Hörselskadade i arbetslivet: Hälsorelaterad livskvalité och kognitiva förmågor. Håkan Hua. Handledare: Björn Lyxell, Claes Möller & Stephen Widén

Relevanta dokument
Agenda för presentation

Handikappvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne som omfattar såväl medicinsk och teknisk, som beteendevetenskaplig och samhällsvetenskaplig kunskap.

SF 36 Dimensionerna och tolkning

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.

Regionhabiliteringen i Göteborg

Slutredovisning för projektet Hörselskadade i arbetslivet Hörförmåga, kognitiva färdigheter, yrkesrelaterat buller och typ av arbetsuppgift

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?

Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende

Kan hörselskadade jobba i en bullrig miljö? Håkan Hua leg. audionom Postdoktor/junior lektor

Hörselnedsättning hos skolbarn

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Hvordan kan tilrettelegging bidra til mestring av arbeidsdagen?

DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

Arbete och hälsa USHER syndrom

Dålig hörsel kan leda till demens

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)

Nationell utvärdering av Aktiv Kommunikation

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Ett gott åldrande - ur ett sjukgymnastiskt perspektiv Helena Hörder, Med dr, leg sjukgymnast

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

HFS Hälsovinstmätningsprojekt

Resultatsammanställning

Funktion(s)(förmåga) och funktionshinder hos vuxna med hörselnedsättning

Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD

Man måste vila emellanåt

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete

Aktiv Kommunikation. 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation. Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu.

Resultatsammanställning

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Inledande resultat från kostnad nytta analys nyförskrivning av hörapparater

Barn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft?

Uppföljning efter intensivvård

Hälsa och hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-5D och SF-36 i Östergötlands och Kalmar län: Resultat från befolkningsenkäterna

Birgitta Johansson, enheten för onkologi 1

Balans i Livet. Balans i Kroppen

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014

Neurohormonal activation Symptoms and health-related quality of life in patients with atrial fibrillation eligible for radiofrequency ablation

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Datorbaserad fonologisk intervention för barn med cochleaimplantat (CI) och/eller hörapparat (HA) effekter på fonologiska färdigheter

Dysfunktionell andning

INTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft

RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom

Patientperspektiv, PROM, Hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL)

Centrum-Söder Växjö. Projektrapport. Arbetsterapeut Siv Carlsson Sjukgymnast Ulf Gustafsson

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Neuropsykologi och ESSENCE Eva Billstedt Docent, leg psykolog.

APD? APD Auditory Processing Disorder finns det? Elsa Erixon Hörselläkare. Hörsel- och Balansmottagningen Akademiska sjukhuset

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Hur hör högstadielärare?

Långtidsuppföljning av män med Asperger syndrom

Det globala skuldproblemet -sociala och hälsomässiga konsekvenser Nordisk Insolvenskonferanse Bergen Richard Ahlström Avd för

Universitetsstudenter med dyslexi: Läsförmåga och studiestrategier.

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Hörselnedsättning hos bilförare körbeteende, avsökningsstrategier och förarstödssystem

Fredrik Sjödin Institutionen för psykologi Epost:

Rekommendation. Den mänskliga hörseln. Den mänskliga hörseln. Det perifera hörselsystemet: anatomi och fysiologi

Långvarig smärta och utmattning. likheter och olikheter vid rehabilitering

Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL. Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland

Gjort och ogjort JONAS BRÄNNSTRÖM

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,

Prismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken?

Exekutiva funktioner. Johan Eriksson Institutionen för Integrativ Medicinsk Biologi, fysiologisektionen (UFBI)

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

Faktorer, som påverkar återgång till fotboll efter ACL rekonstruktion

Varför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om?

Instrument för att mäta generell hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL)

Hörteknik i skolan, nödvändigt men inte tillräckligt?

UPPLEVD PRODUKTIVITET VID ÖVERGÅNG FRÅN CELLKONTOR TILL FLEXKONTOR

Är mental trötthet hos patienter med förvärvad hjärnskada kopplad till skadelokalisation? En explorativ studie.

Minnesförmåga hos personer med hörselnedsättning

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

ENSIDIG SENSORINEURAL DÖVHET (MONAURAL HÖRSEL) JÄMFÖRELSE MELLAN TRE TEKNISKA INTERVENTIONER JONAS FOGELS, LEG. AUDIONOM

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Östgötens hälsa Rapport 2006:8. Folkhälsovetenskapligt centrum. Oktober Lars Walter Helle Noorlind Brage

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

HAR VI FÖRBISETT RISK FÖR HÖRSELSKADA VID ARBETE I KOMMUNIKATIONSTÄTA LJUDMILJÖER?

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro

barn med CI och/eller hörapparat

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning

Buller. Definition av buller. Vad använder vi hörseln till?

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

IPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD

Transkript:

Hörselskadade i arbetslivet: Hälsorelaterad livskvalité och kognitiva förmågor Håkan Hua Handledare: Björn Lyxell, Claes Möller & Stephen Widén

Bakgrund Mer än hälften av alla hörselskadade, cirka 55 procent, är i yrkesverksam ålder i Sverige. Totalt handlar det om cirka 800 000 individer (SCB, 2012) Yrkesverksamma hörselskadade har oftast en mindre gynnsam position på arbetsmarknaden än normalhörande Studier visar att de upplever en högre grad av trötthet, utmattningssyndrom, utanförskap och lägre grad av arbetstillfredställelse (Hetu, 1996; Danermark and Gellerstedt, 2004; Gellerstedt and Danermark, 2004; Kramer et al, 2006) Vidare har tidigare studier visat att nedsatt hörsel innebär en påfrestning på arbetsminnet, speciellt i bullriga miljöer (Larsby et al, 2005; Rönnberg et al, 2008)

Syfte 1) att utveckla kunskap om hur hörselnedsättning samspelar med kognitiva förmågor, arbetsrelaterad ljudmiljö och typ av arbetsuppgifter 2) att utveckla test- och utredningsmetoder som ger möjlighet till analys och diagnos av upplevda problem 3) att utveckla kunskap som ger möjlighet till åtgärd och anpassning av ljudmiljöer och arbetsuppgifter på arbetsplatser för hörselskadade.

Skiss Noise Hearing Working ability Perceived effort Disturbance Cognitive abilities Work related task

Material 40 vuxna, 20 normalhörande, i arbetsför ålder med svenska som modersmål rekryterades till projektet. Den hörselskadade gruppen (20) har en lätt-måttlig binaural sensorineural hörselnedsättning och är vana hörapparatsanvändare ( > 3 mån) Exkluderade är personer med svår tinnitus, ljudkänslighet, annan funktionsnedsättning, depression, utmattningssyndrom, dyslexi samt förtidspensionerade, sjukskrivna och personer med sjukersättning. Rekryteringen gjordes via audiologiska kliniken i USÖ

Demografi Normally hearing Hearing-impaired Variable Sex (n) Female 9 10 Male 11 10 Age (yrs) Mean 40.5 48.0 Standard deviation 14.0 12.0 Education level (n) Junior high school -- 1 High school 6 9 University 14 10 Work status (n) Student 3 1 Part-time 4 4 Full-time 13 15

Hörsel 0.5 k Hz (SD) 1 khz (SD) 2 khz (SD) 4 khz (SD) 8 khz (SD) PTA (SD) Speech recognition in noise (SD) Normal hearing Right ear 3.8 (6.6) 4.3 (5.2) 4.0 (9.6) 9.8 (10.6) 19.0 (16.6) 5.2 (6.3) 84.1 % (6.5) Left ear 2.3 (6.1) 2.8 (4.7) 5.8 (9.0) 13.8 (10.9) 20.3 (19.4) 7.0 (7.2) 80.7 % (4.1) Impaired hearing Right ear 24.0 (16.2) 33.1 (14.1) 43.0 (12.1) 45.5 (18.1) 42.8 (24.9) 36.5 (6.0) 62.3 % (17.0) Left ear 22.3 (15.7) 32.0 (17.8) 41.0 (12.0) 47.0 (20.7) 45.0 (25.2) 36.0 (7.0) 61.2% (16.9)

Metod Noise Office Daycare Traffic Silence Hearing Working ability Perceived effort Disturbance Cognitive abilities Normal/ Hearing loss Lexical access Phonologic ability Working memory Mathematics Extraction of information Orthographic decoding Phonologic decoding Serial STM Work related task EF: Inhibition EF: Shifting EF: Updating

Frågeformulär, test och instrument Demografisk enkät Verbal förmåga Ton- och talaudiometri SF-36 HHIA

Arbetsuppgifterna Utförs i ett ekofritt rum Inte knuten till någon specifik profession Generella uppgifter som nästan alla yrken har: Matte Läsa av tabeller Ortografisk avkodning (kontrollera stavning) Fonologisk avkodning STM Två av uppgifterna, matte- och tabelluppgiften, har två svårighetsnivåer

Exempel: matte Vilket tal är störst? x + y eller z Lätt: 5 + 6 eller 15 Svår: 484 + 289 eller 781

Beroendemått Reaktionstid Andel korrekta svar Störning av bullret Ansträngning

Procedur 1st session Hearing Cognition Practice Break Traffic Break Quiet Lexical speed Phonologic repr. WM Inhibition Updating Shifting Serial recall Math Info. extrac Ortho. decoding Phon. decoding Serial recall Math Info. extrac Ortho. decoding Phon. decoding Serial recall Math Info. extrac Ortho. decoding Phon. decoding 2nd session Office Break Daycare HRQOL Serial recall Math Info. extrac Ortho. decoding Phon. decoding Serial recall Math Info. extrac Ortho. decoding Phon. decoding SF-36

Studier Studie 1: Hälsorelaterad livskvalité (HRQOL) och upplevd hörselhandikapp hos yrkesverksamma med hörselnedsättning Studie 2: Kognitiva förmågor (arbetsminne och EF) i relation till upplevd ansträngning vid utförande av arbetsuppgift i trafikbuller. Studie 3 & 4: Övriga arbetsuppgifter och ljudmiljöer

Studie 1 Syftet med studien var att jämföra HRQOL mellan tre olika grupper: Lätt-måttlig HSN ( n = 20) Normal hörsel (n = 20) +Normativ population (n =597) HSK & NH matchade för ålder, utbildningsnivå och verbal förmåga HSK & normgrupp matchade för ålder och kön Ytterligare syfte var att mäta upplevd hörselhandikapp hos gruppen med HSN med hjälp av HHIA

SF-36 Frågeformulär bestående av 36 frågor Mäter 8 olika aspekter av hälsa Funktionsskalor: 1) Fysisk funktion (PF), 2)Rollfunktion fysiska orsaker (RF), 3) Smärta (BP), 4) Allmän hälsa (GH), 5) Vitalitet (VT), 6) Social funktion (SF), 7) Rollfunktion emotionell (RE) & 8) Psykiskt välbefinnande (MH) Alla åtta delskalorna kan sammanfattas i två stora aspekter som mäter fysisk resp. mental hälsa!

Average score Resultat 100 Norms (n=597) Hearing-impaired (n=20) Normally hearing controls (n=20) 80 60 40 20 0 PF RP BP GH VT SF RE MH PCS MCS Subscale

Resultat NH vs. HSK Mean (SD) Normally hearing Hearing-impaired p value Effect size Physical function 97.5 (3.8) 90.8 (13.4) 0.04 0.68 Role physical 90.0 (27.4) 92.5 (23.1) 0.97-0.10 Bodily pain 81.8 (19.8) 76.5 (26.0) 0.67 0.23 General health 84.0 (11.0) 74.5 (17.7) 0.06 0.64 Vitality 69.0 (14.2) 70.5 (19.6) 0.41-0.09 Social function 95.0 (13.7) 90.0 (22.4) 0.43 0.27 Role emotional 93.3 (23.1) 93.3 (23.1) 1.00 0.00 Mental health 83.6 (8.2) 83.6 (14.5) 0.48 0.00 Physical health summary 53.6 (3.9) 50.6 (8.1) 0.28 0.47 Mental health summary 50.8 (4.9) 51.3 (10.0) 0.25-0.06 Higher scores indicate better quality of life Effect size criteria: trivial (0 to <0.2), small (0.2 to <0.5), moderate (0.5 to <0.8), and large (0.8+)

Resultat HSK vs. normgrupp Mean (SD) Normative controls p value Effect size Physical function 87.6 (19.0) 0.88 0.19 Role physical 81.7 (33.1) 0.13 0.38 Bodily pain 72.7 (25.6) 0.62 0.16 General health 74.0 (23.7) 0.57 0.02 Vitality 68.7 (23.5) 0.97 0.08 Social function 89.5 (18.6) 0.50 0.34 Role emotional 85.9 (28.3) 0.13 0.14 Mental health 81.5 (18.7) 0.92 0.13 Physical health summary 49.5 (9.8) 0.94 0.12 Mental health summary 50.5 (10.0) 0.87 0.08 Inga signifikanta skillnader!

Slutsats Hörselskadade yrkesverksamma rapporterar en bra HRQOL Resultaten indikerar dock att redan vid en lätt-måttlig HSN kan en lägre fysisk hälsostatus upplevas! Resultaten kan endast generaliseras på personer med lätt-måttlig HSN som är yrkesverksamma och använder HA. Tidig intervention är därför viktig och kan vara avgörande för HRQOL för gruppen yrkesversamma med HNS

Studie 2 Jämföra kognitiva förmågor mellan HSK och NH Samband mellan kognitiva färdigheter och upplevd ansträngning? Ljudmiljö: Trafikbuller Arbetsuppgift: Informationsextraktion

Informationsextraktion Lätt: Vem har högst lön? Svår: Vem av dem som arbetar i Skellefteå och som anställdes 1993 eller senare har högst lön?

Preliminära resultat PUBLICERAS INOM KORT!

Fortsatta arbetet Studie 1: Färdig Studie 2: Förväntas blir klar innan årsskiftet Studie 3 och 4: Under 2013

Medverkande Handledare: Björn Lyxell Claes Möller Stephen Widén Forskningsaudionomer: Jennie Dahlström Kristina Ingvall Arvid Björndal Forskningsingenjörer: Tobias Åslund Jonas Birkelöf Hakan.hua@liu.se

T Tack!