För en välfungerande vårdkedja Patientsäkerhetskonferensen 22 september 2016 1
Syftet med arbetet var att öka kunskaperna kring överbeläggningar och utlokaliseringar Syfte Att öka kunskaperna kring hur överbeläggningar och utlokaliseringar kan förebyggas och hur patientsäkerhetsriskerna förknippade med dessa kan minimeras Metod Dataanalys Kartläggning och analys av nuläge Litteraturgenomgång Expertintervjuer Identifiering av goda exempel på strategier och arbetssätt 2
Förekomsten av överbeläggningar ökar men det är stora skillnader mellan landstingen och sjukhusen Kartläggning och analys av nuläge Dataanalys Litteraturgenomgång Expertintervjuer Förekomsten av överbeläggningar och utlokaliseringar ökar, men stora skillnader mellan landsting Behovet av överbeläggningar och utlokaliseringar kommer att uppstå periodvis Inget samband mellan antal vårdplatser och antal överbeläggningar och utlokaliseringar 3
Det finns goda exempel på arbetssätt som förebygger och minskar överbeläggningar och utlokaliseringar Identifiering av goda exempel på strategier och arbetssätt Dataanalys Litteraturgenomgång Expertintervjuer Många exempel på där systematiskt och aktivt arbete lett till förbättrad vårdplatssituation och där negativ trend vänts Överbeläggningar och utlokaliseringar behöver inte innebära patientsäkerhetsrisker om inte permanent förekommande samt om hanteras på rätt sätt 4
Frågan som bör ställas är hur vi kan arbeta för en välfungerande vårdkedja Inflöde till sjukhus Inom sjukhus Utflöde från sjukhus Överbeläggning och utlokalisering på sjukhus Utskrivning till vårdoch omsorgsboende eller särskilt boende Utskrivning till hemmet med omsorgsinsatser/ hemsjukvård Inskrivning Vård på avdelning Utskrivning Utskrivning till hemmet utan insatser Överbeläggningar och utlokaliseringar är en sekundär Överflyttning fråga. till Den primära frågan är hur och var patienten ska annan vårdas. vårdgivare Överbeläggningar och utlokaliseringar kan medföra risker för patientsäkerheten och en god arbetsmiljö 5
6 Vad innebär begreppet välfungerande vårdkedja för patienterna i din organisation?
Arbetet har resulterat i ett ramverk med förslag på åtgärder samt ett antal verktyg Utifrån analys av goda exempel har förslag på åtgärder tagits fram och samlats i ett ramverk och några utvalda arbetssätt som stödjer en välfungerande vårdkedja har beskrivits 7
I ramverket samlas förslag på hur man kan arbeta för en välfungerande vårdkedja Ramverket innehåller förslag på åtgärder för hur man kan arbeta för att förebygga och hantera överbeläggningar och utlokaliseringar Förslagen vänder sig till enskilda medarbetare, verksamhetsledning och centrala beslutsfattare inom alla vårdaktörer Åtgärder på både strategisk, taktisk och operativ nivå krävs för att nå målet: Hur prioriterar vi övergripande fokus och resurser? Vad är vår plan för att förverkliga den beslutade strategin? Vad gör vi praktiskt varje dag? 8
Frågor för gruppdiskussion 1 Med utgångspunkt i ramverket inom vilka områden finns det, som du ser det, utrymme för förbättring inom din organisation? På strategisk nivå På taktisk nivå På operativ nivå 2 Vilka åtgärder kommer du välja att ta för att verka för en mer välfungerande vårdkedja? När du är tillbaka på jobbet Fram till jul 2016 Vilka möjligheter respektive utmaningar ser du framför dig? 9
Verktyg I: Framgångsfaktorer vid etablering av mötesforum för representanter från alla vårdaktörer Struktur för upprättande av gemensamma mötesforum Framgångsfaktorer Grupper med bred representation med tydligt uppdrag och mandat Gemensamt projektoch processtöd för att öka möjligheter till kontinuitet och långsiktighet i arbetet Gemensam nulägesbild samt data och kvalitetsmått, kopplat till en dialog om förbättringsåtgärder 10
Verktyg II: Beskrivning av hur en klinik eller avdelning kan börja arbeta med task-shifting Modell för systematiskt arbete med taskshifting 11
Verktyg III: Modell för kontinuerlig, aktiv och central hantering av vårdplatser Viktiga delar i central vårdplatskoordinering Nyckelkomponenter Central grupp för vårdplatshantering Transparent, enhetlig och kontinuerlig rapportering av vårdplatsläget Aktiva vårdplatskoordinatorer med mandat Strukturerad återkoppling och uppföljning av data Säker och god hantering av överbeläggningar och utlokaliseringar 12
Frågor för gruppdiskussion 1 2 Vilka mål med detta arbetssätt vill vi uppnå det närmaste halvåret? Vilka mål med detta arbetssätt vill vi uppnå fram till nästa sommar? Tänk runt målsättningar i termer av: Hur vi vill arbeta? (process) Vad vill vi uppnå? (utfall) 13
Sammanställning över verktyg och metoder som stödjer en sammanhållen vårdkedja Förebyggande arbetssätt Arbetssätt under vårdtid inom sluten vård Uppföljning efter vårdtid Verktyg för primärvård och för kommunal vård och omsorg: Verktyg för primärvård och för kommunal vård och omsorg: Standardiserad och strukturerad riskbedömning för att identifiera personer med ökad risk för undvikbar slutenvård, kopplat till förebyggande målgruppsanpassade åtgärder, ex. - Senior Alert (verktyg från SKL) - Geriatrisk riskprofil (Landstinget i Västmanland, ) Brytpunktssamtal inför ställningstaganden kring fortsatt vård och omsorg Verktyg för kommunal vård och omsorg: Standardiserat bedömningsstöd för medicinsk bedömning i hemmet, ex. Direktinskrivning på geriatrik eller närvårdsavdelning, ex. - Direktintag till närvårdsavdelning (Landstinget i Uppsala län) - Direktintag till geriatriken (Norra Älvsborgs läns sjukhus, ) Enkel läkemedelsgenomgång vid inskrivning Fördjupad läkemedelsgenomgång under vårdtid (vid behov) Läkemedelsberättelse till nästa vårdgivare Muntlig och skriftlig information till patient - Motiverande samtal och information enligt teach-back metodik - Aktuell läkemedelslista - Läkemedelsberättelse Tidiga och förstärkta kommunala insatser efter hemgång, ex. - Trygg hemgång (Landstinget i Blekinge och Ronneby kommun, ) Verktyg för sluten vård: Uppföljning efter utskrivning, ex. - Ringare som kontaktar patienten 72 timmar efter utskrivning (Landstinget Sörmland, ) - Webbkollen: standardiserat intervjuverktyg för att fånga upp patientens upplevelse av vårdtid och utskrivning (verktyg från SKL) - ViSam (Region Örebro) Verktyg för primärvård: Samordningsfunktion för strukturerat teamomhändertagande, ex. - Samordningssjuksköterska (Landstinget Sörmland, ) Standardiserad och strukturerad riskbedömning för att identifiera personer med ökad risk för vårdskador, kopplat till förebyggande målgruppsanpassade åtgärder, ex. - Senior Alert (verktyg från SKL) Seniormottagning på vårdcentral, ex. - Knisslinge VC i Skåne - Wästerläkarna i Göteborg Brytpunktssamtal inför ställningstaganden kring fortsatt vård och omsorg Se insatser Inskrivning Primärvård, kommunal vård och omsorg Samordnad individuell plan (SIP) - Verktyg från SKL 14som stöd vid genomförande
15 Vad är det viktigaste vi behöver göra i arbetet för att få en mer välfungerande vårdkedja?
Stort TACK! Kontakt: eva.estling@skl.se