekryteringarna minskar, vilket är en följd dels av att företagen inte ersätter avgångar fullt
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 7 ut dels av att färre företag växer. En annan faktor som missgynnar unga är att antalet tillfälligt anställda minskar. Det sammanhänger med att arbetsgivarna under lågkonjunkturer inte förlänger tillfälliga anställningar i samma utsträckning som vid ett bättre konjunkturläge, och att färre går från tillfällig till fast anställning. Vid varsel om uppsägning berörs också yngre i större utsträckning än andra åldrar av turordningsreglerna, men utfallet brukar förändras efter förhandlingar mellan parterna. Det betyder att också äldre förlorar arbetet, och till detta kommer att antalet nedläggningar ökar vilket också medför att fler äldre blir arbetslösa. Under 2014 när arbetsmarknaden går in i en återhämtningsfas gynnas de yngre av att arbetskraftsefterfrågan vänder uppåt varvid deras arbetslöshet bedöms börja minska, medan arbetslösheten för de äldre fortsätter att stiga något. Fler män än kvinnor blir arbetslösa Sett till kön har sysselsättningen vikit för männen men fortsatt att växa för kvinnorna. Det har lett till att den tidigare stora skillnaden i sysselsättningsgrad minskat. Även under de kommande åren försämras arbetsmarknaden mer för männen varvid skillnaden i sysselsättningsgrad fortsätter att krympa. Detta leder till att arbetslösheten stiger mer för män än för kvinnor under de kommande åren. Anledningen är att arbetsmarknaden försvagas mest för yrken inom industrin och byggverksamheten, vilka domineras av män. Utrikes födda drabbas senare i konjunkturförloppet Tillväxten av den aktiva befolkningen (16-64 år) sker enbart genom tillskott av utrikes födda i allmänhet och utomeuropeiskt födda i synnerhet. Detta gäller också arbetskraften och det betyder att många nyanlända är på väg in på arbetsmarknaden. De drabbas därvid av att efterfrågan på arbetskraft minskar under 2013. Hittills har dock sysselsättningen för utrikes födda inte påverkats av den försämrade konjunkturen medan sysselsättningen försvagats något för inrikes födda. Detta beror på att utrikes födda oftare än inrikes födda arbetar inom den privata tjänstesektorn, vilken hittills stått emot försämringen på arbetsmarknaden. Det finns dock under tredje kvartalet tecken på att utrikes föddas arbetsmarknad börjat försvagas, vilket indikerar att också den privata tjänstesektorn börjar drabbas av konjunkturförsvagningen. Under det kommande året viker sysselsättningen för både inrikes födda och utrikes födda ungefär lika mycket medan uppgången i arbetslöshet blir större för utrikes födda. Detta sammanhänger med att utbudet av arbetskraft ökar för utrikes födda medan det minskar för inrikes födda. Sedan mitten av 2005 har befolkningen fått ett tillskott på 250 000 utrikes födda. Detta har medfört ett sysselsättningstillskott på 165 000 i den gruppen. Detta är en god utväxling till arbete och det har medfört att sysselsättningsgraden för befolkningsgruppen har upprätthållits trots att många nyanlända trätt in på arbetsmarknaden. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes födda och utomeuropeiskt födda är dock alltjämt stor. För inrikes födda i åldern 16-64 år uppgick sysselsättningsgraden i genomsnitt till 78,2 procent under de tre första kvartalen 2012, vilket kan jämföras med 56,4 procent för motsvarande grupp utomeuropeiskt födda. Det finns flera förklaringar till att sysselsättningen är lägre bland utomeuropeiskt födda. En är att inslaget av enbart förgymnasialt utbildade är betydligt större, 27 procent av
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 8 befolkningen i åldern 16-64 år jämfört med 16 procent för inrikes födda under årets tre första kvartal. Det är också värt att påpeka att genomsnittsåldern för utomeuropeiskt födda med enbart förgymnasial utbildning är betydligt lägre än för inrikes födda. 4 En annan förklaring är att utomeuropeiskt födda kvinnor endast i liten utsträckning deltar i arbetslivet. Industritunga regioner drabbas mest Nästa år väntas den svaga konjunkturen medföra en negativ sysselsättningsutveckling i nästan hela landet. Endast Stockholms och Norrbottens län bedöms öka sin sysselsättning till slutet av 2013. Försvagningen på arbetsmarknaden drabbar industritunga regioner mest. Hittills har utvecklingen av varsel om uppsägning varit mest kännbar i Kronobergs, Blekinge, Västra Götalands, Skåne, Jönköpings, Värmlands och Kalmar län. Försvagningen i Skåne är också en effekt av den kärva utvecklingen i Danmark. Hittills i år har det totala antalet inskrivna arbetslösa stigit successivt i allt fler delar av landet och i november i år ligger arbetslösheten över fjolårsnivån i 17 av landets 21 län. Nästa år fortsätter arbetslösheten att stiga i samtliga län en utveckling som blir allra tydligast i industritunga län i främst Syd- och Mellansverige. Valda indikatorer Procentuell förändring 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 BNP, till marknadspris 3,3-0,6-5,0 6,6 3,7 0,8 1,0 2,1 BNP, kalenderkorrigerat 3,5-0,8-4,9 6,4 3,8 1,2 1,0 2,2 Arbetade timmar, kalenderkorrigerat 3,4 0,7-2,6 2,6 2,3 0,4-0,4 0,5 Produktivitetstillväxt 0,1-1,5-2,3 3,8 1,5 0,8 1,4 1,7 KPIF, inflation, årsgenomsnitt 1,5 2,7 1,7 2,0 1,4 1,0 1,1 1,6 Timlön 3,3 4,3 3,4 2,6 2,7 3,3 3,0 3,0 Hushållens reala disp. inkomster 5,5 2,3 2,0 1,6 3,5 2,4 2,2 2,7 Privat konsumtion 3,7 0,0-0,3 3,7 2,1 1,3 1,2 2,1 Sparkvot, inkl. avtalspension 7,2 9,0 11,0 8,3 10,1 10,8 11,6 11,3 Källa: SCB, Arbetsförmedlingen. 4 Genomsnittsåldern är beräknad i åldersgruppen 20-64 år.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 9 Nyckeltal 5 Tusental/procent Förändring, tusental/procentenheter Utfall Prognos Utfall Prognos 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2010 2011 2012 2013 2014 Arbetskraft 4778 4782 4838 4893 4910 4917 4908 56 55 17 7-9 Sysselsatta 4484 4381 4429 4522 4529 4504 4489 49 93 7-25 -15 Arbetslösa 294 401 409 371 381 413 419 8-38 10 32 6 Procent av arbetskraft 6,1 8,4 8,4 7,6 7,8 8,4 8,5 0,1-0,9 0,2 0,6 0,1 Relativa arbetskraftstal 80,7 80,2 80,8 81,5 81,6 81,6 81,2 0,5 0,6 0,1 0,0-0,4 Sysselsättningsgrad 75,7 73,5 74,0 75,3 75,3 74,7 74,3-2,2 0,5 0,0-0,6-0,3 Konjunkturprogram 87 127 185 178 187 202 215 58-8 9 15 13 Procent av arbetskraft 1,8 2,7 3,8 3,6 3,9 4,0 4,4 1,2-0,2 0,2 0,2 0,4 Källa: SCB, Arbetsförmedlingen. 5 Summeringen stämmer inte alltid på grund av avrundningar. Samtliga grupper avser 16-64 år.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 10 Uppföljning av tidigare prognoser Den dämpning av konjunkturen som började skönjas redan under senare delen av 2011 och som återkommit med förnyad kraft under hösten 2012 medför att sysselsättningsökningen mellan de båda åren blir svag. Detta har också förutsagts i höstprognosen 2011 och vårprognosen 2012, vilka båda räknade med en uppgång på 5 000 personer. Föreliggande prognos bekräftar denna utveckling, och vi förutser nu en ökning med 7 000 personer. För 2013 beräknades i 2011 års höstprognos en tydlig försvagning av sysselsättningen, med 25 000 personer. Under intryck av de tillfälligt mer optimistiska tongångarna i världsekonomin ändrades detta i vårprognosen 2012 till en förstärkning med 15 000 personer. Därefter har de mer negativa framtidsbedömningarna åter tagit överhanden, och i nu aktuell prognos räknar vi därför med en nedgång till 2013 på 25 000 personer. Antalet personer i arbetskraften prognostiserades hösten 2011 stiga mellan 2011 och 2012 med 22 000. Detta värde justerades våren 2012 ned till 10 000, och nu beräknar vi ökningen till 17 000 personer. För 2013 har uppgången i de tre prognoserna av liknande skäl som när det gäller sysselsättningen varierat mellan respektive 5 000, 23 000 och 7 000 personer. Den genomsnittliga arbetslösheten under 2012 uppgavs hösten 2011 till 7,9 procent av arbetskraften. Nivån sänktes våren 2012 då vissa tecken på lindring av konjunkturnedgången syntes till 7,7 procent, men nu när de dystrare signalerna åter dominerar har den justerats upp till 7,8 procents arbetslöshet. Siffrorna för 2013 uppvisar liknande, men tydligare, svängningar. Den prognostiserade arbetslösheten för det året har därmed sänkts från 8,5 procent (höstprognosen 2011) till 7,8 procent (vårprognosen 2012), för att nu åter höjas till 8,4 procent (höstprognosen 2012).
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 11 Internationell översikt Flera ljuspunkter i världsekonomin Trots att den globala tillväxten fortfarande är nedtryckt finns det nu flera ljuspunkter. En av dessa är att det kommit fler positiva signaler för ekonomin i Förenta staterna, och i oktober blev dessutom inköpschefsindex positivare i Kina. Ändå förblir bilden förhållandevis mörk för världsekonomin för det kommande året, vilket sammanhänger med att Europa i allmänhet och eurozonen i synnerhet är ett sänke för den globala aktiviteteten. Det finns inte heller något som talar för att eurozonen kommer att gå in i en återhämtningsprocess under den närmaste framtiden utan mycket talar för att det dröjer till 2014 innan en mer tydlig återhämtning påbörjas. Världsekonomin bedöms komma att växa med 3,5 procent 2013 och med närmare 4 procent 2014, vilket är en viss förbättring från 2012 då globala BNP beräknas öka med 3,3 procent. Procent 7 Global BNP-tillväxt Prognos för 2012-2014 Heldragen linje = historiskt genomsnitt 6 5 4 3 2 1 0-1 1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 Källa: Arbetsförmedlingen, IMF, KI Den ekonomiska återhämtningen har påbörjats i USA De framåtblickande indikatorerna har förbättrats i Förenta staterna och till detta kan läggas att bostadsmarknaden börjat tillfriskna. Detta har synliggjorts genom ökad husförsäljning och nyproduktion av bostäder samt att priserna börjat stiga. Det finns nu förutsättningar för att bostadsmarknaden kan komma in i en livskraftig återhämtning, vilket är nödvändigt för en återhämtning av den amerikanska ekonomin. Den senaste statistiken för BNP bekräftar att ekonomin är inne i en tydlig återhämtning då BNP växte med 2,7 procent mellan andra och tredje kvartalet uppräknat till årstakt. Detta kan jämföras med 1,3 procent andra kvartalet 2012. Bakom förbättringen under tredje kvartalet låg en förhållandevis stark privat konsumtion, men även ökad offentlig konsumtion samt ökade bostadsinvesteringar bidrog. Hushållen har också blivit mer positiva för framtiden och till detta kan läggas att de amorterat ned sina skulder påtagligt. Vidare leder stigande priser på hus till att hushållens förmögenhet
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 12 ökar då närmare 65 procent av de amerikanska hushållen är egnahemsägare. 6 Detta kan borga för en fortsatt god utveckling av den privata konsumtionen under 2013 och 2014. Däremot plågas exportföretagen av en svag global efterfrågan, vilket de lär göra ett tag till. Det betyder att exporten bedöms utvecklas svagt samtidigt som importen stiger, vilket ökar underskottet i handelsbalansen. Också investeringskonjunkturen riskerar att bli svag, även om den förbättras via ökade bostadsinvesteringar. Case Shillerindex = januari 2000=100 250 Huspriser, USA januari 2000 - september 2012 200 150 100 50 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Säsongrensad Källa: Macrobond Den stora osäkerheten är vad som händer i början av nästa år genom att det så kallade finanspolitiska stupet (fiscal cliff) utlöses vid årsskiftet, det vill säga att flera tillfälliga skattesänkningspaket löper ut, samtidigt som besparingspaket träder i kraft för de offentliga utgifterna. Problemet är att president Obama måste få med Republikanerna i Kongressen på tåget. Det finns mycket som talar för att så kan bli fallet och det antas i denna prognos. Alternativet är skräckinjagande, med en finanspolitisk åtstramning som bryter nacken av återhämtningen, och risken är då stor att landet vandrar in i en recession. Vi antar alltså i denna prognos att detta inte blir fallet och att finanspolitiken blir av det slaget att den inte knäcker återhämtningen i den amerikanska ekonomin. BNP beräknas öka i år med 1,9 procent vilket ligger under konsensus. Vi antar då att BNP-tillväxten tillfälligt bromsar in under fjärde kvartalet på grund av orkanen Sandy. För 2013 och 2014 beräknas BNP komma att öka med 2,1 respektive 2,3 procent. Arbetsmarknaden förbättras sakta men säkert Arbetsmarknaden i Förenta staterna har förstärkts undan för undan. Arbetslösheten har sjunkit från drygt 9 procent i augusti 2011 till 7,9 procent i oktober 2012. 7 Detta har skett dels genom fler jobb dels genom att en del arbetslösa lämnat arbetsmarknaden. En allvarlig utveckling är att den genomsnittliga arbetslöshetstiden ökat kraftigt. Hösten 2012 uppgick den till cirka 40 veckor, vilket kan jämföras med det historiska genomsnittet på knappt 15 veckor. 6 SEB, Nordic Outlook, november 2012. 7 Jämförelserna av arbetslöshet och sysselsättning avser säsongrensade värden.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 13 Antalet sysselsatta minskade med 6,7 miljoner personer från våren 2008 till hösten 2009. 8 Sedan låg antalet sysselsatta mer eller mindre stilla fram till och med sommaren 2011, varefter den började stiga. Sedan dess och fram till och med oktober 2012 har antalet sysselsatta ökat med nästan 4 miljoner. Detta har dock inte varit tillräckligt för att få en ökad sysselsättningsgrad, utan denna minskade i åldrarna 15-64 år från drygt 71 procent våren 2008 till knappt 67 procent hösten 2009, och därefter har nivån i stort sett legat stilla. Det finns mycket som talar för att arbetsmarknaden fortsätter att förstärkas och arbetslösheten bedöms därvid sjunka ned till drygt 7 procent under andra hälften av 2014. 16-24 år Index januari 1990=100 110 Sysselsättningsgrad, USA januari 1990 - oktober 2012 25-34 år 35-44 år 45-54 år 100 90 80 70 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Säsongrensad och trendad serie Källa: Macrobond Tillväxten bromsar in i Kina BNP-tillväxten i Kina har dämpats sju kvartal i följd och uppgick till 7,4 procent under det tredje kvartalet i år, det vill säga klart under det historiska genomsnittet. Det finns dock en del signaler om att BNP-tillväxttakten kan öka framöver. Europa har agerat som sänke för kinesisk export men den ökar till USA alltså en marknad som fortsätter att växa under de kommande åren och det finns ett gott utrymme för ökad privat konsumtion. Vidare förstärktes inköpschefsindex i oktober och studeras BNP-utvecklingen mellan andra och tredje kvartalet i säsongrensade siffror talar en del för att tillväxttakten börjat öka. Det betyder att ekonomin mjuklandat och att en förstärkning står för dörren. För närvarande finns inga uttalade planer från regeringen att stimulera ekonomin, vilket kan vara ett tecken på att den bedömer att nedgången har bottnat. BNP beräknas öka med i kinesiska ögon svaga 7,7 procent 2012. För 2013 bedöms BNP öka med 8,1 procent och för 2014 med något mer. Bilden är ungefär likartad för övriga tillväxtländer i Asien och det betyder att dessa länder kommer att ge ett mycket stort bidrag till den globala tillväxten under kommande år. 8 Avser 15 år och äldre.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 14 Procent 16 BNP i Kina Heldragen linje = historiskt genomsnitt kv 1 2000 - kv 3 2012 14 12 10 8 6 4 2 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Säsongrensad Källa:Macrobond Den japanska ekonomin uppvisar flera svaghetstecken och exporten har inte kommit på fötter efter naturkatastrofen i mars 2011. Dessutom utvecklas den privata konsumtionen och investeringarna svagt och dispyten med Kina om några öar kan påverka exporten negativt. Detta är allvarligt då landet är Japans viktigaste handelspartner. Japan står också inför stora utmaningar framöver. Landet bedöms av IMF få en statsskuld i år på hela 237 procent av BNP och budgetunderskottet bedöms till 10,5 procent av BNP 2012. Till bilden hör att upplåningen sker inom landet, vilket visar att det privata sparandet är mycket stort. BNP beräknas öka med 1,8 procent 2012, men det finns goda skäl att tro på en tydlig inbromsning 2013. BNP beräknas då öka med cirka 1 procent, men en viss återhämning är sannolik 2014. Eurozonen i recession Eurozonen är inne i en recession och under tredje kvartalet minskade BNP med 0,1 procent jämfört med andra kvartalet, vilket betyder att BNP har försvagats två kvartal i följd. Den centrala frågan är hur länge recessionen varar. Det finns en del som talar för att den består några kvartal till. Någon tydlig återhämtning är inte i sikte därefter utan den tillväxt som förutses bedöms komma att vara svag. Det finns dock positiva tecken, exempelvis ökad konkurrenskraft, minskat underskott i bytesbalansen och krympande budgetunderskott. Till viss del beror förbättringen på stora interna obalanser som inneburit att importen försvagats markant. Den troliga bilden är att det sker en stabilisering 2013 och att återhämtningen blir mer tydlig 2014. Den bedömningen är dock osäker.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 15 Index 120 Låg tillväxt EU indikatorn för eurozonen januari 1985 - november 2012 Normal tillväxt Hög tillväxt 110 100 90 80 70 60 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Säsongrensad Källa: Macrobond De framåtblickande indikatorerna för euroområdet är mycket svaga och de indikerar att området får räkna med att BNP faller även under det fjärde kvartalet. Det syns nu också allt tydligare att den ekonomiska krisen i Sydeuropa alltmer påverkar ekonomierna i norra Europa. Det land som hittills hållit uppe ångan i eurozonen är Tyskland, men där pekar de framåtblickande indikatorerna klart nedåt, vilket talar för att den svaga tillväxten under tredje kvartalet består under det fjärde kvartalet. Dessutom brottas Frankrike med stora problem och tillväxten där balanserar på nollstrecket. De framåtblickande indikatorerna för Frankrike slår fast att tillväxten blir klart lägre än normalt under fjärde kvartalet. Det återstår också mycket att göra i euroområdet. Dels skall budgetunderskotten ned ytterligare, dels skall statsskulderna minska. Det betyder en starkt restriktiv finanspolitik under många år. Det som stöttar upp situationen är ECB:s köp av bland annat statsobligationer. Dock kvarstår faktum att länderna under flera år framöver måste se över och anpassa budgetarna, och detta arbete försvåras genom att BNP försvagas undan för undan. Vi räknar med att BNP faller med 0,4 procent i år och med ytterligare 0,3 procent 2013. En viss tillväxt på knappt 1 procent är trolig under 2014. Arbetsmarknaden har försvagats successivt och arbetslösheten har stigit till en mycket hög nivå. I slutet av oktober uppgick den till 11,7 procent, vilket skall jämföras med 10 procent sommaren 2011 och med 7,3 procent i början av 2008. Det är då värt att påpeka att arbetslösheten i Tyskland fortsatt att ligga på en låg nivå och uppgick till 5,4 procent i slutet av oktober. Tyskland motverkar därigenom en ännu starkare ökning av arbetslösheten i euroområdet. Exkluderas Tyskland är arbetslösheten nästan 14 procent som genomsnitt för övriga euroländer. Det finns inte heller något som talar för att ökningen skall upphöra, och arbetslösheten bedöms öka till närmare 13 procent 2013. Det finns också mycket som talar för att den tyska arbetslösheten ökar 2013 och även en bit in på 2014. Högst arbetslöshet i euroområdet har Spanien och Grekland med omkring 26 procent. Den höga arbetslösheten bedöms lägga sig som en våt filt över den ekonomiska aktiviteten och de långsiktiga skadeverkningarna väntas bli stora. Redan i utgångsläget är den strukturella arbetslösheten mycket hög i
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 16 euroområdet, cirka 9 procent 2011 enligt OECD. Mycket talar för att den ökar ytterligare under åren 2012 till 2014. Procent 12 Arbetslösheten inom Eurozonen och USA Heldragna linjer = historiska genomsnitt januari 1993 - oktober 2012 USA Eurozonen 10 8 6 4 2 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Säsongrensad Källa: Macrobond Nolltillväxt i Storbritannien Den brittiska ekonomin fick en temporär tillväxtimpuls av de olympiska spelen, men mycket talar för att den ekonomiska aktiviteten faller tillbaka under fjärde kvartalet. BNP bedöms komma att uppvisa i det närmaste nolltillväxt mellan 2011 och 2012. Under 2013 beräknas en viss förbättring då BNP bedöms öka med 1,2 procent. Den brittiska exporten kommer dock att drabbas av den svaga utvecklingen i euroområdet. Å andra sidan bedöms de brittiska lönerna komma att öka snabbare än inflationen och trots fortsatta besparingsprogram blir hushållens disponibelinkomster hyggliga. Fallet i huspriser har upphört och en viss uppgång är trolig 2013, vilket påverkar hushållens förmögenhet positivt. Det talar för att den privata konsumtionen kan komma att öka i ganska god takt både 2013 och 2014. Arbetslösheten har trots allt hittills minskat och sysselsättningen har ökat något. Med tanke på den svaga produktivitetstillväxten bedöms arbetslösheten komma att öka från cirka 8 procent 2012 till 8,3 procent 2013. Stigande arbetslöshet i Danmark Den danska ekonomin går trögt och BNP-tillväxten bedöms stanna vid cirka 0,5 procent 2012. Hushållens köplust har påverkats av kollapsen på bostadsmarknaden, vilket också lett till att de undan för undan anpassat sin höga skuldsättning till nuvarande prisnivå på hus genom att amortera. Vidare har den senaste löneförhandlingen befäst den negativa reallöneutvecklingen. 9 De stramare kreditvillkoren leder också till en ytterligare prispress på bostäder. Detta leder i sin tur till att den privata konsumtionen riskerar att utvecklas svagt under det kommande året. Den svaga konjunkturen i euroområdet medför att företagsinvesteringarna förblir dämpade. Däremot har den offentliga konsumtionen utvecklats starkt och finanspolitiken förblir expansiv under det kommande året. Även den danska exporten har utveck- 9 SEB, Nordic Outlook, november 2012.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 17 lats förvånansvärt bra och trots en svag omvärldsbild kan exporten fortsätta att gå bra och ge ett värdefullt bidrag till BNP-tillväxten, vilket bland annat kan härledas till försvagningen av den danska kronan. 10 Den svaga konjunkturen har lett till att arbetslösheten ökat och den uppgick i oktober till 7,7 procent. Detta kan jämföras med 3,5 procent i oktober 2008. Ungdomsarbetslösheten (15-24 år) uppgick i oktober till 13,7 procent, vilket kan jämföras med 14,5 procent för ett år sedan. Bakom ökningen av arbetslösheten ligger en försvagad sysselsättning. Det mesta talar för en fortsatt trög period för den danska ekonomin och BNPtillväxten kan skattas till cirka 1 procent 2013 och lite mer 2014. Procent 20 Arbetslösheten i de nordiska länderna januari 1983 - oktober 2012 Danmark Finland Norge* Sverige 15 10 5 0 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 *September 2012 Källa: Macrobond, säsongrensad Fortsatt stark ekonomisk utveckling i Norge Den norska ekonomin har växlat ned under hösten efter en strålande inledning under första halvåret. Utvinningen av gas och olja samt el har fallit brant under hösten, vilket sannolikt kan kopplas till fallande priser, men framför allt till tillfälliga faktorer såsom strejken vid halvårsskiftet och stopp orsakat av underhållsarbete. 11 Vidare har sysselsättningstillväxten planat ut och arbetslösheten har legat stilla på låga 3 procent sommaren 2012. Till detta kan läggas att konsumtionen av varor stagnerat. Den samlade bedömningen är att detta är övergående och det finns en rad faktorer som talar för att den privata konsumtionen återigen accelererar. Det finns också mycket som talar för att produktionen av gas och olja samt el återigen tar fart och till detta kan läggas en fortsatt stark byggkonjunktur. Tillverkningsindustrin exklusive gas och olja har gått bra men aktiviten bedöms växla ned på grund av den svaga eurokonjunkturen. Trots avmattningen under tredje kvartalet beräknas BNP komma att växa med starka 3,3 procent 2012, vilket gäller såväl för hela ekonomin som för fastlandsekonomin. En viss nedväxling är trolig under 2013 då tillväxten kan skattas till 2,7 procent för hela ekonomin. 10 Detta sammanhänger med försvagningen av Euron. 11 SEB, Nordic Outlook, november 2012.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 18 Finland gynnas av Östeuropa Den finska ekonomin har känt av dämpningen av den globala ekonomin, och den utvecklingen fortsätter under det kommande året. Det finns också en del som talar för att försvagningen av exporten tilltar eftersom Finlands viktigaste exportmarknader, det vill säga Sverige och Tyskland, får en försvagad konjunktur. Den tredje största exportmottagaren, nämligen Ryssland, bedöms gå bra vilket därmed motverkar försvagningen i exporten. Däremot påverkas den finska exporten negativt av en strukturell försvagning inom IKT-sektorn. Detta har också lett till att bytesbalansen försvagats. Den privata konsumtionen bedöms utvecklas svagt det kommande året, bland till följd av försvagad arbetsmarknad. Vidare är det inte mycket som talar för att investeringskonjunkturen tar fart. BNP bedöms öka med svaga 0,2 procent 2012 och för 2013 skattas ökningen till 0,7 procent. Det finns sedan förutsättningar att tillväxten accelererar 2014. Arbetsmarknaden har försvagats och arbetslösheten uppgick till 7,7 procent i oktober 2012, vilket kan jämföras med 7,6 procent för ett år sedan. Sysselsättningen har ännu inte försvagats 12 och det betyder att försämringen på arbetsmarknaden går långsamt. Sysselsättningen bedöms dock komma att försvagas under de kommande åren, vilket betyder att arbetslösheten stiger undan för undan under 2013. 12 Det senaste värdet avser tredje kvartalet 2012.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 19 Finansiella marknader Centralbankerna fortsätter stötta återhämtningen När kraften i den mer traditionella penningpolitiken är i det närmaste uttömd återstår bara för världens centralbanker att öppna sin verktygslåda med okonventionella åtgärder ytterligare. Under hösten har därför allt flera program för alternativa insatser sjösatts. Samtidigt som det finns skillnader mellan de olika former av stöd som initierats medför detta ändå att balansräkningarna för flera centralbanker i vår omvärld kommer att nå närmast astronomiska mått under nästa år. Parallellt är också behovet av reformer och regelförändringar stort, inte minst för att skapa långsiktig stabilitet i de finansiella systemen. Detta är frågor som finns högt upp på agendan inom euroområdet. Den tidigare oron för prisstabiliteten är således ersatt av ett ökat fokus på tillväxt och finansiell stabilitet. Inte heller under prognoshorisonten ser inflationen ut att begränsa centralbankernas möjligheter för fortsatt omfattande stöd. Vi räknar därför med att världens centralbanker fortsätter att stötta utvecklingen genom fortsatta aktiva insatser under vår prognoshorisont. Procent 7 Styrräntor i USA, Euroområdet och Sverige januari 2005 - november 2012 Sverige Euroområdet USA 6 5 4 3 2 1 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Macrobond Federal Reserve fortsätter stimulera den amerikanska ekonomin Under hösten har den amerikanska centralbanken Federal Reserve (FED) fortsatt att stimulera den inhemska ekonomin och påskynda en återhämtning. I samband med sitt senaste räntebesked angav banken att man kommer att fortsätta bedriva en mycket expansiv penningpolitik under lång tid framöver, och ett led i detta är ytterligare obligationsköp för att påverka också de längre marknadsräntorna. Banken annonserade bland annat fortsatta köp av bostadsobligationer för 40 miljarder dollar per månad. Till detta kommer en förväntad förlängning också av programmet för köp av statsobligationer vilket i dagsläget omfattar cirka
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 20 45 miljarder dollar per månad. FED angav också att styrräntan kommer att vara fortsatt mycket låg åtminstone till mitten av 2015. 13 Samtidigt beskriver FED att man ser allt fler tecken på en utveckling mot en mer normal aktivitet i ekonomin. Även om takten alltjämt är svag och utvecklingen bräcklig rör sig arbetsmarknaden åt rätt håll. FED markerar dock att arbetsmarknaden är i behov av fortsatt stöttning och att detta har blivit ett allt viktigare argument för bankens fortsatt mycket expansiva insatser. Samtidigt har både bostadsmarknaden och den privata konsumtionen utvecklats betydligt starkare än väntat vilket visar att förtroendet ökat hos hushållen. Även om inflationen stigit något under hösten, driven av stigande energipriser, utgör den inget hinder för en fortsatt mycket expansiv penningpolitik inte minst då prisstabiliteten under de närmare åren bedöms rymmas inom FED:s målsättning om 2 procents inflationstakt. Mot bakgrund av att återhämtningen i den amerikanska ekonomin är så pass skör och att arbetslösheten kommer att utgöra ett påtagligt bekymmer under lång tid framöver räknar vi med att Federal Reserve både kommer att bibehålla den nuvarande räntenivån och fortsätter att stötta utvecklingen av den ekonomiska aktiviteten genom fortsatta kompletterande insatser under vår prognoshorisont. ECB är beredd att vidta ytterligare åtgärder Situationen i euroområdet är fortsatt mycket allvarlig och i juli sänkte den europeiska centralbanken (ECB) styrräntan till den nuvarande rekordlåga nivån på 0,75 procent, vilket var den andra sänkningen under innevarande år. Under hösten har ECB konstaterat att den ekonomiska aktiviteten alltjämt är mycket svag och att allt tyder på tillväxten kommer att förbli dämpad under lång tid framöver. Efter att svaga tillväxtsiffror för årets tredje kvartal har publicerats står det dessutom klart att regionen nu befinner sig i recession. Samtidigt brottas ECB med en inflationsutveckling som fortfarande klart överskrider centralbankens mål. Detta är dock en utveckling som förklaras av stigande energipriser och av höjda skatter i vissa av medlemsländerna. ECB räknar med att inflationen kommer att fortsätta överstiga målet under återstoden av 2012 men att den kommer att sjunka gradvis under nästa år. Inte heller under de närmaste åren utgör inflationsförväntningarna något bekymmer. Så sent som under fjolåret genomförde emellertid ECB två höjningar av sin styrränta motiverade med just ökade hot mot prisstabiliteten. Sammantaget tycks det alltså som om ECB nu intagit en mjukare hållning till inflationsutvecklingen än tidigare. Mot bakgrund av den dystra bilden av tillväxten i euroområdet har ECB deklarerat att man är beredd att vidta mycket kraftfulla åtgärder för att stötta återhämtningen. Banken har därför skapat ett ramverk för ytterligare stödköp av obligationer kallat OMT. Programmet tillkännagavs i september och är ännu inte i drift, men de finansiella marknaderna har reagerat positivt och oron på dessa marknader har därför dämpats. Även om den ekonomiska aktiviteten nu bromsar in i samtliga medlemsländer är skillnaderna i förutsättningar mellan länderna alltjämt stora. De nu aktuella stödprogrammen är därför främst utformade för samarbetets sydliga medlemsländer. Samtidigt betonar ECB behoven av ett fortsatt brett reformarbete och 13 FED anger intervallet 0-0,25 procent som sin nuvarande styrränta, en nivå som varit oförändrad sedan slutet på 2008.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 21 av skuldsanering bland samarbetets medlemmar, parallellt med krav på förändringar och ökad stabilitet också i områdets banksystem. Sammantaget anser vi att behovet av fortsatta stimulanser i euroområdet är stort. Även om medlemsstaterna också framöver kommer att uppvisa skillnader i såväl statsfinansiella förhållanden som arbetslöshet och tillväxttakt är detta i första hand något som skall hanteras av de enskilda medlemmarna. Vi räknar därför med att ECB fortsätter stötta aktiviteten i regionen genom att bibehålla sin nuvarande styrränta samt att man fortsätter med de kompletterande stödprogram man initierat under vår prognoshorisont. Riksbanken fortsätter sänka Sedan sommaren har Riksbanken fortsatt på den väg man inledde i slutet på förra året. I december i fjol bröt nämligen Riksbanken den utveckling av successiva räntehöjningar som man inledde under sommaren 2010. I år har banken sänkt räntan med vardera 0,25 procentenheter vid två tillfällen. Den senaste sänkningen tillkännagavs i september och detta var således den tredje sänkningen i rad. Den nu aktuella nivån för Riksbankens styrränta är därmed 1,25 procent. Riksbanken har även successivt ändrat sina prognoser för kommande räntenivåer de så kallade räntebanorna. Den nu aktuella prognosen indikerar ytterligare en sänkning i vinter, men med start redan under tredje kvartalet nästa år anges att räntan åter skall börja höjas gradvis för att nå en nivå på två procent vid slutet av vår prognoshorisont. Samtidigt indikerar prissättningen på de finansiella marknaderna en annan utveckling, där räntan sänks ytterligare och bottnar först senare under 2013 för att sedan stiga endast obetydligt under loppet av 2014. Under hösten har dock Riksbanken vid flera tillfällen på nytt uppmärksammat riskerna förknippade med hushållens skuldsättning något som också angavs som ett viktigt skäl bakom bankens besked att lämna räntan oförändrad i samband med räntebeslutet i oktober. Enligt banken måste en sänkt ränta vägas mot de risker för ökad skuldsättning detta medför. Riksbanken uttrycker detta som att en hög skuldsättning gör ekonomin skör. Samtidigt har emellertid tillväxttakten i hushållens lån fortsatt att reduceras, en utveckling som pågått ända sedan början av 2010. Inte heller bostadsmarknaden präglas längre av påtagliga prisökningar. Även om banken också anger att arbetsmarknaden fortsatt att visa oväntad styrka uppmärksammar man nu dess funktionssätt på ett annat sätt än tidigare. Man konstaterar att mycket talar för att matchningen på arbetsmarknaden har försämrats och att detta sakförhållande även vägdes in i det senaste beslutet att justera ner räntebanan, men man markerar samtidigt att arbetsmarknadens funktionssätt rör politikområden utanför Riksbankens uppdrag. Mot bakgrund av vår syn på kommande utveckling av tillväxten räknar vi med att Riksbanken kommer att revidera sin räntebana ytterligare. Inte heller vare sig inflationen, resursutnyttjandet eller den väntade utvecklingen på arbetsmarknaden utgör några hinder för Riksbanken att sänka styrräntan ytterligare. Också ränteläget i vår omvärld måste vägas in i Riksbankens bedömningar. En för stor avvikelse mellan främst ECB:s och Riksbankens styrräntor leder till en förstärkning av kronan vilket i sin tur hämmar möjligheterna för de svenska exportföreta-