Barn- och utbildningsförvaltningen Nordmarks skola Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014-2015 Rektor Maria Sjödahl Nilsson
Innehåll 1. Kunskapsuppdraget... 3 1.1 Mål... 3 1.2 Måluppfyllelse... 3 1.3 Kriterier för måluppfyllelse... 3 1.4 Process... 5 1.5 Utvecklingsbehov... 5 2. Värdegrundsuppdraget... 6 2.1 Mål... 6 2.2 Kriterier för måluppfyllelse... 6 2.3 Måluppfyllelse... 6 2.4 Process... 7 2.5 Förbättringsområden... 8 3. Inflytande och delaktighet... 8 3.1 Måluppfyllelse... 8 3.2 Kriterier för utvecklingsbehov... 9 3.3 Utvecklingsbehov... 9 4. Skola-arbetsliv... 9 4.1 Måluppfyllelse... 9 4.2 Kriterier för måluppfyllelse... 10 4.3 Utvecklingsbehov... 10 5. Vårdnadshavarnas uppfattning av sina barns skola... 10 2
1. Kunskapsuppdraget 1.1 Mål Alla elever. skall, på de nationella proven i årskurs 3, minst klara att nå godkänd nivån skall, på de nationella proven i årskurs 6, minst klara att nå godkänd nivån skall, senast i slutet av årskurs 6, klara kunskapskraven för godkänt (betyget E) i samtliga ämnen. Skall, i åk 3 (april) minst ha nått steg 15 i LUS. 1.2 Måluppfyllelse Åk.1: eleverna nådde alla sina mål Åk.2: eleverna nådde alla sina mål Åk.3: eleverna nådde alla sina mål Åk.4: Två elever nådde inte godkänt på engelska bedömningsmaterialet eller Diamant. Åk.5: En elev nådde inte godkänt på ordförståelse (DLS). Övriga resultat godkända. På Diamant testerna visade eleverna lägre resultat när det gäller bråk- decimaltal. Åk.6: I Diamant testerna klarade alla elever målen. Resultatet av LUS (läsutvecklingsschema) i de olika årskurserna ser ut på följande sätt: Åk.1 alla elever utom en når punkt 9 Åk.2 alla elever ligger på punkt 12 eller högre Åk.3 alla elever ligger på punkt 15 eller högre Åk.4-6 alla elever ligger på punkt 18a eller högre 1.3 Kriterier för måluppfyllelse Resultat för nationella prov åk. 3 och åk.6 Åk. 3 Åk. 6 Svenska 100 % 87.5 % Matematik 100 % 100 % Engelska 100 % 100 % NO -------- 100 % SO -------- 75 % 3
Resultat för åk.3. Läsåret 14/15 var det två elever i åk.3 Bild 100 % No 100 % Engelska 100 % So 100 % Idrott och hälsa 100 % Slöjd 100 % Matematik 100 % Svenska 100 % Musik 100 % Teknik 100 % När det gäller svenskan behöver vi fortsätta arbeta med tolkning av texter och/eller hur vi integrerar den information de från texter. Viktigt också att vid arbetet av texter att man läser i sin helhet och genom sammanfattningar återberättar texten på olika sätt. Fortsatt arbete kring textgenrer är också viktigt utifrån analysen av nationella proven 14/15. Arbetet med skrivande texter i klasserna har gett resultat på nationella proven. Åk.3 gör i år ett starkare resultat i matematik sett till helheten då fler elever jämfört med de två föregående åren klarar alla delprov med ett godkänt resultat Eleverna i årskurs 3 gör ett starkare resultat i år jämfört med föregående år gällande huvudräkning. Det kan vara så att kommunens långsiktiga satsning på matematiklyftet där alla lärare som undervisar i årskurs 1-3 nu har genomfört modulen Taluppfattning och talsanvändning. Där huvudräkning och likhetstecknet är det centrala innehållet. Resultat för åk.6. Läsåret 14/16 var det 8 elever i åk.6 Bild 100 % Kemi 100 % Engelska 100 % Geografi 100 % Hemkunskap 100 % Historia 100 % Idrott och hälsa 100 % Religion 100 % Matematik 100 % Samhällskunskap 100 % Musik 100 % Slöjd 100 % Biologi 100 % Svenska 88 % Fysik 100 % Teknik 100 % En elev motsvarar 12 % i åk.6 Starkast i svenskdelarna för åk.6 var tala, svagast var delarna skriva och läsa. Här behöver vi kartlägga och analysera vad som behöver göras bättre för att utveckla alla elevers läsförmåga. När det gäller nationella prov i matematik för åk.6 i Filipstads kommun har eleverna flest E- poäng inom förmågan resonemang och främst inom förmågan begrepp. På C-nivå har eleverna fått flest poäng inom förmågan problemlösning och främst inom förmågan resonemang. På A-nivå har eleverna fått flest poäng inom förmågan begrepp och färst inom förmågan metoder. Av detta kan vi dra slutsatsen att våra elever kan föra resonemang på en grundläggande nivå men inte fördjupade. Begreppsförmågan är den förmåga som är mest jämt fördelad över betygsstegen, det tyder på att eleverna behärskar vissa begrepp bra, men att eleverna behöver bli förtrogna med fler begrepp då vi missar många poäng på E-nivå. Sammanfattningsvis behöver alla förmågorna fördjupas i undervisningen så att eleverna kan nå poäng på C- och A-nivå. 4
Följande huvudsakliga instrument eller tillvägagångssätt har använts vid utvärderingen av elevernas lärande i förhållande till kunskapskraven dagliga observationer genomförda av klasslärarna läsutvecklingsschema kunskapsuppföljningarna fyra gånger per läsår har analyserats resultaten från de nationella proven inklusive resultatanalyser 1.4 Process För att ge eleverna möjlighet att minst nå kunskapskraven i samtliga ämnen har vi arbetat enligt följande särskilt fokus på läsinlärningen i årskurs 1 aktivt och målmedvetet arbete med pedagogiska årsplaneringar genom diskussioner i elevgrupperna har alla elever deltagit i inflytande- och delaktighetsprocesser avseende arbetssätt och arbetsformer eleverna har fått möjlighet att välja olika sätt att redovisa vunna kunskaper på fyra kunskapsuppföljningar har genomförts under läsåret det särskilda stödet till elever som riskerat att inte nå de lägsta kunskapskraven har varit anpassat efter varje elevs individuella behov åtgärdsprogram har upprättats så snart vi upptäckt att en elev riskerat att inte nå kunskapskraven 1.5 Utvecklingsbehov Inför läsåret 2015/16 har ytterligare en pedagog anställts då vi har elever i elevgruppen som är i behov av extra stöd i undervisningen, men också under tiden på fritids. Fortsatt kommer fritids att vara delaktig i läxläsningen för de elever som vill det. Åk. 1-3 Sv/Ma Utifrån analysen av nationella proven i matematik behöver vi utveckla undervisningen så att eleverna får en större förståelse för beräkningar av sträckor där sträckans längd inte är given från början samt öka elevernas förståelse för likhetstecknets betydelse och läsriktningen i matematik så att de klarar av att lösa alla luckuppgifter. Sedan måste vi arbeta med matematiska begrepp och läsförståelse i matematik så att eleverna känner sig förtrogna med det matematiska språket. Arbetet i svenskan med skrivande texter behöver fortsätta. Också arbetet med stavning och interpunktion. Åk.4-6 Sv/Ma Fortsatt arbete med skriftliga räknemetoder, så de behärskar detta när de slutar åk.3 Huvudräkning med decimalfrom, naturliga tal och bråktal, beräkningar i subtraktion och multiplikation i ett utökat talområde. Ekvationsberäkningar Klara fler uppgifter på C- och A-nivå. 5
Fortsatt arbete kring läsningen då eleverna visar svårigheter med processen sammanföra och tolka samt granska och värdera. 2. Värdegrundsuppdraget 2.1 Mål Alla elever ska Alla elever känner det lustfyllt att gå till skolan. Alla elever känner sig trygga i skolan. Alla elever har arbetsro i skolan. Alla elever känner att de har goda möjligheter till inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö. Alla elever känner sig delaktiga i den dagliga verksamheten. Alla elever är förtrogna med Likabehandlingsplanen. 2.2 Kriterier för måluppfyllelse Måluppfyllelsen har mätts genom att personalen, under läsåret, genomfört två enskilda trygghetssamtal med varje elev. Eleverna har också anonymt fått besvara en trygghetsenkät. Vidare diskuteras innehållet i klass- och elevrådsprokollen regelbundet. Utvecklingssamtalen två gånger per läsår ger också viktig information om elevernas åsikter om hur värdegrundsuppdraget hanteras. 2.3 Måluppfyllelse För att mäta måluppfyllelsen har den skol-/trygghetsenkät som används i alla skolor använts. Enkätens frågeställningar för förskoleklassen år 3 är Jag trivs i skolan Jag trivs i min klass Jag trivs när jag har rast Jag har kompisar i skolan Jag trivs när jag har lektion Jag har arbetsro Stämmer helt och hållet 100 % 100 % Stämmer ganska bra Stämmer ganska lite Stämmer inte alls 76 % 18 % 6 % 94 % 6 % 47 % 35 % 12 % 6 % 35 % 35 % 12 % 6 % 6
Elevernas svar visar på att trivseln i skolan och i klassen har 100 procentig uppfyllelse. Likaså svarar eleverna att de har kompisar och trivs på rasterna. Några elever (3st) tycker att arbetsron och trivseln på lektionerna kunde vara bättre. Arbetsro och trivsel är frågor som lyfts på våra elevråd där elever och rektor deltar. Enkäten till elever i årskurserna 4 6 har följande resultat Jag känner mig trygg i skolan Skolarbetet gör mig nyfiken Läraren i skolan tar hänsyn till elevernas synpunkter Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena Läraren i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver Jag får veta hur det går för i skolarbetet Mina lärare förväntar sig att jag skall nå målen i alla ämnen. Jag har arbetsro på lektionerna Stämmer helt Stämmer och hållet ganska bra 76 % 24 % Stämmer ganska lite Stämmer inte alls 24 % 43 % 14 % 19 % 62 % 28 % 38 % 52 % 81 % 19 % 52 % 43 % 5 % 62 % 48 % 24 % 62 % 14 % Eleverna känner sig trygga i skolan. Lärarna tar hänsyn, hjälper eleverna vidare i skolarbete och tar hänsyn till elevernas synpunkter. Dock har vi ett antal elever som inte tycker att skolarbetet väcker nyfikenhet hos dem. Hur arbetet går och lärarnas förväntningar på eleverna tycker de stämmer helt och hållet eller ganska bra. Flertalet elever upplever också att det finns arbetsro på lektionerna. 2.4 Process Arbetsprocessen kring värdegrundsmålen har skett enligt följande vi har arbetat förebyggande i enlighet med Likabehandlingsplanen vi har genomfört värderingsövningar varje vecka genom t ex beröm och entusiasmerande förhållningssätt ( du kan ju egentligen ) vill vi visa eleverna att vi har höga och positiva förväntningar på dem eleverna har, vid planeringen av temata eller arbetsområden, möjligheter att påverka planeringen, att påverka arbetssätt och arbetsformer och att få välja olika sätt att redovisa sina kunskaper på vi arbetar med olika råd; t ex klassråd och elevråd 7
vi arrangerar kontinuerligt storsamlingar där eleverna deltar i planeringen och val av innehåll i förskoleklassen och på fritidshemmet har vi samlingar varje dag: i dessa ges varje barn/elev möjlighet att ta upp valfri samtalspunkt vi arbetar demokratiskt genom att ge eleverna möjlighet att bidra med olika idéer och förslag. 2.5 Förbättringsområden Vi skall diskutera med eleverna hur vi kan förbättra och konkretisera informationen angående vad de skall lära sig för att nå kunskapskraven diskutera med eleverna och utifrån deras delaktighet komma överens om hur de och personalen kan ändra sig för att alla skall uppleva att de har arbetsro diskutera med eleverna om hur de anser att skolan på att bättre sätt skall kunna bidra till nyfikenhet och lärande. 3. Inflytande och delaktighet All personal engagerar sig i arbetet med att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten. Alla elever känner att de har goda möjligheter till inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö. 3.1 Måluppfyllelse När det gäller måluppfyllelsen om lärarna tar hänsyn till elevernas synpunkter svarar alla eleverna att det stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra. Lärarna tror att ökat inflytande är bra för lusten till lärande och att de kommer att lyfta fram elevernas idéer och förslag i skolarbetet. Eleverna är med och påverkar sin utbildning och arbetsmiljö genom att lärarna tar fram vilket sätt eleven lär sig bäst och tillmötesgår dem i olika önskemål, så långt det är möjligt. Skolans föräldraförening har haft möte 1 gång/ mån. Rektor deltar någon gång per termin med information från skolan. Rektor kallar en gång per termin till samrådsträff för föräldrar som inte är delaktiga i skolans hem och skolaförening. Här finns det möjligheter till ytterligare dialog och för skolans ledning att berätta om verksamheten och det som är inplanerat. 8
3.2 Kriterier för utvecklingsbehov Vår skolenkät Elevers deltagande i våra klassråd, elevråd och trygghetsteam. Lärarna lyfter demokratibegreppet i klassen. Majoritetsval då flera förslag lyfts. Samtalen, mellan lärare elev om kunskapskraven. 3.3 Utvecklingsbehov Arbetet med att tydliggöra kunskapskraven och att öka delaktigheten i planeringen av ett ämnesavsnitt kommer att fortsätta, då forskningen visar att detta ger goda resultat för ökad måluppfyllelse. Matsalsråd kommer att planeras in tillsammans med bespisningspersonal under vårterminen. Vi kommer att lyfta möjligheten att få in föräldrarna mera i skolans arbete. Vi hade en lyckad genomgång med föräldrarna på föräldramötet som gav en ökning av användandet av Infomentor, men fortsatt arbete måste ske. Mötena med föräldraföreningen och samrådsträffar kommer att fortsätta. 4. Skola-arbetsliv Nordmarksskolas mål har under året varit; Alla barn och ungdomar har god kännedom om arbetsgivare och möjligheter till arbete i Filipstads Kommun Alla elever har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv Alla elever skall kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden Alla elever har god självkännedom, ett gott självförtroende och vetskap om att de är bra på något 4.1 Måluppfyllelse BUN:s ordförande och skolchefen har under året hälsat på och berättat om hur arbetet styrs i det kommunala arbetet. Åk.4-6 har besökt Bergsskolan och titta på de utbildningar som erbjuds inom kommunen. Alla elever har fullföljt sin planerade prao under året. Föräldrar har fått inbjudan att komma till skolan och berätta om sitt yrke. Tyvärr har vi inte haft någon förälder på plats under året. 9
4.2 Kriterier för måluppfyllelse Vi har delvis lyckats uppfylla de kriterier som finns för skola-arbetsliv inom Filipstads kommun. 4.3 Utvecklingsbehov Vi vill under läsåret 15/16 få till att polisen och räddningstjänst kommer till skolan och berättar om sin verksamhet. Vi kommer också att jobba för att uppfylla målet med besök av föräldrar med olika yrken. 5. Vårdnadshavarnas uppfattning av sina barns skola För att undersöka i vilken mån vårdnadshavarna är nöjda eller missnöjda med sina barns skola och dess verksamhet besvaras en enkät. I år har vi en så låg svarsfrekvens att det inte kan ge några statistiska resultat. Enkäterna skickades i år ut till vårdnadshavarna vilket visade sig inte vara så lyckat. Nästa år kommer den igen att besvaras av vårdnadshavare på våren, men under utvecklingssamtalet. 10