Rapportnummer PTS-ER-2011:30 Datum 2011-12-21 Överväganden avseende gemensamt utnyttjande av fastighetsnät Reviderad version som inkluderar överväganden kring marknadsmässig ersättning.
Överväganden avseende gemensamt utnyttjande av fastighetsnät Reviderad version som inkluderar överväganden kring marknadsmässig ersättning. Rapportnummer PTS-ER-2011:30 Diarienummer 11-5828 ISSN 1650-9862 Författare Maria Aust, Hayato Fagerfjäll, Fredrik Lundberg, Anna Lundström, Susanna Mattsson Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm 08-678 55 00 pts@pts.se www.pts.se Post- och telestyrelsen 2
Innehåll Sammanfattning 4 1 Inledning 6 1.1 Bakgrund 6 1.2 Rapportens syfte och disposition 6 2 Vilka nät ska omfattas? 8 2.1.1 Första utlopps- eller förgreningsstället 8 2.1.2 Uppdelning av enskilda ledningar 9 2.1.3 Gemensamt utnyttjande av aktiv utrustning omfattas inte 9 3 När kan skyldigheten åläggas? 10 3.1 Konkurrenssituationen i varje enskilt fall 10 3.1.1 Hur SMP-reglering kan påverka PTS bedömning av om skyldigheten ska åläggas 10 3.2 Gemensam överenskommelse uttömd 12 3.3 Olönsamt eller fysiskt ogenomförbart 12 4 Exklusivitetsavtal 14 4.1 Ex ante-reglering och exklusivitetsavtal 14 4.2 PTS bedömning ifråga om exklusivitetsavtal i olika situationer 15 4.2.1 Exklusiv nyttjande- och distributionsrätt i en viss infrastruktur 15 4.2.2 Exklusiv nyttjande- och distributionsrätt i all infrastruktur 16 4.3 Fastighetsägare och exklusivitetsavtal 16 5 Marknadsmässig ersättning 18 5.1 Kriterier för ersättning 18 5.2 Principer för beräkning av marknadsmässig ersättning för tillträde till fastighetsnät 19 5.2.1 Direkta kostnader 20 5.2.2 Komponenter som kan komma att ersättas till följd av ingrepp i förfoganderätten 20 5.2.3 Förslag till metod för beräkning av ersättning 21 6 Ansökan 23 6.1 Varje enskild ansökan ska samrådas med berörda 23 6.2 Ansökan om gemensamt utnyttjande av fastighetsnät ligger till grund för PTS bedömning i det enskilda fallet 24 6.2.1 Uppgifter som ska lämnas in vid ansökan 24 Generell information 24 Beslutspunkt 24 Bakgrund 25 6.2.2 Kompletterande information 25 6.3 PTS beslut kan överklagas 25 Post- och telestyrelsen 3
Sammanfattning Den 1 juli 2011 trädde en ny bestämmelse i lagen om elektronisk kommunikation i kraft. Det är en bestämmelse som syftar till att skapa effektiv konkurrens genom att ge fler operatörer möjlighet att tillhandahålla tjänster till slutanvändare via byggnadens s.k. fastighetsnät. PTS redogör i rapporten för några överväganden om hur bestämmelsen kan komma att tillämpas i praktiken. Rapportens innehåll ska dock inte uppfattas som ett förhandsbesked om hur myndigheten kommer att göra sina bedömningar i varje enskilt fall. Lagen säger att PTS får förplikta den som innehar eller på annat sätt råder över ledningar i en byggnad som ingår i ett elektroniskt kommunikationsnät, som helt eller huvudsakligen används för att tillhandahålla allmänt tillgängliga kommunikationstjänster, att under angivna förutsättningar dela ledningar med en sökande. I de fall en operatör inte själv tillhandahåller tjänster får motsvarande förpliktelse åläggas också den som äger ledningarna, t.ex. byggnads- eller fastighetsägaren. Den operatör som önskar utnyttja ett fastighetsnät gemensamt med en befintlig operatör ska skicka in en ansökan till PTS. En förutsättning för att PTS ska behandla ansökan är att operatören kan bevisa att ansträngningar om att få till stånd en gemensam överenskommelse vidtagits men misslyckats. Likaså ska det vara bevisat att det är olönsamt och fysiskt ogenomförbart att anlägga ett parallellt fastighetsnät. PTS ska också ta ställning till konkurrenssituationen i den enskilda fastigheten, vilken typ av ledningar ansökan avser samt hur det gemensamma utnyttjandet är tänkt att realiseras, innan myndigheten förpliktar om ett gemensamt utnyttjande av fastighetsnätet. PTS kommer också i sin bedömning att beakta eventuell förekomst av exklusivitetsavtal mellan den befintliga operatören och fastighetsägaren. Den nya bestämmelsen innebär att operatörer kan få möjlighet att konkurrera i byggnader som de tidigare, stängts ute från på grund av exklusivitetsavtal. Den som förpliktas att tillhandahålla ett gemensamt utnyttjande av ett fastighetsnät ska få marknadsmässig ersättning för detta. PTS redogör i denna rapport för sina överväganden om hur sådan ersättning ska beräknas. Post- och telestyrelsen 4
Post- och telestyrelsen 5
1 Inledning 1.1 Bakgrund Den 1 juli 2011 kommer lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK) att ändras i vissa delar. 1 Bland annat kommer en bestämmelse att införas i 4 kap. 13 a LEK som ger PTS möjlighet att förplikta om ett gemensamt utnyttjande av ledningar i ett allmänt kommunikationsnät 2 inuti byggnader. Ledningar inuti byggnader kan även benämnas fastighetsnät och i denna rapport används dessa begrepp omväxlande. Den nya bestämmelsen lyder: En operatör, eller någon som äger ledningar i ett allmänt kommunikationsnät som operatören råder över, får efter ansökan av annan förpliktas att mot marknadsmässig ersättning tillhandahålla gemensamt utnyttjande av ledningarna i en byggnad eller fram till första utlopps- eller förgreningsstället. En sådan skyldighet får endast åläggas om anläggning av ytterligare infrastruktur bedöms olönsam eller fysiskt ogenomförbar. Syftet med bestämmelsen är att främja konkurrensen gällande bredbandstjänster genom att fler operatörer kan få möjlighet att nå slutkunder via befintliga ledningar inuti byggnader då det inte bedöms möjligt att etablera ett nytt fastighetsnät. Av förarbetena framgår att bestämmelsen i första hand väntas fylla en förebyggande funktion genom att avtal mellan operatörer och fastighetsägare får färre inslag av exklusivitet. 3 Den operatör som med stöd av den nya bestämmelsen önskar gemensamt utnyttjande av befintliga ledningar ska, efter att ha uttömt möjligheterna till en frivillig överenskommelse, skicka in en ansökan till PTS. Om PTS ska bifalla ansökan avgörs med hänsyn till hur konkurrenssituationen ser ut i den aktuella byggnaden, dvs. i varje enskilt fall. 4 I bedömningen ska PTS ta hänsyn till att en förpliktelse som åläggs med stöd av LEK inte får vara mer ingripande än vad som framstår som rimligt och proportionerligt med hänsyn till lagens syfte. 5 Bland annat mot bakgrund av denna proportionalitetsbedömning antar lagstiftaren att bestämmelsen inte kommer att tillämpas i särskilt stor utsträckning. 6 1.2 Rapportens syfte och disposition Syftet med denna rapport är att kommunicera de utgångspunkter PTS kan komma att ha vid sin prövning enligt 4 kap. 13 a LEK. PTS gör i rapporten preliminära bedömningar baserade på vad som framgår av förarbetena. Alla 1 Regeringens proposition 2010/11:115 Bättre regler för elektronisk kommunikation. 2 Se 1 kap. 7 LEK Allmänt kommunikationsnät: elektroniskt kommunikationsnät som helt eller huvudsakligen används för att tillhandahålla allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster och som stödjer informationsöverföring mellan nätanslutningspunkter. 3 Prop. 2010/11:115, s 149. 4 Prop. 2010/11:115, s 166. 5 1 kap. 2 LEK 6 Prop. 2010/11:115, s 150. Post- och telestyrelsen 6
omständigheter som skulle kunna ha betydelse vid en prövning är vidare svårt att överblicka och de generella uttalanden som görs i rapporten ska därför inte uppfattas som något förhandsbesked om hur bestämmelsen kommer att tillämpas i enskilda fall. Bredbandstjänster kan levereras med olika teknik och över olika ledningar/infrastruktur. I 4 kap. 13 a LEK specificeras inte vilka ledningar som kan omfattas av ett förpliktande. I avsnitt 2 behandlas frågan under vilka omständigheter och till vilka ledningar som ett gemensamt utnyttjande kan komma att förpliktas. I avsnitt 3 behandlas de rekvisit som ska vara uppfyllda för att en skyldighet om gemensamt utnyttjande av ledningar ska kunna åläggas. I avsnitt 4 behandlas frågan hur beslut om gemensamt utnyttjande av ledningar förhåller sig till de olika former av exklusivitetsavtal som finns mellan fastighetsägare och operatörer. Den som med stöd av bestämmelsen får möjlighet att gemensamt utnyttja ledningar ska betala den förpliktade en marknadsmässig ersättning för detta. Jämfört med den rapport som PTS publicerade den 29 juni 2011 har PTS i denna slutliga rapport valt att presentera sina överväganden om vilka principer som myndigheten kan komma att använda för att beräkna storleken på en sådan ersättning. Detta behandlas i avsnitt 5. Enligt 4 kap. 13 a LEK ska den operatör som önskar gemensamt utnyttja ledningar inuti en byggnad skicka in en ansökan till PTS. Det är med utgångspunkt i denna ansökan och samråd med berörda parter som PTS kommer att göra en bedömning av om det är proportionerligt, bland annat med hänsyn tagen till konkurrenssituationen i den aktuella byggnaden, att ålägga en skyldighet om gemensamt utnyttjande av ledningar. I avsnitt 6 beskriver PTS dels vad en sådan ansökan ska innehålla för att den ska kunna behandlas av myndigheten, dels formerna för det samråd som ska hållas innan PTS kan besluta om den inkomna ansökan ska leda till ett förpliktande om gemensamt utnyttjande av ledningar eller inte. Post- och telestyrelsen 7
2 Vilka nät ska omfattas? Den skyldighet som kan åläggas enligt 4 kap. 13 a LEK är ett gemensamt utnyttjande av ledningar i byggnader i ett allmänt kommunikationsnät. 7 Av propositionen framgår att syftet med bestämmelsen är att stärka konkurrensen gällande bredbandstjänster. Bestämmelsen tar sikte på de slutkundsunika anslutningarna till enskilda och företag i accessnätet, men bestämmelsen träffar endast den del av accessnätet som består av ledningar i byggnader. Dessa anslutningar utgör en s.k. flaskhalsresurs för att leverera bredbandstjänster. Ledningar inuti byggnader kan även benämnas fastighetsnät. Med fastighetsnät avses det nät i en byggnad som ger varje enskild slutkund möjlighet till elektronisk kommunikation. Nätet kan utgöras av såväl trådbunden som trådlös infrastruktur. Eftersom propositionen hänvisar till gemensamt utnyttjande av ledningar inuti en byggnad kan endast trådbundna fastighetsnät och inte radiobaserade lösningar omfattas av förpliktande om gemensamt utnyttjande av ledningar. Begränsningen till ledningar i ett allmänt kommunikationsnät innebär vidare att bestämmelsen inte kan grunda rätt till gemensamt utnyttjande av t.ex. ledningar som enbart används för elöverföring. 8 De former av trådbundna fastighetsnät för elektronisk kommunikation som är vanliga i flerfamiljshus idag och som kan användas för att tillhandahålla bredbandstjänster är det traditionella kopparnätet för telefoni, koaxialkablar samt fiber- och metallbaserade 9 kablar för dataöverföring. Dessa fastighetsnät kan således komma ifråga för åläggande av gemensamt utnyttjande. 2.1.1 Första utlopps- eller förgreningsstället För att kunna använda sig av ett gemensamt utnyttjande av ledningar måste den sökande operatören stå för anslutningen till fastighetsnätets första utloppseller förgreningsställe där operatören sedan ansluter sig till fastighetsnätet för att nå de enskilda slutkunderna. I ett fastighetsnät har varje slutkund en unik identitet och därmed kan dataöverföring ske till avsedd mottagare. 10 Ledningarna i ett nät som avses i paragrafen kan vara sådana som antingen löper enbart inuti byggnaden eller sådana som går delvis i byggnaden och delvis utanför för det fall det första utlopps- eller förgreningsstället finns någon annanstans. Det som avses i paragrafen är sålunda hela fastighetsnätet oavsett var anslutningen till det övriga nätet är beläget. 11 7 Ett allmänt kommunikationsnät är enligt 1 kap. 7 LEK ett elektroniskt kommunikationsnät som helt eller huvudsakligen används för att tillhandahålla allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster. Ett elektroniskt kommunikationsnät är i sin tur ett system för överföring och i tillämpliga fall utrustning för koppling eller dirigering samt andra resurser som medger överföring av signaler, via tråd eller radiovågar, på optisk väg eller via andra elektromagnetiska överföringsmedier oberoende av vilken typ av information som överförs. 8 Prop. 2010/11:115, s 166. 9 Idag vanligen CAT5/CAT6 10 Kartläggning av affärsmodeller mellan operatörer och fastighetsägare, PTS-ER:2009:31. 11 Prop. 2010/11:115, s 165. Post- och telestyrelsen 8
2.1.2 Uppdelning av enskilda ledningar Propositionen beskriver att det gemensamma utnyttjandet av de enskilda ledningarna i fastighetsnätet skulle kunna ske på två olika sätt. Det första sättet innebär att operatörerna delar upp de enskilda ledningar som utgör fastighetsnätet mellan sig så att endast en operatör kan nå en viss slutkund. Ett hushåll kan alltså inte i detta fall ha avtal med två olika operatörer om leverans av olika bredbandstjänster samtidigt. Varje operatör installerar egen aktiv utrustning i anslutning till det första utlopps- eller förgreningsstället. När en slutkund byter från en operatör till en annan sker i detta fall en fysisk omkoppling av den enskilda slutkundsunika ledningen från en operatörs aktiva utrustning till en annans. Enligt propositionen är en uppdelning av de enskilda ledningarna mellan operatörerna det fall av gemensamt utnyttjande av ledningar som i första hand kan komma att tillämpas. En sådan uppdelning av de enskilda ledningarna torde också enligt propositionen motsvara de behov som föranlett bestämmelsen på europeisk nivå. Det andra sättet att dela ledningarna i byggnaden, som tas upp i propositionen, innebär att operatörerna delar på de enskilda ledningarna så att olika leverantörer kan leverera tjänster till samma slutkund samtidigt. Enligt PTS innebär ett sådant gemensamt utnyttjande att ledningarna delas upp frekvensmässigt mellan operatörerna. Även en frekvensmässig uppdelning av ledningarna innebär att den operatör som beviljats utnyttjandet installerar egen aktiv utrustning i anslutning till första utlopps- eller förgreningsstället. En förutsättning för att ett gemensamt utnyttjande av ledningar genom frekvensmässig uppdelning skulle kunna förpliktas är dock, enligt PTS, att den befintliga operatören inte redan använder det frekvensutrymme som den sökande operatören efterfrågar till att leverera tjänster. I annat fall inskränks den befintliga operatörens möjlighet att leverera de tjänster som den gjorde innan en konkurrerande operatör gavs möjlighet att gemensamt utnyttja ledningarna. För att möjliggöra ett gemensamt utnyttjande av ledningar är den sökande operatören i behov av t.ex. dokumentation över vilken ledning som når en specifik slutkund. 2.1.3 Gemensamt utnyttjande av aktiv utrustning omfattas inte Eftersom bestämmelsen tar sikte på ledningarna i en byggnad är det enligt PTS mening inte möjligt att med stöd av bestämmelsen ålägga ett gemensamt utnyttjande av aktiv utrustning. Av samma anledning omfattas inte heller gemensamt utnyttjande av en kommunikationsoperatörs aktiva utrustning. En tjänsteleverantör kan således inte med hjälp av den aktuella bestämmelsen ansöka om att få finnas med i en kommunikationsoperatörs tjänsteutbud. Post- och telestyrelsen 9
3 När kan skyldigheten åläggas? Om en operatörs ansökan om gemensamt utnyttjande av ledning bör bifallas får enligt propositionen avgöras med hänsyn till konkurrenssituationen i varje enskilt fall med beaktande av att en förpliktelse enligt 1 kap. 2 LEK inte får vara mer ingripande än vad som framstår som rimligt och ska vara proportionerlig med hänsyn till lagens syften. Vidare bör förpliktelse om gemensamt utnyttjande åläggas först om möjligheten till frivilliga överenskommelser är uttömd. Ett beslut om gemensamt utnyttjande förutsätter att regleringsmyndigheten bedömer det olönsamt eller fysiskt ogenomförbart att bygga ytterligare fastighetsnät med eventuella andra anläggningar som är nödvändiga för att ledningarna ska kunna användas på avsett sätt. 3.1 Konkurrenssituationen i varje enskilt fall PTS ska initialt analysera den rådande konkurrenssituationen beträffande tillhandahållande av bredbandstjänster i den byggnad som ansökan handlar om. I denna bedömning ska PTS ha ett framåtblickande perspektiv och ta hänsyn till exempelvis kommande utbyggnad av trådlös infrastruktur. PTS kommer här att beakta parametrar såsom förekomst av parallella fastighetsnät för bredbandstjänster i byggnaden, förekomst av kommunikationsoperatör som tillhandahåller de boende konkurrerande tjänsteleverantörer samt förekomst av exklusivitetsavtal och hur dessa är utformade. 3.1.1 Hur SMP-reglering kan påverka PTS bedömning av om skyldigheten ska åläggas Av propositionen framgår att ett förpliktande att gemensamt utnyttja ledningar i byggnader påverkas av annan reglering och särskilt SMP-skyldigheter på marknaderna för nätinfrastrukturtillträde och bitströmstillträde. En parameter som PTS ska väga in i bedömningen av om det är proportionerligt att ålägga ett gemensamt utnyttjande av ett befintligt fastighetsnät är om gällande SMPreglering redan i tillräcklig omfattning omhändertar eventuella konkurrensproblem i den byggnad som ansökan rör. Enligt propositionen finns inget rättsligt hinder mot att ett fastighetsnät omfattas av både SMP-reglering och skyldighet om gemensamt utnyttjande av ledningar i fastigheter. Den tillämpliga SMP-regleringen avser marknaden för tillträde till nätinfrastruktur 12 respektive marknaden för tillträde till bitström. 13 12 http://www.pts.se/sv/dokument/beslut/tele/2010/beslut-natinfrastrukturtilltrade---07-11757/. För beslut avseende marknad 5och 5 13 http://www.pts.se/sv/dokument/beslut/tele/2010/beslut-bitstromstilltrade---07-11741/ Post- och telestyrelsen 10
Av skyldighetsbeslutet för nätinfrastrukturtillträde riktat mot TeliaSonera framgår att tillträdesskyldigheten omfattar fysiskt tillträde i grossistledet till kopparbaserad respektive fiberbaserad accessnätsinfrastruktur. I ett flerfamiljshus där den allra sista biten av accessnätet ägs av fastighetsägaren omfattar marknaden inte och således inte heller tillträdesskyldigheten fastighetsnätet. Enligt propositionen kan PTS förplikta den befintliga operatören att gemensamt utnyttja fastighetsnätet i de fall där en SMP-skyldighet inte får fullt genomslag, exempelvis då fastighetsägaren äger fastighetsnätet. Skyldigheterna enligt dels 4 kap. 13 a LEK, dels skyldigheten om tillträde till nätinfrastruktur kan således åläggas för att tillsammans ge förutsättningar för en fungerande konkurrenssituation i enskilda byggnader. I de fall fastighetsnätet ägs av SMP-operatören och fastighetsnätet således omfattas av tillträde via SMP-skyldighet, bör det redan genom tillträdesskyldigheten på marknaden för nätinfrastrukturtillträde finnas goda möjligheter för andra operatörer att erbjuda bredbandstjänster i det aktuella fastighetsnätet. Mycket talar därför för att ett åläggande av gemensamt utnyttjande av ledningar i ett enskilt fall där fastighetsnätet ägs av SMPoperatören skulle kunna anses vara oproportionerligt. Det framgår även av propositionen att åläggandet av skyldigheten skulle kunna åstadkomma konkurrens i situationer där en fastighetsägare tecknat ett exklusivitetsavtal med en SMP-operatör om att tillhandahålla bredbandstjänster i det aktuella fastighetsnätet. Detta skulle kunna exemplifieras med att SMPoperatören har installerat och bekostat ett nytt fastighetsnät i form av ett metallbaserat nät för dataöverföring och att fastighetsägaren som motprestation tecknar ett exklusivitetsavtal om att operatören får ensam distributionsrätt i nätet under avtalsperioden. Möjligheten att förplikta om gemensamt utnyttjande trots att det finns befintliga exklusivitetsavtal gäller generellt och inte endast i förhållande till en SMP-operatör vilket utvecklas vidare i avsnitt 4. Om marknaden för nätinfrastruktur- och bitströmstillträde skulle friskförklaras Enligt propositionen är tillämpningen av bestämmelsen inte utesluten för att PTS i en marknadsanalys av en motsvarande produktmarknad slagit fast att det råder effektiv konkurrens. Det ligger i sakens natur att den geografiska avgränsningen av en produktmarknad av praktiska skäl görs på en mer eller mindre övergripande nivå. Att t.ex. effektiv konkurrens bedöms råda i Sverige som helhet hindrar därmed inte att det kan förekomma områden eller byggnader inom vilka det råder andra konkurrensförhållanden. 14 Detta innebär enligt PTS att myndigheten ska ha möjlighet att ålägga skyldighet om gemensamt utnyttjande av ledningar i en byggnad även om myndigheten vid en framtida bedömning skulle komma fram till att det inte finns 14 Prop. 2010/11:115, s 83. Post- och telestyrelsen 11
konkurrensproblem på grossistmarknaderna för nätinfrastruktur- och bitströmstillträde på en mer omfattande geografisk marknad. 3.2 Gemensam överenskommelse uttömd I likhet med bestämmelserna om samlokalisering och gemensamt utnyttjande i 4 kap. 14 LEK, är PTS utgångspunkt att samlokalisering och gemensamt utnyttjande av ledningar i byggnader m.m. i första hand ska främjas på grundval av frivilliga överenskommelser. Om gemensam överenskommelse inte går att uppnå och myndigheten utifrån bifogad dokumentation kan konstatera att parterna saknar möjligheter att komma överens kan PTS efter ett ansökningsförfarande ålägga en skyldighet om gemensamt utnyttjande av ledningar. Utgångspunkten är således att PTS endast kommer att behandla ansökningar i vilka det tydligt dokumenterats på vilka sätt som den sökande parten har försökt, men utan framgång, lyckats nå en frivillig överenskommelse om att få till stånd ett gemensamt utnyttjande av ett befintligt fastighetsnät. 3.3 Olönsamt eller fysiskt ogenomförbart En skyldighet om gemensamt utnyttjande av ledningar inuti byggnader får endast åläggas om det är motiverat på grund av att duplicering av sådan infrastruktur skulle bli olönsamt eller fysiskt ogenomförbart. 15 Vid en ansökan från en operatör om gemensamt utnyttjande av ett befintligt fastighetsnät ska PTS göra en bedömning av om det istället vore möjligt för en sökande operatör att med lönsamhet anlägga ett nytt fastighetsnät, som det som ansökan om gemensamt utnyttjande rör och som kan konkurrera med det senare. I lönsamhetsbedömningen ska PTS ta hänsyn till såväl samhällsekonomiska som företagsekonomiska aspekter. 16 Begreppet olönsamhet kan ha en sådan samhällsekonomisk betydelse som innebär att hänsyn ska tas till sådant som inte ryms i företagsekonomisk bedömning. Lönsamhetsbedömningen ska därför inte endast innefatta en prövning av förutsättningarna att nå kommersiell lönsamhet i en investering. Utgångspunkten för tillhandahållande av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster är emellertid att dessa ska tillhandahållas på marknadsmässiga grunder. Härtill kommer att investeringens ekonomiska effektivitet ofta speglas i dess företagsekonomiska lönsamhet. 17 Enligt propositionen ska de samhällsekonomiska övervägandena inbegripa bl.a. miljömässiga hänsyn. 18 15 Prop. 2010/11:115, s 81. 16 Prop. 2010/11:115, s 81, 166. 17 Prop. 2010/11:115, s 81. 18 Prop. 2010/11:115, s 166. Post- och telestyrelsen 12
Ett anläggande är fysiskt ogenomförbart t.ex. då dragande av parallella ledningar inte är praktiskt möjligt utan avsevärd åverkan på egendom eller miljö. Begreppet ogenomförbar är också kopplat till begreppet olönsam på så sätt att genomförbarheten bör bedömas utifrån kostnaden för eventuella ombyggnationer etc. som krävs för framdragande av ytterligare ledningar. Sålunda ska PTS göra en uppskattning av kostnader och vinster av att den sökande operatören drar ett eget fastighetsnät jämförbart med hur skyldigheten kan förväntas påverka den befintliga operatören av nätet i fråga, allt i förhållande till möjlig påverkan på konkurrensen och nyttan för slutanvändarna på såväl lång som kort sikt. 19 När PTS ska bedöma om det är fysiskt ogenomförbart och ekonomiskt olönsamt att duplicera befintlig infrastruktur kommer myndigheten att beakta bland annat nedanstående parametrar. Potentiellt kundunderlag som en operatör kan få vid en investering i form av ett nytt fastighetsnät och på hur många slutkunder operatören kan slå ut de fasta kostnaderna Specifika byggförutsättningar i den aktuella byggnaden Framtida möjliga alternativa sätt att nå slutkunder i den aktuella byggnaden Förekomst av ytterligare nät inom byggnaden eller i närområdet som kan användas för att tillhandahålla bredband med hög kapacitet. Sådana alternativ kan även innefatta radiobaserad infrastruktur. Utformning av avtalsvillkoren mellan fastighetsägare och operatör i befintliga nät 19 Prop. 2010/11:115, s 166. Post- och telestyrelsen 13
4 Exklusivitetsavtal Den nya regleringen innebär bl.a. att operatörer kan få möjlighet att konkurrera i byggnader som de tidigare har varit utestängda från genom olika exklusivitetsavtal. Hur stora effekterna blir av exklusivitetsavtalen varierar dock beroende på om avtalen utesluter andra operatörer från att konkurrera i samma fastighetsnät eller om de utesluter andra operatörer från att konkurrera i ett parallellt fastighetsnät. Nedan diskuterar PTS huruvida myndigheten skulle kunna upphäva ingångna exklusivitetsavtal och även om de fortsättningsvis skulle kunna förbjudas. Vidare följer PTS bedömning av den nya regleringens konsekvenser för olika sorters exklusivitetsavtal samt konsekvenser för fastighetsägare. 4.1 Ex ante-reglering och exklusivitetsavtal LEK ger PTS behörighet att i vissa fall besluta om vilka särskilda regler som ska gälla på vissa marknader, s.k. ex ante-reglering. Enligt 4 kap. 13 a LEK och dess förarbeten kommer PTS att fortsättningsvis ges möjlighet att förplikta den som äger ledningarna eller den som äger nyttjanderätten till ledningarna att tillhandahålla gemensamt utnyttjande av ledningarna, även om exklusivitetsavtal har slutits. 20 Myndigheten ska således kunna förplikta om gemensamt utnyttjande, även om det finns exklusivitetsavtal mellan fastighetsägare och operatör. I praktiken innebär detta att exklusiviteten förlorar sin verkan även om avtalen i övriga delar anses fortsätta gälla. I dessa fall kan således inte ett civilrättsligt avtal utgöra något skäl till att inte uppfylla den, av PTS ålagda, förpliktelsen om att tillhandahålla gemensamt utnyttjande av ledningarna. Lagstiftarens avsikt med utformningen av 4 kap. 13 a LEK får bland annat anses vara att främja konkurrens genom att ge flera operatörer möjlighet att dela ledningar i byggnader där operatörer eller fastighetsägare vägrar detta, oavsett om fastighetsägaren slutit exklusivitetsavtal med någon operatör eller inte. PTS prövning av en ansökan om gemensamt utnyttjande av ledningar ska ske i det enskilda fallet och den nya lagstiftningen ger således inte PTS mandat att förhindra att nya exklusivitetsavtal ingås. Att förbjuda exklusivitetsavtal är inte heller syftet med den nya regeln. PTS kommer sammanfattningsvis först vid en ansökan om gemensamt utnyttjande av ledningar i det enskilda fallet att kunna vidta åtgärder som påverkar exklusivitetsklausuler. 20 Prop. 2010/11:115, s 79 f. Post- och telestyrelsen 14
4.2 PTS bedömning ifråga om exklusivitetsavtal i olika situationer På marknaden finns olika affärsmodeller genom vilka operatörer och fastighetsägare reglerar betalningsströmmar och leverans av tjänster. PTS har identifierat tre olika öppna affärsmodeller samt en stängd affärsmodell som alla kan kombineras med individuell eller kollektiv anslutning. 21 I den stängda affärsmodellen sluter operatörer exklusivitetsavtal med fastighetsägare och antingen ges operatören exklusiv nyttjande- och distributionsrätt i en viss infrastruktur i fastighetsnätet alternativt exklusiv nyttjande- och distributionsrätt i all 22 infrastruktur. I avsnitt 4.1 konstateras att PTS i det enskilda fallet kan förplikta om gemensamt utnyttjande av ledningar i byggnader trots eventuella exklusivitetsavtal. Utfallet av en ansökan beror bland annat dels på vilket fastighetsnät som den befintliga operatören är etablerad i, dels på vilka avtal denne har slutit med fastighetsägaren samt dels vilket fastighetsnät som den sökande operatören önskar få gemensamt utnyttja. Prövningen av en ansökan kommer därför med nödvändighet att i viss mån skilja sig från fall till fall och det går därför inte att ge någon fullständig beskrivning av vilka faktorer som kan komma att tillmätas betydelse. De överväganden som PTS gör nedan är därför allmänna till sin karaktär. I detta avsnitt diskuteras hur olika former av exklusivitetsavtal och affärsmodeller kan påverka prövningen vid en ansökan om en rätt till gemensamt utnyttjande av ledningar i en byggnad. 4.2.1 Exklusiv nyttjande- och distributionsrätt i en viss infrastruktur Operatörer som äger ledningar eller har nyttjanderätt till ledningar i en byggnad har i många fall slutit avtal med fastighetsägaren som ger operatören exklusiv nyttjande- och distributionsrätt i den infrastruktur som operatören använder. Ofta har operatören finansierat delar av eller hela fastighetsnätet och som motprestation erhållit exklusivitet. Detta är vanligt vid nyinstallation av fiberoch metallbaserade fastighetsnät för dataöverföring. I det fall en sökande operatör önskar gemensamt utnyttja den befintliga infrastruktur som finns i byggnaden, t.ex. fiber, kan den befintliga operatören komma att vägra den sökande operatören att gemensamt få utnyttja ledningarna. Om PTS finner att en ansökan om gemensamt utnyttjande av ledningar uppfyller de kriterier som krävs, bl.a. om konkurrenssituationen i det enskilda fallet är otillräcklig samt om anläggning av ytterligare infrastruktur bedöms olönsam eller fysiskt ogenomförbar, har PTS således möjlighet att förplikta om gemensamt utnyttjande av, i detta exempel, fiberledningarna. 21 Kartläggning av affärsmodeller mellan operatörer och fastighetsägare, PTS-ER:2009:31. 22 Vanligen omfattar inte exklusivitetsavtalen det traditionella kopparnätet eller trådlösa nät. Post- och telestyrelsen 15
En annan situation som skulle kunna aktualiseras om PTS får in en ansökan om gemensamt utnyttjande av ledningar är följande. Antag att en operatör i en byggnad är etablerad i ett fastighetsnät bestående av koaxialkablar och har slutit avtal med fastighetsägaren som antingen ger exklusivitet i hela frekvensutrymmet, alternativt endast exklusivitet i delar av frekvensutrymmet. En annan operatör ansöker sedan om att gemensamt utnyttja ledningarna i fastighetsnätet men i ett annat frekvensband än det som den befintliga operatören använder, men där den befintliga operatören har nyttjanderätt. Även i denna situation skulle PTS kunna ålägga en förpliktelse om gemensamt utnyttjande av ledningarna även om den slutliga bedömningen beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Betydelsefullt är hur avtalen mellan fastighetsägaren och den befintliga operatören är utformade, beroende på om det är fastighetsägaren eller den befintliga operatören som har den faktiska nyttjanderätten över det outnyttjade frekvensutrymmet. PTS kan i dessa fall behöva förplikta åtminstone en av parterna och i vissa fall både fastighetsägaren och den befintliga operatören. 4.2.2 Exklusiv nyttjande- och distributionsrätt i all 23 infrastruktur Ett exempel på en situation där exklusiviteten utestänger konkurrens från alternativa tjänsteleverantörer via parallellt fastighetsnät är följande. En befintlig operatör har exklusiv nyttjande- och distributionsrätt av bredbandstjänster i ett fibernät i byggnaden och levererar sina tjänster endast via fibernätet. Exklusivitetsavtalet innehåller även villkor som innebär att det parallella fastighetsnätet, i detta exempel bestående av koaxialkablar, inte får nyttjas för distribution av bredbandstjänster under ett antal år. Eventuellt skulle ett sådant avtal i vissa fall anses kunna innebära att den befintliga operatören i praktiken innehar exklusivitet i all infrastruktur i byggnaden och därmed även i vissa fall förfogar över nyttjanderätten till koaxialnätet, även om detta nät inte används av den befintliga operatören. Om en sökande operatör önskar utnyttja de koaxiala ledningarna skulle PTS möjligen, mot bakgrund av syftet med bestämmelsen att främja konkurrensen gällande bredbandstjänster, kunna förplikta om att tillhandahålla utnyttjande av de koaxiala ledningarna. Det bör dock poängteras att PTS bedömning i dessa avseenden får göras i det enskilda fallet särskilt utifrån hur avtalen mellan den befintliga operatören och fastighetsägaren är utformade vad gäller nyttjanderätten samt vad som kan anses vara proportionerligt. 4.3 Fastighetsägare och exklusivitetsavtal PTS kan under vissa förutsättningar, som diskuteras ovan, trots exklusivitetsavtal förplikta en befintlig operatör att tillhandahålla gemensamt utnyttjande av ledningarna i en byggnad. En särskild situation uppstår om en fastighetsägare nekar en sökande operatör möjligheten att dela ledningarna i byggnaden. PTS kan visserligen förplikta en fastighetsägare att tillhandahålla gemensamt utnyttjande av ledningar men kommer inte att rikta några 23 Vanligen omfattar inte exklusivitetsavtalen det traditionella kopparnätet eller trådlösa nät. Post- och telestyrelsen 16
sanktioner mot fastighetsägare. Orsaken är att dessa inte bedriver verksamhet som omfattas av LEK och dess sanktioner. Istället kommer eventuella sanktioner att riktas mot den som driver nätet. Att PTS förpliktar fastighetsägare om gemensamt utnyttjande kan komma att påverka dennes möjligheter att följa civilrättsliga förpliktelser i till exempel ett exklusivitetsavtal. Bedömningen av följderna av civilrättsliga avtal ankommer emellertid på de allmänna domstolarna att avgöra. Fastighetsägarnas civilrättsliga exklusivitetsavtal med operatörer utgör i vart fall inte tillräckliga skäl för att fastighetsägarna inte ska uppfylla sina offentligrättsliga förpliktelser. Post- och telestyrelsen 17
5 Marknadsmässig ersättning En operatör eller, i förekommande fall, fastighetsägare, som förpliktas att tillhandahålla gemensamt utnyttjande av ledningar i byggnader och som annars hade kunnat förfoga över ledningarna på annat sätt, ska enligt 4 kap. 13 a LEK, ha rätt till marknadsmässig ersättning för det intrång som skyldigheten innebär. 5.1 Kriterier för ersättning Det finns idag en marknad på vilken operatörer och fastighetsägare sluter avtal om leverans av bredbandstjänster. Denna marknad omfattar bl.a. avtal som sluts mellan en operatör och fastighetsägare, som innebär att fler operatörer, på tjänstenivå, gemensamt nyttjar ett fastighetsnät alternativt att en operatör avtalar till sig ensamrätt i fastighetsnätet, både vad gäller drift och underhåll samt leverans av bredbandstjänster i samma nät. PTS kan vid bedömningen av vad som utgör marknadsmässig ersättning komma att relatera till de avtal som förekommer på marknaden idag. Men, PTS får även, enligt förarbetena, söka ledning från förhållanden där en fungerande marknad finns eller så får priset vid en tänkt marknad uppskattas efter skälighet. Den marknadsmässiga ersättningens nivå måste enligt förarbetena (prop. 2010/11:115 s. 82) bestämmas utifrån de rådande förutsättningarna i varje enskilt fall och bör täcka såväl direkta kostnader som ersättning för investeringsrisken och ingreppet i förfoganderätten. Ersättningen bör framstå som skälig för båda parter. Med direkta kostnader avses exempelvis administrativa kostnader och kostnader i samband med lämnande av tillfälligt tillträde för genomförande av arbete. Den skäliga kompensationen för ingreppet i förfoganderätten bör så långt som möjligt svara mot det ekonomiska och affärsmässiga avbräck som en skyldighet att möjliggöra gemensamt utnyttjande av ledningar innebär. För byggnadsägare torde detta i första hand innebära ersättning motsvarande förlusten av möjligheter att ingå eller upprätthålla avtal om tjänsteleveranser med valfri operatör. Den operatör som genom ett beslut om gemensamt utnyttjande av ledningar får tillgång till infrastrukturen bör också kompensera den förpliktade operatören för kapitalkostnaden hänförlig till investeringen i fastighetsnätet. Av propositionen framgår även att det torde vara självklart att en skälig ersättning aldrig kan innebära kompensation för förlorade monopolvinster. Om det med hänsyn till de aktuella förhållandena inte går att fastställa en marknadsmässig ersättning och det inte går att få någon ledning från förhållanden där en fungerande marknad finns får priset vid en tänkt marknad uppskattas efter skälighet. I PTS arbete med att identifiera hur den marknadsmässiga ersättningen ska beräknas har fråga uppkommit om vilken utrustning eller vilka komponenter som ersättningen ska omfatta. Post- och telestyrelsen 18
En tolkning är att endast komponenter som är direkt hänförliga till fastighetsnätet såsom det definieras i förarbetena ska ingå i ersättningen (d.v.s. ledningar i byggnader eller sådana ledningar som går utanför fastigheten för det fall det första utlopps- eller förgreningsstället finns någon annanstans). Fastighetsnätets fysiska avgränsning styr vid en sådan tolkning vilka komponenter som kan ingå i den marknadsmässiga ersättningen. Eftersom PTS endast har givits befogenhet att besluta om gemensamt utnyttjande av fastighetsnät, som längst fram till första utlopps- eller förgreningsstället, och den skäliga kompensationen enligt förarbetena ska motsvara ingreppet i förfoganderätten så kan den marknadsmässiga ersättningen enligt denna tolkning endast kompensera fram till första utlopps- eller förgreningsstället. Detta innebär att en förpliktigad operatör inte får någon ersättning för t.ex. aktiv utrustning eller hyra av fiber till fastigheten eftersom dessa befinner sig utanför fastighetsnätet. En annan tolkning är att den marknadsmässiga ersättningens nivå ska bestämmas fristående från den fysiska avgränsningen av fastighetsnätet. Vid en sådan tolkning skulle en förpliktigad operatör kunna få ersättning även för investeringar i aktiv utrustning och hyra av fiber till fastigheten. Detta trots att dessa investeringar befinner sig utanför den fysiska avgränsningen av fastighetsnätet. Svårigheten blir då att bestämma var gränsen för möjlig ersättning ska dras. Vid fastställande av vad som är marknadsmässig ersättning blir det ytterst fråga om en skälighetsbedömning där PTS får uppskatta ersättningen utifrån de kriterier som enligt propositionen ska täckas. Det finns inget uttryckligt stöd i propositionen för att den fysiska tillträdespunkten ska utgöra en absolut gräns för den marknadsmässiga ersättningen. Men för att kostnader som är kopplade till punkter som befinner sig utanför tillträdespunkten ska kunna ingå måste dessa på något sätt kunna hänföras till fastighetsnätet 5.2 Principer för beräkning av marknadsmässig ersättning för tillträde till fastighetsnät I detta avsnitt beskriver PTS hur den marknadsmässiga ersättningens nivå kan komma att bestämmas utifrån de rådande förutsättningarna i det enskilda fallet. Det är viktigt att notera att PTS inte kommer att fatta beslut om komponenter som kan bli föremål för marknadsmässig ersättning förrän ansökan om tillträde enligt 4 kap 14 LEK inkommit till PTS. Ersättningens nivå ska baseras på tre komponenter: direkta kostnader, ingrepp i förfoganderätten samt investeringsrisken. Investeringsrisken är direkt kopplad till ingrepp i förfoganderätten eftersom ett gemensamt nyttjande av fastighetsnät innebär att den befintliga operatörens förutsättningar förändras. Gemensamt nyttjande av fastighetsnät ökar konkurrensen om slutkunderna i fastigheten och detta i sin tur påverkar den befintliga operatörens initiala kalkyl om penetration (förvärv av aktiva kunder) i fastigheten. Ersättning för investeringsrisk är således en naturlig funktion av att en tillträdande operatör ingriper i den befintliga Post- och telestyrelsen 19
operatörens förfoganderätt. Ingrepp i förfoganderätten handlar bl. a. om att en operatör finansierat hela eller delar av ett fastighetsnät och därmed ådragit sig kapitalkostnader hänförlig till investeringen i fastighetsnätet. Vid ersättning för ingrepp i förfoganderätten är det bl.a. dessa kapitalkostnader som blir föremål för ersättning. 5.2.1 Direkta kostnader Med direkta kostnader avses exempelvis administrativa kostnader och kostnader i samband med lämnande av tillfälligt tillträde för genomförande av arbete. För att minska den administrativa bördan föreslår PTS att den befintliga operatören respektive byggnadsägaren samlar upp sina direkta kostnader halvårsvis för fakturering av den tillträdande operatören. 5.2.2 Komponenter som kan komma att ersättas till följd av ingrepp i förfoganderätten Enligt förarbetena bör den skäliga kompensationen för ingreppet i förfoganderätten så långt som möjligt svara mot det ekonomiska och affärsmässiga avbräck som en skyldighet att möjliggöra gemensamt utnyttjande av ledningar innebär. För att kompensera den befintliga operatören för dess intäktsbortfall bör operatören få ersättning för nedlagda kostnader avseende vissa komponenter relaterade till fastighetsnätet (jämför avsnitt 5.1). Den befintliga operatörens intäktsbortfall beror på hur många aktiva kunder den tillträdande operatören förvärvar. Det ekonomiska och affärsmässiga avbräcket skulle enligt PTS tolkning av lagen t ex kunna beräknas med utgångspunkt i operatörens kostnader för: delar av fastighetsnätsinvestering, inklusive fiberkonverterare och förbindelser mellan fastighet och första förgreningsstället drift av fastighetsnätet näthyra Beroende på utslaget av myndighetens skälighetsbedömning kan, i det enskilda fallet, kostnader för aktiv utrustning och fiberaccess till fastighetsnätet, komma att omfattas av det som ska ersättas av tillträdande operatör. Detta trots att dessa komponenter befinner sig utanför den fysiska tillträdespunkten. Se avsnitt 5.1. Enligt PTS tolkning av lagen skulle bland annat nedanstående kostnader inte beaktas vid beräkning av ersättningen för det ekonomiska och affärsmässiga avbräck som den befintliga operatören kan lida vid ett gemensamt utnyttjande av ledning: Post- och telestyrelsen 20
kostnader för nyinvesteringar och återanskaffning av utrustning efter tidpunkten för gemensamt nyttjande av ett fastighetsnät, eftersom den befintliga operatören själv kan avtala om sådana investeringar med den tillträdande operatören. kostnader som inte endast kan hänföras till det enskilda fastighetsnätet, som t ex o kostnader för reservdelslager o kostnader för marknadsföring o driftcentral o övervakning o fältservice set top-boxar, som ju inte hör till fastighetsnätet, utan byts ut med tjänsteleverantör. Rörliga kostnader och näthyra bör kunna ersättas löpande. Fasta investeringskostnader bör kunna fördelas över de år som motsvaras av tiden för exklusivitet enligt avtal mellan operatör och byggnadsägare i det nät som blir föremål för gemensamt utnyttjande. Bara investeringskostnader som fördelats på den kvarvarande exklusivitetstiden vid tidpunkten för ansökan till PTS om gemensamt nyttjande av fastighetsnät bör kunna ersättas. I avsnitt 5.2.3 tydliggör PTS myndighetens överväganden ifråga om hur den ersättning som tillträdande operatör ska betala vid gemensamt utnyttjande av ledning bör kunna beräknas. 5.2.3 Förslag till metod 24 för beräkning av ersättning Den befintliga operatörens ekonomiska och affärsmässiga avbräck beror på hur många aktiva kunder den tillträdande operatören förvärvar. Den tillträdande operatören ska därför vid varje fakturering ersätta den befintliga operatören för sina förvärvade aktiva kunder. Ersättningen som den befintliga operatören bör ha rätt till är avhängigt operatörens kostnad för investeringen i fastighetsnätet och antalet kunder som den befintliga operatören går miste om genom ett förpliktande enligt 4 kap. 13 a. För att räkna ut ersättningen för ingreppet i förfoganderätten för varje aktiv kund, måste det ekonomiska och affärsmässiga avbräck som skulle gälla om 24 PTS kommer i det enskilda fallet att bedöma om den i avsnitt 5.2.3 föreslagna metoden är lämplig att följa. Post- och telestyrelsen 21
samtliga hushåll i fastigheten övergick till den tillträdande operatören slås ut på ett visst antal aktiva kunder. I samband med investeringen i ett fastighetsnät som en operatör helt eller delvis finansierat har den befintliga operatören kalkylerat med en viss beläggningsgrad. Den befintliga operatörens investeringsrisk påverkas beroende på om den kalkylerade beläggningsgraden uppnås eller inte. För att säkerställa att den marknadsmässiga ersättningen även inkluderar ersättning för investeringsrisken för den befintliga operatören kommer PTS, som huvudprincip, att utgå ifrån den faktiska beläggningsgraden som den befintliga operatören har vid ansökningstillfället. Detta kommer i praktiken innebära att PTS fördelar ersättningen för ingreppet i förfoganderätten genom att 1) beräkna den totala kapitalkostnaden för den nätinvestering som den befintliga operatören gjort i byggnaden, för att därefter 2) fördela kapitalkostnaden för den befintliga operatören på antalet aktiva hushåll (lägenheter) i byggnaden. Det innebär att den tillträdande operatören således under resterande exklusivitetsperiod ska betala den befintliga operatören en ersättning för varje förvärvad kund som motsvarar kapitalkostnaden per aktiv kund vid ansökningstillfället. Att PTS utgår ifrån tidpunkten för ansökan om gemensamt nyttjande av fastighetsnät istället för tidpunkten för själva tillträdet, är för att undvika osäkerhet i handläggningen om vilken beläggningsgrad PTS ska utgå ifrån. För att undvika överkompensation till den befintliga operatören sätter PTS ett tak för ersättningen vad gäller ingreppet i förfoganderätten. Detta tak innebär att ersättningen inte kan överstiga kostnaden för förvärvandet av antal aktiva kunder som motsvarar det antal aktiva kunder som den befintliga operatören hade vid tidpunkten för ansökan om gemensamt nyttjande. Om näthyran är rörlig, d.v.s. debiteras per aktiv kund, undantas denna från principen om tak för ersättning för ingrepp i förfoganderätten som ovan beskrivits. Istället utgår ersättning per aktiv kund som den tillträdande operatören förvärvar. I detta fall sätts alltså inte något tak för ersättningen av kostnad för näthyra. För enkelhetens och transparensens skull kommer PTS som grundprincip tillämpa jämn fördelning av investeringskostnader över de år som exklusivitetsavtalet gäller. Om befintlig operatör kan redovisa faktiskt antal aktiva kunder under tidigare år, utöver faktiskt antal aktiva kunder vid ansökan om tillträde, som visar att en annan än jämn kostnadsfördelning bör tillämpas, kan hänsyn tas till denna redovisning för att fördela investeringskostnader över de år som exklusivitetsavtalet gäller. Post- och telestyrelsen 22
6 Ansökan Enligt bestämmelsen ska en ansökan om gemensamt utnyttjande av ledning skickas in till PTS. Detta innebär att PTS i ett första steg kommer att göra en bedömning av huruvida det är proportionerligt att i det enskilda fallet förplikta om gemensamt utnyttjande. Om PTS beslutar att förplikta om gemensamt utnyttjande kommer PTS i ett andra steg att göra en bedömning av vilken marknadsmässig ersättning som är skälig i det enskilda fallet. PTS kommer därvid att inhämta information från den befintliga operatören om kostnaden för de komponenter som denne anser ska omfattas av ersättningen. För att det ska bli aktuellt för en operatör att skicka in en ansökan ska denne ha försökt att få till stånd ett gemensamt utnyttjande genom att söka en frivillig överenskommelse med berörda parter (se avsnitt 3.1). Om gemensam överenskommelse inte går att uppnå kan PTS efter ett ansökningsförfarande ålägga skyldighet om att tillhandahålla gemensamt utnyttjande av fastighetsnätet. Sökande part bör således i sin ansökan bland annat bifoga relevant dokumentation som styrker att anläggandet av ett parallellt fastighetsnät vore olönsamt eller fysiskt ogenomförbart (se avsnitt 3.2). Vid ansökan ska operatören markera de uppgifter som denne anser ska omfattas av sekretess och ange grund för begäran. 6.1 Varje enskild ansökan ska samrådas med berörda Vid en ansökan enligt 4 kap. 13 a LEK kommer PTS att i ett samråd låta samtliga berörda parter och andra som kan ha intresse i saken få tillfälle att yttra sig innan myndigheten meddelar sitt beslut. Samrådsperioden kommer att pågå under fyra veckor. 25 Under samrådet ges berörda parter möjlighet att framföra väsentlig information av såväl teknisk som ekonomisk natur som talar för respektive emot ett gemensamt utnyttjande av det fastighetsnät som ansökan avser. Varken LEK, förvaltningslagen eller propositionen uppställer några uttryckliga formkrav men det anges att berörda parter ska ges möjlighet att yttra sig. Då det är efter ansökan som en befintlig operatör kan åläggas skyldighet att tillhandahålla ledningarna så är det efter ansökan som berörda parter ska få yttra sig. PTS bör därför samråda med alla direkt och indirekt berörda parter efter ansökan. Med direkt berörda parter bör avses de parter som påverkas direkt av en ansökan, d.v.s. den sökande operatören, fastighetsägaren samt andra befintliga aktörer i fastigheten som bedriver konkurrerande verksamhet. De befintliga aktörerna kan vara verksamma på olika nivå såsom tjänste- eller kommunikationsoperatörer eller vara verksamma i parallell infrastruktur. För att även ge eventuellt indirekt berörda parter möjlighet att yttra sig kommer PTS att offentliggöra samrådet på myndighetens webbplats. 25 Följer av lydelsen i 8 kap. 8 LEK som anger att i ett ärende om förpliktelse enligt 4 kap. 13 a eller 14 LEK eller om ändring av tillstånd eller villkor för att använda radiosändare eller nummer för elektronisk kommunikation ska berörda parter och andra som kan ha intresse i saken ges skälig tid att yttra sig innan beslut fattas, dock minst fyra veckor om det inte finns särskilda skäl mot det. Post- och telestyrelsen 23
6.2 Ansökan om gemensamt utnyttjande av fastighetsnät ligger till grund för PTS bedömning i det enskilda fallet Enligt lagen om elektronisk kommunikation kan PTS pröva tvister i alla frågor som har sin grund i skyldigheter som följer av lagen eller har beslutats med stöd av lagen. Ansökan om ett gemensamt utnyttjande av ledningar är ett resultat av att parter inte har kommit överens och PTS kommer att behandla inkomna ansökningar efter samma principer som vid tvistlösning. 26 PTS har som huvudregel fyra månader på sig att meddela beslut vid tvistlösningsärenden från det att ansökan om tvistlösning är komplett. Särskilt komplicerade ärenden får dock ta längre tid. PTS ska vid ansökan inte bara ta hänsyn till parternas intressen utan även till de allmänna intressen som ligger bakom lagens bestämmelser. För att PTS ska kunna göra en bedömning av huruvida en ansökan ska föranleda ett förpliktande om gemensamt utnyttjande av ledning krävs att myndigheten får tillgång till en rad uppgifter. Observera att det är den sökande operatören som skall förse myndigheten med nödvändig bakgrundsinformation. PTS anser att en ansökan ska innehålla åtminstone nedanstående uppgifter. 6.2.1 Uppgifter som ska lämnas in vid ansökan Generell information Sökande part Företagsnamn Organisationsnummer Kontaktuppgifter (kontaktperson) Motparter Företagsnamn Organisationsnummer Kontaktuppgifter (kontaktperson) Beslutspunkt Vilket fastighetsnät ansökan gäller? Vilken typ av nät? Teknisk specifikation/beskrivning? 26 Prop. 2010/11:115, s 83. Post- och telestyrelsen 24