Förklaring och förståelse; positivism och hermeneutik; Graham Clark 1939: Flinta och krukskärvor har inga innebörder, har inga intressen; de är därför tillgängliga för vetenskaplig behandling på ett sätt som ingen skriftlig källa kan hoppas på. Förklaring och förståelse; positivism och hermeneutik; Robin Collingwood 1946: Arkeologiska data är produkter av mänskliga intentioner, och att det säger något om hur människorna som gjorde dem tänkte om livet. Naturen har inte några avsikter eller innebörder, och att därför finns en väsensskillnad mellan arkeologiska data och naturvetenskap. Några bortglömda begrepp Induktiv slutledning: Att dra slutsatser från något som är observerat till något som inte är observerat man generaliserar på basis av ett antal observationer. Några bortglömda begrepp Deduktiv slutledning: Förutsätter att premisserna är sanna, och att ur dessa premisser härleder (deducerar) man logiskt slutsatser som också förutsägs vara samma. Strukturalismen Den moderna strukturalismen utvecklades ur lingvistiken Företrädare inom lingvistiken: Ferdinand de Sassure (1857-1913) Roman Jacobson (1896-1982) Delens betydelse kommer från helheten; enskilda element är bestämda av bredare regelbundenheter Anti-historistisk och synkron Strukturalismen Stor betydelse inom samhälls- och humanvetenskaperna. Främsta förebilden inom detta fält är antropologen Claude Levi-Strauss (1908-) Utvecklades som en kritik mot Evolutionismen (människor har i alla tider haft samma förmåga att tänka det universella i människans sätt att strukturera tänkandet) Existensialismen (mot dess subjektcentrering: människan fullt autonom och självmedveten) 1
Efter Darwin var människan inte längre skapelsens krona. Efter Freud var människans medvetande inte längre personlighetens kärna. Och efter Levi- Strauss är människan inte längre ett aktivt skapande subjekt: hon flyttar bara på en viss rekvisita och detta sker på ett ytterst förutsägbart sätt (Thomas Gerholm i inledningen till Levi- Strauss bok Det vilda tänkandet, översatt till svenska och publicerad år 1984) Arkeologiska traditioner Bruce Trigger: 1: Klassisk arkeologi och fornkunskap 2: Kulturhistorisk arkeologi 3: Sovjetisk arkeologi 4: Funktionalistisk arkeologi 5: Neoevolutionistisk arkeologi 6: Postprocessuell arkeologi Arkeologiska traditioner Bjørnar Olsen: 1: Kulturarkeologi 2: 3: Postprocessuell arkeologi Arkeologiska traditioner Kenneth Dark Theoretical archaeology har inte samma indelning i olika traditioner. Boken är snarare disponerad utifrån olika temaområden, som i sin tur är indelade i olika underordnade problemfält. Men i inledningen framkommer att han i princip har samma indelning, om än något mer snårig, som Trigger. Arkeologiska traditioner Ola W Jensen & Håkan Karlsson: 1: 2: Post-processuell arkeologi Kulturarkeologi/Kulturhistorisk arkeologi Europeisk och Amerikansk arkeologi under perioden 1900-1960 Utvecklades inom etnografisk och geografisk forskning Ersatte en typ av evolutionistisk arkeologi med Thomsen, Worsaae och Montelius. De delade in historien i olika utvecklingsstadier. Mot slutet av 1800-talet blev arkeologerna mer och mer medvetna om skillnaderna i materialet inte bara kunde bero på ålder 2
Kulturarkeologi/Kulturhistorisk arkeologi Stora skillnader regionala skillnader i materialen introduktion av nytt begrepp som fogades till den kronologiska indelningen uppkomsten av kulturbegreppet. Huvudprincip: ett likartat arkeologiskt material från en given tidsperiod inom ett avgränsat område definierades som en arkeologisk kultur. Baserade på likheter i materiell kultur vara bara möjliga om man hade att göra med ett folk med en gemensam livsform. Likheter i ett arkeologisk material resultat av inneboende andliga kvaliteter hos ett givet folk med gemensamt språk och gemensam identitet. Material kultur detsamma som etnisk enhet vilket enligt dåtidens förmenande var detsamma som ett folk eller en ras. Migrationer och diffussionism var helt centrala förklaringsvariabler för förändring. Kulturarkeologi/Kulturhistorisk arkeologi Teoretiskt ointresse outtalade normer för bedömning och värdering av materiell kultur. Metodisk grundval: induktiv slutledning (att nå fram till slutledning om det allmänna genom studier av det enskilda) och typologiskkronologisk metod. Migrationer och diffussionism var helt centrala förklaringsvariabler för förändring. Men i högsta grad evolutionistisk. Kulturbegreppet ett komplement. Evolutionen var en teoretisk grund för migration och diffussionism. Kan sammanfattas i fyra punkter: Funktionalistirskt och systemteoretiskt synsätt på samhälle och kultur Neo-evolutionistisk syn på samhället Logisk-positivistisk kunskaps- och förståelseteori Naturvetenskapligt forskningsideal Benämndes från början New Archaeology Formulerades första gången år 1959, men mest förknippas det med Lewis Binford. Under 1960-talet förskjutning från Europa till USA. Först under 1970-talet kom den processuella arkeologin att sätta sin prägel på europeisk arkeologi. Binford: Archaeology as Anthropology. Samhällen och kulturer analyserades efter mönster från biologiska organismer eller system, där samhällets olika delar utgjorde organ som var ömsesidigt och funktionellt beroende av varandra. Kulturen nära förbunden med den omgivande naturmiljön och ingick som en del av det totala ekosystemet. Två bärande bjälkar: Positivism Funktionalism. Logisk positivistisk kunskapsteori Målsättning: produktion av exakt, objektiv och testbar kunskap. Enligt positivistisk vetenskapsideal finns det en gemensam kunskapsmässig grund för alla vetenskaper, och förebilden fanns bland naturvetenskaperna. Vetenskap skall baseras på sinnesdata data som vi kan observera och mäta. Teorierna måste kunna testas mot sådana empiriska data. Målsättning: en objektiv och värdefri kunskap. 3
Funktionalism Samhällen och kulturer betraktades som funktionella system som styrdes av en inre logik. Logiken: de olika delarna måste vara i harmoni med varandra, och viktigast av allt de olika delarna av varandra måste vara i jämvikt med den omkringliggande naturen. Hur jämvikt skapades och upprätthölls förklaring till vad som skedde i dessa kulturer samhällsförändringar förklarades på samma sätt som frånvaro av jämvikt. I huvudsak ekologisk funktionalism Funktionalism Kulturbegreppet översattes till människans utomkroppsliga medel för anpassning. Kultur inte längre en nedärvd andlig ballast som karakteriserade ett folk eller etnisk grupp, utan ett funktionellt redskap som människan använder i sin anpassning till kulturmiljön. Skillnader, likheter och förändringar av materiell kultur konsekvenser av ekologisk anpassning. Bara genom att utarbeta generella modeller för hur kulturer och samhällen opererade kunde arkeologer förklara förhistoriska samhällen och förändringar i dessa Post-processuell arkeologi Post-processuell arkeologi Perspektiv Strukturmarxism Kontextualism Genus Poststrukturalism Kritisk arkeologi Interpretativ Marxism/strukturmarxism Strukturalism/romantisk hermeneutik/strukturmarxism Gender/feminism/konstruktivism/ strukturmarxism Poststrukturalism Influenser från Marxism/kritisk teori Filosofisk hermeneutik/fenomenologi Tid 1970-1980- 1985-1987- 1987-1990- Kognitiv arkeologi Med beteckningen postprocessuell ville man inte bara signalera en distans till den processuella arkeologin, utan även antyda att det var ett passerat stadium. Utgör ingen enhetlig riktning med ett allenarådande teoretiskt perspektiv. Snarare en paraplybeteckning för olika riktningar inom arkeologin under inspiration av bland annat strukturalism, poststrukturalism, marxism, feministisk teori, kritisk teori och hermeneutik. Arkeologi inte bara en vetenskap om det förflutna utan i lika hög grad en politisk och social praktik i nutiden. Post-processuell arkeologi 1: Kritik av den processuella arkeologins funktionalistiska syn på materiell kultur och att detta direkt skulle återspegla mänskligt beteende. Den postprocessuella arkeologin betonar i högre utsträckning den materiella kulturens symboliska, kommunikativa aspekter. Materiell kultur kunde användas aktivt i i sociala strategier (inklusive manipulation) Post-processuell arkeologi 2: Reaktion mot de positivistiska vetenskapsidealen. Den postprocessuella arkeologin betonar istället att arkeologi är en tolkande vetenskap där det är omöjligt att uppnå absolut sanning. Mycket kritisk mot den positivistiska tesen om en värdefri, objektiv forskning. Arkeologin är inte en praktik utanför det nutida samhället, bortom de sociala och politiska värderingar. 4
Post-processuell arkeologi 3: Den processuella arkeologin hade i allt för liten grad tagit hänsyn till individens roll i samhället. Människan styrs av systemets behov. Den postprocessuella arkeologin avser att lägga större vikt vid individernas avsikter och motiv till sina handlingar Strukturmarxism Utveckling av historiematerialismen Ömsesidiga beroendeförhållanden mellan bas och överbyggnad Maurice Godelier: Det finns ingen klar institutionell skillnad mellan bas och överbyggnad. Ekonomi, religion och politik flyter ihop. Strukturen determinerande för de enskilda elementen Kulturella värderingar ideologi Kritisk arkeologi Inspiration från Frankfurtskolans Kritiska teori: Kritik av det positivistiska kunskaps- och vetenskapsidealet Allmän kulturkritik hur det kapitalistiska samhällets värderingar vidareförs med hjälp av olika vetenskapliga och kulturella aktiviteter. Arkeologins politiska roll i samhället Den arkeologiska kunskapens sociala och politiska funktion. Ett flertal dåtider disciplinens tolkningsföreträde. Kontextuell arkeologi Tingens betydelse är specifika och kontextberoende Bara genom att studera det lokala och specifika kulturhistoriska sammanhangen kan man förstå vilken betydelse den materiella kulturen hade i en dåtid. Individens handlingar styr relationerna mellan samhället och mänsklig kultur, samt den materiella kulturen Blandning av strukturalism och hermeneutik. Kontextuell arkeologi Tingens mening kan nås genom att se tingen i förhållande till varandra som en text Samhälle & kultur (inkl. ting & rum) = kommunikation och klassifikation = teckensystem rummet & tingen = tecken och symboler i kommunikation mellan olika individer/grupper. Avvikelser i det arkeologiska materialet av största vikt att studera. Kontextuell arkeologi Den materiella kulturens utsida och insida: Objektet studeras i förhållande till samhällets ekonomiska och sociala strukturer Utsida Tingens idémässiga och symboliska innehåll Insida Det går att få fram det förflutnas originalmening 5
Feminism och genusarkeologi Rötter inom en feministisk diskussion Har i stor utsträckning synliggjort kvinnans roll i det förflutna Feministisk arkeologi emancipatorisk eftersom ämnets diskurs varit/är manlig och i huvudsak befolkats av män Åtskillnad mellan socialt, kulturellt och biologiskt kön. Feminism och genusarkeologi Strukturalistiskt syn på genus: = ett system av skillnader = ett binärt motsatspar som kan appliceras i materiell kultur och rum. Rummet och tingen ett symboliskt schema, med vars hjälp man strukturerar och konstituerar sociala roller och vardagen Feminism och genusarkeologi Teman: Genusklassificeringar i det förflutna Appearence: att förstå skapande av genusidentitet, en individs fysiska konstellation. Performance theory: När individen hela tiden förhandlar om sin identitet/genus inom det rådande samhället Kritik mot strukturalismens subjektslösa tänkande MEN både en reaktion mot och en fortsättning av strukturalismen (fortsatt tankefigur kring språket men att detta skall upplösas) Inspiration även från hermeneutiken Kritik mot subjektet (gemensamt med strukturalismen) Språket och språkbruket konstruerar människans tänkande, upplevelser och handlande Språket metaforiskt och tvetydigt verkligheten är pluralistisk Kunskapen betraktas inte som värdeneutral denna är en produkt av den samtida sociopolitiska kontexten Kunskap inte kumulativ den är i ständig förändring Betoning på: författarskapets betydelse och strategier vid framställningar av denna (då också arkeologiska texter): Narration Retorik Den empiriska verkligheten bestämmer inte på något entydigt sätt den text som slutligen avrapporterar forskningsresultaten Omedvetet val av språk, metaforer och perspektiv 6
Produktionen av texter formger ämnets diskurs, de olika disciplinernas har oftast omedvetna regler om vad som anses vara väsentliga teorier, problem, metoder och språk. Textframställningarna styrs enligt antropologen James Clifford (1986) av: 1. Kontextuellt: avhängighet av en viss social miljö 2. Retoriskt: särskilda framställningssätt påverkar innehållet 3. Institutionellt: framställningen styrs av disciplinen och målgruppen 4. Politiskt: vem som helst får inte uttala sig 5. Historiskt: förhållandena ändras över tid Materiell kultur jämförs med text: Möter ständigt nya läsare. Distans från producent och tänkta konsumenter. Den materiella kulturen får mening, precis som en text, genom att bli läst men nya läsare nya kunskapshorisonter Ursprunglig mening omöjlig intresseförskjutning mot tolkning Politiskt användande av det förflutna Arkeologisk debatt kring kulturarvet Dekonstruera de stora berättelserna Som skall ersättas av mikrohistorier som är lokala, provisoriska och begränsade Fenomenologi Den subjektiva upplevelsen av världen/verkligheten Beskrivning av fenomenen/världen Frågan om sant eller falskt ointressant eftersom man arbetar med hur subjektet upplever världen Edmund Husserl (1859-1938): universella regler för hur människan genom sina erfarenheter skapar sin verklighet Inom arkeologin är det främst det subjektiva erfarandet som stått i centrum inte reglerna för hur detta skapas. Fenomenologi Martin Heidegger (1889-1976): Vi förstår världen och de ting som omger oss inte enbart genom att titta på dem utan genom att använda dem I-världen-varo den intima relationen mellan oss själva, tingen och betydelsesammanhanget, Äger rum mot bakgrund av vår tidslighet: vi befinner oss inte enbart i ett nu, nuet är relaterat till det vi har varit och det vi håller på att bli 7
Fenomenologi Maurice Merleau-Ponty (1908-1961) Människan existerar genom sin egen kropp Syntes av medvetande och kropp: inte en objektivfysiologisk betydelse Kroppen blir på detta vis det inkarnerade subjektet alltid närvarande, ofrånkomlig och hela tiden deltagande i våra liv. Varseblivning: världen uppfattas som ett komplext nät av händelser och ting som människan med sin kropp känner sig som en del av. Subjektets upplevelser av sin omgivning styrs på ett avgörande sätt av hennes kroppsuppfattning Fenomenologi Maurice Merleau-Ponty (1908-1961) Människan existerar genom sin egen kropp Syntes av medvetande och kropp: inte en objektivfysiologisk betydelse Kroppen blir på detta vis det inkarnerade subjektet alltid närvarande, ofrånkomlig och hela tiden deltagande i våra liv. Varseblivning: världen uppfattas som ett komplext nät av händelser och ting som människan med sin kropp känner sig som en del av. Subjektets upplevelser av sin omgivning styrs på ett avgörande sätt av hennes kroppsuppfattning Fenomenologi Speciellt använt inom Landskapsarkeologi (t.ex. Christopher Tilley: A Phenomenology of Landscape) Genusarkeologin (jfr Appearance & Performance) Tingens biografier historien i historien 8