När du blir stor Om våra mål och visioner. Det man lyser på växer Om vårat pedagogiska förhållningssätt. Om oss och vår organisation

Relevanta dokument
Förskolan Gökboet, Skäftingebacken 42

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Förskolan Stormhatten

Fyrklöverns förskolor

Förskolan Regnbågen. Barnens framtidstro - vår utmaning

Förskolan Sjöstjärnan

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Arbetsplan 2015/2016

Förskolan Eken K V A L I T E T S G A R A N T I

Förskolebarns framtidstro - vår utmaning

Vi vet att alla barn är kompetenta och värnar mycket om att barn ska våga kommunicera.

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

2.1 Normer och värden

Förskolebarns framtidstro - vår utmaning. Vi vänder oss till alla barn och föräldrar. Vi skapar en brygga för barnen

Arbetsplan för Ängen,

Förskolan som sätter leken i centrum för barns lärande

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

Förskolan Sjöstjärnan

Sabbatsbergs Förskolor

Vasaparkens förskolor

I Ur och Skur förskolan Mullegården

Arbetsplan. Killingens förskola

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Förskolorna Bromstens gård/ Bullerbyn

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Smaragden. Förskolan Smaragden, Ekstocksvägen 25 ligger i ett radhus- Varje barn ska känna trygghet och få möjlighet att ingå i ett

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Verksamhetsplan

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Johannes förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Förskolan Rödkulla K V A L I T E T S G A R A N T I

Vi erbjuder en förskoleverksamhet som lägger grunden för barnets livslånga lärande

Västra Vrams strategi för

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Förskolan Vågavilja K V A L I T E T S G A R A N T I

Förskolan Skogsgöken

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Vasaparkens förskolor

Förskolan Matrisen K V A L I T E T S G A R A N T I. E n k r e a t i v s t a rt på det livslånga lärandet

Årsta 2 förskolor. Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik.

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

Förskolan Solängen K V A L I T E T S G A R A N T I

för Havgårdens förskola

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

S K V A L I T E T S G A R A N T I

Läroplan för förskolan

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Förskolan Solstrålen Tenstavägen 101

Mitt i City förskolor

Arbetsplan Äppelbo förskola

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Villekulla Lesjöfors. Avdelning Masken

Verksamhetsplan för förskolan. Skee förskola

Handlingsplan GEM förskola

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Välkommen till Torps förskoleområde

Verksamhetsbeskrivning. Väsby förskola. hösten våren 2017

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Solrosen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Kalvhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Årsta 2 förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I

Förskolan Citrusgården

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

Äppelvikens förskolor

Förskolan Stormhatten

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Innehå llsfö rteckning

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

Reviderad i juni 2016 ARBETSPLAN. Förskolan Kullalyckan

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Kvalitetsgaranti Solbergaskogens förskolor

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Verksamhetsplan. för förskolan. Solrosen 2016/2017

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Transkript:

Sid 1 (8) Kvalitetsgarantier för förskolan Sundbyvägen 78 och 86 När du blir stor Om våra mål och visioner. Du tar ansvar för dina handlingar och hur de påverkar andra. Du känner inlevelse och empati med andra. Du känner glädje i att vara med andra människor. Du tror på dig själv och vågar ifrågasätta samhälle, auktoriteter och normer. Du är nyfiken och tar initiativ för att söka kunskap. Du vet att du har möjlighet till att göra vad du drömmer om och bli vad du vill i livet. Du kan med din kreativitet lösa alla sorters situationer och problem som kan uppstå. Det man lyser på växer Om vårat pedagogiska förhållningssätt Pedagogernas syn på barnen är av stor betydelse. Det vi väljer att se är det som växer. Om vi tror att barnen har förmågan, ger vi dem stora möjligheter att lyckas! Vi väljer att se det kompetenta barnet. Ett rikt barn som konstruerar sin egen kunskap. Det kunskapskapande barnet behöver möta utmaningar både i tanken och i sin lärandemiljö. Det behöver möta andra barn och deras tankar! Pedagogens roll som vuxen auktoritet medför ett ansvar i vårt möte med barnen. Vi har ett tillåtande förhållningssätt i miljö, omsorg och bemötande. Genom att pedagogerna bemöter barnens tankegångar med respekt och lyfter fram mångfalden i deras olika sätt att tänka skapas tilltron till den egna förmågan, jag är en som kan!, och Mina tankar och åsikter har betydelse, vilket är grunden till det livslånga lärandet. Om oss och vår organisation Ängstugans Förskola ligger i Sundby, Gamla Spånga. Sundby är ett växande bostadsområde, varför ett flexibelt tänkande är nödvändigt i hur vi organiserar grupper, personal och lokaler. Enheten består idag av 3 olika byggnader med 8 åldersindelade avdelningar. Barngrupperna är indelade efter födelseår. Lokalerna anpassas efter barngruppens ålder, och gruppen byter därför lokal vartefter åren går. För att säkra barnens trygghet, se dess utveckling och historia, samt för föräldrakontakten, följer minst 1-2 pedagoger med barnen tills de lämnar förskolan.

Sid 2 (8) ÅTAGANDEN KUNSKAPSUTVECKLING / IDENTITETSUTVECKLING Våra åtaganden: Vi åtar oss att - Se, utmana och bekräfta varje barn kontinuerligt. - Erbjuda en miljö som stimulerar och utmanar till utveckling, lärande, lek och kreativitet. - Organisera verksamheten i åldersindelade grupper. Lek och kreativitet Barnens lek och utforskande ser vi som viktigt för allt lärande. Barn leker hela tiden. Lek kan vara att ta en roll och klä ut sig med sina kompisar. Det kan också vara att måla med färger, eller att hälla med vatten. Genom lek bearbetar barnen vad de har varit med om. I leken lär barnen genom att prova, utforska och undersöka. Genom lek utvecklar de empati, social kompetens, motorik, fantasi och förmåga till abstrakt tänkande. Vi värnar om lek och ger tid och möjligheter och undviker att avbryta. Ett barn har hundra språk, men berövas 99. sa Loris Malaguzzi från Reggio Emilia i Italien. När barnen får skapa lär de sig att tänka kreativt, hitta lösningar och gå utanför ramar. Vi skall ge möjlighet för barnen att experimentera, leka, forska och uttrycka sig genom skapande. Det kan vara genom dans, vatten, måla, snickra, rita, bygga, sjunga, och mycket mer. När barnen skapar är det processen och upplevelsen som är det viktiga, inte resultatet. I den dagliga verksamheten ser vi till att material finns lättillgängligt och inbjudande. Barnen skall både inspireras och själva kunna ta för sig. Projektinriktat arbetssätt Är ett förhållningssätt, ett sätt att tänka och möta barnen. Hur kan vi utmana barnen så de får chans till eftertanke och lärande? Det innebär att barnen i vardagen, under hela dagen utmanas. Det ställer krav på pedagogerna att vi stannar upp, är lyhörda, tillåtande och lyssnar på barnen.

Sid 3 (8) Vi använder projekt som en metod för att väcka barnens entreprenörskap, kreativitet och initiativförmåga. Syftet med projekt är dels att få fördjupade kunskaper, men också att barnen skall få chans att utveckla förmågan att själv söka kunskap och lära sig själv. Att våga tro på sina teorier och prova dem. Vi ger dem tillfälle att tänka, samtala och analysera. Pedagogiska verktyg Som ett verktyg i arbetet använder vi oss under hela året av pedagogisk dokumentation. Dokumentationen är ett verktyg för att upptäcka, se och synliggöra barnens tänkande och lärande. Vi får möjlighet att göra ett medvetet val att se och förstärka det som vi vill skall växa. Det är viktigt för att föra projektarbetena framåt. Det är också ett verktyg för att förändra och utveckla vårt arbete och förhållningssätt. Att få syn på oss själva. Förskolans miljö ska vara lockande och väcka lust till utforskande, experimenterande, lek, kreativitet och lärande. Miljön skall signalera till barnet att Jag är en som kan!. Med möbler som är anpassade till barnets nivå och material som är lätt att se och använda strävar vi efter att miljön fungerar med liten vuxenkontroll och få förbud. Med åldersindelade barngrupper kan vi hålla vår miljö lockande och tillåtande. Det gör det lättare att ha tillåtande material som utmanar utan att vara för svårt. MEDINFLYTANDE. Vi åtar oss att - Medvetet och aktivet arbeta med barns konfliktlösning och utveckling av social kompetens. - Skapa tillfällen för barnen att vara i mindre grupp. - Erbjuda ett utvecklingssamtal per verksamhetsår - Ha ett föräldramöte per verksamhetsår - Ha återkommande föräldrarådsmöten

Sid 4 (8) Du och jag och vi två Om barns sociala kompetens och konfliktlösning Vi deltar i stadsdelens fleråriga projekt om barns sociala kompetens. Projektidén kommer från förskolor i Norge och innefattar utbildning och handledning för anställda. Vi uppmuntrar dem att utrycka sina känslor, och säga ifrån när det inte känns bra. Vi intar en aktivt passiv hållning. Det innebär att vi ger barnen möjlighet att argumentera, säga sin åsikt, förmedla sina känslor utan att skada eller kränka någon annan. Det vi lyser på växer. Vi belyser positivt handlande och tonar ner negativt. Vi arbetar aktivt med att uppmärksamma och uppmuntra barnen då de tröstar och hjälper varandra. Att få vara olika Om demokrati, integration och jämställdhet Det är en demokratisk rättighet att ha egna åsikter och få respekt för dem. Genom att barnens tankar och teorier bemöts på ett respektfullt sätt, både av pedagoger och av andra barn, inser barnen att deras tankar är värdefulla. De får en chans att fundera och prova själva utan att serveras med färdiga lösningar. Vi vill förmedla att olikheter är en tillgång. Ingen familj är den andra lik. Vi vill göra barnen uppmärksamma på denna mångfald och se den som en rikedom. Verksamheten skall vara organiserad så att den ger utrymme för barnen att själv få göra fria val, leka och vara kreativa. Det kräver att vi tror på dem och inte hela tiden styr verksamheten med rutiner och aktiviteter. Pedagogernas förhållningssätt är att om barnen ges tid och möjlighet att göra själva och på sitt eget sätt så kan de det mesta och utvecklar en tro på sig själva. Jag är en som kan! Föräldrar görs delaktiga i verksamheten genom daglig kommunikation, utvecklingssamtal, föräldramöten, dokumentation, föräldraråd och andra öppna tillställningar.

Sid 5 (8) Kan själv! Om att ta ansvar Pedagogernas förhållningssätt är att om barnen ges tid och möjlighet att göra själva och på sitt eget sätt så kan de det mesta och utvecklar en tro på sig själva. Jag är en som kan! Det måste få vara tillåtande att bli kladdig, spilla, och bli blöt när man håller på att lära sig. SPRÅKUTVECKLING Vi åtar oss att - Ge barnen tillfällen att samtala med pedagoger och andra barn. - Ha en läshörna med varierat utbud böcker på varje avdelning. - Barnen redan från tidig ålder skall få möjlighet att möta skriftspråket Ett rikt språk är en förutsättning för att kunna förmedla sina tankar och känslor och förstå andra människor. Att kunna formulera vad man varit med om och uttrycka detta är viktigt för barnens läroprocess. Barnen får språket två vägar. Genom att få använda och genom att höra. Det skall löna sig att kommunicera. Barnen ges förutom samtal med pedagogerna tillfälle att kommunicera och samtala med varandra, utan vuxna som styr samtalet. För att väcka intresse för skrivet språk vill vi att barnen ska vara omgivna av det. När barnen visar intresse för det skrivna språket skall pedagogerna upptäcka och uppmuntra detta intresse.

Sid 6 (8) BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Våra åtaganden: Vi åtar oss att - Observera och diskutera varje barns förutsättningar och behov. - Utifrån rådande möjligheter arbeta för att stödja varje barn i dess utveckling. - I samråd med föräldrarna ta hjälp utifrån då vi pedagoger anser att vår kunskap inte är tillräcklig Sist men inte minst, det som ligger till grunden för hela vår verksamhet. Alla barn hos oss ska få sina grundläggande behov av vård, omsorg och trygghet tillgodosedda. Vår tro på det kompetenta barnet gäller alla barn, förutsättningslöst. Verksamheten skall anpassas efter barnet och inte tvärtom. Vi gör vad vi behöver för att alla barn skall må bra. Hos de barn som har behov av särskilt stöd fokuserar vi på vad de kan och använder detta som bas i arbetet. Det viktiga är inte varför barnet har svårigheter utan vad vi kan göra här och nu. MILJÖMEDVETENHET Vi åtar oss att - Utifrån våra ekonomiska förutsättningar väljer vi det mest miljövänliga alternativet vid inköp. - Vara goda förebilder för barnen i naturen. Vi arbetar miljömedvetet utifrån de förutsättningar vi har. Vi källsorterar plast, metall, papper och mjölkförpackningar. Genom att vistas i naturen med barnen läggs en grund till miljömedvetenhet då barnen utforskar naturen tillsammans med pedagoger. De får en känsla för naturens betydelse och lär sig respektera den.

Sid 7 (8) RÄTTELSE / KOMPENSATION Om ni som förälder anser att vi inte lyckats leva upp till våra kvalitetsgarantier uppmanas ni att ta kontakt med avdelningspedagogerna eller Förskolechef. Vi tar del av era synpunkter, förmedlar och diskuterar dessa i arbetslaget. Om det finns anledning omprövar vi vår verksamhet för att uppfylla garantierna. I de fall det inte är möjligt med de resurser vi har att tillgå får vi ompröva våra garantier inför nästa verksamhetsår för att kunna uppfylla garantierna. KLAGOMÅL / SYNPUNKTER Vid klagomål och synpunkter på verksamheten skall ni i första hand vända er till pedagogerna på ert barns avdelning. Om ni anser att era synpunkter ej uppmärksammats är ni välkomna att vända er till Förskolechef Margareta Österberg Fevgidis Om ni anser det nödvändigt kan ni använda er av Stadsdelens klagomåls/synpunkts och förbättringsblankett och därefter ta kontakt med högre chefer inom stadsdelen. Vi har Klagomåls/synpunkts eller förbättringsförslagsblankett i de olika husens entréer.

Sid 8 (8) VILL DU VETA MER? Kontakta pedagogerna på respektive avdelning eller Förskolechef Margareta Österberg Fevgidis Gunghästen 508 410 42 Nallen 508 410 43 Kaninen 508 410 38 Spöket 508 410 45 Björnen 508 411 98 Lejonet 508 411 99 Älgen 508 410 46 Administrativ assistent xxxxxxxxxxxxxx 508 410 39 Förskolechef Margareta Österberg Fevgidis 508 410 40 S TOCKHOLM 2006-09-06 Margareta Österberg Fevgidis Förskolechef Ängstugans Förskola S UNDBYVÄGEN 78 T ELEFAX: 760 37 83 E-POST: margareta.osterberg@spanga-tensta.stockholm.se Spånga-Tensta Stadsdelsnämnd BOX 4066 163 04 S PÅNGA TELEFON: 50803000 Denna garanti godkändes av Spånga-Tensta Stadsdelsnämnd 2006-09-21