Från pappersprodukt till verkstad erfarenheter av sociala konsekvensanalyser

Relevanta dokument
Dricksvatten och planoch bygglagen

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

Dnr: /2012. Tillägg till rapport 2012:12 Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen

Social hållbarhet i fysisk planering i Göteborg

Från A till ÖP. - planeringsprocesser i mindre kommuner

Hur skapar man en framgångsrik dialog med näringslivet? Fredrik Berglund Avdelningen Tillväxt och samhällsbyggnad

- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet

Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering. bitr länsarkitekt Birgitta Norberg

En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Ulrika Hägred

Fotgängarens landskap. Fotgängarnas förening FOT, Stockholm, 21 mars, 2013

Juridisk analys av de nya reglerna i plan- och bygglagen om regional planering

Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen

Social hållbarhet i samhällsplanering. en kunskapsöversikt

Hälsofrämjande samhällsplanering. den fysiska miljöns påverkan på sociala aspekter Marianne Dock arkitekt,

Stat, region och kommun. Hur kan samspelet - STAT OCH KOMMUNDIALOGEN utvecklas?

Tidigare folkhälsoarbete i kommunen

Nya mål om Gestaltad livsmiljö. Patrik Faming Planeringsarkitekt FPR/MSA Kansliet Rådet för hållbara städer

Grön infrastruktur i prövning och planering

1.1 Översiktlig planering för vem och varför?

Hur integrerar vi sociala aspekter i samhällsplanering och samhällsbyggnad? Lisa Ström Regionplanerare med fokus på social hållbarhet.

Detaljplanering. Karl Evald jurist

Gestaltad livsmiljö och levande städer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Boverkets handbok om kommunernas bostadsförsörjning. Marie Sand

Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan

Handbok i att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. Marie Sand

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Uthålliga kommuner i Skåne Klimat- & energifrågor i fysisk planering. Workshop i Malmö

Uthålliga kommuner i Skåne 2020

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Tjänsteskrivelse 143 / Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet

SAMRÅDSHANDLING. Gnosjö Kommun Miljö- och byggnämnden Stadsarkitekt Tor Asbjörnsen

Mark- och miljööverdomstolen Svea Hovrätt. Tommy Åström, tekniskt råd

1.1 Vad är en översiktsplan?

SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030

Mål för riktlinjer för bostadsförsörjning

VÄLKOMMEN! Regionala folkhälsodagen Hur skapar vi en region där alla mår bra?

VOKALEN 3 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. tillhörande ändring av detaljplan 496 för. Vallås, HALMSTADS KOMMUN

Tillgänglighet i detaljplaner

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten

Samordnad planering för urbana stationssamhällen Lena Dübeck,

MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ

överklagande av detauplan för Gräsanden 7 m.fl. i Ängelholms: kommun

Svensk författningssamling

ARBETSMATERIAL. Översiktsplan. Projektbeskrivning

Idrotten och fysisk planering

Egen verksamhet Konsultuppdrag inom samhällsbyggnadssektorn samt handledning, processtöd, projektledning och organisationsutveckling.

Miljö- och byggnadsnämnden

Åtgärder för en enklare byggprocess

Vatten i planeringen. Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten

Boverket Plan- och bygglagen

Nätverksträff plan. 27 november Hanne Romanus och Anna Jansson Thulin Enheten för samhällsplanering

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Miljöbedömning och undersökning i PBLprocesserna. SKL 3 september 2019 Klara Falk

Bostadsförsörjningsplan

» Det övergripande målet för den svenska miljöpolitiken är att överlämna ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta.

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Välkomna till dagens konferens! Planering och genomförande - teori och praktik

Planering:en process, som innebär att nå ett framtida mål genom ett systematiskt och målinriktat handlande från givna utgångspunkter.

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Kommittédirektiv. Kommunal planering för bostäder. Dir. 2017:12. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2017

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Boverket Plan- och bygglagen

Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen

Regionala utmaningar och regional planering - storstäderna i det regionala perspektivet. Göran Persson

Sammanfattning. Utredningens uppdrag

Handlingsplan. för Skelleftedalens utveckling till Bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Skelleftedalen

PBL kunskapsbanken

Stadens ekosystemtjänster Goda exempel på hur ekosystemtjänster integrerats på ett bra sätt i en kommuns översiktsplan och detaljplan.

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

Miljö- och byggnadsnämnden

SOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN

3. Kommunens vision om arkitektur

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Lars Westholm, Håkan Alexandersson, Länsstyrelsen Västra Götaland

RAPPORT 2017:24. Plan- och bygglagen som ett effektivt verktyg för minskad klimatpåverkan

Arkitektur och gestaltad livsmiljö

Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg

Höstkonferens Planprocessen

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten

REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION

Social konsekvensanalys

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag

Godkänt dokument - Ronnie Kristola, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

2. Utgångspunkter. För Danderyds kulturmiljöer ska Kulturmiljöhandbok för Danderyds kommun fortsätta att gälla.

Klimatanpassning in i minsta detalj

Inledning och bakgrund

Husaren:1 PLANBESKRIVNING TILLÄGG TILL. tillhörande ändring av detaljplan för. Enkelt förfarande, KS 2013/0412 Kommunstyrelsen

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

DETALJPLAN FÖR GÅNGFARTSGATA, SKULLTORP 1:380

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Åtgärder för en effektivare byggprocess

Riktlinjer och åtgärder. Lunds kommun

Social konsekvensanalys

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Transkript:

Från pappersprodukt till verkstad erfarenheter av sociala konsekvensanalyser

Lagstöd i PBL för sociala konsekvensanalyser Maria Rundqvist

Plan- och bygglagen 1 kap 1 I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

Allmänna intressen i PBL Plan- och bygglagen 2 kap 3 Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja 1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, 2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper, 3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt, 4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och 5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1-5. Lag (2013:867).

Översiktsplanering Plan- och bygglagen 3 kap 6 Översiktsplanen ska utformas så att innebörden och konsekvenserna av den tydligt framgår. Fokus Dalby, Lunds kommun Foto: Gunnar Menander

Detaljplanering Plan- och bygglagen 4 kap 33 (utdrag) Planbeskrivningen ska innehålla en redovisning av 1. planeringsförutsättningarna, 2. planens syfte, 3. hur planen är avsedd att genomföras, 4. de överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser, och 5. om planen avviker från översiktsplanen, på vilket sätt den i så fall gör det och skälen för avvikelsen.

Genomförande Se konsekvensanalyser som en möjlighet för att uppnå en god livsmiljö för alla samhällsgrupper

Hej! Mariella Petersson, Utvecklingsledare S2020 och del av Göteborgs utvecklingsgrupp för BKA och SKA

HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 9

1 kap1 : Denna lag innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

3 kap 1 : Till socialnämndens uppgifter hör att medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen

Göteborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande ska öka Äldres livsvillkor ska förbättras Alla stadens verksamheter ska genomsyras av mänskliga rättigheter och likabehandling Göteborg ska vara en jämlik stad HÅLLB AR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 12

Ett jämlikt Göteborg Fyra fokusområden för att minska skillnaderna i Göteborg 1. Ge varje barn en god start i livet 2. Ge barn fortsatt goda förutsättningar i livet 3. Skapa förutsättningar för arbete 4. Skapa hälsofrämjande och hållbara livsmiljöer och samhällen HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 13

Samverkan Kunskap Gemensamma verktyg Illustration: Vanja Larberg HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 14

Tre gemensamma verktyg Kunskapsstöd, på webben Social konsekvensanalys Barnkonsekvensanalys, BKA

Ett förhållningssätt som ska finnas med genom hela process HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 16

HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 17

HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 11

Tack!

Malmös Sociala konsekvensbedömning Marianne Dock, arkitekt, stadsbyggnadskontoret, Malmö stad, marianne.dock@malmo.se

Sociala aspekter Valda målområden från Folkhälsomålet Hinder och ansvarsfördelning

Matrisen anpassas efter projektet

Bedömningsprocessen En processledare Deltagare: projektgrupp, byggare, förvaltare, annan expert Max två timmar då kommer man Max åtta deltagare

Resultatet Social aspekt Dess kritiska faktorer

Blev något ändrat? Efter SKB blev tonen i arbetsgruppen en annan

Plus Verktyget fungerar för Bygglov, Detaljplan och Planprogram. Ekonomi och miljö finns med Mer realistiskt resultat när både byggherre och förvaltare deltar och de kommer! Lokal representation bidrar positivt Största nyttan: att tillsammans ha diskuterat sociala konsekvenser oavsett verktyg!

Minus Bedömningen går inte på djupet Åtgärder/förändringar kan uttryckas tydligare Vi kommer in för sent i processen Osäker redovisning i den fortsatta processen

Plus & Minus Verktyget är inte bättre än processledarens och gruppens gemensamma kunskaper

Matrisen och manualen finns på www.malmo.se marianne.dock@malmo.se