UNIVERSEN #5 juni -09 årg 40 En tidning för Uppsala universitets medarbetare Utmärkta medarbetare Sid 8 Uppdrag i Kina Sid 7 Kaj knyter kontakter Sid 8 10 Foto: STAFFAN CLAESSON Fler nyheter hittar du på www.universen.uu.se/. Nyttiga länkar på www.uu.se/internt Bättre arbetsmiljö med täta möten Täta möten är en del av hemligheten bakom en god arbetsmiljö. Det är viktigt med formella möten, men även samtalen i fikarummet är viktiga, säger prefekten Leif Kirsebom. Nu satsar universitetet på arbetsmiljöutbildning. Sid 4 6 Högsta betyg från studenter Engagemanget är stort vid IT-institutionen som nyligen fick ta emot ett pris för sin grundutbildning. Med omkring 900 helårsstudenter och kurser i samtliga civilingenjörsprogram har institutionen satsat på studentmottagandet. Sid 9 Ny tolkning av Luther - Vi lever i ett samhälle som är väldigt präglat av en luthersk tradition. Men den lutherska traditionen överensstämmer inte alltid med Luther, säger Karin Johannesson, en av nio forskare som ska studera Luther med moderna ögon. Sid 12 13 Det finns ett värde i en ceremoni där man stannar upp lite grann och reflekterar över de stora perspektiven. Joakim Ekström, nypromoverad doktor i statistik.
Samarbete med eftertanke Vid vårens sista sammanträde med Akademiska senaten den 6 maj gavs senatorerna möjlighet att diskutera akademiskt ledarskap vid Uppsala universitet. Vid mötet debatterades också frågan Kan universitetet samarbeta med diktaturer som kränker mänskliga rättigheter? och exemplet Kina användes som utgångspunkt. Senatorerna diskuterade frågan från olika aspekter och de flesta förordade ett samarbete men underströk vikten av eftertänksamhet, strategi och tydligt syfte. Uppföljning av bisysslor Uppsala universitet har, liksom övriga lärosäten, fått en skrivelse från Högskoleverket angående uppföljning av bisysslor. I yttrandet till Högskoleverket anger Uppsala universitet att det inom organisationen finns fastställda rutiner för hur bisysslor ska redovisas. Samtliga prefekter och föreståndare har i uppdrag av rektor att kontinuerligt begära in redovisningar och eventuella förändringar i innehavet av bisysslor från lärarna. Vid personalavdelningen utvecklas just nu ett webbaserat verktyg i Primula för att förbättra överblick och aktualitet vid redovisningar av bisysslor. Projektmedel för pedagoger Nu finns projektmedel att söka för pedagogiska utvecklingsprojekt under 2010. Avdelningen för universitetspedagogisk utveckling har utlyst 500 000 kronor i projektmedel och varje beviljat projekt tilldelas maximalt 50 000 kronor. Projekten ska medfinansieras av berörda institutioner men det är inget hinder att projektmedlen inräknas i större pedagogiska utvecklingsprojekt med finansiering även från annat håll. Ansökan ska vara inne senast den 24 augusti. Smart verktyg för konferenser Akademikonferens - ett samverkansorgan mellan Uppsala universitet och SLU - har utvecklat ett nytt administrativt verktyg som underlättar hanteringen av anmälningar till seminarier, workshops, evenemang och andra aktiviteter. Databasen kan hantera ett obegränsat antal kategorier, aktiviteter och val. Det kan vara allt ifrån enklaste anmälan till komplicerade konferensarrangemang med parallella sessioner, prioriterade val av aktiviteter och hantering av grupper. Systemet hanterar även fakturering och kreditkortsbetalningar. Mer info: www.akademikonferens.uu.se Guide till alla nya studenter En reviderad version av Studentguiden med all tänkbar information om studier vid Uppsala universitet - har nyligen lämnat trycket. Alla nyantagna studenter vid Uppsala universitet får hemskickat ett välkomstpaket som består av Studentguiden, en karta över Uppsala samt programmet för recentiorsmottagningen. Utskicken sker under månaderna januari, maj, och augusti. Recentiorsmottagningar under nästa läsår äger rum 28 augusti och 15 januari. LEDARE Arbetsmiljön är allas ansvar H Det viktigaste är dock att vi var och en tar ansvar för att bidra till en arbetsplats som präglas av generositet och respekt för varandra. Vi vill ha en arbetsplats där det inte finns plats för mobbing och trakasserier. REDAKTION ur står det till med systematiken i vårt arbetsmiljöarbete? En av de allra viktigaste förutsättningarna för att verksamheten ska fungera, oberoende av vad vi arbetar med, är att arbetsmiljön upplevs som positiv, tillåtande och utvecklande. Alla människor, oavsett yrkesroll, har behov av att få uppskattning, bli sedda, vara delaktiga och visas respekt. På arbetsplatsen har vi alla ett ansvar för att det ska fungera och vi är varandras arbetsmiljö. Självklart har vi inte ansvar eller skyldighet att vara privata, men arbetslivet blir så väldigt mycket lättare om vi vågar vara personliga. Detta med all respekt för att vi befinner oss i en krävande arbetssituation och har en uppgift som är viktig för att klara det uppdrag som vårt universitet har. År 2006 fastställdes en arbetsmiljöpolicy för Uppsala universitet. I den fastslås grundläggande värderingar och synsätt för vårt arbetsmiljöarbete. Det har visat sig att systematiken i vårt arbete fortfarande har en hel del brister. Nu tar vi ett rejält tag för att på allvar implementera vår arbetsmiljöpolicy. En grundläggande förutsättning är att alla i ledningsposition har nödvändiga kunskaper inom området. För att ge bra förutsättningar kommer utbildning rörande arbetsmiljöfrågor att vara en självklar del i den obligatoriska chefsutbildningen. Är det då verkligen så att arbetsmiljön vid Uppsala universitet har stora brister? Jag är övertygad om att det på de allra flesta arbetsplatserna inom universitetet fungerar alldeles utmärkt. För att öka säkerheten ytterligare och för att stärka kvaliteten, så är det avgörande att också systematiken i arbetet garanteras. Vi ska tillsammans se till att planeringen för en god arbetsmiljö blir en självklar del i verksamhetsplaneringen. Detta är en uppgift för arbetsgivare och arbetstagare gemensamt. Arbetsgivaren har genom cheferna det yttersta ansvaret, men fackliga organisationer och de skyddsombud som utsetts är en viktig del för att arbetsmiljöarbetet ska fungera. Det viktigaste är dock att vi var och en tar ansvar för att bidra till en arbetsplats som präglas av generositet och respekt för varandra. Vi vill ha en arbetsplats där det inte finns plats för mobbing och trakasserier. Vi har alla ett ansvar för att Uppsala universitet fortsätter ha en arbetsmiljö som vi kan vara stolta för! Ann Fust, Universitetsdirektör REDAKTÖR:, tel 018-471 19 86, annica.hulth@uadm.uu.se E-POST: universen@uadm.uu.se ADRESS: Universen, Uppsala universitet, Box 256, 751 05, Uppsala BESÖKSADRESS: S:t Olofsgatan 10b TEL: 018-471 19 86 FAX: 018-471 15 20 ANSVARIG UTGIVARE: Urban Lindberg LAYOUT: Mikael Mannberg, Redaktörerna AB, www.redaktorerna.se TRYCK: v-tab, Norrtälje UPPLAGA: 6 400 ex ADRESSÄNDRING: meddela din personalhandläggare, övriga prenumeranter gör skriftlig anmälan till redaktionen. Texter lagras elektroniskt hos Universen. En del textmaterial publiceras också på Internet. Den som sänder material till Universen anses medge elektronisk lagring/publicering. För obeställt material ansvaras ej. ISSN 0346-3664. Foto: Tommy westberg Linné firades med vetenskap och konst Linnés födelsedag firades med många aktiviteter och möten mellan konst och vetenskap i Uppsalas linneanska trädgårdar lördagen den 23 maj. Regnet drog bort och molntäcket lättade och eftermiddagen bjöd på många godbitar för besökarna. Denna gång hedrades minnet av två stora vetenskapsmän den 23 maj: Carl von Linné och Charles Darwin. Efter invigning i Linnéträdgården leddes besökarna längs ett Evolutionsstråk genom Uppsala till Botaniska trädgården där festligheterna fortsatte med föreläsningar för barn, scenframträdanden och invigning av konstverket Livets Träd, skapat av konstnären Anette Wixner. Det var en bra dag med folk och rörelse i trädgården hela eftermiddagen. Jag önskar det kunde vara så här varje helg, säger Lotta Sturesson Saetre, informatör i Botaniska trädgården, som uppskattar att runt tusen personer besökte Botan under dagen. Vetenskapssalong om Darwin På scenen gavs bland annat en Vetenskapssalong med namnet Evolution Revolution. Professor Staffan Ulfstrand berättade om Charles Darwin och lanseringen av evolutionsteorin. Vetenskapssalongen bjöd på evolutionsbalett, daggmaskpoesi och Povel Ramels hyllningssång Digga Darwin. Gottsunda Dans och Teaters ungdomsgrupp dansade och gestaltade urdjur och planteringsglada trädgårdsmästare och i Thunbergssalen gavs föreläsningar med bland andra Mattias Klum. Och på kvällen var det nog 150 personer som tittade på stumfilm på temat Darwin, säger Lotta Sturesson Saetre. Dinosauriepark i Botan Det nya Evolutionsstråket går från Linnéträdgården till Barockträdgården. Startpunkten är en installation om pelorian, en växt som Linné kallade Årets pedagogiska lärare sökes! Vilken lärare är också en bra pedagog? Nu inleds jakten på lärare att nominera till årets pedagogiska pris. Fyra av priserna är riktade mot lärare inom de olika vetenskapsområdena, medan det femte priset i år går till en lärare som gjort goda insatser för arbetslivsanknytningen. Senast den 27 september måste nomineringen vara inlämnad till PU, avdelningen för universitetspedagogisk utveckling. Läs mer: www.uadm.uu.se/pu/pedagogiskapriset Staffan Ulfstrand, professor emeritus i ekologisk zoologi, berättade om Darwin. för monster på grund av dess avvikande utseende. Sedan fortsätter vandringen längs Linnégatan över ån, till Artediparken, Rosénparken, Domkyrkoplan, Odinslund, Carolina och Botaniska trädgården. I Botaniska trädgården avslutas promenaden vid en lekplats med en dinosauriepark och en sandlåda där man kan leta efter fossil. Längs hela vägen finns informationsurnor och fotspår på marken så att man hittar rätt. Nästan fullt på högskolorna Anneli Waara Längs Evolutionsstråket kan man möta dinosaurier, som här i Odinslund. Många fler har sökt till högskolan i höst och nästan alla universitet och högskolor räknar med att kunna fylla sina platser, visar ny statistik från Högskoleverket. Under 2009 beräknas 14 300 fler helårsstudenter vid svenska lärosäten. Prognosen fram till 2012 visar en total ökning av antalet studenter med tio procent jämfört med 2008. Till nästan alla högskoleutbildningar ökar antalet sökande inför hösten 2009. Lärarutbildningen som har tappat sökande under många år ökar nu antalet förstahandssökande med nästan 30 procent. Arkitektutbildningen ökar ännu mer, 47 procent, enligt Högskoleverket. Arkitektutbildningen ökar mest bland de stora yrkesprogrammen, 47 procent. Juristutbildningen har också en kraftig ökning på 23 procent. Sökande till civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna fortsätter att öka, 19 respektive 21 procent. FOTO: STAFFAN CLAESSON Foto: Matton UNIVERSELLT Goda alternativ till djurförsök Uppsalaforskare står bakom fler än hälften av de 13 forskningsprojekt som forskningsstiftelsen Forska utan djurförsök stödjer för att ersätta djurförsök med moderna metoder. Sju av projekten finns i Uppsala fem vid Uppsala universitet och två vid SLU. Ett internationellt uppmärksammat och framgångsrikt projekt leds av Johan Rönnelid, docent och överläkare vid Rudbecklaboratoriet. Istället för djurmodeller använder man prover från patienter för att forska om antikroppsberoende sjukdomsmekanismer vid ledgångsreumatism. Målet är att hitta bättre behandlingsmetoder för sjukdomen. Lösning på gång för textilstudenter Utbildningen i textilt hantverk vid Uppsala universitet kommer inte att fortsätta ges. Nu arbetar universitetet för att hitta en lösning för de lärarstudenter som behöver kurserna för att avsluta sin utbildning. Inom kurserna i textilt hantverk finns totalt 30 lärarstudenter och 20 som läser fristående kurs. Alla studenter som läser textilt hantverk inom lärarprogrammet kommer att få fullfölja sina planerade studier fram till examen. Jämställdhetspris till bildanalys och fysik Vid Centrum för bildanalys i Uppsala råder könsbalans. Föreståndaren Ewert Bengtsson har inom ett traditionellt mycket ojämställt område IT-området lyckats bygga upp en könsbalans, med idag lika många kvinnliga som manliga professorer På jämställdhetsdagen fick han ta emot pris för ett jämställt ledarskap och en unik arbetsmiljö. Priset delas med Karin Schönning och Agnes Lundborg. I rapporten Maskrosfysiker har de anlagt ett genusperspektiv på rekrytering, handledning och arbetsmiljö bland Uppsalas fysikdoktorander. Alzheimers och Parkinson i fokus Många nationer var representerade på den första världskonferensen på temat immunoterapi och neurodegenerativa sjukdomar som hölls i Uppsala i slutet av maj. Att samla forskare och prata fokuserat om Alzheimer och Parkinson är ett nytt Lars Lannfelt. koncept som vi nu hoppas kan bli en återkommande tradition, säger arrangören Lars Lannfelt, professor vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.135 forskare från universitet och läkemedelsindustrin var med på konferensen. 2 3
Arbetsmiljö När jag passerar genom korridorerna ser jag vad som händer. Dessutom är det viktigt att alla känner igen mig och vet vart de ska vända sig. Arbetsmiljön är viktig, tycker Leif Kirsebom. Det gäller både säkerheten i labbet och samtalen i fikarummet. Fungerar inte arbetsmiljön så fungerar inte människor. Då går energin till annat än arbetet, säger Leif Kirsebom, prefekt vid institutionen för cell- och molekylärbiologi. Som prefekt har han ansvar för arbetsmiljön, men har sett till att involvera många andra på institutionen. Regelbundna möten är en del av hemligheten. Text: FOTO: Staffan Claesson Samtalen i fikarummet är viktiga för arbetsmiljön Möten för arbetsmiljön Institutionen för cell- och molekylärbiologi jobbar med arbetsmiljöfrågor på flera olika sätt: l Arbetsmiljögruppen träffas fem-sex gånger per år. Där ingår TA-personal, doktorander, och representanter för alla delar av institutionen l Skyddsronder görs fem-sex gånger per år. l Skyddsombudet är adjungerad i institutionens styrelse. Varje år beslutar styrelsen om en handlingsplan för arbetsmiljön. l Stormöten för hela personalen hålls fyra gånger per år. Där tar man också upp incidenter som rör arbetsmiljön. l Doktorandträffar hålls där prefekten träffar alla doktoranderna vid institutionen för diskussion om deras situation. l De olika programmen håller informationsträffar, där arbetsmiljön tas upp. id institutionen för cell- och molekylärbiologin jobbar man mycket med arbetsmiljön. Det handlar om säkerheten i labben, där bland annat radioaktiva ämnen hanteras. Det handlar om att doktorander från andra kulturer snabbt ska få inblick i arbetsrutinerna. Inte minst handlar det om att prata med varandra. Institutionen sträcker sig över flera korridorer på plan 2 på BMC, men har ett gemensamt fikarum. Här utspelar sig många viktiga samtal, säger Leif Kirsebom. Han brukar själv se till att fika här både på mornarna och på eftermiddagarna. Fikarummet spelar en viktig roll för det informella samtalet. Här sitter vi och fikar och pratar om vardagliga saker och då och då kommer det upp någonting viktigt. Minst lika viktiga är förstås de mer formella mötena i institutionens arbetsmiljögrupp. De träffas fem, sex gånger per år, ofta i samband med att en skyddsrond har gjorts. Resultatet från skyddsronden tas upp och diskuteras och man beslutar vad som behöver åtgärdas. Alla har tystnadsplikt På mötet kan också känsliga ämnen tas upp, eftersom alla i gruppen har tystnadsplikt. En nyckelperson i sammanhanget är skyddsombudet Solveig Rosén. Hon har varit skyddsombud på institutionen sedan 1998. Om vi inte hade haft så bra TA-personal skulle vi aldrig haft så bra arbetsmiljö. De står för kontinuiteten och fungerar som ett kitt mellan forskningsledare och doktorander. De ser när problemen seglar upp och kan ofta lösa problemen eftersom de har lång erfarenhet, säger Leif Kirsebom. Med krympande resurser är risken tyvärr stor att det dras ned på TA-personal vid institutionerna. Det vore olyckligt, anser Leif Kirsebom. TA-personalen är otroligt viktiga både för den psykosociala och den fysiska arbetsmiljön. När kemikaliehanteringen gicks igenom inom universitetet lade institutionen ned mycket jobb och det var TA-personalen som stod för den tyngsta delen av arbetet. Så ska det vara också. Postdocs och doktorander ska vara insatta, men det är inte meningen att de ska hålla reda på allt som gäller arbetsmiljön. Forskare på skyddsrond Leif Kirsebom försöker dock involvera flera olika grupper av anställda i arbetsmiljöarbetet. När det är dags för skyddsrond brukar alltid någon senior forskare gå med. Vem det blir varierar från gång till gång. Poängen är att forskarna ska få inblick i arbetsmiljöarbetet, men också att de kan ge input. Det har fungerat väldigt bra och alla brukar ställa upp. Institutionen har 137 heltidsanställda och en bred verksamhet, från helt laborativa ämnen till forskning i bioinformatik som äger rum framför datorer. Vid institutionen finns nio olika forsknings- och utbildningsprogram, som också tar upp arbetsmiljön på sina informationsmöten. En hel del frågor rör förstås säkerheten i labben. Det kan till exempel handla om radioaktivt spill eller kemikalier som står och skräpar, en centrifug som inte fungerar eller en gasläcka. Dessa möten protokollförs och vid allvarliga händelser kontaktas Leif Kirsebom. Tunga konflikter Säkerheten i labbet är viktig, men de psykosociala frågorna är minst lika viktiga. Det som är verkligt betungande är konflikter. Ingen konflikt är den andra lik och det gäller att gå varsamt fram, både när det gäller konflikter inom personalen eller med utomstående personer, säger Leif Kirsebom. Där har vi haft ett väldigt bra samarbete med universitetets personalkonsulenter. De kan fungera både som bollplank och komma in och avlasta. Utan stöd från dem skulle det vara svårt att klara prefektrollen. Flera utmaningar Som prefekt ser han flera utmaningar för arbetsmiljön. Dels de krympande resurserna, som gör att det kan uppstå spänningar på arbetsplatsen, och lärarnas och forskarnas arbetsbelastning. Dels internationaliseringen, som gör att även personer från andra kulturer måste sättas in i arbetsmiljöarbetet. Därför har institutionen översatt både jämställdhetsplanen och arbetsmiljöplanen till engelska. Inte minst är den psykosociala delen av arbetsmiljön viktig. Olika kulturer kan ha olika syn på hierarkier. Det är också olika hur restriktiv man är vid arbete med radioaktivt material. Om vi har en bra dialog kan det leda till förbättringar. Ser vad som händer Alla nyanställda får en Safety Manual (säkerhetsmanual) med viktig information om hantering av kemikalier, riskavfall och skyddsutrustning. Nya forskarstudenter får alltid introduktion i labbet och särskilt i radioaktiva rummet. Leif Kirsebom återkommer igen till den viktiga dialogen med alla olika anställda. Som prefekt rör han sig över hela institutionen. När jag passerar genom korridorerna ser jag vad som händer. Dessutom är det viktigt att alla känner igen mig och vet vart de ska vända sig. Upptäcker jag något problem så är jag inte sen att åtgärda det. Jag tar itu med problemen så snart som möjligt, säger Leif Kirsebom. 4
Skyddsombud tog examen På uppdrag i Kina I början av maj avslutades den nya arbetsmiljöutbildningen och de fyra kursdeltagare som genomgått kursen fick varsin skyddsombudsnål av rektor Anders Hallberg. Utbildningen har pågått sedan oktober 2008 och vänder sig i första hand till nyutnämnda skyddsombud. Det har varit jättebra, det har funnits mycket utrymme för diskussion i gruppen och vi har fått en bra grund att stå på, tycker Linda Thorn, bibliotekarie vid BMC och en av kursdeltagarna. I utbildningen ingår fyra block: Lagar och avtal, teori och praktik, Teknisk-fysisk arbetsmiljö, Psykosocial arbetsmiljö samt Ergonomi och friskvård. Vid avslutningen redovisades sju olika arbeten, som också ingick i kursen. Linda Thorn redovisade till exempel hur en skyddsrond hade genomförts på BMC, från förberedelser till genomförande och uppföljning. De andra skyddsombuden som avslutade sin utbildning var Pernilla Stjernberg, bibliotekarie vid Ångströmbiblioteket, Zenglin Ma, förste biblioteksassistent vid Medicinska biblioteket och Christina Ceder, studievägledare vid Studentservice på BMC. Jag är imponerad av de arbeten som redovisades och vill verkligen poängtera vikten av att Uppsala universitet har välutbildade skyddsombud, säger rektor Anders Hallberg. Prefekter lär sig om arbetsmiljö Två dagars arbetsmiljöutbildning för prefekter kommer att ingå i den nya chefsutbildningen som startar i höst. Rektor Anders Hallberg satsar på att öka kunskaperna om arbetsmiljöns betydelse och prefekternas viktiga roll. Det är viktigt att arbeta förebyggande och få in en systematik. Det räcker inte att ta itu med arbetsmiljöfrågor när det har uppstått problem, säger Katarina Göransdotter-Jonsson, chef för den nya enheten för arbetsmiljösamverkan på personalavdelningen. Katarina kommer närmast från Arbetsmiljöverket i Stockholm där hon arbetat som arbetsmiljöinspektör. Från och med augusti ska arbetsmiljöenheten ändra inriktning och arbeta mer med grupp- och organisationsutveckling. Institutioner och enheter Dokument om arbetsmiljön Uppsala universitet har en rad dokument som är kopplade till arbetsmiljöarbetet. Tidigare kallades dessa för policys men numera för program. Det är universitetets personalpolitiska program, hantering av alkohol och drogproblem, rehabiliteringspolicy, friskvårdspolicy, jämställdhetsplan, tillgänglighetsplan med mera. Dessa finns i regelsamlingen på webben: http://info.uu.se/internt.nsf Rektor Anders Hallberg delar ut en nål till Linda Thorn, skyddsombud och bibliotekarie vid BMC. I bakgrunden Zenglin Ma, skyddsombud vid Medicinska biblioteket. kan till exempel få hjälp inför förändringar i organisationen med konsekvensanalyser och chefsstöd. De kan också få hjälp med rehabiliteringsfrågor, konflikthantering eller enskilda individfrågor. Man kan alltid vända sig hit med olika frågor. Kan vi inte svara på frågorna, slussar vi dem vidare eller återkommer. I hösten ska vi förstärka vår enhet med två nya arbetsmiljökonsulter som båda har lång och gedigen erfarenhet, berättar Katarina Göransdotter-Jonsson. Stor arbetsmiljökartläggning Enheten samarbetar med miljö- och arbetsmiljöingenjörerna på byggnadsavdelningen som har hand om den teknisk/fysiska arbetsmiljön. Arbetsmiljöfrågorna går ofta in i varandra och med våra olika specialistkunskaper skapar vi en helhet inom arbetsmiljöområdet, säger Katarina Göransdotter-Jonsson. I december avslutas den stora arbetsmiljökartläggning som startade 2007 vid Uppsala universitet. Kartläggningen omfattar både den fysiska arbetsmiljön och den psykosociala. Resultaten av enkäten kommer att ge oss en helhetsbild av vilka brister vi har idag inom vår arbetsmiljö och som vi ska arbeta vidare med. Trenden hitintills pekar på brister inom områdena stress, arbetsbelastning, information och ledarskap. Det är varje prefekt som äger resultatet av enkäten för sin institution eller avdelning och som ska se till att bristerna åtgärdas. Här kan arbetsmiljöenheten vara ett första bollplank och tillsammans med prefekt och skyddsombud diskutera åtgärder. I höst börjar den nya obligatoriska chefsutbildningen där hela två dagar ska ägnas åt arbetsmiljö. Vi är glada att rektor prioriterar arbetsmiljöfrågorna och att vi från arbetsmiljöenheten får komma in i ett tidigt skede i utbildningen eftersom ledarskap och arbetsmiljö alltid går hand i hand, säger Katarina Göransdotter-Jonsson. Utbildningen tar upp de lagar, föreskrifter och avtal som reglerar arbetsmiljön och olika verktyg för att identifiera brister i arbetsmiljön. Vårt mål är att arbetsmiljöfrågorna ska ingå som en del i det dagliga arbetet. Vi vill ge goda exempel på hur arbetsmiljöfrågorna kan implementeras i vardagen så att det blir intressant och lättare att ta till sig. Arbetsmiljöpolicyn Det förebyggande arbetsmiljöarbetet ska finnas med i universitetets olika verksamheter för att möjliggöra en god arbetsmiljö och förhindra arbetsmiljöproblem. Så står det i universitetets arbetsmiljöpolicy, som slår fast att arbetsmiljön är en gemensam angelägenhet för universitetets ledning, anställda och studenter. Chefer och arbetsledande personal har ansvar för att arbetsmiljöarbetet planeras, organiseras och följs upp på ett systematiskt sätt. Arbetsmiljölagen och föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete ligger till grund för hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras. Arbetsmiljöpolicyn kom redan 2006, men har inte nått ut i hela organisationen. Under 2009-2011 ska den implementeras. Foto: Tommy Westberg Företagsekonomiska institutionen har lång erfarenhet av MBA-utbildning för svenska chefer och kan nu även räkna Kina som sin marknad. Institutionen har utbildat ett 40-tal kinesiska chefer i internationellt företagande. Ulf Olsson är en av de tiotal lärare från företagsekonomiska institutionen som undervisat chefer från Motorola i Kina plus anställda i Motorolas kundföretag, på en MBA-utbildning som avslutades i fjol. Som studierektor för utbildningen har han varit i Kina inte mindre än elva gånger sedan kursen startade 2006. Vi blev tillfrågade om vi kunde ta över utbildningen från Stockholms universitet och tanken när vi gav oss in i det här var att det skulle bli en fortsättning. Men sedan kom den ekonomiska krisen under hösten och det har tagit hårt på Motorola i Kina, så jag vet inte hur det blir framöver, säger Ulf Olsson. Avslutning i Uppsala Kina satsar rejält på att ta sig ur krisen och vi får hoppas att de stora telecomföretagen får mycket resurser, så det är väl inte helt otroligt att det lossnar. Kursen gavs i samarbete med Shanghai University som skött mycket av det praktiska arbetet. Undervisningen skedde i Peking, förutom en avstickare till Lijiang en turistort på 2 400 m höjd i Himalayas utkanter. De 42 deltagarna, som var mellan 32 och 54 år, flögs in från sådana avstånd att om kursen getts i Uppsala skulle det ha varit som om deltagarna pendlade från Aten eller Madrid. Avlutningen hölls dock i Uppsala, på kinesernas begäran. De uppskattade verkligen avslutningen de hade här i kanslersrummet, med svensk folkmusik och i närvaro av Motorolas Asienchef för det egna Reglerna måste följas Fildelning av upphovsrättsskyddat material är inte tilllåtet på universitetets datornät UpUnet-S. I samband med utredningen av sådana beskyllningar har ett trettiotal studenter tillfälligt stängts av från att använda nätet i sin bostad. Användarreglerna måste följas, säger IT-chef Per Lindgren. Uppsala universitet fick en utmärkelse för outstanding partnership. Fr v: Tony Koo, Shanghai University, Ulf Olsson, Uppsala universitet, David Lamond, Nottingham Trent University, Sherriff T K Luk, Hong Kong Polytechnic University, Jenny Yan, Kinachef för Motorola University. Folkrättsjuristen och EU-parlamentarikern Lena Ek har JO-anmält Uppsala universitet och Linköpings universitet för de så kallade avstängningarna. Även Uppsala studentkår har kommit med kritik. Men egentligen är det fel att kalla det för avstängningar, enligt Per Lindgren. Under förra året fick vi 3 700 klagomål angående något av dessa studentkonton och då skickar vi meddelande om detta till användaren. Får vi inget svar efter upprepade e-postförfrågningar kan det hända att vi tillfälligt stänger av möjligheten att använda kontot från studentbostaden, men det är en mycket ovanlig åtgärd. När vi har fått kontakt med användaren och påmint om reglerna öppnas kontot igen, säger han. Alla studenter vid Uppsala universitet erbjuds ett konto i datornätverket UpUnet-S, med de användarregler som hör till. Bland annat är fildelning av upphovsrättsskyddat material inte tilllåtet. Tillfälliga avstängningar gäller oftast andra saker, såsom misstanke om virussmitta eller dylikt och några utredningar om brott görs förstås inte av universitetet. Vi har valt att behålla nätverket i studenternas bostäder, men vi har ett regelverk för hur det får användas, och alla studenter som får ett konto har lovat att följa det. Vår förhoppning är förstås att våra studenter ska fortsätta se datornätet som en tillgång, säger Per Lindgren. företagsuniversitetet. Gruppen gjorde också studiebesök på företag i Uppsala och Stockholm. Det var språket som utgjorde den största komplikationen för de svenska lärarna. De kinesiska studenterna kan inte engelska, varför lärarna hade ett sjå med att leta fram standardläroböcker inom marknadsföring och organisation som finns översatta till kinesiska, även om det innebar att studenterna ibland hade tidigare upplaga än lärarna. Alla PowerPoint-presentationer översattes till kinesiska och en tolk var med på varje lektion. Till en av kurserna översatte vi faktiskt en hel lärobok om styrning och ledning av internationella koncerner, skriven av forskare här på institutionen. Att undervisa med tolk är omständligt och tar tid, men i stort sett gick det bättre än väntat, säger Ulf Olsson. Att Motorola också var belåtet med företagsekonomiska institutionens insats kan man förmoda eftersom företaget, när det firade 15 år i Kina tidigare i vår, gav Uppsala universitet en utmärkelse för outstanding partnership. Johanna Rovira Mediahysteri eller strategi? Ropas det varg för ofta för att experterna tjänar pengar på panik? Eller handlar det snarare om nödvändig beredskap? Det var frågor som diskuterades på en föreläsning om svininfluensan, med titeln Pandemi eller bara panik. Uppdragsutbildning l Uppdragsutbildning innebär att arbetsgivare, företag, myndigheter eller andra organisationer betalar för utbildning för sina anställda. l De kurser som universitetet erbjuder sträcker sig över en mängd områden. Här finns allt från korta kurser på någon eller några dagar till längre poänggivande utbildningar. l Uppsala University Education har en mäklande roll mellan externa aktörer och förmedlar information och arbetar fram innehållet i utbildningen tillsammans med institutioner och kunder. l Uppdragsutbildning kan även bedrivas av institutionerna själva. Lärarutbildningen liksom den företagsekonomiska institutionen har en lång tradition inom området. Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar. Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar, diskuterade tillsammans med två journalister mediernas roll i nyhetsbevakningen kring influensa. Det är inte vi journalister som oroar i onödan, det är experterna i WHO som larmar och slå på trumman som aldrig förr, sa Inger Attestam, medicinreporter på Svenska Dagbladet. Björn Olsen höll med om att det finns flera andra allvarliga pandemier att oroa sig över sjukdomar som inte haussas upp lika mycket i medierna som influensorna. Hiv och antibiotikaresistens för att ta några exempel. Problemet, menade Björn Olsen, är att de pandemierna framskrider långsamt. Influensa, som finns i 144 teoretiska varianter, går fort. Influensavirusen, som alla har sitt ursprung i andfåglar, är otroligt oberäkneliga och ändrar karaktär snabbt. Svininfluensan har inte visat sitt rätta tryne än, sa Björn Olsen. Vid seminariet, som ingick i serien Enfald eller mångfald, medverkade också Annika Nilsson, vetenskapsjournalist på Dagens Nyheter. Läs mer: www.universen.uu.se Johanna Rovira 6 7
Informationsteknologi en institution som studenterna gillar Studentkåren i Uppsala valde institutionen för informationsteknologi till Årets grundutbildningsinstitution 2009. Respekt för studenterna och acceptans för andra perspektiv lyfts fram i motiveringen. Årets utmärkta medarbetare Utmärkelsen För nit och redlighet i rikets tjänst delas ut efter 30 års lång och trogen tjänst inom staten. 2009 års utdelning skedde lördagen den 16 maj i universitetsaulan. Mottagarna kunde välja mellan medalj, guldklocka eller två olika skålar. Här är hela listan! lice Andersson, lokalvårdare vid universitetsförvaltningen, Leif Andersson, professor i funktionsgenomik, Urban Axebäck, tekniker vid pedagogikums kansli Hubert Beach, professor i kulturantropologi, Kjell Berggren, laboratorieassistent vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap, Eva Bergknut, universitetsadjunkt vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Lena Bergström, universitetslektor vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap, Gunnar Birgegård, professor i medicin, Lage Burman, tekniker vid institutionen för fysik och materialvetenskap, Anders Bäckström, professor i religionssociologi. Bo Carlsson, bokbindare vid universitetsbiblioteket, Jan Castell, universitetsadjunkt vid institutionen för teknikvetenskaper, Jyoti Chattopadhyaya, professor i bioorganisk kemi. Staffan Dahl, forskningsingenjör vid institutionen för medicinska vetenskaper, Eva Damm, studievägledare vid institutionen för biologisk grundutbildning, Marianne Danersund, administratör vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap, Jarmila Durmanová, forskningsassistent vid institutionen för euroasiatiska studier. Anders Edling, förste bibliotekarie vid universitetsbiblioteket, Karin Ekström, kursadministratör vid institutionen för kostvetenskap, Edrun Eriksson, systemadministratör vid universitetsförvaltningen, Karin Eriksson, forskningsingenjör vid institutionen för medicinska vetenskaper, Per Eriksson, professor i ekotoxikologi, Ulla-Maj Eriksson, bibliotekarie vid universitetsbiblioteket. Susanna Fahlström, bibliotekarie vid universitetsbiblioteket, Ulf Fahlström, bibliotekarie vid universitetsbiblioteket, Raul Figueroa, laboratorieassistent vid institutionen för medicinska vetenskaper, Anders Forslund, universitetslektor vid nationalekonomiska institutionen. Anna Gunsjö, universitetslektor vid institutionen för informationsvetenskap. Jan Hall, laboratorieassistent vid institutionen för medicinska vetenskaper, Håkan Hallberg, bibliotekarie vid universitetsbiblioteket, Åsa Henningsson, enhetschef vid universitetsbiblioteket, Anneli Henriksnäs, biträdande kanslichef vid universitetsförvaltningen, Elisabeth Herion Sarafidis, universitetslektor vid engelska institutionen, Torsten Hérnod, projektassistent vid universitetsbiblioteket, Liisa Holmsäter, administrativsamordnare vid institutionen för moderna språk, Yvonne Håkansson, försöksdjurstekniker vid SUUF & SF. Bo Jaensson, bibliotekarie vid universitetsbiblioteket, Leif Jansson, professor i medicinsk cellbiologi och fysiologi, Anna-Lena Johansson, forskningsingenjör vid institutionen för medicinska vetenskaper, Gunnar Johansson, universitetslektor vid institutionen för biokemi och organisk kemi, Katarina Johansson, serviceassistent vid universitetsförvaltningen, T. Alwyn Jones, professor i struktuell molekylärbiologi, Olle Jonsson, forskare vid The Svedberglaboratoriet, Birgitta Juhlin, serviceledare vid universitetsförvaltningen. Bengt Karlsson, kanslichef vid universitetsförvaltningen, Lena Kjellén, professor i medicinsk glykobiologi, Peter Knutar, dataingenjör vid statsvetenskapliga institutionen, Hans Kronning, professor i romanska språk, Berit Levin, studievägledare vid nationalekonomiska institutionen. Signe Lind, universitetsadjunkt vid institutionen för neurovetenskap, Urban Lindberg, biträdande informationschef vid universitetsförvaltningen. Kjell Magnusson, universitetslektor vid centrum för multietnisk forskning, Anna Malmberg, informatör vid universitetsförvaltningen, Lennart Malmsten, institutionstekniker vid institutionen för fysik och materialvetenskap, Bertil Markgren, universitetslektor vid företagsekonomiska institutionen, Mats Morell, professor i ekonomisk-historia Gunilla Natvig, byrådirektör vid universitetsbiblioteket, Karin Norén, bibliotekarie vid universitetsbiblioteket, Rolf Nygren, professor i rättshistoria, Lars Nyström, bibliotekarie vid universitetsbiblioteket. Per-Olof Ohlsson, projektledare vid universitetsförvaltningen, Mosse Olsson, kursadministratör vid företagsekonomiska institutionen, Robert Olsson, teknisk systemadministratör vid avdelningen för IT och inköp. Irving Palm, universitetslektor vid sociologiska institutionen, Anette Pousette, administratör vid företagsekonomiska institutionen. Shafiqur Rahman, biblioteksassistent vid universitetsbiblioteket, Ingrid Ringård, personalsamordnare vid institutionen för teknikvetenskaper, Elisabeth Rynning, professor medicinsk rätt. Ingrid Schenning, laboratorieassistent vid institutionen för biokemi och organisk kemi, Barbro Simu, laboratorieassistent vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Carl Gustaf Spangenberg, universitetslektor vid juridiska institutionen, Anneli Stavreus-Evers, forskarassistent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Majbritt Sundelin, ekonomi- och personaladministratör vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Göte Swedberg, universitetslektor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Mårten Söder, professor i sociologi. Anne-Sophie Thorelius, ekonomi- och personaladministratör vid Uppsala linneanska trädgårdar, Gudrun Tuoremaa, administrativ assistent vid statsvetenskapliga institutionen. Bo Waerme, biträdande personaldirektör vid universitetsförvaltningen, Lena Wallin, ekonomioch personaladministratör vid institutionen för euroasiatiska studier, Bo Westlund, universitetslektor vid institutionen för handelsrätt, Kristina Wootz, byrådirektör vid universitetsbiblioteket. Eric Ålund, systemadministratör vid universitetsförvaltningen. Foto: Tommy westberg Vi har väldigt engagerade lärare som brinner för undervisning, lyssnar på våra studenter och för en dialog med dem, säger prefekten Håkan Lanshammar, glad över utmärkelsen. Nog märks engagemanget också i praktiken, för bland institutionens 80-tal lärare finns sex av universitetets pedagogiska pristagare nu senast var Arnold Pears en av dem. Forskningen har också bedömts vara excellent bäst i landet och det har förstås effekt även på utbildningen. 25 av lärarna är professorer. Det ger en forskningsnära undervisning, kommenterar Bengt Carlsson, grundutbildningsprefekt vid institutionen. Studenterna är många vid institutionen; 900 helårsstudenter och upp emot 3 000 individer läser någon kurs. Institutionen deltar med kurser i samtliga civilingenjörsprogram och driver även flera program på kandidat- och masternivå. Så många studenter tvingar fram ett professionellt omhändertagande, med personliga kontakter, stöd och hjälp i olika frågor och inte minst bra studiemiljö, säger ämneskoordinator Roland Bol. Får en vägvisare De första som alla nya studenter möter är administratörerna. Kanslipersonalens stora betydelse för goda studentkontakter, är något som prefekten Håkan Lanshammar vill lyfta fram. Årets grundutbildningsinstitution 2009. Motivering: Institutionen visar stort intresse för sina studenter och bemötandet är alltid präglat av respekt och ett accepterande perspektiv där studenterna tas på allvar och som en delaktig part i kvalitetsutvecklingen både vad gäller pedagogik och studiemiljö. Institutionen är ett föredöme för många och det är med stor glädje Uppsala studentkår tilldelar institutionen vandringspriset. Bengt Carlsson, Anneli Folkesson, Roland Bol och Håkan Lanshammar har fått pris för sin grundutbildning. Anneli Folkesson är kursadministratör men arbetar mest med webben. I grundutbildningswebben och studentportalen samordnas informationen, ett viktigt redskap i kontakten mellan lärare och student. Anneli Folkesson berömmer sina kollegor på kansliet: Ja, de ska ha all cred för sin serviceanda. Vid institutionen finns olika stöd för att lotsa en vilsen student rätt under studietiden, till exempel vägvisarprojektet äldre studenter som ska hjälpa de nya. Det kan gälla praktiska saker, att ge goda råd vid tentaångest eller att visa studenten till rätt studierektor. Vid institutionen finns ungefär 200 datorer tillgängliga dygnet runt i labbsalarna och där sitter det alltid studenter, berättar lärarna. De äldre studenterna spelar stor roll vid institutionen och deltar både i planering och undervisning för de nya programstudenterna. Studenterna har mycket bunden undervisning, ofta hela dagarna, och det är vanligt att de läser tre kurser parallellt. Vi har många studenter men det kräver också lärarresurser så ekonomiskt går vi faktiskt back, då vi får för lite pengar per plats, kommenterar Håkan Lanshammar. Firar tio år Institutionen för informationsteknologi firar i år tioårsjubileum som storinstitution med sina cirka 200 anställda. Den skapades av fem tidigare institutioner/enheter och vid sammanslagningen valde man att fortsätta med fem studierektorer, var och en med sin särskilda ämneskompetens. Vid institutionen finns dessutom tre internationella masterprogram som man gärna lyfter fram som berikande för både lärare och studenter. Vi var bland de första att starta masterprogram vid universitetet och det gjorde vi först på grund av dåligt söktryck till våra svenska utbildningar. Vi låg helt rätt i tiden och har nu många masterstudenter, framför allt från Asien, berättar Roland Bol. Det har breddat utbudet på kurser för alla studenter, både svenska och utländska. Pedagogiska klubben Viljan att våga prova nya pedagogiska grepp i undervisningen är stor tänk bara på antalet pedagogiska pristagare. Ja, här finns ett stort intresse för pedagogik. Pedagogiska klubben kallar vi ett informellt forum där vi diskuterar sådana frågor. Vi träffas en, två gånger i månaden, säger Bengt Carlsson. Man söker också flitigt fakultetsmedel för pedagogisk förnyelse till olika projekt vid institutionen. Till exempel vill man framöver undersöka formen av progression (stegvis utveckling) i en kurs, och tänker då använda studenterna som testpiloter. Det viktiga är inte vad vi gör, utan vad studenterna gör med det, inflikar Roland Bol. Ett annat viktigt perspektiv som man vill försöka integrera i utbildningen är hållbar utveckling. På forskningssidan är institutionen en av de sökande av Vetenskapsrådets strategiska forskningsmedel. I projektet ingår att utveckla användandet av informationsteknologi på ett hållbart sätt. Och det kommer naturligtvis att sippra över på utbildningen, säger Håkan Lanshammar. Gunilla Sthyr 8 9
Birgitta Johansson Niemelä har jobbat länge som psykolog, medan Joakim Ekström befinner sig i början av yrkeskarriären. UNIVERSELLT Li Bennich Björkman, skytteansk professor i statskunskap. FOTO: MARTIN CEJIE Promotionen är både en avslutning och början på något nytt. Nu senast samlades 160 doktorer och 15 jubeldoktorer i universitetsaulan för att få sina hattar och kransar. Vi träffade två förväntansfulla doktorer före promotionen. Text: FOTO: Staffan Claesson 160 nya doktorer Fredagen den 29 maj promoverades 160 nya doktorer och 17 jubeldoktorer. Utbildningsvetenskapliga fakulteten, som inrättades 2001, promoverade sina första fem doktorer efter avlagda prov. Under den högtidliga promotionsakten i universitetshusets aula får de nya doktorerna ta emot sina hederstecken; ring, diplom och hatt eller lagerkrans. De som blivit doktorer för femtio år sedan inbjuds som så kallade jubeldoktorer. För 50 år sedan, år 1959, promoverades 40 nya doktorer, därav fyra kvinnor. 15 av dessa kom till Uppsala för att promoveras till jubeldoktorer. Promotionsföreläsningen hölls av medicinska fakultetens promotor, professor Lars Wallentin över ämnet Friskare hjärta om forskning för livet. Jubeldoktorernas anförande hölls av filosofie jubeldoktor, professor Gun Widmark. Hatten och kransen början på något nytt oakim Ekström är 26 år och hör till de yngsta doktorerna på vårpromotionen. Han disputerade i början av maj med en avhandling i statistik, efter bara tre års forskarstudier. Jag är en a-personlighet och tycker att det är kul att slutföra saker. Det gäller allt som jag gör, säger han. Även studietiden gick i en rasande fart. Det började med engelska och sedan blev det studier i nationalekonomi, juridik och matematik innan han slutligen fastnade för statistik. Vid sidan av studierna har han spelat saxofon i Phontrattarne och medverkat i flera nationsspex, så han kan blicka tillbaka på några händelserika år i Uppsala. Jag hoppas att promotionen blir ett tillfälle till reflektion och eftertanke både på min tid som student och på framtiden. När jag har varit som mest inne i avhandlingsarbetet har jag inte haft en tanke på annat än nuet. Så jag tror att det finns ett värde i en ceremoni där man stannar upp lite grann och reflekterar över de stora perspektiven. Breda valmöjligheter Joakim Ekström har stipendium för ännu ett års forskning och hoppas kunna vistas utomlands en del av den tiden. Vad som händer sedan är fortfarande oklart. För statistiker finns en bred arbetsmarknad som analytiker och utredare på myndigheter, i läkemedelsbranschen och i bank- och försäkringssektorn. Det är just bredden och valmöjligheterna han uppskattar. Statistiken är ett metodämne som används inom många vetenskapliga discipliner. Under doktorandtiden har jag konsultat andra forskare, både läkare och psykologer, och det har varit jätteroligt. Efter en intensiv vår med korrekturläsning, vetenskaplig granskning, disputation och festplanering känns det bra att dra ett streck. Promotionen blir också starten på en lång semester. Jag har gjort klart terminens undervisning och rättat de sista tentorna Min plan för sommaren är att inte ha någon plan. Det kan nog ta några semesterveckor innan stressen sjunker undan. Paus efter disputationen Även Birgitta Johansson Niemelä vill ta en paus efter disputation och promovering, innan hon beslutar sig för vad nästa steg ska bli. Till skillnad från Joakim har hon en lång yrkeskarriär bakom sig. Hon är den första psykologen någonsin som disputerar vid BUP, Barn och ungdomspsykiatrin, på Akademiska sjukhuset. I samarbete med läkare har hon gjort kliniska studier av olika patientgrupper. Det började för tio år sedan med en psykologisk studie av barn som gjort benförlängningar, sedan fortsatte hon med öronplastikpatienter. När hon fick frågan om hon ville studera patienter med läpp-och gomspalt skrev hon in sig på forskarutbildningen. Plötsligt var jag doktorand! Jag som trodde att jag var färdig med studierna efter alla år, skrattar Birgitta. Fyra och ett halvt år senare var hon färdig. Till att börja med kunde hon forska på arbetstid, men det senaste året har forskningen tagit det mesta av hennes tid. Tack vare ALFmedel, som numera kan utnyttjas även av andra än läkare, har hon hela tiden haft kvar sitt jobb på BUP. Det är inspirerande att varva kliniskt arbete och forskning. En extra höjdpunkt i livet Birgitta Johansson Niemelä kom till Uppsala från Gällivare för 13 år sedan. Då hade hon inte en tanke på en doktorsexamen. Det är kul, det är en extra höjdpunkt i livet. När jag började hade jag ju redan min legitimation och mina meriter och kunde forska utifrån mitt eget intresse. Hon har sökt forskningsmedel för att följa upp sina patientgrupper och ser fram emot en ny tid som självständig forskare. Jag känner att jag har nått en ny platå och även som kliniker kommer jag att fortsätta arbeta Jag tror att det finns ett värde i en ceremoni där man stannar upp lite grann och reflekterar över de stora perspektiven. med projekt. Som psykolog tycker jag att det är otroligt givande att samarbeta med medicinare. Men först är det festligheterna som gäller. Birgitta har låtit sy upp en långklänning och ska ta maken med sig på promotionsfesten på kvällen. Jag är ju norrländska och tycker att det akademiska livet känns lite främmande, men i januari var jag med på promotionen för att titta hur det gick till, säger hon. När hon nu ska promoveras blir det med alla de rätta tillbehören: hatt, ring och långklänning. Jag gillar att gå på fest! Av erfarenhet vet jag att man måste markera när man har slutfört något. Det behövs en ritual. Större EU blev en framgång Fem år efter utvidgningen österut mår EU förvånansvärt bra, visar boken Europa efter utvidgningen. Li Bennich-Björkman vid Uppsala universitet analyserar tillsammans kolleger från Stockholm och Göteborg EU:s utveckling sedan 2004. Författarna konstaterar att EU idag är mer välfungerade och handlingskraftigt än de flesta vågade tro för fem år sedan. Som politiskt system är EU flexibelt och har en anmärkningsvärd förmåga att anpassa sig efter nya förutsättningar. Nytt material för smartare fönster En forskargrupp vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, har utvecklat ett nytt intressant termokromt material. Claes-Göran Granqvist, professor i fasta tillståndets fysik, och hans forskningskollegor är teamet bakom material för elektrokroma smarta fönster med elektriskt varierbar genomskinlighet. Detta arbete blev starten för avknoppningsföretaget ChromoGenics. Nu har gruppen tagit fram och patentsökt ett nytt termokromt material, som gör det möjligt att variera genomskinligheten i fönster när temperaturen ändras. Uppsala universitet ger Verdis opera Otello Efter fjolårets succé med Tosca går nu Uppsala universitet vidare med ett nytt operaprojekt. Otello kommer att spelas i universitetsaulan i juni 2010. Otello är Giuseppe Verdis näst sista opera, ett passionerat och blodigt kammarspel omgärdat av en fullödig orkestersats och magnifika körer. Uppsalaversionen dirigeras av Stefan Karpe, director musices vid Uppsala universitet, och regisseras av Wilhelm Carlsson, båda två välbekanta från Tosca-projektet. Premiären är den 12 juni 2010. Ny magnetkamera avslöjar sjukdomar Bättre diagnostik och snabbare behandling av cancer, demenssjukdomar och psykiska sjukdomar det är möjligt när den nya magnetkameran nu invigts vid Akademiska sjukhuset. En som ser fram emot att använda kameran är Uppsala universitets nyrekrytering inom hjärnforskningen, professor Elna-Marie Larsson. Hon var en av talarna när magnetkameran invigdes den 1 juni. Fokus för min forskning är att den ska vara patientnära. Med hjälp av MR-tekniken kan vi snabbare nå rätt diagnos och behandling av patienter vid olika sjukdomstillstånd, säger hon. 10 11
Luther med moderna ögon Är det dags för en ny och modernare tolkning av Luther? Det tänker nio forskare, verksamma vid olika universitet och i olika forskningssammanhang, ta reda på. Två av dem är Karin Johannesson och Thomas Ekstrand, teologer vid Uppsala universitet. Text: Ingela Ström FOTO: Staffan Claesson För religionsfilosofen Karin Johannesson vid teologiska institutionen var det något av en dröm som gick i uppfyllelse när hon engagerades i projektet. Jag har länge intresserat mig för det ökade andliga sökandet i samhället och hur kyrkor och samfund hakar på den trenden. Jag har tidigare jämfört till exempel luthersk och karmelitisk spiritualitet, men inte lyckats få anslag för egna projekt. Så det här är kul, säger Karin Johannesson. Nu talar man inte så gärna om just spiritualitet inom luthersk tradition bakåt, påpekar hon. Här används i ställt begreppet helgelse, och det är också rubriken på hennes delprojekt Helgelsens filosofi. Jag har funderat över att de fromhetsbruk helgontillbedjan, pilgrimsvandringar och klosterliv som Luther främst vänder sig mot i den katolska kyrkan, alltmer kommit att tilltala dagens anhängare av luthersk tro. Nu är det inne att pilgrimsvandra i Svenska kyrkan, och att meditera eller åka på retreat är ett sätt att koppla av för allt fler. Det är inte längre konstigt att låna in katolska fromhetsbruk i en luthersk tradition. Det intresserar mig, för det blir motsägelsefullt. Karin Johannesson understryker att det fördenskull inte behöver vara fel, men man bör vara medveten om vad man gör och hur man tänker. Dels kanske man har tolkat Luther mer snävt än rimligt, dels kanske vi behöver tänka om på vissa punkter. I dag ser vi på människan på ett helt annat sätt än på Luthers tid, och måste kanske konstatera att han inte hade helt rätt. Överdriver fria viljan Just nu studerar hon människans fria vilja. Enligt Luther har vi ingen fri vilja, medan vi i dag nästan överdriver den i vår uppfattning om människans möjligheter. Här är det också något som inte passar ihop och som jag får resonera kring. Som filosof är Karin Johannesson noga med att precisera vilka kriterier hon utgår ifrån i sin bedömning. Vad innebär att något är rimligt eller hållbart i dag? Just resonerandet gör religionsvetenskapen till ett så spännande ämne, tycker hon. Man öppnar för tankemöjligheter och kan komma med konstruktiva förslag. Bakgrunden till hela detta projekt Lutherprojekt Projektet Luthersk teologi och etik i ett efterkristet samhälle leds av Carl- Henric Grenholm, professor i etik vid teologiska institutionen, och finansieras av Vetenskapsrådet. Resultaten kommer bland annat att presenteras i en serie böcker där var och en av forskarna skriver en bok. är att vi lever i ett samhälle som är väldigt präglat av en luthersk tradition. Men den lutherska traditionen överensstämmer inte alltid med Luther. Genom att studera källorna med moderna ögon kommer nog ett och annat att förändras i tolkningen av dem. Plikten framför allt är ju exempelvis en Luther-tolkning som passade dåtidens makthavare alldeles utmärkt. Provocerande tankar Om Karin Johannesson kan ägna större delen av sin tid till forskningsprojektet så har Thomas Ekstrand, docent i systematisk teologi och för närvarande verksam på humanistiska och samhällsvetenskapliga kansliet, betydligt mindre tid för sitt delprojekt. Icke desto mindre är han glad att kunna bidra med forskning om Luthers rättfärdighetslära. Läran om rättfärdiggörelse genom tro är en ur idéhistorisk synvinkel central del i den lutherska teologiska traditionen. Samtidigt hänger den idémässigt samman med föreställningar som är svårbegripliga och kanske till och med provocerande i ett efterkristet och senmodernt samhälle. Den bygger till exempel på tanken att människan redan från födelsen är en syndare som bara kan räddas från evigt straff genom att Guds son offras på korset. Det finns många drag i Martin Luthers tänkande som måste framstå som främmande i dag, konstaterar Thomas Ekstrand. Eftersom Luther levde på 1500- talet säger det sig självt att hans syn på världen var annorlunda än vår. Det är därför det är så intressant att studera hur Luther och luthersk tradition används när moderna kristna tänkare ska försöka formulera en teologi som de menar kan vara relevant i dag. Idag ser vi på människan på ett helt annat sätt än på Luthers tid, säger religionsfilosofen Karin Johannesson. Det är inte längre konstigt att låna in katolska fromhetsbruk i en luthersk tradition. Kristofer Eriksson, Ida Berts och Zareh Topalian är de första som fått Innovationsstipendiet. Påhittiga doktorander fick stipendier Doktoranderna Kristofer Eriksson, Ida Berts och Zareh Topalian, har alla kommit fram till bra ideer med kommersiell potential inom materialforskningen. Nyligen fick de varsitt innovationsstipendium på 10 000 kronor. Precis som på Oscarsgalan avslöjades det först vid utdelningen vilka av de nominerade som skulle få stipendiet, så spänningen var stor i Häggsalen på Ångströmlaboratoriet. Peter Samuelsson, forskningschef vid Outokumpu, och Jörgen Ericsson, bankdirektör vid Handelsbanken, läste upp namnen och överlämnade diplom och blombuketter. Det här var oväntat, men jättekul, sa Ida Berts en av stipendiaterna. Hennes examensarbete ingick i ett större projekt där man ska ta fram en artificiell gel som kan användas Inblick i livet som rektor Min tacksamhet mot alla, som under min tid vid Uppsala universitet väl utfört sin gärning i administration, forskning och undervisning är mycket stor. vid behandling av näthinneavlossning. Kristofer Eriksson har utvecklat en metod för att snabbt förändra ytan på så kallade magnetiska pärlor. Metoden kan användas inom diagnostik, när man analyserar blodprover. Zareh Topalian har forskat kring multifunktionella ytskikt, som stöter bort organiska föroreningar så att ytorna blir självrenande. Materialet kan till exempel användas i kylskåp, vitvaror eller dörrhandtag. Det var första gången innovationsstipendiet delades ut av Innovationsstiftelsen Handelsbanken och ÅMA (Ångström Materials Academy). Stipendiet delas ut till doktorander och examensarbetare som kommit fram till forskningsidéer med kommersiell potential, eller har samarbetat med industrin. Martin H:son Holmdahl var rektor vid Uppsala universitet 1978-1989. Så skriver Martin H:son Holmdahl i sin nyligen utkomna biografi Mitt liv i medicinens och universitetets tjänst (Uppsala Publishing House). Som tidigare rektor vid Uppsala universitet och pionjär inom anestesivården har Martin H:son Holmdahl mycket att berätta. Den nära 500 sidor tjocka volymen ger en unik inblick i universitetets och sjukvårdens utveckling från 50-talet och framåt. Martin H:son Holmdahl har gått i täten både nationellt och internationellt när det har gällt att utveckla anestesiologin och intensivvården. Som dekanus, prorektor och rektor har han i mer än 20 år suttit i ledningen för Uppsala universitet och då varit med om och själv medverkat till de stora förändringarna inom den högre utbildningen i Sverige från 1960-talet och framåt. annica hulth FOTO: TEDDY THÖRNLUND Privat foto 12 13
Rektorstur i rask takt Fint väder bidrog till en trivsam promenad under Rektorsturen. Rektursturen, som årets promenadrunda kallas, hade samlat drygt 230 deltagare till en fyra kilometer lång slinga utmed Fyrisån. De flesta gick i rask takt och gruppvis och några joggade runt spåret. www.uu.se Vilket underbart väder, hördes kommentarerna inför startskottet på årets Rektorsrunda. Drygt 230 personer hade hörsammat inbjudan och begivit sig till Parksnäckan i stadsparken, där starten var. Arrangörerna, universitetets idrottsklubb UIK, hade nog förväntat sig större uppslutning men antalet deltagare har minskat under åren. De som kommit fick däremot en skön promenad. Först var det uppvisning av grounding, grundstegen i afrikansk dans, med Christina Rasmusson och några av deltagarna i den grupp som hon leder på måndagarna på Svettis, i Studenthälsans regi. Grounding är en dansform som passar alla, det är en bra spridning i ålder, kommenterade Gunilla Eklund vid UIK, som ville slå ett slag för danssektionen inom klubben. Rektorsturen på fyra kilometer, gick i behaglig mak genom spirande försommargrönska inom ett område mellan Islandsbron och Kungsängsbron. Därefter bjöds kaffe och frukt och fina priser lottades ut till deltagarna. Stöd till anställdas efterlevande och pensionärer från Uppsala universitet Uppsala universitet utdelar årligen genom ett antal stiftelser en pensionsförstärkning till efterlevande till anställda vid Uppsala universitet. Med efterlevande avses änka, änkeman, sambo, registrerad partner eller barn under 18 år. Viss möjlighet finns även för universitetets egna pensionärer att ansöka om pensionsförstärkning. Universitetet delar också ut begravningshjälp till efterlevande med fn 25 000 kronor. För pensionsförstärkning gäller att den sökande skall garanteras en bruttoinkomst motsvarande fyra prisbasbelopp, vilket för 2009 uppgår till 171 200 kronor. Exempel: En person med 100 000 kronor i bruttoinkomst kan för år 2009 få en pensionsförstärkning på 71 200 kronor. För efterlevande barn gäller speciella regler. Den bidragssökande, som själv har att pröva eventuella konsekvenser avseende bortfall eller avtrappning av bostadstillägg m m, skall ansöka om förstärkning på särskild blankett. Ytterligare information och ansökningsblankett kan fås från Uppsala universitet, pensionskonsult Inger Hedlund, Box 256, 751 05 Uppsala, tel 018-471 17 59 eller Inger.Hedlund@uadm.uu.se. Ansökan skall vara personalavdelningen tillhanda senast fredagen den 25 september 2009. Gunilla Sthyr FOTO: STAFFAN CLAESSON Förvaltningen är ute och cyklar! Två nya klimatsmarta tjänstecyklar har köpts in till universitetsförvaltningen. De går under namnet Pelle (svart cykel) och Maja (vit cykel) och har sju växlar, fotbroms, cykelkorg och liten sadelväska med nödvändiga verktyg för cykeln. Miljösamordnaren Karolina Andersson på Maja. Cykelhjälm hör också till. På varje cykel finns en skylt med texten: Förvaltningen är ute och cyklar att tolka som man vill Cyklarna bokas via förvaltningens bokningssystem. Institutioner och enheter som är intresserade av att köpa in tjänstecyklar till ett bra pris, kan kontakta universitetets friskvårdskonsulent Lasse Book, e-post: lars.book@uadm.uu.se Namn som nämns Professor Lena Claesson-Welsh, institutionen för genetik och patologi, professor Maria Ågren, historiska institutionen och professor Hans Ellegren, institutionen för evolution, genomik och systematik, är tre av tio forskare i landet som Knut och Alice Wallenbergs stiftelse utsett till programmet Wallenberg Scholars. Programmet ska stödja några av landets mest framgångsrika forskare. Tre tidigare vicerektorer och en biträdande universitetsdirektör fick ta emot den äldre Gustaf-Adolfsmedaljen i guld den 16 maj för sina betydelsefulla insatser för Uppsala universitet. Medaljerna delades ut till Jan- Ivar Mattson, biträdande universitetsdirektör, Jan-Otto Carlsson, tidigare vicerektor för teknik och naturvetenskap, Lars Magnusson, tidigare vicerektor för humaniora och samhällsvetenskap och Ulf Pettersson, tidigare vicerektor för medicin och farmaci. Klas-Herman Lundgren, Uppsala studentkårs ordförande, har valts till ny ordförande för Sveriges förenade studentkårer Änglar och demoner fakta eller fiktion? I filmen Änglar och demoner stjäl terrorister anti-materia från forskningsanläggningen Cern för att tillverka en bomb som ska förinta Vatikanen. Filmen ger stor uppmärksamhet åt Cern och fysikforskningen. Men vad är fakta och vad är fiktion? Vi frågade Uppsalafysikerna Tord Eklöf och Rickard Brenner vid institutionen för astronomi och partikelfysik, som båda är verksamma vid Cern. Forskningsanläggningen på gränsen mellan Frankrike och Schweiz har de senaste åren varit omgiven av myter och rykten. Först i samband med möjligheten att framställa svarta hål och nu senast i samband med filmen Änglar och Demoner baserad på boken med samma namn, av författaren Dan Brown. (SFS) från och med den 1 juli. Klas-Herman Lundgren är 27 år och läser molekylär bioteknik vid Uppsala universitet. SFS har idag sextio medlemskårer som sammanlagt omsluter cirka 250 000 studenter. Valet genomfördes vid organisationens fullmäktige i Karlstad. Jessica Sjöholm Skrubbe, fil dr vid konstvetenskapliga institutionen, har utsetts till årets Karin Westman Berg-pristagare. Priset delas ut till en forskare som verkat i Karin Westman Bergs anda och lyft fram genusvetenskapliga aspekter i sin forskning. Jessica Sjöholm Skrubbe disputerade våren 2007 på avhandlingen Skulptur i folkhemmet: den offentliga skulpturens institutionalisering, referentialitet och rumsliga situationer 1940-1975, i vilken hon visar hur skulpturerna i det offentliga rummet uttryckte idéer om kulturens demokratisering liksom var en del av den rådande könsideologin. Priset delas ut av Föreningen för kvinnliga forskare i Uppsala och Karin Westman Berg-fonden. FOTO: STAFFAN CLAESSON FOTO: HANNA VICTORIA MÖRCK Professor Tord Eklöf. Hälsa & motion Spela boule Den 24 augusti är det dags för det tolfte UIK mästerskapet i boule. Ovana och vana boulespelare är välkomna. Spelstart kl. 18 i Odinslund, instruktör finns på plats från kl. 17.30. Priser till de tre första På gång 13/6: Myntkabinettet visar upp sig kl 13 16. 2600 år gamla mynt och medaljer från hela världen visas. Ingång: Universitetshusets baksida/handikappingången. Bostad Uthyres l Hotellrum med frukost och gästforskarlägenheter med möbler och köksutrustning uthyres på Akademihotellet, tel: 018-15 51 90, 018-15 51 94. Filmen består av en serie händelser som är väldigt osannolika, säger professor Tord Eklöf. Det går visserligen att göra en bomb av antimateria i teorin, men inte i praktiken. Det beror på att antimateria är mycket svårt att framställa, hantera och transportera. Men det finns ändå ett värde i det vetenskapsfilosofiska resonemanget om förhållandet mellan religion och vetenskap som förs i filmen. När antimateria kolliderar med materia frigörs stora mängder energi. Det har skapat spekulationer om möjligheten att skapa en ny energikälla eller som i filmen, en bomb med hjälp av antimateria. All materia som har framställts i Cern sen starten räcker inte till för att tillverka en bomb, berättar lektor Richard Brenner. Det går åt ofantligt mycket mer energi för att skapa en bomb eller energikälla av antimateria än vad man får ut av den. Rickard Källgren Läs mer: www.universen.uu deltagarna, alla deltagare har dessutom chans att vinna ett klotset. Behöver du låna tävlingsklot eller har frågor kontakta Christina Ceder, Christina.Ceder@uadm.uu.se eller 471 44 36. 15-17/6: Tjejvecka på Ångström, Biotopia och Vattenfall. Spännande dagar för högstadietjejer hos Uppsala universitet och Vattenfall. Tjejer i årskurs sju och åtta inbjuds att komma och pröva olika aktiviteter. 16/6: Försommarkonsert kl 19.30 i Helga Trefaldighetskyrkan. Uppsala Akademiska Kammarkör bjuder på ett urval från repertoaren vid sommarens Master Class-kurs i kördirigering. Medverkande: Uppsala Akademiska Kammarkör, Stefan Parkman, dirigent, Andrew Canning, orgel. l Uppsala Akademiförvaltning förvaltar ca 700 bostadslägenheter. Som anställd vid Uppsala universitet har du förtur i bostadskön. Välkommen att registrera dig på www.uaf.se. FOTO: SONY PICTURES UNIVERSITY NEWS Department heads learn about working environment Two days of working environment training for heads of departments will be included in the new management training that will start in the autumn. Vice Chancellor Anders Hallberg is committed to enhancing their awareness of the importance of the work environment in the role of the head of department. It s important to work preventively and make it systemic. It s not sufficient to deal with work-environment issues once problems have arisen, says Katarina Göransdotter-Jonsson, director of the new Work Environment Collaboration Unit at the Personnel Department. Starting in August the Unit will change its orientation and work more with group and organizational development. For example, they will offer help in advance of organizational changes in the form of The Department of Business Studies has long experience of MBA programs for Swedish executives and can now count China as its market. The department has educated some 40 Chinese executives in international business. Ulf Olsson is one of the roughly ten teachers from the Department The Uppsala Student Union selected the Department of Information Technology as the 2009 Undergraduate Department of the Year. Respect for students and acceptance of other perspectives were highlighted in making the choice. We are extremely dedicated teachers that love to teach, to listen to our students, and to 160 new doctors On Friday, May 29, 160 new doctors and 17 jubilee doctors (15 of them in attendance) had their degrees conferred. The Faculty of Educational Sciences, which was established in 2001, conferred its first five doctorates. The conferment lecture was given by the promotor from the Faculty of Medicine, Professor Lars Wallentin, dealing with Healthier Hearts On Research for Life. The jubilee doctors (50th anniversary of doctorate) address was held by Jubilee Doctor Gun Widmark. Leif Kirsebom, head of the department of Cell and Molecular Biology. consequence analyses and management support. On assignment in China of Business Studies who taught executives from Motorola in China, plus employees in Motorola s customer companies, in an MBA program that was completed last year. As director of the program he has been to China no fewer than eleven times since the course started in 2006. Highest grades from students carry on a dialog with them, says Håkan Lanshammar, head of department, who is delighted with the distinction. The department is committed to a professional reception of its students, with everything from personal contacts, support, and help in various matters to, not least, an excellent working environment, says Håkan Lanshammar. Birgitta Johansson Niemelä, one of the new doktors. PHOTO: STAFFAN CLAESSON PHOTO: STAFFAN CLAESSON 14 15
Aktuell Kay Svensson Foto: STAFFAN CLAESSON Kay Svensson vill bygga ett nätverk för alla som jobbar med internationella frågor inom universitetet. Den här världskartan skänktes till universitetet vid påvebesöket i Uppsala 1989. Namn: Kay Svensson Ålder: 52 Titel: Internationell samordnare Familj: Hustru och tre barn Senast lästa bok: Ett annat liv av PO Enquist. Håller på med Martin Holmdahls I universitetets tjänst. Favoritprogram på tv: Nyheterna på TV4 Håller sig i form/kopplar av: Genom segling och skogsbruk i Småland. Dold talang: Berömd för mina köttbullar och kanelbullar! Han syr ihop de internationella kontakterna De internationella frågorna är avgörande för universitetets framtid. Det anser Kay Svensson som precis tillträtt den nyinrättade tjänsten som internationell samordnare eller director of international relations, som det heter i internationella sammanhang. nom Uppsala universitet finns många duktiga lärare som har väldigt bra kontakter med utländska universitet, men vi kan bli ännu bättre på att sy ihop dessa kontakter och skapa förutsättningar för kvalificerade utbildningar och internationell forskningsfinansiering, säger Kay Svensson. Han har sedan mars varit den som på halvtid haft uppdraget att hålla i nålen. Den andra halvan har han fortsatt vara chef för Uppsala University Education, Jag upptäckte att det hände mycket med utbytesstudenterna, både de som reste ut och de som kom hit. De lärde sig nya sätt att beskriva ämnet, bröt mönster och fick vidgade perspektiv. enheten för uppdragsutbildning, som fungerar som en slags mäklare mellan universitetet och studiesugna kunder inom arbetslivet. Första juli lämnar han vidareutbildningen efter fyra år, för att tråckla internationella vävar på heltid. Jag blev tillfrågad och eftersom jag jobbat med internationella frågor och tror att Uppsala universitet måste stärka sina internationella relationer för att behålla sin framskjutna position, tog jag chansen. Annars hade jag gärna fortsatt här. Studentutbytet tog fart När Kay Svensson läste teologi i Uppsala på 70-talet bestod det internationella utbytet i att en person åkte iväg till England åtta veckor och fick redovisa upplevelsen för hela fakulteten. På 90-talet, när han jobbade som studierektor på teologiska fakulteten, tog studentutbytet fart så smått, i och med att det kom hit utbytesstudenter. Jag upptäckte att det hände mycket med utbytesstudenterna, både de som reste ut och de som kom hit. De lärde sig nya sätt att beskriva ämnet, bröt mönster och fick vidgade perspektiv. Det internationella mötet utvecklar individen men i lika hög grad institutionen. Dessutom kan universiteten bygga handfasta kontakter i andra länder som främjar både kunskapsutbyten, affärer och fredlig utveckling, säger Kay Svensson. Började på teologen Själv har han utvecklats trots att han inte hade möjligheten att plugga utomlands. Efter att ha avskrivit prästyrket från sin karriärlista hyste Kay Svensson planer på att bli lärare eller jurist. Han blev erbjuden jobb som amanuens och nappade. Tanken på forskarutbildning lockade, men annat kom i vägen parallellt med jobbet som utbildningsledare på teologen och så småningom också lärarutbildningen var han med och startade ett tvärvetenskapligt program för humanitärt biståndsarbete, som blev modell för Erasmus Mundus. Han har också medverkat i starten av Alumnprojektet och var med i förberedelserna för fundraisingverksamheten. En av de stora utmaningarna för mig i det nya jobbet blir att bygga samman ett nätverk av alla de som arbetar med internationella frågor, så att vi bättre utnyttjar vår fulla potential inom Uppsala universitet. En annan är att hitta fokus i arbetet och vid dagens slut kunna se att saker skett och att man hittat rätt bland alla viktiga möten. Johanna Rovira