Revisionsrapport* Vårdgarantin Landstinget Halland November 2007 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor *connectedthinking 1
Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Inledning...4 Bakgrund...4 Metod och genomförande...5 Granskningsresultat...5 Åtgärder kopplat till det nationella projektet...5 Uppföljning av åtgärder och aktuell väntetid...7 Måluppfyllelse för vårdgarantin...7 Information till patienter som remitterats för vård...12 Revisionell bedömning...13 1
Sammanfattning Revisorerna i Landstinget Halland har uppdragit åt Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers att genomföra en granskning av landstingets åtgärder för att uppfylla vårdgarantin. Granskningen har utgått från följande revisionsfrågor: - Har Landstinget Halland säkerställt implementering, genomförande och uppföljning för att nå den nationella vårdgarantin? Delfrågor: - Vilka åtgärder har vidtagits med anledning av det nationella projektet och för att nå målsättningen? - Hur sker uppföljning av åtgärder och aktuell väntetidsituation? - I vilken utsträckning har vårdgarantin uppnåtts? Uppföljningen kompletterades under arbetet med en ytterligare delfrågeställning: - Hur ges information om vårdgarantin till patienter och finns dokumentation att sådan information lämnats? Granskningen har genomfört via studier av dokumentation som rapporter, handlingsprogram, rutiner mm. Intervjuer har genomförts med tjänstemän på landstingskontoret, på sjukhusen i Varberg och Halmstad samt i Närsjukvården. Tilläggsuppdraget har genomförts via intervjuer på ortopedmottagningen i Varberg, samt via journalstudier av ett begränsat antal patientfall. Åtgärder kopplat till det nationella projektet, samt uppföljning av dessa Granskningen visar att det under en längre tid vidtagits åtgärder för att uppnå vårdgarantin. Redan 2002 infördes en vårdgarantiservice för invånarna och 2005 antogs ett handlingsprogram för åtgärder inför införande av den nationella behandlingsgarantin. Granskningen visar att åtgärder och aktuell väntetid följs upp aktivt och regelbundet i samband med delårsbokslut och årsredovisning. I granskningen har framkommit att rapportering av väntetid till den nationella väntetidsdatabasen inte är fullödig. Vi ser det angeläget att rapporteringen säkras, då den nationella databasen är en viktig informationskälla för allmänhet, andra vårdgivare och för att kunna göra jämförelser mellan sjukvårdhuvudmännen. 2
Aktuell väntetid och måluppfyllelse för vårdgarantin Halland generellt har successivt kortat väntetiderna. Landstinget är nära måluppfyllelse på flera områden och primärvården håller i stort garantitiden för besök. Väntetiderna har för flertalet specialiteter förkortats sen föregående år. Halland visar i många delar en bättre situation än landsting/regioner i närområdet. Dock kvarstår ett antal områden med långa väntetider trots aktiva åtgärder. Det finns också en tendens till ökad väntetid på vissa områden som kan ha samband med det ökade remissinflöde som beskrivs i granskningen. Vi bedömer att det finns skäl att överväga nya eller förnyade åtgärder om måluppfyllelse ska nås särskilt med tanke på den ökade efterfrågan som kan ses för vissa besök/behandlingar. Särskilt angeläget är att säkra att prioriterade patienter får tillgänglighet. Information till patienter Granskningen vid den utvalda mottagningen visar att patienter, som ej erhåller tid till mottagningsbesök direkt efter att remiss behandlats, ges skriftlig information om beräknad väntetid. I samma brev ges information om möjligheten att vända sig till Vårdgarantiservice. Vid besök på mottagning när beslut tas om behandling ges inte skriftlig information om vårdgarantin. Patienten får muntlig information av läkare och uppmanas att ringa operationsplaneraren för att få veta när behandling kan vara aktuell. Om patienten frågar om vårdgarantin lämnas information om möjligheten att ringa Vårdgarantiservice. Endast i en av de granskade journalerna fanns dokumentation om information till patienten om vårdgarantin vid behandling i samband med besök på mottagning. Vid intervjuerna uppgavs att vissa läkare dokumenterar medan andra inte gör så. Dock är urvalet i granskningen begränsat varför det inte går att göra någon generell bedömning av resultatet. Vår bedömning är att patienter får information om vårdgarantin vid den inledande kontakten efter remiss och att denna dokumenteras. Däremot finns indikationer på att informationen om vårdgarantin inför behandling är begränsad och att, om sådan ges, den inte dokumenteras. Bedömning kring information i samband med beslut om behandling grundar sig dock på ett begränsat urval. 3
Inledning Bakgrund Sedan den 1 november 2005 finns en nationell vårdgaranti. En överenskommelse finns från år 2005 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om införande av en nationell vårdgaranti och en plan för fortsatt satsning på en förbättrad tillgänglighet finns framtagen. Sedan 1997 finns en nationell besöksgaranti som innebär att primärvården skall erbjuda hjälp per telefon eller via besök samma dag, läkarkontakt om så erfordras inom högst 7 dagar, samt besök inom 90 dagar efter remiss till specialistvården. Den utökade vårdgarantin (2005) innebär att besöksgarantin utvidgas till att omfatta ett åtagande från landstingen att erbjuda behandling inom 90 dagar från det att beslut om behandling har fattats. Garantin gäller all behandling inom landstingens planerade vård och gäller fullt ut från 1 november 2005. Vårdgarantin tydliggör vårdens åtagande gentemot patienten i samband med en beslutad behandling. Det är förenligt med vårdgarantin att väntetiden till behandling kan överstiga 90 dagar om patient och behandlande läkare kommer överens om detta. Det är alltid gällande medicinska prioriteringar och indikationer för behandling som utlöser vårdgarantin och därmed skyldigheten att erbjuda behandlingen inom en viss tid. Ett nationellt projekt, Vårdgaranti 2005, startades vid Sveriges Kommuner och Landsting i syfte att stödja och skapa ökade förutsättningar för genomförandet. Det nationella projektet innehåller följande aktiviteter: - A) Kunskapsuppbyggnad kring bl.a. remisshantering, administration av köer och mätning av väntetider. - B) Framtagande av gemensamma beslutsstöd inom landstingens och de professionella organisationernas pågående prioriteringsprojekt, programarbete, medicinska indikationer för behandling och uppbyggnaden av kvalitetsregister. - C) Etablerade processtekniker för ett lärandestyrt förbättringsarbete. Revisionsfråga: - Har Landstinget Halland säkerställt implementering, genomförande och uppföljning för att nå den nationella vårdgarantin? Delfrågor: - Vilka åtgärder har vidtagits med anledning av det nationella projektet och för att nå målsättningen? - Hur sker uppföljning av åtgärder och aktuell väntetidsituation? - I vilken utsträckning har vårdgarantin uppnåtts? 4
Under granskningen lämnade revisorerna ett tilläggsuppdrag med en kompletterande delfråga: - Hur ges information om vårdgarantin till patienter och finns dokumentation att sådan information lämnats? Metod och genomförande Granskningen har genomförts via studier av dokument och statistik. Intervjuer har genomförts med ledande tjänstemän centralt inom Landstinget Halland, vid Länssjukhuset i Halmstad, vid Sjukhuset i Varberg, samt i primärvården. Tilläggsuppdraget har genomförts via intervjuer på ortopedmottagningen i Varberg, samt via journalstudier av ett begränsat antal patientfall (11 st). Granskningsresultat Åtgärder kopplat till det nationella projektet Handlingsplan Landstingsstyrelsen beslutade våren 2005 om en Övergripande handlingsplan inför införandet av en nationell behandlingsgaranti vårdgarantin och en fortsatt satsning på en förbättrad tillgänglighet. Förslaget till åtgärder hade arbetats fram av en lokal projektgrupp. De åtgärder som angavs i handlingsplanen var: 1. Genomgång och rensning av väntelistor 2. Handbok för administration av väntelistor/planeringslistor 3. Gemensam väntelista för hela Halland för några utvalda specialiteter 4. Pröva en elektronisk remissmall inom ortopedi 5. Pröva system för bokning av tider Hallandsgemensamt 6. Fortsatt arbete med hälso- och sjukvårdsprogram och vårdöverenskommelser (se nedan) 7. Samverkan med IT-enheterna i utveckling av ev gemensam väntelista och remissmall 8. Följa det nationella indikationsarbetet och tillföra det till det lokala prioriteringsarbetet 9. Fortsatt arbete med vertikala prioriteringar 10. Fortsatt spridning av konceptet Bra mottagning 11. Tilläggsbeställning för ortopedi, kardiologi och urologi (gjord redan i budget 2005) 12. Informationsunderlag till allmänheten 13. Riktlinjer och stöd för bemötande av patienter i enlighet med Vårdgaranti 2005 5
Följande åtgärder har genomförts och följts upp: - Väntelistor har gåtts igenom och rensats. Handbok för administration av väntelistor har tagits fram - Utbildning enligt konceptet Bra mottagning har genomförts för ca 50 mottagningar (primärvård och specialistvård) i Halland i syfte att effektivisera mottagningsarbetet. Åtgärder i form av Hallandsgemensam väntelista och gemensam bokning har utretts men bedömts ge höga kostnader om den införs. Arbetet med elektronisk remissmall stannade av i avvaktan på gemensamt IT-stöd (VAS-införandet). För båda dessa delar har verksamheternas olikheter i IT-system hindrat. Information till allmänheten Redan år 2002 infördes en sk vårdgarantiservice för invånarna i Halland som vill åberopa vårdgarantin. Vårdgarantiservicen har till uppgift att informera om vilka vårdgivare som har kortare väntetider än Halland, samt hjälpa till med att utfärda en sk vårdgarantisedel som den enskilde använder i kontakt med annan vårdgivare. Vårdgarantisedeln är en betalningsförbindelse från Landstinget Halland som berättigar den vårdgarantiberättigade att få vård hos annan vårdgivare. Information om vårdgarantin och om Vårdgarantiservice finns på Landstinget Hallands hemsida, i den sk Landstingskatalogen som skickats ut till alla hushåll samt på vårdenheterna, samt i en folder som tagits fram och finns tillgänglig på vårdinrättningar.. Hälso- och sjukvårdsprogram År 2003 startade i Landstinget Halland ett arbete med att utarbeta sk hälso- och sjukvårdsprogram. Program avser kunna användas som kunskapsbas då olika behov ska vägas mot varandra. Till några av dessa har kopplats sk vårdöverenskommelser. Dessa program kan sägas motsvara de beslutstöd som anges i det nationella projektet (se ovan strecksats B) samt punkterna 6,8 och 9 i handlingsplanen. Program har hittills arbetats fram inom långvarig smärta, ortopedi, hjärt-kärlsjukdomar och stroke. Program för metabolt syndrom är i slutförande och program kring psykisk hälsa är planerat men ej ännu påbörjat. Särskilda åtgärder Länssjukhuset i Halmstad har under senaste halvåret haft en tillströmning av nya patienter vilket inneburit att vårdgarantin på vissa områden är svår att uppfylla. Det har föranlett sjukhuset att inrätta en särskild funktion som vårdgarantikoordinator med uppgift att lotsa patienter till andra vårdgivare samt att tillsammans med klinikerna arbeta för att förkorta väntetiderna. 6
Uppföljning av åtgärder och aktuell väntetid Landstingsstyrelsen har regelbundet fått uppföljning av de åtgärder som vidtagits som en följd av handlingsplanen. Rapport har lämnats till Socialstyrelsen våren 2006 och våren 2007 som uppföljning av den nationella vårdgarantin. Öppen uppföljning av aktuell väntetid för olika specialistområden lämnas löpande via delårs- och årsredovisning. Jämförelser görs även över tid och över totalt antal väntande. Måluppfyllelse för vårdgarantin Nationellt perspektiv SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har i sin senaste rapport juni 2007 uppmärksammat följande; vårdgarantin har kortat väntetiderna, men minskningen har stannat av och variationerna mellan landstinget är stor. Vidare konstateras att i genomsnitt får 80 % av patienterna sitt specialistbesök i tid och 75 % får behandling inom garantins gränser. Aktuell situation i Halland Generellt har väntetiderna både för besök och behandling minskat i Halland sett över tid. Senaste sammanställda redovisningen av aktuella väntetider och måluppfyllelse är från augusti 2007 och visar följande: Besök i primärsjukvården Primärvården har en god tillgänglighet och uppfyller vårdgarantin. Genomsnittlig väntetid till läkarbesök i augusti var drygt fyra dagar (garantin 7 dagar). Specialistmottagningarna Speciellt prioriterade patienter ska erbjudas besök inom 1 månad. Specialistmottagningarna har i stort en tillgänglighet enligt vårdgarantin med några undantag som har längre väntetider. Områden som uppges ha problem är urologmottagningarna i Halmstad och Varberg, samt ortopedmottagningarna i Varberg och Kungsbacka. För övriga patienter gäller en vårdgaranti om besök inom 90 dagar från beslut om remiss. 43 av 73 mottagningar har en aktuell väntetid till läkarbesök inom garantitiden. Den genomsnittliga väntetiden är i stort oförändrad från föregående år samma period och ligger strax över garantinivån. De mottagningar som visar en väntetid mycket längre än vårdgarantin är urolog- och kirurgmottagningarna i Halmstad, samt ortopedmottagningarna i Varberg och Kungsbacka, samt neurologmottagningarna i Varberg. Även väntetiden för 7
neuropsykiatrisk utredning är lång. Väntetiden för ortopedmottagningarna i Halmstad och Varberg är i stort oförändrad jämfört med föregående år trots en ökad produktion. Detta kan ha samband med ett ökat remissinflöde. Behandling Väntetiden till 24 av 43 behandlingar ligger inom garantitiden, vilket är en tydlig förbättring med samma period föregående år. Områden som uppges ha problem är exempelvis prostata- (godartad) och öronoperationer. Antalet patienter som väntar på behandling har totalt sett minskat. Antalet patienter som väntat har minskat med 41 % sen föregående år. Kommentar: Vid tilläggsgranskningen vid ortopeden på Sjukhuset i Varberg framkom i intervjuerna att det under hösten skett en väsentlig kortning av väntetiderna för både mottagningsbesök och behandling bl.a. Halland i jämförelse med omgivande landsting/regioner Nedan redovisas situationen för totalt antal väntande i Halland i jämförelse med Blekinge, Skåne och Västra Götaland i januari 2007 respektive i juni 2007. Av tabellerna framgår att antalet väntande till både mottagningsbesök och behandling har minskat i Halland mellan de två rapporteringstillfällena. Observera dock att det finns osäkerhetsfaktorer i materialet pga låg svarfrekvens (se kommentar i revisionell bedömning) Tabell 1. Antal väntande patienter som väntat > 90 dagar på mottagningsbesök. Jämförelse över tid och i absoluta tal Landsting genom ökad mottagningsverksamhet, fler operationssalar och genom ökad användning av enheten i Falkenberg. Rapporteringstillfälle juni 07 Svarsfrekvens juni -07 Rapporteringstillfälle januari -07 Halland 412 39 % 1 918 88 % Blekinge 483 66 % 438 64 % Skåne 10 655 58 % 9 596 70 % Västra Götaland 10 904 75 % 8 915 80 % Svarsfrekvens januari -07 8
Tabell 2. Antal väntande patienter som väntat > 90 dagar på behandling. Jämförelse över tid och i absoluta tal Landsting Rapporteringstillfälle juni 07 Svarsfrekvens juni -07 Rapporteringstillfälle januari -07 Halland 156 38 % 557 93 % Blekinge 290 51 % 99 45 % Skåne 3 498 63 % 4 032 71 % Västra Götaland 3 644 84 % 5 112 92 % Svarsfrekvens januari -07 Kommentar Där svarsfrekvensen understiger 90 % ska resultatet tolkas med försiktighet 1. Absoluta tal måste relateras till något för att möjliggöra en analys av materialet. På webbplatsen finns även möjlighet att ta fram en redovisning av antalet väntande patienter per 1000 invånare som väntat längre än 90 dagar. Landsting med svarsfrekvens under 90 % redovisas ej. Bara ett fåtal landsting når upp till 90 %. Varför svarsfrekvensen är låg i Halland i juni framgår ej. Nedan redovisas väntetidssituationen för några områden; ortopedi och ögonsjukvård. Som framgår härav har Halland längre väntan för behandling av höftprotes samt i viss mån för knäplastik. För ögonsjukvården har Halland en relativt bra situation i jämförelsen. Ortopedi Tabell 3. Antalet patienter som väntar på mottagningsbesök samt andelen av dessa som väntat mer än 90 dagar Landsting Antal väntande patienter Andel som väntat Halland 1 980 31 % Blekinge 1 053 39 % Skåne 7 575 39 % Västra Götaland 11 116 44 % 1 Källa; http://sas.skl.se, augusti 2007. 9
Tabell 4. Antalet patienter som väntar på behandling (höftprotes) samt andelen av dessa som väntat Landsting Antal väntande patienter Andel som väntat Halland 89 26 % Blekinge 57 25 % Skåne 271 5 % Västra Götaland 551 24 % Tabell 5. Antalet patienter som väntar på behandling (knäplastik) samt andelen av dessa som väntat Landsting Antal väntande patienter Andel som väntat Halland 102 23 % Blekinge 56 29 % Skåne 282 6 % Västra Götaland 809 20 % Tabell 6. Antalet patienter som väntar på behandling (diskbråck ländrygg) samt andelen av dessa som väntat Landsting Antal väntande patienter Andel som väntat Halland 10 0 % Blekinge 1 100 % Skåne 36 83 % Västra Götaland 44 25 % Kommentar Det finns svårigheter i att redovisa aktuella väntetider då rapporteringstillfällena i databasen Väntetider i vården inte överensstämmer mellan olika vårdgivare. Observera kommentar ovan vad gäller ortopedin i Varberg. Under hösten har väntetidssituationen väsentligt kortats. 10
Ögonsjukvård Tabell 7. Antalet patienter som väntar på mottagningsbesök samt andelen av dessa som väntat mer än 90 dagar Landsting Antal väntande patienter Andel som väntat Halland 965 10 % Blekinge 423 4 % Skåne 7 206 33 % Västra Götaland 5 484 25 % Kommentar Uppgifterna är lämnade av den aktuella vårdgivaren mellan maj och augusti 2007. Tabell 8. Antalet patienter som väntar på behandling (gråstarrsoperation) samt andelen av dessa som väntat Landsting Antal väntande patienter Andel som väntat Halland 414 1 % Blekinge 156 0 % Skåne 2 233 23 % Västra Götaland 2 190 13 % Kommentar Uppgifterna är lämnade av den aktuella vårdgivaren mellan december 2006 och augusti 2007. Öppen vård (primärvård i offentlig och privat regi) Vid den mätning som gjordes i mars 2007 (mätningen genomförs under 5 vardagar i rad, två gånger per år i mars och oktober) kan följande jämförelse mellan Halland och landstinget i Blekinge, samt Region Skåne respektive Västra Götalandsregionen göras; 11
Tabell 9; Andel patienter som fick komma på läkarbesök inom sju dagar Landsting Tidboken öppen för bokning av besök högst sju dagar (genomsnitt för riket; 94 %) Tidboken öppen för bokning av besök längre än sju dagar (genomsnitt för riket; 87 %) Halland 99 % 96 % Blekinge 100 % 91 % Skåne 87 % 85 % Västra Götaland 96 % 90 % Ovanstående jämförelse av tillgänglighet i primärvård visar att Halland har en bra situation jämfört med övriga i jämförelsen. Information till patienter som remitterats för vård I HSU 2007 anges under avsnittet Vårdgaranti: För den specialiserade vården gäller: - att när remiss /vårdbegäran mottagits och bedömning gjorts att läkarbesök behövs ska patienten omgående och senast inom 14 dagar erhålla en specifik tid för besöket. Tiden ska ligga inom tre månader från det att beslutet om att skicka en remiss/vårdbegäran fattades. Vid stark oro eller befarad allvarlig sjukdom gäller att besök ska erbjudas inom en månad. - att när beslut om behandling/operation fattats ska patienten i direkt anslutning till beslutet ges en specifik tid för åtgärden. Tiden ska ligga inom tre månader från beslutet. I de fall aktuell klinik inte klarar av detta åtagande ska patienten informeras om vårdgarantin och få telefonnummer till vårdgarantiservice. Detta ska dokumenteras. Granskningen visar att patienter som remitterats (eller egenremiss) och bedömts ha behov av mottagningsbesök på ortopedkliniken och som ej kan erbjudas tid direkt får ett skriftligt meddelande om uppskattad väntetid. I samma brev lämnas information om vårdgarantin och möjligheten att vända sig till Vårdgarantiservice (telefonnummer) samt om att information finns på Landstingets hemsida. Kopia på informationsbrevet biläggs journalen. I intervjuerna anges att flertalet patienter nu kan erbjudas tid inom garantitiden eftersom situationen förbättrats under hösten. Dock saknas schema för läkarna för längre perioder än 2-3 månader vilket gör att mottagningstid oftast kan lämnas först när denna planering är klar. Patienter som vid mottagningsbesök bedöms ha behov av behandling får enligt intervjuerna muntlig information av sin läkare om väntetidssituation, när behandlingen kan tänkas genomföras och om att det finns möjlighet att kontakta operationsplaneraren en tid efter besöket för att efterhöra när operation kan bli aktuell. Operationsplaneraren och även mot- 12
tagningspersonalen informerar muntligt om vårdgarantin till patienter som upplever att väntetiden blir lång. Vid intervjuerna uppges att det finns vissa läkare som dokumenterar i journal om information som givits medan andra inte gör det genomgående. Den begränsade journalstudien med 11 stickprov som genomfördes avsåg patienter som bedömts ha behov av behandling av karaktären revision av knäprotes, korsbandsoperation, axelprotes, ryggoperation, handledsligament, axel, samt armbåge. I samtliga fall förelåg inte väntetider som översteg garantitiden av mer omfattande karaktär. I något fall önskade patienten själv vänta. I en av de granskade journalerna fanns dokumentation i journalen om den information patienten fått om väntetid och om vårdgarantin. Revisionell bedömning Åtgärder kopplat till det nationella projektet Landstinget Halland har vidtagit ett antal åtgärder i syfte att förbättra tillgängligheten och uppnå vårdgarantin. Några av åtgärderna har inte genomförts bl.a på grund av att införande av gemensam vårddokumentation avvaktas. Vår bedömning är att arbetet med remissmallar kan vara av värde även för manuell hantering. Remissmallar för olika specialiteter/frågeställningar kan underlätta arbetet vid behandling av inkommande remisser. Vid ett ökat inflöde av remisser kan detta ge en snabbare bedömning. Det har i granskningen framkommit att rapporteringen till den nationella väntetidsdatabasen inte är fullödig. Intervjuerna har uppgett att den nya version av IT-stöd som införs i höst kan underlätta rapporteringen och därmed öka svarsfrekvensen. Det är angeläget att rapporteringen är säkrad eftersom detta underlag ligger till grund för allmänhetens information och för andra vårdgivares information, samt kan möjliggöra jämförelser mellan landsting/regioner vilket kan vara viktigt för politiska prioriteringar som måste göras. Vår bedömning är att svarsfrekvensen måste följas och att åtgärder bör vidtas för enheter med bristande rapportering. Uppföljning av åtgärder och aktuell väntetid Vår bedömning är att Landstingsstyrelsen följer åtgärder och aktuell väntetid aktivt och regelbundet. 13
Måluppfyllelse för vårdgarantin Landstinget är nära måluppfyllelse på flera områden och primärvården håller i stort garantitiden för besök. Väntetiderna har för flertalet specialiteter förkortats sen föregående år. Halland visar i många delar en bättre situation än landsting/regioner i närområdet. Dock kvarstår ett antal områden med långa väntetider trots aktiva åtgärder. För vissa specialiteter är orsaken till bristande eller försämrad måluppfyllelse en kraftigt ökad tillströmning av remisser och i några fall vakanser. Vi bedömer att det finns skäl att överväga nya eller förnyade åtgärder om måluppfyllelse ska nås särskilt med tanke på den ökade efterfrågan som kan ses för vissa besök/behandlingar via en ökad remisstillströmning. På sikt kan detta komma att påverka väntetider och minska möjligheten att uppnå vårdgarantin. Länssjukhuset har tagit beslut om vissa åtgärder till följd av detta. Information till patienter som remitterats för vård Vår bedömning är att patienter som remitterats för vård och inte kan erbjudas mottagningsbesök inom garantitiden får information om möjligheten att använda sig av vårdgarantin samt vart man kan vända sig för att få hjälp. Informationen dokumenteras. När det gäller patienter som inte kan erbjudas behandling inom garantitiden ger granskningen inte ett fullödigt underlag för bedömning men det finns indikationer på att information om vårdgarantin lämnas i begränsad utsträckning och att, även om information lämnas, så sker ingen dokumentation av detta i journal eller på annat sätt. Även om det inte för närvarande är väntetider långt över vårdgarantin så ska information lämnas enligt HSU 2007. 14