Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Barn och utbildning Verksamhetsberättelse 2014/2015 Grundskolan Grundsärskolan Sten-Åke Eriksson Verksamhetschef

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Kunskapsuppdraget Mål för läsåret 2014/ Resultat - kunskapsuppdraget Svenska årskurs Resultat Svenska årskurs Resultat Svenska åk Resultat... 9 Betygsfördelning per delområde Jämförelse mellan flickor och pojkar Utvecklingsområden Matematik årskurs Resultat Sammanfattning Matematik årskurs Resultat och betyg för årskurs 6 i Filipstads kommun Slutsatser Matematik årskurs Resultat och betyg för årskurs 9 i Filipstads kommun Jämförelse mellan flickor och pojkar Slutsatser Analys och fortsatt utvecklingsarbete Värdegrundsuppdraget Resultat Analys Utvecklingsområden Skola/arbetsliv Bilaga: redovisning av systematiskt kvalitetsarbete för Grundsärskolan

3 1. Inledning Verksamhetsberättelse fokuserar, vad avser redovisningen av skolans kunskapsuppdrag, på kunskapsutvecklingen i matematik och svenska. Skälet till denna fokusering är att ge läsaren möjligheten att få djupare kunskaper om olika områden från tid till annan. En annan avsikt är att mottagaren ska få god inblick i vilka resultat som kan hämtas från uppföljningen av elevernas kunskaper via de nationella proven. Systematisk uppföljning av elevernas utveckling av sina förmågor är ett av de allra viktigaste instrumenten för positivt och hållbart lärande. Den redovisning som presenteras i kapitel 4 nedan är inte heltäckande eftersom vi arbetar med flera parallella sätt att följa upp elevernas kunskapsutveckling på. Den huvudsakliga strukturen för uppföljningsarbetet är den internutvecklade kvalitetssäkringsmodellen (strukturerade diagnoser), fyra kunskapsuppföljningar per år och de nationella proven. När det gäller uppföljning måste man också minnas den viktiga dagliga uppföljning som framför allt pedagogerna gör i vardagen. I samband med diskussioner om uppföljningsresultat är det viktigt att påpeka att resultaten aldrig användes för att döma elever utan fokus ligger alltid på att bedöma utvecklingen som grund för analys och därefter konkreta insatser för att kontinuerligt kunna erbjuda eleverna rätt stöd vid rätt tillfälle. I rektors vardagliga arbete handlar detta om att skapa flexibel fördelning av resurserna till elever som behöver stöd för att nå minst de lägsta kunskapskraven i varje ämne. Uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling är mycket viktig men måste ändå kompletteras med andra strategiska insatser. För att kunna fokusera på uppdraget sker det strategiska skolutvecklingsarbetet, sedan 2010, efter ett egenutvecklat skolutvecklingsprogram i vars utveckling all personal deltagit. I det skede som arbetet befann sig under läsåret 2014/2015, ligger fokuseringen på uppföljning av elevernas kunskapsutveckling flexibel resursanvändning för stöd till elever som ännu inte nått lägsta kunskapskraven utvecklingen av elevernas läsförmåga i grundskolans tidiga år utvecklingen av elevernas kunskapsutveckling i matematik lärares ledarskap i klassrummet (ledningen av elevernas lärande) Interna fortbildningsinsatser för personal Inför och under läsåret 2014/15 har organisationsförändringar inom Barn- och ungdomsförvaltningen, grundskolan och grundsärskolan skett. Från 1 juli blev en av grundskolerektorerna ny verksamhetschef för grund- och grundsärskolan och en rektor slutade och blev verksamhetschef i en annan kommun. Dessa två har ersatts av två nya rektorer ansvariga för Åsenskolan och Strandvägsskolan. Från 1 januari 2015 slogs förskolan, grund- och grundsärskolan och fritidsgårdar tillsammans under en och samma verksamhetschef. Ansvarig rektor för grundsärskolan blev ny verksamhetschef för det nya verksamhetsområdet förebyggande och stöd. Dit kopplades även barn- och individomsorgen som 3

4 tidigare tillhört socialtjänsten. Ansvar för respektive grundsärskola på Ferlinskolan och Strandvägsskolan kopplades till de bägge rektorerna på respektive skola. I februari tillsattes en ny rektor för Stålvallaskolan och Nordmarks skola. Förra rektorn för Stålvallaskolan tog över rektorskapet för Brattfors skola (från verksamhetschefen), Nykroppa skola (från verksamhetschefen) och blev biträdande rektor på Ferlinskolan. 2. Kunskapsuppdraget I skollagen 10 kap 2 anges att utbildningens syfte är att grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. I Lgr formuleras grundskolans uppdrag som att den ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. 3 Mål för läsåret 2014/15 alla elever skall klara lägst nivån för godkänd på ämnesproven i årskurs 3 alla elever skall klara lägst nivån för godkänd på ämnesproven i årskurs 6 alla elever når minst betyget E i alla ämnen i årskurs 9 det genomsnittliga meritvärdet ska vara minst 215 i åk 9 alla elever når behörighet för nationellt program i gymnasieskolan 4. Resultat - kunskapsuppdraget Meritvärdet blev (16 ämnen 221,8), (17 ämnen 228,4p) (17 ämnen riket 220,3p). Det är det högsta meritvärdet som noterats sedan skolutvecklingsarbetet startade 2009 (16 ämnen 193,5p). Behörighet till gymnasieskolan var för: Yrkesprogram 93,1% (varuproducerande kommuner 81,7%) Högskoleförberedande 92,0% (varuproducerande kommuner 79,2%) Andelen elever som uppnått minst betyg E i samtliga ämnen 85,1% ( ,4%) 4

5 4.1 Svenska årskurs Resultat Alla elever lyckades inte uppnå godkänt på samtliga delprov i åk 3. Delprov A och E var det 100% måluppfyllelse. Se nedanstående tabell. Syftet med ämnesproven är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning samt ge underlag för analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, huvudmannanivå och nationell nivå. Proven bidrar också till att kartlägga elevens kunskaper i respektive ämne och kan vara ett underlag när det gäller att uppmärksamma behov av särskilt stöd. (Skolverket) I år går det att jämföra de nationella proven i svenska över fem årskullar. Det är endast delprov E som skiljer sig från 2011 och då inte finns med i diagrammet för den årskullen. I diagrammet nedan visas hur stor andel av eleverna som har nått kravnivån inom varje delprov. Sammanställningen omfattas av 59 elever som läser efter kursplanen i svenska och 15 elever som läser efter kursplanen i svenska som andraspråk. A. Tala B. Läsa berättande C. Läsa fakta D. Elevens läsning E. Elevens textsamtal F. Skriva berättelse G. Stavning och interpunktion H. Skriva faktatext I år har vi gjort ett starkare resultat i svenska på alla delprov utom delprov G där vi går bakåt med 1,5 % vilket motsvarar en elev. Den starkaste utvecklingen har skett på delområde H som handlar om att skriva en faktatext där vi har 16,1 % fler elever som klarar av att skriva en faktatext jämfört med förra året. 5

6 När det gäller resultat för de elever som läser efter kursplanen i svenska som andraspråk finns det inga tidigare resultat från tidigare år att jämföra med eftersom antalet elever då varit för få. De starkaste resultaten görs på delprov A (tala), delprov D (elevens högläsning) och delprov E (elevens textsamtal). Nationella ämnesprov i svenska som andraspråk åk 3 Filipstad födda 2005 Andel elever som nått kravnivån per delprov % A B C D E F G H Filipstad vt , ,3 66, Svenska årskurs Resultat Årets sammanställning omfattar 76 elever som läser efter kursplanen i svenska och 11 elever som läser efter kursplanen i svenska som andraspråk. Sammanvägt provbetyg 96,6 % av eleverna som läser efter kursplanen i svenska har nått kravnivån för ett godkänt provbetyg vilket är ungefär samma resultat som förra året. 90,9 % av eleverna som läser efter kursplanen i svenska som andraspråk har nått ett godkänt provbetyg vilket är ett starkare resultat jämfört med tidigare år. Man kan få betyget F inom ett delområde och ändå erhålla ett godkänt provbetyg beroende på vilka betyg man har fått på övriga delområden. 6

7 I följande diagram kan man se hur betygen har fördelat sig per betygssteg i svenska i Filipstads kommun. Man kan se att något fler elever har nått betyget C mot förra året. Däremot har fler elever fått betyget E och färre elever har fått betyget D. Endast en elev i kommunen har erhållit betyget A. I följande diagram kan man se hur betygen har fördelat sig per betygssteg i svenska som andraspråk i Filipstads kommun. Man kan se att fler elever når ett godkänt provbetyg mot tidigare år. Betygsfördelning per delområde I följande två diagram visas hur betygen har fördelat sig på varje delområde för kommunen: Delprov A Tala Delprov B1 och B2 Läsa Delprov C Skriva Provbetyg Sammanvägt betyg för alla delprov 7

8 Resultat: Här ser man att årets årskurs 6 gör sitt starkaste resultat i delområdena Tala med få elever på betygssteget F och relativt många elever på betygssteget A. Det svagaste delområdet är Skriva där enbart 10,6 % av eleverna nått de två högsta betygsstegen. Det är dock anmärkningsvärt att så stor andel elever som 13,2 % inte når ett godkänt betyg i delområdet Läsa. Detta delområde är också det svagaste delområdet om man tittar på andelen elever på de tre högsta betygsstegen. Utifrån ett sådant urval fördelar sig eleverna på följande sätt: Tala 60,5 %, Läsa 43,4 % och Skriva 55,3 %. Den allra största utvecklingen har skett inom delområdet Skriva där 40,9 % fler elever når något av de tre högsta betygsstegen mot förra året. Vi gör ett svagare resultat inom delområdet Läsa där 15,6 % färre elever har nått något av de tre högsta betygsstegen. Här ser man att eleverna i årskurs 6 som läser efter kursplanen i svenska som gör sitt starkaste resultat på delområdet Tala där 45,5 % av eleverna nått något av de tre högsta betygsstegen. Det svagaste området är även här Läsa där 18,2 % av eleverna har nått något av de tre högsta betygsstegen. 8

9 4.3 Svenska åk Resultat Sammanvägt provbetyg I år har 95 % av eleverna som läser efter kursplanen i svenska nått kravnivån för ett godkänt provbetyg, vilket är ett något starkare resultat jämfört med förra året då 93,9 % av eleverna nådde kravnivån för ett godkänt provbetyg. Resultaten för de elever som läser efter kursplanen i svenska som andraspråk redovisas inte på grund av det låga antalet elever. Man kan få betyget F inom ett delområde och ändå erhålla ett godkänt provbetyg beroende på vilka betyg man har fått på övriga delområden. I följande diagram kan man se hur provbetyget har fördelat sig per betygssteg i Filipstads kommun. Man kan se att resultatet är likartat med förra årets ämnesprov i svenska. Betygsfördelning per delområde I följande diagram visas hur betygen har fördelat sig på varje delområde för kommunen: Delprov A Tala Delprov B Läsa Delprov C Skriva Provbetyg Sammanvägt betyg för alla delprov Resultat: Här ser man att årets årskurs 9 gör sitt starkaste resultat i delområdet Tala där 56,9 % av eleverna har nått kravnivån för de tre högsta betygsstegen samtidigt som endast 1,3 % av eleverna inte har nått ett godkänt betyg. Det svagaste delområdet är Skriva där 25 % av eleverna har nått de tre högsta betygsstegen vilket är en försämring mot förra läsåret då 34,3 % av eleverna nått de tre högsta betygsstegen. Samtidigt har 22,5 % av eleverna inte nått ett godkänt betyg inom samma delområde Skriva. Däremot har det skett en utveckling mot högre 9

10 betygsnivåer inom delområdet Läsa där 50 % av eleverna har nått kravnivån för de tre högsta betygsstegen jämfört med 42,9 % förra året. Här är det också en något lägre andel elever som inte har nått ett godkänt provbetyg. Nationella ämnesprov i svenska åk 9 Filipstads kommun vt - 15 % Tala Läsa Skriva Provbetyg F 1,3 12,5 22,5 5 E 20,2 21,25 27,5 31,25 D 21,5 16, ,75 C 27,8 37, B ,5 8,75 A 10,1 2,5 2, Jämförelse mellan flickor och pojkar Om man jämför skillnaderna mellan flickor och pojkar över årskurserna så kan man se att pojkarna uppvisar ett starkare resultat på några delområden i årskurs 3, men att i årskurserna 6 och 9 gör flickorna ett starkare resultat än pojkarna på alla delområden. Det är också tydligt att skillnaderna blir större ju äldre eleverna blir. 10

11 4.3.3 Utvecklingsområden Denna sammanställning av resultaten på de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk utgår enbart från det som syns i den statistik som har samlats in. Under höstterminen 2015 kommer Skolverkets resultatsammanställning där Filipstads kommun jämförs med övriga Sverige. Generellt i kommunen behöver vi utveckla följande: Läsa Många elever gör fel på frågor som kräver en god läsförmåga och läsförståelse. De behöver både undervisning om hur man gör och mycket träning på att använda sina färdigheter. Ta diskussionen på varje skola hur man gör för att göra eleverna till goda läsare, vad som ligger till grund för att man gör just så, finns det något som behöver förändras eller utvecklas, vad behöver man som pedagoger lära sig för att kunna göra detta arbete samt göra en plan för detta arbete. Skriva Det är få elever som når de högsta betygsnivåerna inom det här området. Eleverna behöver få skriva i alla ämnen och ofta så att de får en vana att formulera sig själva både i berättande texter och sakprosatexter. De behöver också få ta del av vad som krävs för att skriva mer avancerade texter. Det här arbetet bör påbörjas i de allra tidigaste årskurserna. Man behöver ta samma diskussion på varje skola som beskrivs under Läsa fast då med fokus på hur vi höjer nivån på elevernas texter. Flickor och pojkar Eftersom det finns tydliga skillnader mellan flickor och pojkars resultat samt att de ökar med ålder behöver vi arbeta vidare med det här området. Provbetyg och betyg Det var en tydlig differens i åk 9 mellan provbetyg och betyg. Här behöver man undersöka vad det är som ligger till grund för denna differens och ta lärdom av detta. 4.4 Matematik årskurs Resultat Under vårterminen 2015 genomförde 76 elever i årskurs 3 vid de kommunala grundskolorna i Filipstads kommun ämnesproven i matematik. Dessa 76 elever är fördelade på fem grundskolor och sju klasser. Ämnesprovets olika delar Ämnesprovet i matematik för årskurs 3 vårterminen 2015 består av sju delprov. Jag har vid min analys endast tagit del av och analyserat resultatet för sex av delproven (B-G), delprov A som är ett muntligt delprov och som bedöms direkt på plats finns endast med på ett övergripande plan. Delprov A (Muntligt, statistik) Ett muntligt delprov som utförs i grupp som avser att pröva elevens kunskaper inom området statistik. Förmågor som testas är: Problemlösnings-, Begrepps-, Resonemangs- och Kommunikationsförmågan. 11

12 Delprov B (Sannolikhet, ordningstal & huvudräkning) Prövar elevens grundläggande kunskaper gällande sannolikhet inom området Sannolikhet och statistik, ordningstal och huvudräkning i addition och subtraktion inom kunskapsområdet Taluppfattning och tals användning samt matematiska likheter inom kunskapsområdet Algebra. Förmågor som testas är: Begrepps-, Metods-, Resonemangs- och Kommunikationsförmågan. Delprov C (Miniräknare, Taluppfattning & Problemlösning) Prövar elevens grundläggande kunskaper inom naturliga tal, uppdelning av tal samt att lösa enkla problem inom kunskapsområdet Taluppfattning och tals användning och Problemlösning. Miniräknare får användas. Förmågor som testas är: Problemlösnings-, Begrepps-, Metods- och kommunikationsförmågan. Delprov D (Geometri) Prövar elevens grundläggande kunskaper om omkrets, punkt och sträcka inom kunskapsområdet Geometri. Förmågor som testas är: Begrepps-, Metods- och kommunikationsförmågan. Delprov E (Räknesätten & problemlösning) Prövar elevens grundläggande kunskaper inom de fyra räknesätten, samt att lösa enkla problem inom kunskapsområdet Taluppfattning och tals användning samt Problemlösning. Förmågor som testas är: Problemlösnings-, Begrepps-, Metods- och Kommunikationsförmågan. Delprov F (Massa & Skriftliga beräkningsmetoder) Prövar elevens grundläggande kunskaper angående massa inom kunskapsområdet Geometri samt att välja och använda skriftliga räknemetoder inom kunskapsområdet Taluppfattning och tals användning. Förmågor som testas är: Problemlösnings-, Begrepps-, Resonemangs- och Kommunikationsförmågan. Delprov G (Problemlösning) Prövar elevens grundläggande kunskaper i att lösa enkla problem inom kunskapsområdet Problemlösning. Förmågor som testas är: Problemlösnings-, Begrepps-, Resonemangs- och Kommunikationsförmågan. Andelen godkända/delprov 100 Filipstads kommun årskurs 3, vårterminen 2015 Andelen godkända/delprov (Födda 2005, 76 elever) % 50 0 A B C D E F G Filipstad

13 Eleverna i årskurs 3 i Filipstads kommun gör ett relativt homogent resultat sett över alla delprov med undantag för delprov D (Geometri). Delprov D var det delprov som flest elever i kommunen inte fick ett godkänt resultat på. De klarade inte av att räkna ut längden av en sträcka mellan två punkter när sträckans längd inte var given från början. Filipstads kommun årskurs Andelen elever som klarat alla delprov % Filipstad Årskurs 3 gör i år ett bättre resultat sett till helheten då vi i år har fler elever jämfört med de två föregående åren som klarar alla delprov med ett godkänt resultat Andelen godkända/delprov Årskurs 3 Matematik, Vårterminen 2015 (76 elever, födda:2005) % A B C D E F G Filipstad Sammanfattning Eleverna i årskurs 3 i Filipstads kommun gör ett starkare resultat i år jämfört med föregående år. Men vi måste fortsätta vårt goda arbete med att utveckla undervisningen så att alla våra elever klarar av att prestera ett godkänt resultat på samtliga delprov. Vi behöver utveckla undervisningen så att eleverna får en större förståelse för beräkningar av sträckor där 13

14 sträckans längd inte är given från början samt öka elevernas förståelse för likhetstecknets betydelse och läsriktningen i matematik så att de klarar av att lösa alla luckuppgifter. Sedan måste vi arbeta med matematiska begrepp och läsförståelse i matematik så att eleverna känner sig förtrogna med det matematiska språket. Vi har gjort stora framsteg inom områdena huvudräkning och skriftliga räknemetoder men vi måste fortsätta att utveckla undervisningen inom dessa områden så att alla elever utvecklar dessa färdigheter till fullo. När kunskap automatiseras frigörs arbetsminne och eleven kan fokusera på den fortsatta inlärningen istället för att utföra beräkningar. 4.5 Matematik årskurs 6 Under vårterminen 2015 genomförde 86 elever i årskurs 6 vid de kommunala grundskolorna i Filipstads kommun ämnesproven i matematik. Dessa 86 elever är fördelade på sex grundskolor och sju klasser. Ämnesprovet Ämnesprovet i matematik för årskurs 6 vårterminen 2015 består av fem delprov. Jag har vid min analys endast tagit del av och analyserat resultatet för fyra av delproven (B-E), delprov A som är ett muntligt delprov och som bedöms direkt på plats finns endast med på ett övergripande plan. Delprov A (Muntligt, Geometri) Delprov A är en muntlig gruppuppgift som avser att pröva elevens grundläggande kunskaper om plangeometriska figurers egenskaper samt area och omkrets inom området Geometri och Problemlösning. Förmågor som testas är: Begrepp, Metod, Resonemang och kommunikation. Delprov B (Huvudräkning, Skriftliga beräkningsmetoder & Algebra) Delprov B avser att pröva elevens grundläggande kunskaper så som huvudräkning, överslagsräkning, skriftliga beräkningsmetoder inom området Taluppfattning och tals användning och Algebra. Förmågor som testas är: Begrepp, Metod, Kommunikation och Problemlösning. Delprov C (Läsuppgifter olika områden: skala, enheter, procent (miniräknare)) Delprov C avser att pröva elevens grundläggande kunskaper inom områdena Taluppfattning och tals användning, Samband och förändring, Geometri, Sannolikhet och statistik. Delprovet består av läsuppgifter. Förmågor som testas är: Begrepp, Metod, Kommunikation och Problemlösning. Delprov D (Läsuppgifter olika områden: omkrets, förhållanden, figurer (miniräknare)) Delprov D avser att pröva elevens grundläggande kunskaper inom områdena Taluppfattning och tals användning, Samband och förändring, Algebra och Problemlösning. Förmågor som testas är: Begrepp, Metod, Kommunikation och Problemlösning. Delprov E (Statistik) Delprov E avser att pröva elevens grundläggande kunskaper inom områdena Sannolikhet och statistik, Samband och förändring och Problemlösning. Förmågor som testas är: Begrepp, Metod, Resonemang och Kommunikation. 14

15 4.5.1 Resultat och betyg för årskurs 6 i Filipstads kommun Filipstads kommun Provbetyg Np matematik årskurs 6, vårterminen 2015 (86 elever, födda:2000) % A B C D E F Filipstad Vid en jämförelse av provbetyg över tid så kan man se att vi i år har en något högre andel elever som inte presterar ett godkänt betyg jämfört med förra året. Vi har i år en något högre andel elever som lyckats prestera ett resultat som genererat betygen C-A. Det är viktigt att vi har elever som får de högre betygen då det visar att vi erbjuder en undervisning som gör det möjligt att nå dit. % Filipstads kommun Andelen provbetyg Np matematik Årskurs 6 A B C D E F Vid en jämförelse av provbetyg över tid så kan man se att vi i år har en något högre andel elever som inte presterar ett godkänt betyg jämfört med förra året. Vi har i år en något högre andel elever som lyckats prestera ett resultat som genererat betygen C-A. Det är viktigt att vi har elever som får de högre betygen då det visar att vi erbjuder en undervisning som gör det möjligt att nå dit. 15

16 Förmågor Eleverna i Filipstad har fått flest E-poäng inom förmågan resonemang och färst inom förmågan begrepp. På C-nivå har eleverna fått flest poäng inom förmågan problemlösning och färst inom förmågan resonemang. På A-nivå har eleverna fått flest poäng inom förmågan begrepp och färst inom förmågan metoder. Av detta kan vi dra slutsatsen att våra elever kan föra resonemang på en grundläggande nivå men inte fördjupade. Begreppsförmågan är den förmåga som är mest jämt fördelad över betygsstegen, det tyder på att eleverna behärskar vissa begrepp bra, men att eleverna behöver bli förtrogna med fler begrepp då vi missar många poäng på E-nivå. Sammanfattningsvis behöver alla förmågorna fördjupas i undervisningen så att eleverna kan nå poäng på C- och A-nivå Slutsatser Eleverna i årskurs 6 har svårt att: Skriva miljontal eller del av miljon utryckta i decimalform, detta tyder på en bristande förståelse för vårt sätt att uttrycka stora tal med hjälp av decimaltal med namn/enhet efter. Alla typer av beräkningar med förhållanden del till helhet eller helhet till del. Både då förhållandet uttrycks i procent eller i bråk. Huvudräkning (luckuppgifter)med: o Decimaltal o Naturliga tal och bråktal o Beräkningar i subtraktion och multiplikation i ett utökat talområde. Ekvationsberäkningar Beräkningar (luckuppgifter, täljaren saknas) med bråktal då nämnarna är olika. Skriftliga beräkningsmetoder, alla räknesätten. Fler får metodpoäng än vad som får svarspoäng. o Grundläggande tabeller Klarar uppgifter på C- och A-nivå. 4.6 Matematik årskurs 9 Under vårterminen 2015 genomförde 86 elever i årskurs 9 vid de kommunala grundskolorna i Filipstads kommun ämnesproven i matematik. Dessa 86 elever är fördelade på två grundskolor och fem klasser. Ämnesprovet Ämnesprovet i matematik för årskurs 9 vårterminen 2015 består av fyra delprov (A-D). Delprov A (Taluppfattning och tals användning samt samband och förändring) Delprov A är en muntlig gruppuppgift som avser att pröva elevens grundläggande kunskaper inom samband och förändring och Taluppfattning och tals användning gällande areor tal i decimal-, bråk- och procentform. Förmågor som testas är: Matematiskt resonemang, problemlösning, begrepp och kommunikation. 16

17 Delprov B (Taluppfattning och tals användning, Problemlösning, Algebra, Geometri, Sannolikhet och statistik samt Samband och förändring) Delprov B avser att pröva elevens grundläggande kunskaper inom flera områden, endast svar krävs på de flesta uppgifterna. Förmågor som testas är: Begrepp, Metod, och Problemlösning. Delprov C (Geometri och Problemlösning) Delprov C består av en mer omfattande uppgift som handlar om omkrets och olika radiers förhållande till omkretsen. Här är formelblad och miniräknare tillåtet. Förmågor som testas är: Problemlösning, Matematiskt resonemang, Kommunikation och Metod. Delprov D (Problemlösning, Taluppfattning och tals användning, Geometri, Algebra, Sannolikhet och statistik samt Samband och förändring) I delprov D är uppgifterna samlade runt ett tema. Formelblad och miniräknare är tillåtna och elevens skall svara med utförliga lösningar som är lätta att följa. Förmågor som testas är: Begrepp, Metod, Kommunikation, Problemlösning och matematiskt resonemang Resultat och betyg för årskurs 9 i Filipstads kommun % Betygsfördelning Np-matematik Filipstads kommun årskurs 9, vårterminen 2015 (Födda: 1999, 86 elever) F E D C B A Filipstad % Np-betyg och slutbetyg Filipstads kommun årskurs 9, vårterminen 2015 (Födda: 1999, 86 elever) Sänkt Lika Höjt Filipstad

18 Förmågorna Eleverna har lättast för att få resonemangspoäng oberoende av betygsnivå. Vi behöver fundera på hur undervisningen i/om de olika förmågorna i matematik kan utvecklas och optimeras Jämförelse mellan flickor och pojkar Flickor/pojkar årskurs 3 Av diagrammet nedan framgår att vi har en större andel pojkar som presterar ett godkänt resultat på samtliga delprov. Filipstads kommun årskurs 3, vårterminen 2015 Fördelning flickor/pojkar godkända/delprov (Födda: 2005, 44 flickor & 32 pojkar) % A B C D E F G Alla Flickor Pojkar

19 Flickor/pojkar årskurs 6 % 100 Filipstads kommun årskurs 6, vårterminen 2015 Fördelning flickor/pojkar per provbetyg Np matematik (Födda: 2002, 40 flickor & 46 pojkar) A B C D E F Flickor Pojkar Flickor/pojkar årskurs 9 Förhållandet flickor/pojkar varierar mellan åk 3, 6 och 9. Pojkarna presterar bättre på samtliga delprov i åk 3. I åk 6 är andelen pojkar som inte får ett godkänt betyg drygt tre gånger så stort i förhållandet till flickorna. I åk 9 är det omvänt. Drygt det dubbla antalet flickor i förhållande till pojkar får inte ett godkänt betyg. Däremot är det endast flickor som får betyget A. 19

20 4.6.3 Slutsatser Eleverna i årskurs 9 hade svårt för: Beräkningar med förhållanden (del till helhet, helhet till del eller del till del) o Beräkna sidors längd vid likformiga figurer o Skala, ange rätt skaluttryck till en given förminskning o Proportioner, beräkna olika fälts längd/bredd vid givna villkor för vissa fält eller hela arean. Begrepp o Primtal & produkt o Medelvärde, median och typvärde (hitta egna värden) Beräkna sannolikheten vid flera händelser. Generellformel för figur n. Ekvationer o Problemlösning (given ekvation) förklara, använda o Tekniskt redovisa/resonera om en ekvation har en, två eller noll lösningar. 4.7 Analys och fortsatt utvecklingsarbete Samstämmig forskning om pedagogiska utvecklingsprocesser konstaterar att utvecklingsarbete tar tid; 6 8 år tidsperioder som nämns. Vid en analys av den redovisade utvecklingen tydliggörs att det finns en kontinuerligt positiv utveckling över perioden vilket visar att inriktningen på det arbete som utförs är rätt. Särskilt fokus ligger inom följande områden kontinuerlig uppföljning av elevernas kunskapsutveckling flexibel fördelning av resurser med grund i resultatet av uppföljningsarbetet utvecklingen av elevernas förmågor i samtliga ämnen rektorernas pedagogiska/didaktiska ledarskap lärarnas ledarskap i klassrummet pedagogiska planeringar fler elever som når betyget A interna fortbildningsinsatser med hjälp av ämnesutvecklare och förstelärare 5. Värdegrundsuppdraget Av läroplanen för grundskolan (Lgr11) 2.1 kap kan man läsa följande korta sammanfattning angående värdegrundsuppdraget. Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Den korta texten utvecklas vidare i mål (uttrycker förmågor som skolan skall hjälpa eleverna uppnå) och i riktlinjer (vad all personal ska och vad lärarna ska ). 20

21 Uppföljningen och utvärderingen av resultaten av värdegrundsarbetet har, under läsåret 2014/2015 följt samma rutiner som gällde för läsåret 2013/2014. Resultaten mäts genom att eleverna får svara på en enkät som visar om eleverna tycker att det är lustfyllt att gå till skolan, om de känner sig trygga där och får arbetsro. Vidare får eleverna ge uttryck för graden av inflytande och delaktighet, om de får den hjälp de behöver, om de får reda på hur de lyckas samt vilka förväntningarna på dem är. Förutom att besvara enkäten som beskrivs ovan genomför varje mentor/klassföreståndare ett individuellt trygghetssamtal med eleverna varje termin. Skolhälsovården genomför också hälsosamtal vilka redovisas på annat sätt. 5.1 Resultat I genomsnitt åtta av tio elever i grundskolan anger att det stämmer helt och hållet att de har lust att gå till skolan. Bland de som inte anger detta alternativ dominerar alternativet att det stämmer ganska bra att de har lust att gå till skolan. När det gäller upplevelsen av trygghet i skolan är det enbart ett fåtal elever som anger att de inte känner sig trygga i skolan. Ca 90% av eleverna upplever arbetsro att de har arbetsro under lektionerna. I de delar av enkäten som handlar om inflytande och delaktighet, om möjligheten att få hjälp när det behövs och om responsen på graden av måluppfyllelse är de allra flesta eleverna helt eller delvis nöjda. Om skolan bidrar till ökad nyfikenhet att lära sig mera går åsikterna isär beroende på elevernas ålder. I grundskolans tidigare år är upplevelsen att skolan bidrar till nyfikenhet att lära sig mera dominerande medan en majoritet av eleverna inte tycker så i årskurs 7-9. Det faktum att klagomålen från vårdnadshavarna, enligt den fastlagda klagomålshanteringen, är ytterst få är också ett uttryck för att skolan i Filipstads kommun fungerar bra ur ett värdegrundsperspektiv. 5.2 Analys Värdegrundsfrågorna får, på flera sätt, stor uppmärksamhet. De viktigaste förutsättningarna för att eleverna skall känna lust att gå till skolan och känna sig trygga där skapas i det dagliga samspelet mellan eleverna och personalen under såväl lektions- som rasttid. Detta skapar den ömsesidiga respekt och det ömsesidiga förtroende som är grunden för ett positivt psykosocialt klimat. Träningen i och utvecklingen av demokratifrågorna i vardagen genom fungerande klass- och elevråd bidrar till att eleverna känner sig lyssnade på. Elevhälsan och trygghetsteamens effektiva arbete är också en mycket positiv faktor för elevernas upplevelser av tiden i skolan. 21

22 5.3 Utvecklingsområden Följande utvecklingsområden finns på de olika skolorna arbetsron i klassrummen hur vi kan arbeta för att öka elevernas nyfikenhet till att vilja lära sig mera elevernas delaktighets- och inflytandefrågor förbättra informationen till eleverna om vilka förmågor som krävs utifrån kunskapskraven ökad delaktighet i användandet av Likabehandlingsplanen 6.2 Skola/arbetsliv Arbetet följer den plan som utarbetades Det flesta skolor har nått de mål som varit enligt följande: Plan: Skola Arbetsliv F-3 Olika branscher/verksamheter gör besök i skolan Utryckningsfordon (Polis, Räddningstjänst, Ambulans), Tandvården, etc. Föräldrar kommer till skolan och berättar om vilket yrke/vilka arbetsuppgifter de har Skola Arbetsliv åk 4-6 Temainbjudningar till föräldrar/nära anhörig PRAO 4-5 Företagsbesök Skola Arbetsliv åk 7-9 PRAO 8-9 Temadagar åk 8 Stål och verkstad Caféverksamhet åk 8-9 Temadag åk 7 Bilaga: redovisning av systematiskt kvalitetsarbete för Grundsärskolan 22

23 23