Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se
*De senaste decennierna har det svenska utbildningsväsendet tagit emot, integrerat och inkluderat 100 000-tals nyanlända barn och ungdomar. *År 2015 fanns 65 miljoner flyktingar i världen. 168 000, varav 71 000 barn i åldern 1-18, sökte sig till Sverige. *Att så många riskerar sina liv för att ta sig hit, dvs. att de investerar i sin och sina barns framtid i Sverige med livet som insats, är faktiskt ett erkännande att vårt sociala och ekonomiska system är välutvecklade och därmed lockande. *De systemen har byggts upp och upprätthålls av tidigare migranter och deras barn också. *Det är också ett erkännande att våra demokratiska normer och respekten för alla människors lika värde är vida känt och respekterat. *Migrationen till Sverige borde, med andra ord, vara en källa till stolthet och sedd som en potential och möjlighet.
*Ny lagstiftning fr o m den 1 januari 2016 för grundskolan (definition, kartläggning, förberedelseklass, prioriterad timplan) *Nya Allmänna råd från Skolverket *Kartläggningsmaterialet och instruktionerna från Skolverket *Relativt många utbildningsinsatser under 2015 i statlig, kommunal, regional och privat regi *Extra medel till kommuner för att underlätta mottagandet av nyanlända barn
*Råden bör följas och huvudmannen skall ge rektorer, lärare och övrig skolpersonal förutsättningar att följa de allmänna råden. *Huvudmannen bör regelbundet förvissa sig om att rektorn för en skolenhet har tillräckliga resurser för att leva upp till lagens bestämmelser och vid behov kunna omfördela resurserna mellan skolenheterna. *Rektorn har alltid ansvar för en elev oavsett om undervisningen fysiskt bedrivs i skolenhetens lokaler eller inte (t.ex. vid en central mottagningsenhet). *Rektorn ansvarar för att informera huvudmannen om resursbehov och för kvalitetssäkring av verksamheten för nyanlända. *Rektorn är pedagogisk ledare för FK och det måste finnas tydliga rutiner för övergången till ordinarie klasser. Rektorn fattar beslut om delvis placering i FK samt om prioriterad timplan. *Övergången till ordinarie klass villkoras inte enbart av kunskaper i svenska språket, utan av elevens sammantagna möjligheter att tillgodogöra sig ordinarie undervisning.
*Tydligt ansvar rektorer och huvudmän *Tydlig distans till lagens skrivningar om särskilt stöd *Tydlighet i att insatserna skall utgå från elevens individuella förutsättningar och behov elevernas röst räknas! *Tydliga ansträngningar att inte exkludera nyanlända elever från skolans sociala och pedagogiska sammanhang
Mottagande Pedagogiskt förberedande Pedagogiskt utvecklande Individuella förutsättningar och behov Intern organisatoriska Relationella Hela systemet
*Förberedelseklasser *Direkt integrering *Landning (mottagningsenhet) + FK (eller ordinarie klasser) + ordinarie klasser *Nyanlända från hela kommunen samlas i en eller två skolor i separata klasser *Särskilda skolor för nyanlända *Kombinationer av dessa generella modeller (bland annat bussning av elever) *Nyckelfråga: Vem och på basis av vilka principer hat byggt dessa modeller?
*Segregation och integration *Exkludering och inkludering *Svenska som andraspråk och andra ämnen *Lärarkategorier som primärt arbetar med nyanlända (sva, modersmålslärare, studiehandledare) och ämneslärare *Föräldrar och lärare *Elevernas motivation och ambitioner och de skolprofessionellas uppfattning om vad som är realistiska mål att sträva efter *De skolprofessionellas vilja att göra det som behövs och konkreta hinder svåra att handskas med *Elevernas problem och elevernas styrkor *Elevernas heterogena bakgrund och homogena organisatoriska och pedagogiska strukturer
*Vill vara normala, som alla andra, gå i en riktig klass, läsa alla ämnen och få betyg *Betydelse av att snabbt lära sig svenska (motivation) *Mycket vilja och ambition *Behöver hjälp och stöd, pedagogiskt och socialt (skillnader mellan förberedelse- och ordinarie klasser) *Uppmuntran och känslan/tecken på att de rör sig framåt, att de utvecklas *Ser tydliga livschanser i det svenska utbildningssystemet *Betydelse av att läsa koderna (kulturell anpassning) *Positiva förebilder
* Hur nyanlända föräldrar uppfattar och erfar skolan måste betraktas i relation till en bredare kontext av lokal mottagning och social status. Välkomnande klimat, respektfullt bemötande och lämpligt boende är de viktigaste aspekterna. * Även efter relativt kort tid i Sverige och trots bristande kunskaper i svenska och trots uteslutande mediekonsumtion från hemlandet, var föräldrarna väl medvetna om etniska hierarkier mellan svenskar och invandrare. I segregerade områden gjorde föräldrarna en direkt koppling mellan inga svenskar och utbildningens kvalitet. * Föräldrarna hade inga egentliga reflektioner om skolornas organisatoriska modeller (förberedelseklasser eller direkt integrering) eller den tillämpade pedagogiken. De söker inte aktiv involvering i skolans dagliga praktiker. Men de söker information, respektfullt bemötande och kontinuerlig kommunikation, något som skulle få dem att känna sig inkluderade. * Det går inte att etablera någon koppling mellan skolornas organisatoriska modeller och sättet att bemöta/kommunicera med föräldrarna. Dessa är oftast avhängiga individuella lärare och deras engagemang.
Studiehandledning på elevernas modersmål enligt Skol- och Gymnasieförordningen * En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Studiehandledning på elevernas modersmål enligt Skolväsendets överklagandenämnd (dnr 2013:399) * Det är ett särskilt stöd som eleven har rätt till om eleven behöver det.
Studiehandledning på elevernas modersmål enligt Skolverket (2013) * Andra problem med att ordna studiehandledning på modersmål gäller ekonomin eller andra resurser. Det saknas helt enkelt pengar eller personer för att organisera och genomföra insatsen på önskvärt sätt. Sådana skäl är dock inte godtagbara eftersom elevens rätt till stöd är reglerat i skollagen (s.8) Enligt Skolväsendets överklagandenämnd * Kompletterande stödåtgärder om studiehandledning inte kan erbjudas i tillräcklig omfattning.
*Ämnesundervisning på elevens modersmål *Studiehandledning i ett ämne på svenska *Kamratstödjare/Elevassistent/Resursperson *Kulturell länk mellan hem och skola *Åtgärd som sätts in för att en elev upplever sociala svårigheter i skolan *Tolkverksamhet *Läxhjälp *Modersmålsundervisning
* En stödform som lägger sig någonstans mellan dessa kategorier, hämtar arbetssätt och inspiration från dem och får sin konkreta utformning först i mötet med varje elevs egna förutsättningar, behov, styrkor och svagheter. * Studiehandledarna skall utifrån sina goda kunskaper i svenska och elevens första språk (eller något annat språk som eleven behärskar) samt utifrån sina kunskaper om hemlandets och det svenska utbildningsväsendets organisatoriska och pedagogiska strukturer hjälpa till vid den inledande kartläggningen samt handleda elever i deras arbete med att tillägna sig ämnesinnehåll på sitt modersmål eller något annat språk eleven behärskar. * Studiehandledarnas roll är därmed att också stötta och främja utvecklingen av nyanlända elevers modersmål genom successivt införande av nya begrepp och fördjupning/nya betydelser av de eleven redan behärskar. * Studiehandledaren är således inte enbart ämneslärarens passiva instrument för förmedling av ämnesstoffet, utan en aktiv utvecklare av elevens språk- och ämneskunskaper. * Studiehandledarna behöver tid, resurser, samverkan och uppskattning för att kunna utföra sina arbetsuppgifter med hög kvalitet.
*Att studiehandledning överhuvudtaget finns tillgänglig *Att det finns förståelse för vad det innebär. Skolpersonalen är informerade om vad studiehandledarnas uppgift och roll är *Samverkan med ämnes- och sva-lärare *Studiehandledarna handleds av ämneslärarna *Studiehandledarnas kartläggning tas till vara genom kontinuerlig återkoppling till ämneslärarna och vidare till skolledningen *Studiehandledarnas kontakter med föräldrar kan användas i högre grad för att få till stånd bättre relationer mellan hem och skola *Kommuner måste hitta nya effektiva sätt att samverka kring studiehandledningen för att, om inget annat, leva upp till Skolförordningens föreskrifter.