Utmaningen Sverige har något att ta itu med du också! 1
Vi har en uppgift. Världen är på väg in i en allvarlig konjunktursvacka. I många länder, däribland Sverige, ökar nu arbetslösheten igen efter en period av kraftig minskning. Samtidigt kan arbetet att avvärja klimathotet och förbättra livsvillkoren för många människor i världen knappast vänta. I Sverige finns mycket att ta itu med. Den höga ungdomsarbetslösheten, de många gymnasieavhoppen, de långa vårdköerna och många andra i grunden onödiga problem kan inte läggas på is medan vi bekämpar klimatproblemen. Utmaningen är att vi måste ta oss an allt samtidigt. 2 3
Världens framtid ligger i våra händer. Sveriges framtid ligger i våra händer. Världsfattigdomen minskar, men det går sakta. Befolkningsexplosionen på jorden hejdas, men allt fler behöver ändå försörjas. Miljarder människor kommer också om trettio år att stå utan rimlig försörjning och hälsovård. Konsekvenserna av global uppvärmning överdrivs kanske ibland, men måste ändå hanteras. Stora delar av regnskogarna och korallreven skövlas. Denna framtid tecknas i många internationella organisationers bedömningar av de kommande decennierna. Det är ingen domedagsprofetia. I många avseenden blir livet lättare. Men människor kan bättre. En bättre väg är inte utom räckhåll. Om fler av världens länder gick från fattigdom till välstånd ungefär som Sydkorea gjorde. Om redan rika länder som Sverige kunde snabba på utvecklingen av teknik och marknader. Då skulle mänskligheten uppleva enorma förbättringar. De flesta skulle lyftas ur fattigdom inom tjugo år. Världsbefolkningen skulle stabiliseras snabbare. Fossila bränslen skulle ersättas snabbare. Många länder skulle få råd att skydda sina naturmiljöer. Långtidsutredningar från svenska departement och myndigheter ger ofta en lätt deprimerande bild. Befolkningen blir allt äldre. Den skattebetalda välfärden krymper, om inte skatterna ska höjas ännu mer. Vi lever fortsatt med sjukvårdsköer och många lämnar gymnasiet utan betyg. I värsta fall blir hög ungdomsarbetslöshet och många förtidspensionärer ett bestående inslag. Stora delar av en generation riskerar att hamna utanför. Enbart åtta procent av svenskarna tror idag att livet kommer att bli lättare för deras barn än för dem själva. Även i Sverige är en bättre väg fullt möjlig. En åldrande befolkning kan faktiskt pareras, t ex genom ökad arbetskraftsinvandring. Om de som bäst sköter välfärdstjänsterna oftare får lov att driva dem. Om fler kan ta steget från bidrag till arbete. Ungdomsarbetslöshet och förtidspension kan minskas väsentligt. Kärnan i den förändring som krävs är att fler ges chansen att driva företag och anställa. Då har Sverige också bättre råd med en välfärd i världsklass, ett effektivt klimatarbete, bra naturskydd och att spela en viktig roll världen. Mina händer inte någon annans. Utmaningen för Sverige är inte bara något abstrakt. Den ställer krav på var och en av oss. Våra vägval, våra beslut och vårt engagemang avgör hur väl vi och andra i slutänden lyckas. Be all that you can be. 4 5
Konjunkturturbulensen ökar utmaningen. Den gynnsamma situation som rådde i ekonomin fram till sommaren 2007 känns långt borta. Växlingen har gått mycket snabbt. Då var tillväxten hög, arbetslösheten låg och inflationen under kontroll. Nu är det tvärtom. Den utlösande faktorn var en internationell finansiell kris. Denna kris kan beskrivas som en kombination av 1970- talets inflationskris och det tidiga 1990-talets skuldkris. Vi har fått både ett snabbt ökande inflationstryck från livsmedels- och råvarusidan och en alarmerande hög skuldsättning inom privat sektor. Skuldsättningsproblemet är mest uppenbart i USA, men tecknen finns även i flera europeiska länder. Den globala efterfrågan hade stigit så snabbt att flaskhalsproblem uppkommit på råvarumarknader. Kapaciteten har inte röckt till. Normalt brukar inflationsimpulser i konjunkturcykeln skapas av brist på arbetskraft, men globaliseringen har inneburit en dubblering av världens arbetsstyrka. Därför kommer nu kostnadstrycket inte primärt därifrån. Istället kommer inflationsimpulserna precis som i början av 1970-talet från en snabb uppgång i råvarupriserna. Denna uppgång tände nu som då en global inflationsbrasa. Därtill har kreditgivningen vuxit i en orimlig omfattning. Varken regeringar, tillsynsmyndigheter eller centralbanker har slagit till bromsarna i tid. I första hand kan orsaken sökas i den amerikanska lågräntepolitiken som etablerades efter att aktiebubblan sprack i början av 2000-talet. Men problemen rymmer också möjligheter för den ekonomiska politiken. Erfarenheten visar nämligen att fortsatta reformer är det bästa receptet vid den typ av utmaningar som svensk ekonomi nu står inför. Detta blev särskilt påtagligt under den globala avmattningen åren efter millennieskiftet, då de flesta industriländer kastades in i en lågkonjunktur. I såväl USA som i euroområdet och i Sverige minskade BNP-tillväxten betydligt under flera år. Detta som ett resultat av den kraftiga dämpningen av export och investeringar. Ett intressant undantag i sammanhanget är Australien. Trots sjunkande investeringar under 2001 och en stagnerande export 2001 2003, klarade sig den australiensiska ekonomin helskinnad genom den internationella lågkonjunkturen. Förklaringen var den snabbt växande inhemska efterfrågan, en följd av stark utveckling av hushållens konsumtion kombinerat med en snabb återhämtning för näringslivets investeringar. Bruttonationalprodukt, 1997-2007 rlig procentuell förändring Internationell avmattning Euroområdet Australien USA Källa: OE D Economic Outlook Database BNP per capita relativt Sverige, 1997-2007 usterat för köpkraft, index Sverige 100 6 7
Sverige Spanien Grekland Finland Ungern Slovakien umänien Polen Frankrike Turkiet Belgien Portugal Luxemburg Bulgarien Storbrittanien Malta Lettland Slovenien Tyskland Litauen Irland Tjeckien ypern Norge Österrike Danmark Nederländerna Ungdomsarbetslöshet 15-24 år i Europa Första halvåret 2008, procent En lärdom vi kan dra av exemplet från landet downunder är därför att en stark arbetsmarknadsutveckling kan lyfta den inhemska efterfrågan och därmed även BNP-tillväxten. Det gäller även om den internationella konjunkturen är svag. Men för att det ska vara möjligt krävs strukturella reformer på arbetsmarknaden. Under hela 1990-talet genomfördes betydande arbetsmarknadsreformer i Australien, bland annat i form av en mer flexibel arbetsmarknadslagstiftning, decentralisering av lönebildningen och sänkt inkomstbeskattning. Den internationella konjunkturturbulensen gör det i flera avseenden svårare att ta itu med de uppgifter som vi står inför. Det gäller både kort- och långsiktiga utmaningar. På kort sikt har Sverige fortfarande för många förtidspensionärer och en alldeles för hög ungdomsarbetslöshet. På längre sikt finns ytterligare utmaningar. Det går idag 3,3 arbetande svenskar på varje vuxen som inte är i arbete. Om trettio år beräknas enbart 2,2 personer finnas i arbete för varje vuxen utanför arbetsmarknaden. Andelen som med sina skatter ska finansiera vård, skola, omsorg och pensioner blir allt mindre. I själva verket är läget för många välfärdstjänster redan idag oroväckande. Såväl sjukvård som skola har i decennier stadigt fått ökade resurser. Ändå är sjukvårdens vänte tider långa och felbehandlingarna allt för vanliga. Var fjärde gymnasieelev lämnar skolan utan fullständiga betyg. Äldreomsorgen brottas med mycket ojämn kvalitet. Men så behöver det inte vara. Det visas bland annat av att kvalitetsbristerna är så ojämnt fördelade. En del kommuner, sjukhus och äldreomsorgsproducenter levererar utmärkt välfärd till låga kostnader, andra släpar år efter år med en bristfällig organisation och dålig resursanvändning. Källa: Eurostat 8 9
Världens problem väntar inte. FN:s milleniemål om att fattigdom ska minskas radikalt fram till år 2015 ser inte ut att kunna uppfyllas. Bland orsakerna finns sannolikt en övertro på traditionellt bistånd insatser som i bästa fall lindrar nöden tillfälligt, men inte leder till uthålliga förbättringar. Stigande livsmedelspriser har också förvärrat läget, delvis underblåst av missriktad klimatpolitik. Många länder är idag fångade i fattigdom av dålig ekonomisk politik. De länder som mest har främjat handeln har också lyckats bäst med att lyfta många av sina invånare ur fattigdom. Sverige har en rejäl utmaning i att hjälpa till att utradera fattigdom. Vad vi behöver göra är att hjälpa andra länder att göra samma resa från fattigdom till välstånd som vi själva gjort. Detta ansvar gäller i än högre grad klimatfrågan. Något som många miljöorganisationer talar tyst om är att den bästa draghjälpen till en snabb teknologisk utveckling, även på miljöområdet, är en fortsatt hög ekonomisk tillväxt. Det konstateras också i den senaste rapporten från FN:s klimatpanel: De scenarier som har minst global uppvärmning har den snabbaste ekonomiska tillväxten och fortsatt snabb globalisering, trots att detta också innebär ökad handel och fler transporter. Förutsättningen är dock att tillväxten kombineras med ett snabbt teknikskifte till utsläppsfria tekniker. Det handlar om att ta sig an flera problem samtidigt. Snabbare tillväxt skyndar på övergången till ett tjänstesamhälle. Befolkningsökningen hejdas snabbare, därför att fler länder tidigare når den utvecklingsnivå där födelsetalen normalt sjunker. Och viktigast av allt är att den teknologiska utvecklingen går snabbare, vilket spiller över på miljötekniken. Ökande inkomster innebär även att betalningsviljan för bättre miljöteknik ökar snabbare. En god cirkel skapas, som ger förutsättningar för ett teknikskifte bort från användning av fossil energi. Enligt klimatpanelens bästa scenario skattas den totala uppvärmningen under hundra år till 1,8 grader (varav en stor del skulle inträffa även om alla oljekranar stängdes omgående). En sådan temperaturhöjning skulle vålla problem på vissa håll i världen, men den skulle ingalunda vara en katastrof. De naturliga variationerna över åren har varit betydligt större. Den utveckling som delar av miljörörelsen eftersträvar är enligt FN:s klimatpanel betydligt sämre för klimatet. Ett scenario med betoning på lokala lösningar på miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet landar i en uppvärmning med 2,4 grader på 100 år. Att detta scenario är sämre beror på att många lokala lösningar tillåter mindre specialisering och därför medför sämre tillväxt. Den teknologiska utvecklingen blir långsammare, också när det gäller miljöteknik. Nu är kanske inte heller 2,4 grader på 100 år en katastrof, men det är sämre. Och till detta kommer det höga sociala priset för lägre tillväxt. Under året har den ena utredningen efter den andra presenterats från Klimatberedningen, ITPS, Konjunkturinstitutet m fl om hur Sverige kan minska sina koldioxidutsläpp. Det märkliga är att inte en enda av de olika utredningar hittills granskat hur de åtgärder som föreslås påverkar de globala utsläppen. Detta trots att det ju är den globala uppvärmningen det gäller. Det enda som tycks spela roll är hur mycket utsläppen från Sverige minskar. Om en svensk klimatåtgärd sedan t ex leder till att produktion och utsläpp hamnar i andra länder har ingen av dessa experter brytt sig om att undersöka. Det finns många exempel på att det som sker utanför västvärlden är allra viktigast. Världen använder nästan två kubikkilometer olja varje år. Denna olja kostar ungefär 20 000 miljarder kronor, nästan tio gånger så mycket som Sveriges BNP. Länderna i Mellanöstern förbrukar ensamma nära hälften av den årliga ökningen av oljeproduktionen. Malaysia, Iran och Turkiet samarbetar om att tillverka en islamisk bil. När kommer den att finnas med hybridteknik? Hur snabbt kommer Indiens nya billiga bil Tata Nano att vara utsläppsfri? I Turkmenistan har regeringen beslutat att alla ägare av motorfordon ska få 120 liter gratis bensin per månad. För lastbilar är gratiskvoten ännu högre. El och gas är redan gratis sedan tidigare. Världens länder subventionerar fossil energi med 150 250 miljarder dollar varje år. Slutsaten av allt detta är att även klimatarbetet kräver en ny ansats med fokus på mer effektiva åtgårder och högre tillväxt. 10 11
Hur Sverige kan klara utmaningarna. På många sätt är det svenska näringslivet på god väg att hämta sig efter flera decenniers kräftgång. En extremt låg produktivitetsutveckling under 1970- och 1980-talen var en naturlig följd av devalveringspolitiken, stigande skatter och sämre konkurrenskraft. Efter reformvågen i början på 1990-talet ökade produktiviteten och BNP snabbt. Sysselsättningen hängde däremot inte riktigt med. Ett tecken på det är förbättringen i Sveriges BNP per capita så som det mäts av OECD. Efter många års relativ tillbakagång visar statistiken att Sverige under det senaste decenniet sakta har börjat klättra uppåt. Preliminära siffror pekar dessutom på att Sverige klättrade upp ytterligare någon placering under 2007. Det skedde emellertid också under högkonjunkturen runt 1999. Redan denna övergripande analys antyder att europeiska länders utveckling har varit väldigt olika under de senaste åren. Några länder, som till exempel Irland, har varit mycket framgångsrika både på exportmarknaden och på hemmamarknaden. Där har också sysselsättningen ökat kraftigt. I Nederländerna har exportmarknaden och hemmamarknaden utvecklats ungefär som i Sverige, men de nederländska exportföretagen har till skillnad från de svenska lyckats stärka sina positioner på världsmarknaden tack vare hyggliga prishöjningar. Dessutom har arbetsmarknaden utvecklats mer fördelaktigt i Nederländerna än i Sverige. Andra länder, som till exempel Tyskland, har lyckats bra på exportmarknaden men sämre på hemmamarknaden. Ytterligare en grupp, däribland Italien, har misslyckats på de flesta fronter och tappat kraftigt i välstånd jämfört med andra. Att länders utveckling spretar innebär också att avståndet mellan Sverige och de bästa länderna ökar, även om Sverige klättrar i välståndsligan. De bästa utgör samtidigt ett riktmärke på vad Sverige skulle kunna uppnå om vi förde en riktigt bra näringspolitik. Givetvis är det positivt att Sveriges goda ekonomiska tillväxt det senaste decenniet har gjort att vi dragit ifrån länder som Tyskland och Italien. Men det är förstås inte rimligt att jämföra sig med Europas förlorare. Tvärtom finns det en poäng i att höja ambitionsnivån och fråga oss varför avståndet till Nederländerna, vad gäller BNP/capita, har ökat från knappt tre procent 1997 till drygt sex procent 2007. Eller varför Irland på tio år mellan 1997 och 2007 har gått från en BNP/capita som var sju procent lägre än Sveriges, till en BNP/capita som är 18 procent högre. Uppgiften för 2007 är en uppskattning då data för Australien och Kanada fortfarande saknas. Källa: OE D Economic Outlook Database Det land vi har klättrat förbi i välståndsligan är Danmark, vilket ironiskt nog är det land som samma år övertog Sveriges världsmästartitel vad gäller skattetryck. 12 13 Italien Källa: Eurostat Tyskland Sverige Nederländerna Irland Sveriges placering i välståndsligan, 1970-2007 angordning avseende köpkraftsjusterad BNP capita bland OE D-länderna Källa: OE D Economic Outlook Database Bruttonationalprodukt, 1997-2007 rlig procentuell förändring Inhemsk efterfrågan, export och BNP, 1997-2007 Total procentuell förändring, 2000 års fasta priser Inhemsk efterfrågan Export BNP Empiriska undersökningar av globaliseringenskonsekvenser mäter egentligen den sammanlagda effekten av globaliseringen och anpassningsåtgärder. Efter Tillväxt eller globalisering Sysselsättningstillväxt Före globalisering Internationell avmattning Italien Tyskland Sverige Nederländerna Irland Källa: Källa: OE D Eurostat Economic Outlook Database Tillväxtreformer Sveriges placering i välståndsligan, 1970-2007 BNP per capita relativt Sverige, 1997-2007 angordning avseende köpkraftsjusterad BNP capita bland OE D-länderna usterat för köpkraft, index Sverige 100 Tyskland Italien Nederländerna Irland Uppgiften för 2007 är en uppskattning då data för Australien och Kanada fortfarande saknas. Källa: OE D Economic Outlook Database Källa: OE D Economic Outlook Database Inhemsk efterfrågan, export och BNP, 1997-2007 Total procentuell förändring, 2000 års fasta priser Inhemsk efterfrågan Export BNP Euroområdet Australien USA Empi mäter och a T Sysse
Globaliseringen ökar prestationsgapet. I samband med att flera tidigare slutna ekonomier har öppnats för den globala marknaden har det globala arbetskraftsutbudet fördubblats och därmed också det potentiella antalet konsumenter. 2 Att stoppa globaliseringsprocessen är inte möjligt och definitivt inte heller eftersträvansvärt. Tvärtom finns det ett värde i att på ett så effektivt sätt som möjligt exploatera de vinstmöjligheter som uppstår i en globaliserad värld. Globaliseringen kan innebära stora möjligheter för den svenska ekonomin. Och den svenska förbättringspotentialen är stor. Med en målmedveten strategi för att förbättra konkurrenskraften för företag verksamma såväl i Sverige som i utlandet, kan Sverige bli en av vinnarna. En trolig effekt av globaliseringen är att tillväxtreformer får större genomslag. De påverkar inte enbart de verksamheter som finns i landet, utan skapar också större effekter på kapital-, arbetskrafts- och kompetensflöden in i och ut ur landet. Schematiskt kan det visas som i bilden till höger. Många empiriska undersökningar av globaliseringen belyser hur den lett till bättre ekonomisk utveckling. Egentligen illustrerar de då hur globaliseringen och de reformer som har genomförts har samspelat. Men slutsatsen är viktigare än så. Ett land som inte hade genomfört reformer hade riskerat att halka efter i utvecklingen (den undre röda pilen). Ett land som blivit mer reforminriktat till följd av globaliseringen kan ha förbättrat sin utveckling ännu kraftigare (den övre röda pilen). Potentialen är stor. Sammantaget innebär detta att näringspolitiken sannolikt har blivit mycket viktigare för näringslivets utveckling till följd av globaliseringen. Om man genomför reformer får man ett större positivt utfall än tidigare. Om man inte genomför reformer blir den negativa effekten också mer påtaglig. Globaliseringen gör reformer ännu viktigare. Ekonomisk utveckling 2 Freeman, 2005. 14 15
Så kan det göras Sverige är en av världens ledande företagarnationer. Trots att vi är ett så litet land har vi ovanligt många globalt framgångsrika företag, som står bakom ett stort antal banbrytande uppfinningar och ligger långt framme på många marknader. Denna position har vi byggt upp snabbt. På bara 100 år en historiskt sett kort period förvandlades Sverige från ett fattigt land till en av världens ledande industrinationer. Denna period följdes av en lång expansiv fas, där framgångsrika entreprenörer lade grunden för svenska framgångar på en lång rad marknader. Företagens framgångar blev möjliga tack vare en offensiv och långsiktig reformpolitik som lyfte bort hinder, öppnade upp ekonomin och etablerade stabila spelregler för investeringar, utveckling och expansion. På område efter område genomfördes ofta över blockgränserna viktiga reformer av den svenska politiken. Under denna kreativa fas präglades Sverige av en pragmatisk förändringskraft. En anda av att ompröva det gamla, förändra sådant som inte fungerar och våga ta itu med problem. I dagens Sverige är det svårt att finna motsvarande anda. Istället präglas den svenska debatten ofta av ängslighet, rädsla och pessimism. Ett kortsiktigt försvar av det bestående, på bekostnad av de möjligheter som finns. Den reformiver som präglade vårt land på 80- och 90-talen har övergått i en slags blocköverskridande tvekan. Förändringen har bromsats upp. Det är särskilt farligt idag, när vi står inför flera stora utmaningar. Och världen står inte stilla. Runtom i världen genomgår nu ett stort antal andra länder samma typ av förändring som en gång gjorde Sverige rikt. Vi ser det hända i Kina, i Indien, i delar av Latinamerika och i de baltiska länderna. Nya grupper ges tillgång till demokrati, frihet och marknadsekonomi. Nya marknader öppnas upp. Nya konkurrenter till svenska företag växer sig starka. För att kunna möta alla dessa förändringar krävs en svensk kraftsamling. En medveten satsning på att återuppväcka arvet av förändringsvilja och reformiver. För att ta till vara all den kraft som finns i den svenska företagsamheten och göra upp med det som håller oss tillbaka. Det är denna kraftsamling vi i Svenskt Näringsliv sammanfattat i satsningen Utmaningen. Utmaningen är egentligen flera, på ett antal viktiga områden står Sverige inför tuffa utmaningar. På globaliseringens område, där svenska företag måste ges bättre möjligheter att konkurrera. På välfärdens område, där privata aktörer måste ges chansen att bidra till att skapa trygghet och god omsorg. På skatteområdet, där en ny genomgripande skattereform krävs för att vitalisera den svenska ekonomin. Detta och mycket mer behöver bemötas, och det behöver bemötas nu. Väntans och ängslighetens tid är förbi. Nu krävs ledarskap och en ny svensk reformiver. Det finns många privata aktörer som vill göra investeringar i Sverige. Oron på de finansiella marknaderna försvårar för många entreprenörer, som har svårt att få krediter. Många i grunden sunda investeringar skjuts upp eller går helt förlorade. Därför är det viktigt att lyfta bort ett antal politiska hinder som hämmar investeringarna. Gör vi det, läggs en grund för svenska entreprenörer att utnyttja investeringsmöjligheterna i krisens spår. 16 17
Bryt handlingsförlamningen i energipolitiken! Släpp fram OPS-investeringar! Den energiintensiva industrin står för en betydande del av svensk export och är en viktig arbetsgivare, inte minst i orter utanför storstadsregionerna. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för denna industri är säker tillgång till energi (främst el) till internationellt konkurrenskraftiga priser. Denna framgångsfaktor håller nu på att försvinna och osäkerheten är stor om framtida energipriser. Många anläggningar inom den elintensiva industrin läggs nu ner och många fler företag brottas med kraftigt sjunkande lönsamhet på grund av de höga energikostnaderna. Det behöver inte vara såhär. Sverige har ovanligt goda förutsättningar att producera energi som är både miljövänlig, klimatneutral och konkurrenskraftig i pris. Med rätt förutsättningar skulle Sverige kunna vara ett land i industriell expansion med fler företag, fler arbetstillfällen och ökad tillväxt. Det svenska problemet på detta område handlar om politik. Under snart tre decennier har våra politiker fört en energipolitik som inneburit att investeringar i ny elproduktion i princip legat nere. Den politik som nu diskuteras har förnybarhet som främsta ledstjärna och kommer sannolikt leda till ännu högre energipriser. Sverige har inte råd att spela bort det goda utgångsläge vi haft, i synnerhet inte i ett läge när ekonomin är i kris. Det är fullt möjligt att förena målet om konkurrenskraftiga energipriser med god miljöoch klimatprestanda. Sverige behöver en ny långsiktig energiöverenskommelse, helst blocköverskridande, med följande grundelement: Inga förbud mot någon form av elproduktion. Förenklad tillståndsprocess för all energi- och industriproduktion. En effektivare klimatpolitik, som är mer inriktad på effekt än symbolhandlingar. Förutom de infrastruktursatsningar som har föreslagits i statsbudgeten är det viktigt att släppa fram ytterligare investeringar. Det är särskilt viktigt i det konjunkturläge vi nu befinner oss. Olika finansieringsmetoder bör därför tillåtas, det gäller att så många finansieringsvägar som möjligt öppnas. Offentlig-privat samverkan (OPS) är ett sätt att släppa in privata finansiärer i de offentliga infrastrukturprojekten. Öka takten i regelförenklingarna! Regelförenklingar är ofta billiga att genomföra för staten och kan ha stor positiv effekt för de företag som tvingas bära regelbördan. Arbetet att förenkla regler bör därför intensifieras och det finns gott om förslag på hur det kan gå till. En utförlig beskrivning av sådana regelförenklingar finns hos Näringslivets Regelnämnd (NNR), som särskilt jobbar med dessa frågor. Bland de viktigaste exemplen på regelförenklingar kan nämnas: Många arbetsmarknadsregler är krångliga, ökar benägenheten att varsla och minskar benägenheten att anställa. Skatteregler diskriminerar ofta mot fåmansföretag och fåmansföretagare. Avskaffa diskrimineringen. Varje nedgång i ekonomin förebådar en ny uppgång. Fattar vi kloka beslut i nedgången så ökar möjligheterna att komma tillbaka i en ny styrkeposition. Sverige har goda förutsättningar på många områden. Kan vi förvalta det här kapitalet under de kärva åren, kan Sverige bli en vinnare i nästa uppgångsfas. Avskaffa fastighetsskatt för näringsfastigheter, som ställer till med mycket onödig administration. Förenkla momsreglerna i samband med lokaluthyrning. Inför förvärvsmoms vid import från tredje land. Inför schablon i räntefördelningssystemet för enskilda näringsidkare. Reformera expertskatten med dansk förebild. 18 19
Släpp fram miljöinvesteringar! Finanspolitisk stimulans! Många företag har tvingats vänta med planerade miljöinvesteringar till följd av långa handläggningstider. För många framstår också tillståndsprocessen som riskabel, eftersom den kan leda till att även den befintliga verksamheten drabbas av restriktioner eller ökade krav. Regeringen föreslår visserligen en viss förändring i miljöbalken för att minska detta problem. Men till stor del kvarstår osäkerheten. Öka näringslivets medverkan i FoU-politiken! Det är bra att det nu görs satsningar på stora strategiska forskningsområden i den statliga FoU-politiken. Men för att denna forskning ska leda till ökad tillväxt är det avgörande att näringslivet finns med som en integrerad del från start. Sambandet mellan forskning och nytta i form av nya produkter och tjänster är just den del av FoU där Sverige har sina största utmaningar idag. Det svenska innovationssystemet är enligt flera studier alltför splittrat och inte tillräckligt fokuserat på kunskapsöverföring från forskning till nytta. För att säkerställa att de strategiska satsningarna får tillräcklig effekt på innovation och tillväxt behöver näringslivet vara involverat i hela kedjan. Från val av strategiska områden till genomförande och utvärdering. Det är viktigt att inrätta ett snabbspår för miljöinvesteringar och andra investeringar som skjuts upp enbart på grund av en oacceptabel administration kring tillstånden. Om vi menar allvar med att ny teknik ska möte klimatförändringen, kan vi inte fortsätta motverka just sådana investeringar. Företrädare för näringslivet ska vara delaktiga i urvalsprocessen för strategiska forskningsområden. Företrädare för näringslivet ska vara delaktiga i den process där urval görs av vilka forskningsprojekt som får finansiering inom ramen för de strategiska programmen. Detta för att främja att finansieringen går till projekt med förutsättningar att leda till innovation, produkt- och tjänsteutveckling. Om universitet ska få finansiering för konkreta projekt från de strategiska programmen bör regeringen ställa som krav att de redan i sin ansökan har utvärderat ett samarbete med näringslivet, inklusive möjligheten till medfinansiering. I en konjunktursvacka vet vi att nyföretagandet kan fungera som en slags buffert på arbetsmarknaden. En del människor som blir friställda griper tillfället och väljer att starta företag. Vissa av dessa företag blir tillfälliga, andra början på något stort. För att underlätta för något som på sikt kan leda till många nya framgångsrika företag och stimulera befintliga småföretagare är det viktigt att det trygghetssystem för företagare som nyligen har presenterats i en utredning nu snabbt införs. Vi vet att företagare inte på långa vägar utnyttjar trygghetssystemen i samma utsträckning som anställda. Exempelvis utnyttjar företagare med aktiebolag sjukförsäkring och föräldraförsäkring i bara hälften så hög utsträckning som arbetstagare. Arbetslöshetsförsäkringen utnyttjar de bara en tiondel så mycket som arbetstagare. För att fullt ut ta hänsyn till detta och ytterligare stimulera nyföretagandet bör egenavgifterna för företagare sänkas betydligt mer utöver vad som föreslås i utredningen. En djupare konjunktursvacka är också ett gyllene tillfälle att se över kapitalinkomstskatten. Investeringar skulle bli avsevärt mer lönsamma om kapitalinkomstskattesatsen sänktes från nuvarande 30 procent till Europasnittet på 10 procent. Samtidigt blir skattebortfallet litet under lågkonjunkturåren, eftersom kapitalinkomsterna då är mycket låga. En ökad finanspolitisk stimulans kan ligga på mellan 15 och 20 miljarder kronor. Sett till det offentliga sparandet motsvarar 15 miljarder kronor en försvagning med 0,5 procentenheter. Det skulle innebära att det offentliga sparandet slår över på minussidan, men endast marginellt (-0,2 procent). Samtidigt som man, utifrån IMF:s beräkningar, skulle få en BNP-höjande effekt redan första året på 2 miljarder kronor och år 3 på 9 miljarder kronor. 20 21
Utmaningen är också lokal. Även på lokal nivå finns investeringar som väntar på att släppas fram. I många kommuner väntar företag på tillstånd av olika slag. Långa och svårförutsägbara beslutsgångar förhindrar många nysatsningar. Sverige vimlar av potentiella företagare. Många har under längre tid gått i tankar om att investera i ett nytt företag, men inte kommit till skott. Andra har i konjunkturnedgången fått svårare att få jobb och vill därför starta eget. Hur många som faktiskt gör slag i saken varierar mycket mellan olika kommuner. Att skapa ett lokalt företagsklimat som släpper fram oförlösta investeringar påverkas också av den omfattande inkomstutjämningen mellan kommunerna. Sedan hösten 2008 pågår en översyn av systemet för kommunalekonomisk utjämning, en översyn som ska redovisas våren 2011. Huvuduppgiften är att utreda om det i den nuvarande inkomstutjämningen finns tillväxthämmande faktorer och i så fall föreslå hur dessa kan undanröjas samt hur incitamenten för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning kan stärkas. Skatteutjämningssystemets effekter på kommunernas incitament att skapa goda tillväxtvillkor har diskuterats alldeles för lite. Fokus har istället legat på en långtgående utjämning av så kallade strukturella kostnader genom kostnadsutjämningen samt en långtgående utjämning av skattekraft genom inkomstutjämningen. Problemet är att den långtgående utjämningen riskerar att försvaga kommunernas drivkraft att skapa goda tillväxtvillkor. Om detta rättas till kan därför ett framgångsrikt lokalt företagsklimatsarbete också göra större skillnader för den kommunala ekonomin. Företagsamma kommuner kan helt enkelt tjäna mer på att vara företagsamma. Framgångsrika länder och kommuner är ofta särskilt uppfinningsrika. De experimenterar med nya lösningar och är snabba att anamma nya idéer som visar sig fungera på annat håll. Det har flera fördelar, själva förhållningssättet sprider kreativitet och framtidstro. Sådana samhällsinnovationer samlas nu i Reformbanken (www.svensktnaringsliv.se/reformbanken). Alla är välkomna att bidra. För att kvala in måste samhällsinnovationer dock ha prövats och fungerat någonstans. Vi måste göra det ingen annan gör det. I slutänden hänger det på var och en av oss. Vad kan du göra? 22 23
24 herlinwiderberg.com