Ny bro över Umeå älv vid Killingholmen Samrådsunderlag för vattenverksamhet

Västra Länken Ny bro över Umeå älv vid Killingholmen Samrådsunderlag för vattenverksamhet Umeå, Västerbotten Samrådsunderlag inför samråd om vattenverksamhet och vissa följdverksamheter. Projektnummer: 880872, Foto: Utsnitt ur Miljökonsekvensbeskrivning för Väg E12 delen Röbäck Klockarbäcken, Trafikverket, Tyréns 2011

Dokumenttitel: Ny bro över Umeå älv vid Killingholmen Samrådsunderlag för vattenverksamhet Dokumentdatum: 2012-09-25 Dokumenttyp: Samrådshandling Ärendenummer: TRV 2012/69027 Projektnummer: 880872 Version: 2012-09-25 Publiceringsdatum: 2012-09-28 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Leif Strinnholm Uppdragsansvarig: Örjan Johansson Distributör: Trafikverket, BOX 809, 971 25 Luleå, telefon: 0771-921 921 2

Innehåll Inledning... 6 Bakgrund... 6 Tidplan och formella processer... 6 Arbetsplan... 6 Tillstånd för vattenverksamhet... 7 Samråd... 7 Upphandling och entreprenadform... 7 Byggnation... 8 Preliminär framställan av vattenverksamheten... 8 Beskrivning av verksamheten... 9 Lokalisering och beskrivning av platsen... 9 Broutformning och alternativ... 10 Utförande i 6 spann... 10 Utförande i 4 spann... 11 Nollalternativet... 11 Alternativ utformning och lokalisering... 11 Åtgärder under byggtiden... 12 Utfyllnad i vatten... 12 Pålning för byggväg... 12 Spontning... 12 Länshållning och hantering av byggdagvatten... 13 Nulägesbeskrivning och berörda intressen... 14 Berörda vattenförekomster... 14 Recipienten... 15 Fisk... 16 Riksintressen och kulturmiljö... 17 Naturmiljö... 17 Friluftsliv... 17 Miljöpåverkan... 18 Recipienten... 18 Dämningseffekter i Umeälven... 18 3

Grundvatten... 19 Påverkan på naturmiljön... 19 Byggbuller... 19 Friluftsliv... 20 Motstående intressen... 20 Elkraftproduktion vid Stornorrfors kraftstation... 20 Fri passage Umeåleden... 20 Sjöfart... 21 Fortsatt arbete... 21 Bilagor: 1 Översiktskarta Västra länken 2 Förslagsskiss bro 6 spann, ( plan och elevation) 3 Förslagsskiss bro 4 spann ( plan och elevation) 4 Principskiss stöd 3 bro 6 spann 5 Planskiss med illustration av möjliga byggvägar 4

Sammanfattning För att skapa dels kapacitetsförbättringar dels avlasta Umeå centrum med trafik, driver Trafikverket sedan en tid Umeåprojektet vars uppgift är att planera och bygga en ringled runt Umeå stad. Den västra länken i ringleden utgörs av en ny vägsträckning av väg E12 mellan Röbäck och Klockarbäcken. Västra länken prövas enligt väglagen i en arbetsplan vilken väntas bli fastställd våren 2013. Västra länken passerar Umeälven vid Killingholmen och där måste en ny vägbro byggas. I arbetsplanen benämns den nya bron för bro 846. Det fordras tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken för att få utföra anläggningsarbeten under högsta högvattennivån (HHW). Denna handling om rubricerad vattenverksamhet utgör tidig information och samrådsunderlag för samråd enligt miljöbalkens 6 kap. Vattenverksamheten består av att pålning, spontning, schaktning, gjutning och återfyllnad med erosionsskydd utförs i Umeälvens vattenområde i samband med byggandet av den nya bron. Det måste under byggtiden anläggas byggväg över älven dels i form av utfyllnad i vattnet dels i form av en brygga grundlagd på pålar i älvens djupare del. En del av befintlig gång- och cykelväg vid norra älvnipan behöver ianspråktas som byggväg. Vägen behöver då förstärkas och breddas tillfälligt genom utfyllnad i Umeälvens vattenområde under HHW. I samband med en avlastande urgrävning i norra nipan planeras även en permanent grundvattensänkning. I kommande tillståndsansökan om vattenverksamhet redovisas skisser på två olika broalternativ. Ett alternativ föreslås utföras med 6 spann och det andra alternativet med 4 spann. Båda alternativet föreslås utformas som kontinuerlig lådbalkbro av stål i samverkan med ovanpåliggande betongfarbana. I båda broalternativen vilar överbyggnaden på betongpelare. I broalternativet med fyra spann redovisas inget brostöd i Umeälvens huvudströmfåra. I brons närområde kommer ljuden från pålning och spontning att höras tydligt under den tid verksamheten pågår. Under byggtiden kommer det närmaste älvlandskapet att påverkas av buller även om det för närvarande inte finns några indikationer att några tillämpliga riktvärden riskerar att överskridas. Byggtiden beräknas bli 2 till 3 år. Vid anläggningsarbeten i vattnet och vid utfyllnad i vattenområdet kan tillfällig grumling uppstå. Utsläpp av länsvatten och byggdagvatten kan också orsaka grumling i recipienten. Recipienten är mer känslig för påverkan under den biologiska tillväxtperioden maj till augusti samt under laxen och havsöringens lekvandring vilken huvudsakligen pågår från mitten av juni till början av september.

Inledning Bakgrund Väg E4 och E12/Vännäsvägen är de största trafiklederna i Umeå. Vägarna genererar trafikflöden i Umeås centrala delar och bidrar till Umeås periodvis dåliga luftkvalitet. För att skapa dels kapacitetsförbättringar dels avlasta Umeå centrum med trafik, driver Trafikverket sedan en tid Umeåprojektet vars uppgift är att planera och bygga en ringled. Mer information om Umeåprojektet i sin helhet finns att läsa på: http://www.trafikverket.se/privat/projekt/vasterbotten/umeaproje ktet/ Den västra delen av ringleden, Västra länken, kommer att sträcka sig från Röbäck i söder till Klockarbäcken i nordväst. I Bilaga 1 illustreras Västra länken med blå färg och benämns entreprenad 8 och 9. Vid länkens passage över Umeälven planeras en ny vägbro med avskild gång- och cykelväg. I kommande arbetsplan för Västra länken benämns den nya bron över Umeälven som bro 846. I arbetsplanen illustreras en bro vilken fordrar 7 st. stöd varav 4 st. är belägna i Umeälvens vattenområde. Det krävs tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken för att få bygga stöden. Detta dokument utgör tidig information och samrådsunderlag inför Trafikverkets ansökan om tillstånd för vattenverksamhet för bro 846. Tidplan och formella processer Arbetsplan Enligt väglagen ska en arbetsplan upprättas för byggande av väg som tar ny mark och nytt vatten i anspråk. Det är i grunden före arbetsplanen d.v.s. i förstudie och vägutredning som vägar och broars lokalisering succesivt utreds och avgörs. Vägens exakta lokalisering avgörs i arbetsplan. Den slutliga lokaliseringen fastställs i samband med att arbetsplanen vinner laga kraft. För arbetsplanen ska också en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Arbetsplanen för Västra länken ställdes ut 2012-04-18-2012-05-18 och planeras att bli fastställd under våren 2013. Arbetsplanen vinner laga kraft när tiden för att överklaga har gått ut och eventuella processer med överklagningar har avslutats. Samråd och sakägarsamanträden är en del av arbetsplan och har skett inom ramen för arbetsplanens process. 6

Tillstånd för vattenverksamhet Den nya bron utgör Västra länkens passage över Umeälven och prövas i arbetsplanen enligt väglagen och även enligt miljöbalken. Det fordras tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken för att få utföra anläggningsarbeten och uppföra byggnadsverk under högsta högvattennivån (HHW). Samråd Denna handling beskriver vattenverksamheten och utgör information och samrådsunderlag för samråd enligt miljöbalkens 6 kap. Samrådet och mark- och miljödomstolens tillståndsprövning av vattenverksamheten sker fristående från arbetsplanen. Det är viktigt att inte förväxla arbetsplanens tidigare sakägarsamanträden och samrådsmöten med detta samråd inför tillståndsansökan om vattenverksamhet. Trafikverket väljer att bedriva samråden på det sätt vilket föreskrivs i miljöbalken för verksamheter vilka kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Efter samrådstiden sammanställs inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse. I redogörelsen kommenteras alla inkomna synpunkter och yttranden. Det framgår i samrådsredogörelsen hurivida inkomna yttranden motiverat någon åtgärd eller förändring i projektet eller inte. Samrådsredogörelsen utgör underlag för Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan och ingår i tillståndsansökan som sänds till mark- och miljödomstolen. Upphandling och entreprenadform Entreprenaden planerar att upphandlas som totalentreprenad. Entreprenadformen innebär, väldigt förenklat, att Trafikverket köper en funktion, en vägbro över Umeälven, vilken får byggas inom vissa angivna ramar. Den antagne entreprenören projekterar, konstruerar och bygger därefter inom de ramar som angavs vid upphandlingen. Trafikverket kan i vissa fall och när tydliga motiv finns, välja att styra eller låsa fast krav om vissa tekniska lösningar eller andra förutsättningar i projektet. Arbetsplanen anger även den vissa viktiga förutsättningar för byggandet. Oaktat detta så kvarstår det faktum att detaljutformningar och kanske även vissa val av tekniska lösningar, i en totalentreprenad, inte avgörs förrän entreprenören presenterat de tekniska lösningar och utformningar vilka ligger till grund för deras anbud. 7

Byggnation Byggandet inleds med entreprenörens detaljprojektering samt Trafikverkets formella godkännanden av brons tekniska lösning. Förslagsskissen i bilaga 2 har bedömts som ett troligt utfall vad avser brotyp, spannlängder och stödens lokalisering. Förslagsskissen i bilaga 3 har också bedömts som ett rimligt alternativ även om produktionskostnaden bedömts vara högre. Byggtiden för broentreprenaden uppskattas bli ca två år. Preliminär framställan av vattenverksamheten Den planerade vattenverksamheten består av: - anläggning av 3-4 brostöd i Umeälven - pålning, spontning, utfyllnad, schaktning och gjutning i Umeälven. - anläggande av erosionsskydd i Umeälven - anläggning av byggväg på dels pålbrygga dels bergbank över hela älven. - anläggning av tillfälliga spontlådor för grundläggning av brostöd - förstärkningsarbeten på GC-väg under HHW samt utfyllnad i vatten - permanent grundvattensänkning vid brons landfästen - permanent utsläpp av vägdagvatten från brons farbana Oavsett vilket av de framställda broalternativen som slutligen väljs av entreprenören så måste 3 till 4 brostöd mest troligt anläggas under högsta högvattennivån (HHW) i Umeälven. För byggandet fordras att pålning, spontning, schaktning, gjutning och återfyllnad med erosionsskydd utförs i vattenområdet. Anläggningen av det norra landstödet kan av geotekniska skäl behöva föregås av en avlastande urgrävning i älvnipan vilken kommer att generera en permanent avsänkning av det övre grundvattnet lokalt i nipan. Grundvattensänkningen ska prövas i samma mål som prövningen av brostöden För att under byggtiden kunna skapa åtkomst till brostödens lägen måste byggväg anläggas över älven dels på utfyllnad i vattnet dels på pålgrundlagd brygga i vattnet. Brostöden gjuts innanför tillfälliga spontlådor. Byggvägen och övriga tillfälliga anläggningsdelar ska prövas samtidigt och i samma mål som brostöden. Den befintliga gång- och cykelvägen vid foten av den norra nipan behöver ianspråktas som byggväg och måste därför förstärkas och breddas genom utfyllnad i Umeälvens vattenområde under HHW. Utfyllnaden och förstärkning ska ingå i prövningen av vattenverksamheten. Vägdagvattnet från brons farbana föreslås i arbetsplan ledas obehandlat till Umeälven. Endast om särskilda skäl anses föreligga ska utsläpp av vägdagvatten enligt 9 kap miljöbalken ingå i samma mål som prövningen av aktuell vattenverksamhet. 8

Beskrivning av verksamheten Lokalisering och beskrivning av platsen Enligt arbetsplanen ska bro 846 anläggas vid ett smalt och tidigare muddrad och omgrävd älvdel i vid Killingholmen omedelbart nedströms Baggböleören. Området har historiskt sett genomgått en mycket kraftig förändring och påverkan i och med att vattenkraften byggts ut. I dagsläget gör sig denna historiska påverkan påmind bland annat genom de raka strandlinjerna uppströms broläget samt genom holmarna i broläget. Dessa holmar utgörs av deponerade muddermassor från de muddringar och omgrävningar av älven som utfördes i samband med bygget av Stornorrfors kraftstation med utloppstunnel. Utloppet från Stornorrfors kraftstation är beläget ca 1200m uppströms broläget. Bild 1 Utsnitt från plankarta 2. Röbäck-Klockarbäcken, Trafikverket, Tyréns. Aktuellt avsnitt av älven omges av branta skogsklädda nipor med relativt höga naturvärden klassade som nyckelbiotoper enligt skogsstyrelsen. Niporna är uppbyggda på sandiga svallsediment vilka överlagrar lösa sulfidhaltiga siltiga sediment på morän och berg. Med den mot älven sluttande nipan i söder övergår sedimenten till berg närmast stranden och morän på berg i sluttningen. Vattnets djup i broläget varierar vid medelvattenföring från ca 10m i den djupaste delen av strömfåran till nära noll i de grundare partierna vid holmarna närmare den norra nipan. 9

Broutformning och alternativ Utförande i 6 spann I arbetsplanen illustreras bro 846 som en kontinuerlig lådbalkbro av stål i samverkan med ovanpåliggande betongfarbana. Brons överbyggnad vilar på betongpelare vilket illustreras i bild 2 nedan. Det mest troliga alternativet har bedömts vara en bro i 6 spann d.v.s. med 7 st brostöd. Enligt förslagsskissen i bilaga 2. uppgår brolängden i detta alternativ till 476,6 m och brobredden till ca 18,5 m. Brotypen har i flertalet liknande projekt visat sig vara det tekniskt och samhällsekonomiskt mest fördelaktiga sättet att bygga på. På flertalet platser finns liknande broar med liknande mått. Vid en fördjupad analys har utformningen och den principiella tekniska lösningen visat sig vara fördelaktig varför brotypen blir ett troligt slutligt val vid aktuell passage av Umeälven. Bland annat underlättar lådbalkens storlek för hög grad av prefabricering då balken kan transporteras i hela sektioner längs allmän väg. Broalternativet i 6 spann anses därför motsvara miljöns mest sannolika utveckling i vägens passage av älven när broalternativ slutligen valts av en entreprenör. Bild 2 Utsnitt ur MKB för Väg E12, delen Röbäck - Klockarbäcken. Trafikverket, Tyréns. Fotomontage med utförande i 6 span. Brons stöd har preliminärt numreras från stöd 1 södra landfästet till stöd 7 vilket utgör det norra landfästet. Mellanstöden 3 till 6 grundläggs troligen under högsta högvattennivå (HHW) i detta alternativ med 6 spann. Alla brostöd förutom stöd 2 och 3 fordrar mest troligt grundläggning på pålar. Stöd 3-6 vilka är belägna under Umeälvens HHW grundläggs troligen innanför temporärt anlagda spontlådor. 10

Utförande i 4 spann Som ett alternativ till en bro i 6 spann har möjligheterna att utföra bro 846 i 4 spann utretts. Se bilaga 3. I detta alternativ minimeras intrånget i Umeälvens strömfåra avsevärt då ett stöd mindre anläggs och inget stöd behöver byggas i huvudströmfåran. Konstruktionen bygger på samma principer som alternativet med 6 spann men de ökade spannlängderna fordrar en avsevärt kraftigare och styvare stålöverbyggnad. Själva lådbalken blir därför högre och kan därför upplevas ta mer plats i älvlandskapets rumsliga volym. Brons längd och bred är lika i båda alternativen. I detta broalternativ ingår väsentligt mer stål i överbyggnadens konstruktion vilket påverkar byggkostnaden dels genom inköp av stålet i sig dels genom ökade transporter och ett mer komplicerat monteringsförfarande. Vid utförandet kan temporära hjälpstöd behöva anläggas i älven för att underlätta när lådbalkens delar ska lanseras och lyftas på plats. Att anlägga temporära stöd är relativt kostnadsdrivande i byggskedet. Totalt kan ändå själva grundläggningskostnaden bli lägre i detta alternativ eftersom inget stöd behöver anläggas i strömfårans djupdel och eftersom det innehåller ett pålgrundlagt stöd mindre. Produktionskostnaden bedöms utifrån nuvarande tidiga utredningsläge vara större i 4-spannslternativet trots att det innehåller två färre brostöd i vatten. Alternativet med fyra spann anses ändå som byggbart och ett realistiskt alternativ eftersom det varaktiga intrånget i Umeälven kan hållas på en minimal nivå. Det minskade intrånget i Umeälven ska vägas mot de ökade byggkostnaderna när alternativ slutligen väljs. Brons stöd numreras från söder. Stöd två, tre och stöd fyra grundläggs i vattenområdet under HHW. Stöden är dock förlagda utanför älvens huvudströmfåra. Nollalternativet Nollalternativet innebär att älvlandskapet och naturmiljöerna behåller sin nuvarande utformning och sammansättning eftersom alternativet inte medger att någon bro byggs. På södra sidan om Umeälven finns planer för utbyggnad av Umeleden. Kommunikationsmöjligheten mellan älvsidorna blir i nollalternativet obefintliga. Alternativ utformning och lokalisering Med anledning av att lokaliseringsprövningen av bron i grunden sker inom ramen för arbetsplanen och därmed har prövats i särskild ordning enligt väglagen, anses det för närvarande inte motiverat att i ansökan om vattenverksamhet framställa en alternativ lokalisering av en ny broöverfart över Umeälven. Miljöbalken anger vidare att tillstånd ska beviljas för objekt vars lokalisering har prövats i särskild ordning som till exempel broar i arbetsplan. I tidigare utredningsskeden har 4 alternativa överfarter prövats i arbetsplanen. 11

Åtgärder under byggtiden Utfyllnad i vatten Åtkomsten till älven kan ske från norr via befintlig enskild väg samt gång och cykelväg (GC-väg). GC-vägen och strandlinjen kan behöva förstärkas och temporärt breddas under byggtiden varför viss utfyllnad i Umeälvens vatten måste utföras. Gång och cykelvägen kan behöva hållas stängd för allmänhet under delar av entreprenaden. Utfyllnaden förutsätts ske med krossat bergmaterial anlagt på exempelvis geotextil. För att komma ut till stödläge 3-5 behöver en byggväg anläggs i vattenområdet i omedelbar anslutning till väglinjen. Byggvägen föreslås anläggas dels på träbrygga grundlagd på provisoriska spetsbärande pålar dels på bergbank. Mellan stöd 6 och 4 samt eventuellt ut till stöd 5, bedöms vägen med fördel kunna förläggs på uppfylld bergbank. Området mellan stöd 6 och stöd 4 består av befintliga holmar samt grundare partier av älven vilka periodvis kan vara torrlagda. Utfyllnaden och byggväg av bergbank i vatten illustreras i bilaga 5. I bilagan redovisas alternativ förlagda både uppströms resp. nedströms brolinjen (läge 1 resp. läge 2 i bilagan) Pålning för byggväg Mellan stöd 4 och den södra nipan planeras byggvägen att förläggas på pålad brygga. Denna del av älven är djupast och mest ström varför tillfällig utfyllnad inte är ett alternativ. Ändamålet med pålbryggan är att dels tillgängliggöra stödläge 3 dels möjliggöra en sammankoppling av broentreprenadens arbetsområde vid södra respektive norra landfästet. Byggvägen etableras vid sidan om väglinjen för att skapa åtkomst för att arbeta parallellt med flera stöd samtidigt. Pålbryggan kombinerad med den grundare förlagda bergbanken planeras kunna anläggas över hela älven uppströms alternativt nedströms brolinjen. Se skisser i bilaga 5. Spontning Vid anläggningen av samtliga stöd grundlagda under HHW fordras att tillfällig spont utförs dels som vattentäta spontlådor dels som skydd mot ras eller skred vid schaktning i norra älvnipan vid stöd 6 i alternativ enligt bilaga 2. I bilaga 4 illustreras en principskiss föreställande en tvärsektion av 3:e stödets grundläggning, erosionsskydd samt tillfällig spontlåda. Illustrationen är ett utsnitt från stöd 3 i broskissen med 6 spann. Övriga stöd i vattenområdet måste grundläggas på pålar men fordrar beroende på vattentryck eller skred- och rasrisk att liknande spontkonstruktioner och erosionsskydd anläggs. 12

Spontlådornas höjd bestäms slutligen i byggskedet men blir väsentligt lägre i älvens grundare partier. Betonggjutning och vissa grundläggningsarbeten för brostöden kommer att ske innanför spont. Mest troligt gjuts brostöden i vatten innanför sponten alternativt så töms spontlådan på vatten så gjutning och arbete kan ske i torrhet. Pålning kan under vissa förhållanden komma att utföras före sponten anläggs. Länshållning och hantering av byggdagvatten Vid anläggningsarbeten under eller i anslutning till grundvattenytan kan länshållning fordras för att tillskapa säkra arbetsförhållanden. Samma behov kan uppstå vid grundläggningsarbeten på spontlådornas insida. Länsvattnet och eventuell uppkomst av byggdagvatten som rinner av från arbetsområdets blottade jordar kan fordra viss lokal behandling innan det kan ledas till primärrecipienten Umeåälven. Länshållning kan orsaka lokal och tillfällig påverkan på grundvattnets flöden under den tid verksamheten pågår. 13

Nulägesbeskrivning och berörda intressen Berörda vattenförekomster Direkt berörda vattenförekomster är: Vattenförekomst Typ EU ID Verksamhet / åtgärd Umeälven (nedre delen från Baggböleören till Österfjärden och Västerfjärden) Vindelälvsåsen Umeåområdet Älvnipornas övre grundvatten Vattendrag Grundvatte nförekomst Ej registrerad vattenförek omst SE708620-171973 SE709160-171345 -Byggande av brostöd -Tillfällig pålbrygga och spontlådor -Utfyllnad i vatten. -Permanent utsläpp av vägdagvatten -Tillfälliga utsläpp byggdagvatten och länsvatten. Neddrivning av permanenta spetsbärande pålar vilka kan nå ner till vattenförekomsten. - Avlastande urgrävning och grundläggning Påverkan - Grumling - Ev dämmande effekter, ökad vattenhastigh et - Ökad närsaltbelastn ing mm på Umeåälven - Buller från pålning och spontning - Begränsad framkomlighe t Fysiskt intrång med ev. nedstickande pålar Permanent grundvattensänkning 14

Vattenförekomster vilka påverkas indirekt och mycket marginellt redovisas nedan. Vattenförekomst Typ EU ID Påverkan Raningsbäcken Vattendrag SE708653-171238 Umeälven (övre nedre delen från Norrfors kraftverksdamm till Baggböleören ) Vattendrag SE709069-171016 Mynnar ut i Umeälven ovan bron. Påverkas vid sitt utlopp av eventuell dämningseffekt vilken kan uppstå i Umeälven. Påverkas i den nedre delen i den mån någon dämmande effekt uppstår. Dämning kan påverka utloppstuben från Stornorrfors vattenkraftverk. Påverkan på Raningsbäcken saknar helt betydelse för allmänna eller enskilda intressen varför ingen fortsatt utredning av påverkan planeras. Recipienten Umeälven avbördas till största delen i Österfjärden varifrån vattnet rinner vidare ut i västra kvarken, som är en del av Bottenhavet. Umeälvens vattenflöden präglas tydligt av vattenkraften och dess reglering. Detta märks tydligt vid en jämförelse med Vindelälven som är oreglerad och som mynnar i Umeälven vid Vännäsby uppströms Stornorrfors. Skillnaden mellan älvarna är att Umeälven främst har större vinterflöden på grund av elkraftproduktion och även en dämpad vårflod på grund av dämning för uppfyllnad av vattenmagasinen. I tabell 1 nedan redovisas senaste tidens uppmätta årsmedelflöden. År Uppmätta medelflöden 2006 357 m 3 /s 2007 465 m 3 /s 2008 429 m 3 /s 2009 428 m 3 /s 2010 429 m 3 /s 2011 487 m 3 /s Medel perioden 2006-2011 433 m 3 /s Tabell 1 Medelflöden i Umeälven uppmätt av Vattenfall vid Stornorrfors 15

I en av SMHI nyligen utförd hydrologisk dimensioneringsberäkning har följande dimensionerande flöden beräknats bland annat för det nu aktuella broläget. Beräknade flöden Flöde (dygnsmedelvärden i m3/s) HQ-100 år 2590 HQ-50 år 2380 MHQ 1360 MQ 441 MLQ 132 LQ-50 år 97 Tabell 2 Beräknade flöden i Umeälven, SMHI 2011. Som recipient karaktäriseras Umeälven av hög vattenomsättning, ett relativt stort överskott av biotillgängligt syre och i aktuellt älvsavsnitt generellt över tid låga halter näringsämnen enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Den belastning som sker på Umeälven är starkt beroende av nederbörd och de inflöden som sker uppströms i hela tillrinningsområdet. Vid broläget är älvfåran muddrad och består av erosionsbotten och ackumulationsbotten i områdena med mer stillastående vatten. Fisk Fiskbeståndet i nedre Umeåälven utgörs av stationära och vandrande fiskarter. De stationära arterna representeras främst av abborre och gädda men även av s.k. vitfisk. Flodnejonöga förväntas också finnas i nedre delarna av Umeälven eftersom den normalt förekommer i samtliga kustområden och älvmynningar. De vandrande fiskarterna utgörs bl.a. av havsöring, harr, sik och lax. I Umeälvens nedre del förekommer ingen naturlig reproduktion av lax och havsöring. Laxen och havsöringen passerar endast Umeälven på väg till sina lekområden i den oreglerade Vindelälven. Det är främst öringen och laxen som går upp i Umeälvens gamla strömfåra och tar sig förbi kraftverksdammarna via en fisktrappa vid Stornorrfors. Vandringen till lekplatserna sker huvudsakligen under perioden mitten av juni- början på september. Fisken kan dock vandra ända fram till oktober eftersom det då fortfarande finns ett spillflöde i Umeälvens gamla strömfåra. Den 1:a oktober stängs spillflödet i gamla älvfåran varför möjligheten för fisken att vandra upphör. 16

Riksintressen och kulturmiljö Umeälven utgör riksintresse för yrkesfisket mellan Storsandsskär och Stornorrfors. Påverkan från planerad verksamhet bedöms inte ge upphov till sådana varaktiga effekter att riksintresset påverkas på ett sätt som är oförenligt med dess värdekärna. Under byggtiden kan framkomligheten i älven bli begränsad med anledning av att pålad brygga behöver anläggas över hela eller delar av älven. Under hösten 2012 har Västerbottens museum i samband med arbetsplanearbetet påbörjas arkeologiska urgrävningar i vägens linje i anslutning till brons södra och norra landfäste. Naturmiljö Invid och på niporna vid södra och norra älvstranden finns skyddsvärd natur med höga naturvärden. Biotoperna saknar formella lagstadgade skydd men har av skogsstyrelsen klassats som nyckelbiotoper. Nyckelbiotopen vid norra strandbrinken omfattar en areal om 3,4 ha medan nyckelbiotopen längs södra strandbrinken uppgår till 15,1 ha. Friluftsliv Ume Älvdal är ett attraktivt rekreationsområde som erbjuder möjlighet till flera olika friluftsaktiviteter. Vid Killingholmen och Baggböleören finns en anlagd rastplats som utflyktsmål och vid älvstranden förekommer sportfiske. I slutet av juni kan man skymta hoppande lax från rastplatsen i samband med att laxen påbörjat sin lekvandring upp i älven. Platsen för bron angränsar till ett riksintresse för kulturmiljö. Gång- och cykelleden som löper längs norra stranden sammanlänkar Kåddis med centrala staden. Stråket fyller en viktig funktion för det stadsnära friluftslivet. 17

Miljöpåverkan Recipienten Utsläpp av länsvatten, och allmän diffus ytavrinning från blottade jordar och massor kommer under byggtiden att belasta recipienten Umeälven. Om grumlig uppstår till följd av sådana utsläpp till recipienten så finns risk för lokalt och tillfälligt förhöjd belastning av närsalter, syreförbrukande ämnen och grumlande partiklar i vattnet. Vanligtvis genomgår länsvatten och byggdagvatten viss behandling innan det släpps ut i vattendrag. De eventuella utsläppen av länsvattnet och byggdagvatten som kan uppstå och belasta Umeälven bedöms i nuläget inte kunna ge upphov till några förändringar i älvens kemiska och ekologiska status. Vissa grundläggningsarbeten i vatten kan orsaka grumling. Till exempel kan vissa schaktarbeten behöva utföras på botten inför grundläggning av brostöden. Även anläggning av erosionsskydden vid brostöden och utfyllnad i vattenområdet kan orsaka tillfällig grumling. Generellt är recipienten känsligare för påverkan under tillväxtperioden maj till augusti när den biologiska aktiviteten är som högst. Effekterna av påverkan från grumling och buller i vattenmiljön kan bli mer påtaglig under den period när laxen och öringen vandrar eftersom det under vissa förutsättningar riskerar att påverka fiskens naturliga beteenden. Lokalt i de lågströmmande delarna av älven kan grumlingen tillfälligt riskera att förändra livsbetingelser för fisk och andra vattenlevande organismer om inte särskilda skyddsåtgärder vidtas. I den djupare strömfåran med högre flöden väntas grumling endast kunna uppstå lokalt där grumlande arbeten utförs eftersom det relativt höga vattenflödet genererar en väsentlig utspädningseffekt. Dämningseffekter i Umeälven De nya brostöden vilka enligt broskisserna placeras i vattenområdet under HHW orsakar i sitt färdigställda skick en viss reduktion i älvens strömningsarea. Med anledning av detta kan en dämmande effekt uppstå. De båda broalternativen skiljer sig väsentligt åt avseende den dämmande arean, närmare bestämt ca 7 ggr vid ett medelvattenflöde. Utifrån Umeåprojektets och Västra Länkens hittillsvarande topografiska terräng-och undervattensmodell har älvens strömningsarea prelimenärt beräknats utifrån SMHIs beräknade medelvattenflöde (MQ) motsvarande 441 m 3 /s. Älvens strömningsarea reduceras vid beräknat MQ i storleksordningen ca 3.7 % om alternativet med 6 spann byggs. Motsvarande reduktion av strömningsarean blir i storleksordningen 0,5 % om alternativet med 4 spann slutligen väljs. I det fortsatta utredningsarbetet planeras en mer ingående utredning med kompletterande inmätningar, simulering och beräkningar för att närmare kvantifiera eventuella dämningseffekter. Enligt de preliminära beräkningarna indikeras att reduktion av älvens strömningsarea procentuellt blir relativt liten trots att brostöd 3 placeras i älvens djupare parti. 18

Som underlag till den fortsatta utredningen av dämningseffekter vid bro 846 föreslås två flödescenarion studeras. Dels ett högvattenflöde HQ 100, 2600 m 3 /s för att kunna illustrera extrema situationer, dels 700 m 3 /s vilket illustrerar ett väl tilltaget medelflöde som även använts i tidigare vattenärenden i samma vattenförekomst. Q= 700 m 3 /s motsvarar ungefär halva medelhögvattenflödet MHQ. Grundvatten Norra nipan kräver omfattande stabilitetshöjande åtgärder i form av avlastande urgrävningar om upp till ca 25 000 m 3. Urgrävningarna medför en permanent grundvattensänkning och bortledning av grundvatten. Grundvattensänkningen sker främst i de täta sedimenten under sandjorden. Då sedimenten enligt befintliga geotekniska underlag uppvisar en låg hydraulisk konduktivitet bedöms grundvattensänkningens utbredning endast bli lokal och förväntas även generera en liten påverkan på omgivande grundvattennivåer. Avsänkningen sker i de övre lagren varför den djupare belägna vindelälvsåsens grundvattenförekomst bedöms bli opåverkad. Så vitt känt finns inga vattenbrunnar inom avsänkningens möjliga influensområden. I det fortsatta utredningsarbetet med miljökonsekvensbeskrivningen planeras kompletterande undersökningar och beräkningar för att närmare definiera påverkan på grundvattnet i niporna. Påverkan på naturmiljön Den planerade vattenverksamheten kan medföra intrång i nyckelbiotoperna genom att delar av slänterna kommer att avverkas i samband med byggnation. Intrånget i naturmiljön prövas och beskrivs i särskild ordning i Arbetsplanen. Vad gäller vattenmiljön så tar brostöden, erosionsskydd och de tillfälliga byggvägarna bottenyta i anspråk. Inom dessa ytor förändras betingelserna för bottenlevande djur och växter avsevärt under byggtiden. Efter byggtiden när tillfälliga utfyllnader och pålbryggan avetableras och bottnar återställs väntas den ursprungliga bottenfaunan kunna återkolonisera relativt snabbt. De permanenta brostöden och erosionsskydden försämrar inte de biologiska förutsättningarna i för recipienten att bibehålla sin ekologiska status. I den fortsatta projekteringen kommer, utöver skissen i bilaga 5, en närmare inmätning och analys att ske eftersom påverkan kopplad till vattenverksamheten skall ingå i prövningen. Trafikverket får i samband med att arbetsplanen vinner laga kraft, rådighet över vattnet enligt Lag om särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Byggbuller De riktvärden som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15) anger riktvärden för byggbuller. De mest bullrande momenten vid brobyggnad är pålning och spontning. Närmaste bostadshus är beläget i fritidshusbebyggelsen på Baggböleören ca 220 m från närmaste pålningsarbete. Inom 350 m avstånd finns ytterligare ett fåtal bostadshus på 19

Baggböleören. Avståndet mellan Västra Backens bostadsområden till närmaste pålningsarbete vid norra landfästet uppgår till mer än ca 350 m. Under byggtiden kommer det närmaste älvlandet och omlandet att påverkas av buller. Periodvis dagtid kommer avlägsna ljud från exempelvis pålning att i närområdet kunna tränga igenom det allmänna bakgrundsljudet vid utevistelse. I närområdet i anslutning till broläget kommer ljuden från pålning att höras tydligt under den tid verksamheten pågår. För närvarande finns inga indikationer att riktvärden för byggbuller riskerar att överskridas i bostäder. I det fortsatta arbetet med tillståndsansökans miljökonsekvensbeskrivning planeras dock en fördjupad studie av byggbullrets uppkomst och utbredning. Byggtiden beräknas till 2-3 år varav pålning och spontning pågår i begränsade tidsperioder Friluftsliv Vid byggandet av den nya bron kommer GC-vägen längs norra älvstranden att behöva stängas av och hägnas in under delar av byggtiden. Arbetsplanen möjliggör även för entreprenören att under byggtiden ianspråkta delar av rastplatsen vid Baggböleören. Den nya bron skapar nya förutsättningar för ökad tillgänglighet för det rörliga friluftslivet i nordsydlig riktning över älven. Bron utgör även en ytterst relevant beståndsdel i arbetet med att utveckla det perifiera GC-vägnätet i Umeå stads omland. Emellertid orsakar bron även ett tydligt intrång i älvlandskapet. Frågan om påverkan på friluftslivet prövas i särskild ordning i Arbetsplanen. Vattenverksamhetens påverkan på båttrafiken utreds vidare i MKB-arbetet. Motstående intressen Hittills har preliminärt följande motstående intressen identifierats avseende vattenverksamhetens varaktiga påverkningar: Elkraftproduktion vid Stornorrfors kraftstation Eventuella dämmande effekter kan i den mån de påverkar vattenstånden vid mynningen av kraftverkets utloppstunnel, orsaka förlust av vattenfallhöjd i kraftverket eftersom det föreligger ett direkt hydrauliskt samband. Stornorrfors är Sveriges största vattenkraftverk med avseende på mängd producerad energi. Fri passage Umeåleden Under byggtiden kan gång och cykelvägen längs älven behöva stängas av under hela eller delar av broentreprenaden. Byggtid bedöms i vanliga fall som tillfällig men i detta fall kan byggtiden på ca 2-3 år mer likna en varaktig störning. 20

Sjöfart Under den tid pålbryggan är etablerad tvärs älven råder begränsad framkomlighet med båt. Den slutliga utformningen av pålbryggan avgörs av entreprenören. Pålbryggan behöver kunna anläggas över hela älven uppströms eller nedströms brolinjen. I bilaga 5. illustreras grovskiss av byggvägen i två lägen, läge 1 uppströms bron och läge 2 nedströms bron. Sjöfartens behov utreds vidare. Fortsatt arbete Under samrådstiden och därefter fortsätter utredningsarbetet med främst fördjupade studier av eventuella dämningseffekter, buller under byggtiden och övrig miljöpåverkan. Miljökonsekvensbeskrivning upprättas och när samrådstiden är slut upprättas en samrådsredogörelse. Där efter kan det komma att beslutas om eventuella förändringar eller detaljstyrningar av verksamheten är motiverade med anledning av vad som framkommer vid samrådet. När samrådet är klarlagt färdigställs miljökonsekvensbeskrivningen och tillståndsansökan lämnas in till mark- och miljödomstolen. Därefter påbörjas mark-och miljödomstolens beredning av ärendet. Trafikverket, 971 25 Luleå. BOX 809. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243-750 90 www.trafikverket.se 21

www.ramboll.se Ramböll Sverige AB Kyrkogatan 2 Box 850 971 26 Luleå Tfn 010-615 60 00 Fax 0920-180 04 Knowledge taking people further---

www.ramboll.se Ramböll Sverige AB Kyrkogatan 2 Box 850 971 26 Luleå Tfn 010-615 60 00 Fax 0920-180 04 Knowledge taking people further---

Ramböll Sverige AB Kyrkogatan 2 Box 850 971 26 Luleå Tfn 010-615 60 00 Fax 0920-180 04 www.ramboll.se Knowledge taking people further---

UMEÅPROJEKTET Ramböll Sverige AB V.NORRLANDSGATAN 11B 903 27 UMEÅ Tfn 010-615 60 00 Fax 090-77 90 29 www.ramboll.se Knowledge taking people further---