BOTHNIAN ARC Trafikseminarium Kemi 19 februari 2014 Norrbottens och Västerbottens direktlänk till EU
Det transeuropeiska transportnätverket TEN-T www.northsweden.eu
Det transeuropeiska transportnätverket TEN-T Det nya TEN-T från lapptäcke till ett sammanhållet transeuropeiskt transportnät EU har slutfört en genomgripande översyn av infrastrukturpolitiken För första gången har EU definierat ett stomnät (CoreNetwork) och ett övergripande nät (ComprehensiveNetwork) för transportinfrastrukturen Omfattar alla transportslag (väg, järnväg, inre vattenvägar, sjöfart och luft) Innebär en omfattande modernisering för att förbättra förbindelser vid gränsövergångar, avlägsna flaskhalsar, uppgradera infrastrukturen och förbättra kompatibiliteten Tar hänsyn till miljö- och klimatmål
Det transeuropeiska transportnätverket Det nya TEN-T (forts) TEN-T Omfattar trafikledningssystem, tekniska innovationer, infrastruktur för förnybara bränslen Överlappar och integrerar andra befintliga koncept t ex TEN-T:sPPs, ERTMS, Godskorridorerna Det övergripande nätet - Den delen av TEN-T som syftar till att säkerställa full täckning av EU och tillgänglighet för alla regioner - Kompletterar och ansluter till stomnätet - Omfattar alla transportslag - Skall ståklart senast 2050 - Fastställs av medlemsländerna i enlighet med TEN-Tsmetodologi (möjligt att kvala in löpande för t ex hamnarna )
Det transeuropeiska transportnätverket Det nya TEN-T (forts) Stomnätet TEN-T - Den delen av transportnätet i EU där trafiken är som mest intensiv - För de strategiskt viktigaste noder och länkar - Omfattar alla transportslag - Skall utrustas med och omfattas av tydliga och innovativa tekniska krav och applikationer/standards för att uppnåkompatibilitet i transportsystemet och för att åstadkomma ett fullt fungerande och integrerat stomnät - Omfattar: - 9 korridorer som är huvuddelen av TEN-T:sstomnät - Och därutöver ett antal föridentifieradeobjekt vilka anses kritiska för fullbordande av stomnätet - Skall ståklart senast 2030
Det transeuropeiska transportnätverket Det nya TENT (forts) Stomnätet TEN-T Deadlines är bindande dock med vissa förbehåll vilka förhandlats fram (socioekonomiska faktorer) under triologerna/trepartssamtalen. En förstärkning av deadline 2030 har fastslagits i förhandlingarna gm tillägg att skärpa kraven och tuffare följa upp fullbordande trots förbehåll Om stomnätskorridorerna -9 stomnätskorridorer -För att optimera multimodalitet (som är nytt inom TEN-T) för passagerar-och godstransporter -För att påskynda spridning av gemensamma standarder, innovativa tekniker mm -Omfattar politiskt komplexa projekt, särskilt vid gränsövergångar -Järnvägar och inre vattenvägar ses som kärnan -Sverige omfattas av korridor 5 Skandinavien-Medelhavet
TEN-T:sstomnätskorridorer
Det transeuropeiska transportnätverket TEN-T Korridor 5 Skandinavien Medelhavet LINJEDRAGNING: Gränsen till RU Hamina/Kotka Helsinki Turku/ Naantali Stockholm Malmö Oslo Göteborg Malmö Trelleborg Malmö København Kolding/Lübeck Hamburg Hannover Bremen Hannover Nürnberg Rostock Berlin Leipzig München Nürnberg München Innsbruck Verona Bologna Ancona/Florens Livorno/La Spezia Florens Roma Napoli Bari Taranto Valletta Napoli Gioia Tauro Palermo/Augusta Valletta
Det transeuropeiska transportnätverket TEN-T I FÖRVÄG IDENTIFIERADE STRÄCKOR, INBEGRIPET PROJEKT: Turku/Naantali Stockholm (Hamnar. Sjömotorvägar(MoS), Sammanlänkningar av hamnar, isbrytande kapacitet) Stockholm Malmö(Nordiska triangeln) (Järnväg. Pågående bygg-och anläggningsarbeten påvissa sträckor) Trelleborg Malmö Göteborg gränsen till NO (Järnväg, hamnar, sjömotorvägar(mos). Bygg-och anläggningsarbeten, multimodala plattformar och hamnarnas inlandsförbindelser)
ConnectingEurope Facility CEF
ConnectingEurope Facility, CEF CEF är en ny finansieringsmekanism för TEN under 2014-2020 Syftar till att påskynda finansieringen för slutförande av nyckelobjekt för de transeuropeiska transport-, energi-och telekommunikationsnäten Kostnaden för att slutföra den första etappen av stomnätet inom TEN- T under 2014-2020 uppskattas till 250 miljarder CEF har en total budget påca 33,2 miljarder (löpande priser) varav: 26,3 (inkl 11,3 miljarder från sammanhållningsfonden) miljarder öronmärks för investeringar i transportinfrastruktur, 5,85 miljarder för att modernisera och utöka energiinfrastrukturen för främst el och även gas och 1,1 miljard till telekommunikationsnät för att stimulera utvecklingen av bredbandsnät och digitala tjänster.
ConnectingEurope Facility, CEF Unionsfinansieringen genom CEF skall: Triggafram ytterligare investeringar från medlemsländerna för att främst slutföra projekt med högt europeiskt mervärde dvs: sådana som avser förbindelser vid gränsövergångar och som bidrar till att utveckla stomnätet samt projekt av gemensamt intresse för exempelvis införande av trafikledningssystem mm och övriga länkar som annars inte byggs utan unionsintervention Frigöra kapital från privata investorerför att realisera de föridentifieradeinvesteringarna i energi-och telekommunikationsinfrastruktur.
ConnectingEurope Facility, CEF Unionsfinansieringen går främst till: Horisontella prioriteringar: T ex ERTMS, ITS, SESAR, nya tekniker och innovationer Stomnätskorridorer: 9 stycken Andra delsträckor i stomnätet Det övergripande nätet Finanseringsformer: - Bidrag (ingen återbetalningsskyldighet) - Innovativa finansiella instrument (t ex projektobligationer).initiativetom projektobligationer kommer att starta upp successivt inom ett tak på 230 miljoner under år 2014 och 2015
ConnectingEurope Facility, CEF Finansieringsnivåer per projektformer: 1) Studier 50% 2) Bygg- och anläggningsarbete: För järnvägsprojekt: -20% allmännivå -30% för flaskhalsar -40% för gränsövergångar (järnvägsprojekt samt inre vattenvägar) -85% i sammanhållningsländerna 10% för vägsektioner(ges prioritet endast vid gränsövergångar) Horisontella prioriteringar t ex: -30% för sjömotorvägar/mos -50% för ERTMS (komponenter såväl på land och ombord) Övriga prioriteringar: -20% för bullerbekämpning -20% för nya tekniker och innovationer -20% för frakttjänster
ConnectingEurope Facility, CEF Ansökningsomgången 2014 Öppnar september (indikativt) Budget: 9 miljarder exklsammanhållningsdelarna(indikativt): 4 miljarder till stomnätskorridor 5 miljarder till horisontella prioriteringar INEA: Nytt genomförandeorgan med ansvar för: CEF TEN-T, CEF TEN-E och CEF-IKT ( 30 miljarder) Horizon2020, åtgärderna "Säker, ren och effektiv energi" och "Smarta, gröna och integrerade transporter ( 7 miljarder).
Övre Norrland i TEN-T och CEF
Stomnätet Övre Norrland i TEN-T & CEF I Övre Norrland erhålls ny TEN-T status för järnvägssträckorna Botniabanan, Norrbotniabanan, Haparandabanan (samtliga delsträckor av den Botniskakorridoren) samt Malmbanan Samtliga ingår i stomnätet Luleåhamn är en av ett fåtal hamnar i Sverige (totalt 5) och Europa (ca 134 st) med stomnätsstatus. En stomnätshamn har en nyckelroll i EU:s stomnätsstruktur -länkar samman vägs- och järnvägsnätet samt terminaler och närsjöfart Det övergripande nätet En stor del av transportinfrastrukturen i Övre Norrland ingår i EU:s övergripande nätet
Den Botniskakorridoren i TEN-T & CEF Den Botniskakorridoren ingår i EU:s stomnät Delsträckorna vilka sammantaget utgör den Botniskakorridoren: - Botniska korridoren: Luleå-Uleåborg (Gränsöverskridande) - Sundsvall-Umeå-Luleå(Flaskhals) - Botniska korridoren Kiruna gränsen till NO (Annat stomnät) - Stockholm-Gävle-Sundsvall (Annat stomnät) - Mjölby-Hallsberg-Gävle(Annat stomnät) Den Botniskakorridoren -en strategisk viktig länk i Europas transportsystem och binder samman de av EU prioriterade stråken Northern Axis och Nordiska triangeln.
Den Botniskakorridoren i TEN-T
Mona Mansour North Sweden European Office www.northsweden.eu