mot en fördjupad undervisning i kulturmiljön

Relevanta dokument
Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

TILLÄMPAT. Forskning och praktik i samverkan för en hållbar samhällsutveckling

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Lokal Pedagogisk Plan Hösten 2018/ Våren 2019 Förskolan Solstrålen

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Historiska rollspel. Ungdomars egna röster från en rollspelsdag

Skolprogram svenska trender och traditioner

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

MED LÄROPLANEN UTE OCH INNE I VÄXELVERKAN

Hembygdens barn och skola. En studieplan för hembygdsföreningar som vill samverka med skolan

Strategisk handlingsplan för Skapande skola i Ystads kommun

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Skolplan Med blick för lärande

Magiska tidsresor med 6 till 9-åringar

EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET. En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola

Tänket bakom filmserien

Lokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson

Vi vet att alla barn är kompetenta och värnar mycket om att barn ska våga kommunicera.

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Skolkulturplan SKOLKULTURPLAN. Dokumentansvarig Jonas Jansson, Tills vidare. Sida 1(5) Datum

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande.

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Antagen av kommunfullmäktige

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum Verksamhetsplan Beslutad av styrelsen

Teamplan Ugglums skola F /2012

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Hållbar utveckling för barn & unga

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum Verksamhetsplan Beslutad av styrelsen

Tillsammans ger vi barn och elever förutsättningar att utvecklas! Programmering på schemat och digitalt undersökande i förskolan

Ett lektionsmaterial bestående av. film och lärarhandledning samt. måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

AUO2 Lärande för hållbar utveckling. Styrdokument i olika nivåer. generationer. AUO2/LHU Styrdokument del 2 GA

Estetiska lärprocesser - utvärdering

Ölands Historiska Museum (ÖHM)

Barn- och utbildningsplan

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Pedagogiska program Guidningar Tidsresor Historiska rollspel Berättande Fördjupning Kompetensutveckling

Barn- och utbildningsförvaltningen ADRESS: Simrishamn DATUM Österlengymnasiet. Kvalitetsredovisning 2006

Kungsängsskolan. Arbetsplan

Skolkulturplan Mörbylånga kommun läsåret

Tänket bakom filmserien

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN FÖR LÄRARE ÅRSKURS

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan

KALMAR LÄNS MUSEUM ERBJUDER! LÄSÅRET

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Foto: Tommy O. Andersson/BIldarkivet.se. Visionsdokument för Bromöllas utbildningsverksamhet

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Välkomna till Toftaskolan

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Gillska stugan Rapport om ett skolprojekt

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, Kulturgarantin Vimmerby kommun

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

SIGTUNA MUSEUM & ART

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Sveriges historia genom ett barns ögon 1600-talet och häxprocesserna

Våra tankar kring temat:

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

HISTORIA. Läroämnets uppdrag

Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Ystad kommun

Verksamhetsplan HT-17 VT-18

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Personnummer. Som VFU-lärare lämnar jag detta dokument som underlag för bedömning av VFU.

Stjärnfallet Novas arbetsplan 2015/2016

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola!

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Transkript:

Kalmar läns museum mot en fördjupad undervisning i kulturmiljön Text: Ebbe Westergren, Kalmar läns museum 1

Kulturmiljöpedagogikens och tidsresornas lathund Detta inspirationshäfte är en kort sammanfattning av Manual i kulturmiljöpedagogik och historiska tidsresor. Manualen innehåller följande delar: Ett grundläggande häfte: Manual. Kulturmiljöpedagogik och historiska tidsresor Tre exempel: Bondestenåldern för 5000 år sedan, årskurs 1-6 Medeltiden, årskurs 4,5, Gymnasiet Sekelskiftet 1900, årskurs 8 7 steg mot en fördjupad undervisning i kulturmiljön Text: Ebbe Westergren Foto: Kalmar läns museum om inte annat anges Produktion & layout: Birger Ohlson Copyright Kalmar läns museum 2006 2

Kalmar läns museum Mot en fördjupad undervisning i kulturmiljön Inledning Sätt på de rätta glasögonen och titta lite noggrannare på din egen närmiljö. Där finns spåren av dagens och gårdagens människor, från 1900-talet, kanske från medeltiden eller till och med från stenåldern. Detta häfte vill ge inspiration till att använda den lokala kulturmiljön i undervisningen i skolan. Det är tacksamt att använda närmiljön i alla skolämnen: NO, SO, matematik, estetiska och praktiska ämnen. Dess utom ska alla ämnen i skolan, enligt läroplanen, ha ett historiskt perspektiv. Hur ska man då göra för att undervisa i den lokala kulturmiljön? Det här häftet vill ge några tips, det talas om sju steg. Greppa inte för stort. Välj ut en kulturmiljö i skolans närhet och studera den. Tag kontakt med närmaste museum eller hembygdsförening för kunskap, arkivmaterial och fortbildning. Låt eleverna forska i det lokala källmaterialet utifrån sina egna frågeställningar. Och använd alla sinnen för ett fördjupat lärande. Gör gärna en historisk tidsresa ute i kulturmiljön, där ni är de människor som en gång bodde på platsen. Det var det roligaste och mest lärorika sätt jag fått jobba på. Det är nog därför jag kommer ihåg så mycket av det. (15-årig elev i Mariehamn, Åland) 1

7 steg mot en fördjupad undervisning i kulturmiljön Om du, efter att ha studerat det här häftet, vill veta mer, så kan du gå vidare med: Manual. Kulturmiljöpedagogik och historiska tidsresor. Den skriften ger många konkreta tips för undervisning i närmiljön. Läs också de tre praktiska exemplen, om hur några olika skolor har studerat stenåldern, medeltiden resp. sekelskiftet 1900. Studierna har skett i ett samarbete mellan skola och läns museum. Exemplen avser årskurs 0-6, 7-9 och gymnasiet. Gör det lätt för dig i undervisningen, använd det som finns närmast, den lokala kulturmiljön. Men använd 2000-talets pedagogik och alla sinnen, till ett fördjupat lärande. 2006-01-12 Ebbe Westergren Kalmar läns museum ebbe.westergren@kalmarlansmuseum.se 2

Kalmar läns museum Kulturmiljön, en resurs i undervisningen Kulturmiljön är en stor resurs i undervisningen, ofta alltför lite utnyttjad. Vi är helt omgivna av kulturmiljöer från olika tider, som förbinder dagens samhälle med gårdagens. Miljöerna nära skolan hjälper till att skapa mening i elevernas tillvaro. Ett hyreshusområde från 1950-talet introduceras för lärarkollegiet. Staden är en del av de fl esta människors kulturmiljö. Odlingslandskapet berättar om markernas utnyttjande under olika tidsperioder. Där kan fi nnas spår av människor, från stenåldern fram till idag. 3

7 steg mot en fördjupad undervisning i kulturmiljön Tidsresa med alla sinnen Genom att göra en historisk tidsresa ute i kulturmiljön får både barn och vuxna uppleva historien med alla sinnen. Att ta på sig tidsenliga kläder och under en dag leva som de människor som en gång bodde eller verkade på platsen, ger en djup insikt och bestående kunskap. En järnåldersmiljö i skolans närhet görs levande. Genom att eleverna får ikläda sig rollerna som människor, från en bestämd historisk tid och plats, skapas ett engagemang och de får ny kunskap, nya insikter och en ökad förståelse. Kulturmiljöpedagogik - något som berör Kulturmiljöpedagogik handlar om människor igår och idag. I undervisningen utgår man från elevernas frågeställningar och verklighet, i ett möte med historiens människor. 4

Kalmar läns museum Kulturmiljöpedagogik är lärande om och i den lokala kulturmiljön En alternativ metod för lärande Kulturmiljöpedagogiken utgår från skolans undervisning, från fastlagda läroplaner och kursplaner. Det är ingen extra undervisning utan ett, något annorlunda, sätt att genomföra kursplanernas innehåll. Genom att skapa kvalitativa lärmiljöer uppnås målen om fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Kulturmiljöpedagogiken kan ge en bättre måluppfyllelse av skolans styrdokument. Testa själv och se. Nu tror jag att eleverna för första gången förstår att forntiden inte är en saga. Och att det är en verklighet som hänt här, just där eleverna själva bor. (lärare på Trekantenskolan) Fisken görs i ordning för att läggas ned i gropugnen. Jag trodde det skulle bli tråkigt, men Herre Gud, vad det är roligt att vara i din tid. (Några elevers spontana kommentarer efter en tidsresa) Välkommen till Kyrkeby bränneri i Vissefjärda! År 1904. Foto: Ingmar Zeift. 5

7 steg mot en fördjupad undervisning i kulturmiljön Något för alla åldrar Studier i kulturmiljön är lika viktig för elever i alla åldrar: förskola, grundskola, gymnasium och vuxenundervisning. Man kan vara 5, 17, 28 eller 60 år, alla har samma behov av en kvalitativ lärprocess, med konkretion och sammanhang. 16-åringar tillverkar band till soldaternas kläder i det tidigmedeltida Eketorps borg Tre- och fyraåringar på besök hos TrädgårdsAnna på Stensberg i Kalmar, år 1898. Här ska det bakas kringlor. En tioåring blir en stenåldersmänniska och målas i stammens färger. Vuxna och barn tillsammans på snickeriet i Ruda, år 1913. 6

Kalmar läns museum Samarbete skola, museum och hembygdsrörelse Det är en fördel om undervisningen i kulturmiljöpedagogik sker i ett nära samarbete mellan skola och museum. Museet har kunskap om lämpliga kulturmiljöer och användbara arkiv. Hem bygdsrörelsen, med sin kännedom om den lokala historien, utgör också en resurs. Ni lärare som vill studera kulturmiljön i undervisningen: Tag kontakt med närmaste länsmuseum eller stadsmuseum, för samarbete. 50-talsfest på Västra Funkaboskolan i Kalmar. Ett samarbete mellan skolan, länsmuseet och det lokala föreningslivet. Bötterums gästgivaregård år 1867. Denna historiska festdag, våren 2001, anordnades i samarbete mellan skolan, länsmuseet och den lokala hembygdsföreningen. Utanför Kalmar läns museum. Bussar fulla med historiska dräkter och rekvisita, ställs till skolornas förfogande, i samband med de historiska tidsresorna. 7

7 steg mot en fördjupad undervisning i kulturmiljön Hur ska vi göra? De sju stegen 1. Välj ut en lämplig kulturmiljö i närheten av skolan Lärare och museipersonal väljer tillsammans ut en kulturmiljö, lämplig att använda i undervisningen. Kulturmiljön ska ligga i närheten av skolan. Den ska vara tydlig, gärna lite avgränsad och det ska finnas källmaterial. Naturligtvis ska den vara från en tidsepok som överensstämmer med skolans kursplaner. 2. Museet går igenom källor och arkiv Museipersonal går igenom det källmaterial som hör till kulturmiljön, gärna i ett regionalt och nationellt perspektiv. Det kan röra sig om skriftligt material, kartor, fynd, litteratur med mera. Äldre kart material kan ge en bild av kyrkan och bygden. 3. Läsa landskap Försök att avläsa och tolka landskapet runt den valda kulturmiljön. Landskapet är den bästa källan till kunskap om gångna tider. Frys bilden till den tid då kulturmiljön var i bruk. Kan du se hur landskapet såg ut då? Människorna? Odlingslandskapet är en kulturmiljö som ligger nära till hands för många skolor. Staden har många intressanta kulturmiljöer. Kaggensgatan i centrala Kalmar. Landskapet har många avläsbara element och historiska dimensioner. Bilden kommer från Öland. 8

Kalmar läns museum 4. Kompetensutveckling Skolpersonalen kan få kompetensutveckling om kulturmiljön, av länsmuseets personal eller människor från hembygdsrörelsen. Fortbildningen ger historisk och pedagogisk kunskap, men den betyder också mycket för engagemang, intresse och sammanhållning på skolan. 5. Undervisning i skolan Undervisningen i skolan sker som ämnesövergripande temaundervisning. Eleverna söker svar på sina frågeställningar i källor och arkiv. Ju fler ämnen som integreras, desto bättre helhetsbild får man av livet då och nu. En fortbildning innehåller både teoretiska och praktiska moment. Teorin ger fakta och bakgrund. De praktiska momenten medför insikt och förståelse och gör att de teoretiska kunskaperna faller på plats. Eleverna söker fakta i arkiv, rapporter, kartor, tidningar och andra källor. Det är bra att få en insikt i hur man levde förr. Då förstår man bättre varför dom tänkte som dom gjorde och varför dom gjorde som dom gjorde. (elev, 15 år, på Skansenskolan i Mörbylånga) 9

7 steg mot en fördjupad undervisning i kulturmiljön 6. Tidsresa/rollspel Tidsresan, ute i kulturmiljön, är en viktig del för att befästa kunskapen. Då är elever och lärare de personer som man studerat i skolan. Tiden fryses till ett bestämt årtal och man deltar i några av de händelser som ägt rum på platsen. Rätt utförd, med historiska kläder, är tidsresan en stark metod, som ger eleverna en djupgående upplevelse och bestående kunskap. Rollspel med en gymnasieklass vid borgen i Skanör. Året är 1432. Stenåldersdag i Västraby, Lindås, en resa 5000 år tillbaka i tiden. Berättelsen vid elden fångar tidsandan och gör att eleverna släpper nutiden. Eleverna i Cambridge skola i Minnesota, USA, reser tillbaka till år 1872 och möter den svenska invandrarkvinnan Christina Edblad. 10

Kalmar läns museum 7. Utvärdera Det är väsentligt att utvärdera tidsresorna och temaarbetet i kulturmiljöpedagogik. Här är några exempel på utvärderingar från elever: Jag måste säga att jag lärde mig tio ggr mer på den enda dagen om hur det var för en fattig familj än vad jag lärde mig med tio lektioners babbel. (Elev, 15 år, på Skansenskolan i Mörbylånga) Ja, jag är inte jätteintresserad av historia i vanliga fall, men när man få va ute, känna på lite hur dom hade det... kompisar och gemenskapen, det blev en helt annan upplevelse med kläderna och man tyckte det var roligare & är det roligare vill man lära sig mer (Elev på Skansenskolan i Mörbylånga) 11

7 steg mot en fördjupad undervisning i kulturmiljön Vilka är fördelarna med historiska tidsresor och kulturmiljöpedagogik? Kvalitativa lärmiljöer som ger eleverna fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet Meningsskapande för eleverna i deras tillvaro och i deras boendemiljö Ger insikt i grundläggande värden, som demokrati, miljö, jämlikhet och mångfald Ger historiska perspektiv, lokal förankring och identitet Bättre uppfyllelse av skolans styrdokument Det är roligt. Arbetet ger ett rikt socialt utbyte Vad säger läroplanerna? Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur skall bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. (Lpfö 98, förskolans uppdrag). En trygg identitet och medvetenhet om det egna kulturarvet stärker förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderings - grunder. (Lpf 94, skolans värdegrund). I Lpo 94 betonas det historiska perspektivet som ett av fyra perspektiv som är angeläget i all undervisning: Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en beredskap inför framtiden och utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande. (Lpo 94, skolans uppdrag) Den pedagogiska enheten Alla Tiders Historia på Kalmar läns museum. Kalmar läns museum Kalmar läns museum har arbetat med kulturmiljöpedagogik och historiska tidsresor, tillsammans med skolor på alla nivåer, i mer än tjugo år. Under tre år, 2000-2002, innehade museet ett nationellt uppdrag från regeringen, för att sprida arbetsmetoden i hela landet. Länsmuseet är också samordnare i Bridging Ages, en internationell organisation kring tidsresor och kulturmiljöpedagogik. Tag gärna kontakt med museet för frågor eller mer information. 12

Kalmar läns museum Hur ska vi gå vidare? Studera Manual. Kulturmiljöpedagogik och tidsresor. I den finns utförligare beskrivningar av arbetsmetoden och användbara exempel från olika årskurser och tidsperioder. Läs mer Jag trodde det skulle bli tråkigt, men Kulturmiljöpedagogik och tidsresor under 20 år. Årsboken Kalmar län 2004. En bildrik beskrivning av hur olika skolor i Sverige och andra länder arbetar med tidsresor och kulturmiljöpedagogik och hur metoden vuxit fram under 20 år. Video: Alla Tiders Historia. 21 min. Kalmar läns museum 2000. Instruktionsfilm om kulturmiljöpedagogik och tidsresor. Finns att låna på AV-media Kalmar län. www.kalmarlansmuseum.se kulturmiljöpedagogik www.bridgingages.com Några elevcitat: När man själv får uppleva hur en dag kunde vara för en människa på sekelskiftet får men en helt annan förståelse för människors liv. Man lär sig väldigt mycket när man blandar in känslor och upplevelser i undervisningen. (elev, 15 år, Skansenskolan) Själva rollspelet var fruktansvärt roligt! När det var slut kändes det som att man inte ville tillbaka. (elev, 18 år Ålands lycéum) 13

7 steg mot en fördjupad undervisning i kulturmiljön När dagen led mot sitt slut ville jag inte lämna mitt andra jag (Anni Blom) bakom mig, så jag tog lite av henne och tillförde det till mig. Lite av Anni kommer alltid att leva kvar i mig och jag hoppas jag får leva kvar i någon annan om hundra år. (elev på Ålands lycéum i Mariehamn efter en tidsresa till år 1905) 14

Kalmar läns museum 3

Kulturmiljöpedagogikens och tidsresornas lathund Äntligen lördag. Dans på Södra bruket i Degerhamn år 1905 KALMAR LÄNS MUSEUM www.kalmarlansmuseum.se 4 Adress Phone Fax E-mail Box 104, S-391 21 Kalmar 0480-45 13 45 0480-45 13 65 ebbe.westergren@kalmarlansmuseum.se