Siuntion kunta Sjundeå kommun Verksamhetsplan för eftermiddagsverksamhet Sjundeå Svenska Skolas eftis Uppdaterad senast 05.11.2014
Utgångspunkterna för att anordna eftermiddagsverksamhet inom grundläggande utbildning i Sjundeå Sjundeå kommun ansvarar för eftermiddagsverksamhetens lagenlighet, koordinering och kvalitet. Eftermiddagsverksamheten är underställd bildningsnämnden, som anordnar verksamhet för både finsk- och svenskspråkiga elever. Eftermiddagsverksamheten hör till undervisningens resultatområde. Kommunen ansvarar för verksamheten även om den anordnas av utomstående tjänsteproducenter. Sjundeå kommun anordnar eftermiddagsverksamhet för elever i samarbete med lokala föreningar och sammanslutningar, skolor, föräldraföreningar och småbarnsfostran. Med eftermiddagsverksamhet avses verksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning som omfattar minst 570 eller högst 760 timmar i året. Det allmänna målet för morgon- och eftermiddagsverksamheten är att stödja hemmens och skolans fostrande arbete samt barnens känslomässiga och etiska utveckling. Morgon och eftermiddagsverksamheten ska bygga vidare på den fostrande uppgiften inom småbarnsfostran och förskoleundervisningen och utgå från de allmänna principerna för fostran i den grundläggande utbildningen. Verksamheten ska främja barnets jämlikhet i samhället och förebygga utslagning. Värdegrund och uppgift Eftermiddagsverksamhetens uppgift är att främja barnets helhetsbetonade välmående. Eftis verksamhet ska erbjuda barnet mångsidiga erfarenheter och vägkost för barnets väg mot självständighet i en trygg och trevlig miljö. Verksamhetens viktigaste värden: att erbjuda ledd fritidssysselsättning att beakta barnets individuella behov att förstärka den positiva självbilden att stöda barnets växande och utveckling att vara tillsammans och att trivas med varandra att i tidigt skede gripa tag i problemen att förstärka de sociala förhållandena att få äkta omsorg Varje barn ska få känna sig accepterat och uppskattat som individ. Ingen lämnas ensam, ansvarsfullhet och ömsesidighet berör alla som deltar i eftermiddagsverksamheten. Den förtroendefulla relationen mellan barn och vuxna förmedlas i verksamheten. Målet är att skapa en trygg och ledd eftermiddagsverksamhet, där etiskt tänkande styr samarbetet bland barnen samt mellan barn och vuxna. Utgångspunkterna för barnets välmående är att stöda barnets hälsa och skapa en grund för uppväxten i en trygg social och fysisk miljö. Lagstiftning och bestämmelser som styr morgon och eftermiddagsverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamhet regleras av lagen om grundläggande utbildning (kap. 8 a). Kommunerna får själva besluta om de anordnar morgon- och eftermiddagsverksamhet och den eventuella verksamhetens omfattning. Om kommunen anordnar eller skaffar morgon- och eftermiddagsverksamhet ska verksamheten, i den omfattning kommunen beslutar, erbjudas elever i årskurs 1 och 2 och elever i övriga
årskurser med beslut om särskilt stöd enligt grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamhet inom den grundläggande utbildningen. Om kommunen anordnar lagstadgad morgon- och eftermiddagsverksamhet beviljas den statsandelar. Rätten till lagstadgad eftermiddagsverksamhet är inte subjektiv, som rätten till dagvård. Lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn tillämpas även inom morgon- och eftermiddagsverksamheten. Lagar och bestämmelser gällande morgon- och eftermiddagsverksamhet: Lagen om grundläggande utbildning Barnskyddslagen Förordning om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet Lagen om kontroll av brottslig bakgrund Lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Verksamhetsidé och målsättningar Morgon- och eftermiddagsverksamhetens allmänna mål är att stödja hemmens och skolans fostrande arbete samt barnets känslomässiga och etiska utveckling. Verksamheten ska även främja barnens välbefinnande och jämlikhet i samhället samt förebygga utslagning och öka delaktighet. Eftermiddagsverksamhetens målsättningar: 1. Stödja hemmets och skolans fostrande arbete. Ett av eftermiddagsverksamhetens mål är att tillsammans med vårdnadshavarna och skolan stödja barnets uppväxt. Vårdnadshavarna har det främsta ansvaret för sitt barns fostran och en erfarenhetsbaserad sakkunskap om sitt barn. Eftermiddagsverksamhetens personal medför denna fostringsgemenskap sitt professionella kunnande. Samarbetet ska basera sig på jämlikhet, ömsesidig respekt och öppenhet. Vårdnadshavarna ska få information om verksamhetens mål och riktlinjer. Eftermiddagsklubben informerar vårdnadshavarna om aktuellt i verksamheten och informerar i god tid om avvikelser i den. Vårdnadshavarna ska erbjudas möjlighet att diskutera frågor gällande barnet och delta i planering och utvärdering av verksamheten. Personalen informerar vårdnadshavarna om frågor gällande barnets välbefinnande i eftermiddagsverksamheten. Vi samarbetar med hemmen på följande sätt: Vi diskuterar med föräldrarna och informerar dem, via Wilma eller skriver lapp och ger med hem, om vi gör något extra på eftis, t.ex. åker någonstans (är någon annanstans och spelar eller i skogen eller dylikt). Också om det har hänt barnet något under dagens lopp som vi måste diskutera med föräldrarna, gör vi det. Även vid sådana fall där barnet inte dyker upp till eftis, textar vi eller ringer föräldrarna. Skolan och eftermiddagsverksamheten har gemensamma målsättningar och gemensamt ansvar för barnets fostran. Ett fungerande samarbete mellan eftermiddagsverksamheten och skolans personal är avgörande för att skapa en meningsfull helhet av barnets dag. För att åstadkomma detta ska eftermiddagsverksamhetens personal i sin planering ta i beaktande skolans verksamhetskultur och mål. Eftermiddagsverksamhetens och skolans
personal ska diskutera och komma överens om principer och gemensamma regler. Även vårdnadshavarna ska informeras om detta. Fungerande strukturer för information mellan skolan och eftermiddagsverksamheten hör till samarbetet. Vårdnadshavarna och eftispersonalen kommer tillsammans överens om vilken information om barnet som ska och behöver överföras. Då information ska överföras ska vårdnadshavarnas kunskap om samarbetet samt sekretessaspekter och informationens nödvändighet beaktas. Vi samarbetar med skolan på följande sätt: Vi diskuterar med läraren och följer samma ordningsregler som skolan. Om något hänt under dagens lopp informerar läraren om det. 2. Stödjande av välbefinnande, känslolivet och den sociala utvecklingen Varje barn ska få känna sig uppskattat och accepterat. Genom gemensamma aktiviteter lär sig barnen färdigheter, så som ömsesidighet och konfliktlösning med positiva metoder, som behövs i social samverkan. Barnen handleds att känna igen olika känslor och att behärska sitt beteende. Uppmuntran och beröm stöder utvecklingen av barnets självförtroende samtidigt som barnet börjar lita på sina egna färdigheter. Det är viktigt med upplevelser av att lyckas och delaktighetens glädje. Eftermiddagsverksamheten ska vara trygg och lugn. Det är viktigt att barnen i verksamheten har en möjlighet till fri lek, vila och avslappning men även till ledd verksamhet och fysisk aktivitet. Skolans och eftermiddagsverksamhetens gemensamma riktlinjer stöder och stärker barnens välmående och sociala utveckling. Att förebygga och ingripa i mobbning hör till alla som arbetar med barn. Varje skola har en egen plan för förebyggande av och ingripande i mobbning. Eftermiddagsverksamhetens personal kan bekanta sig med skolans plan och använda den enligt behov i den egna verksamheten. Stödjande av välfärd, känslolivet och den sociala utvecklingen på vårt eftis: Vi lyssnar, frågar om allt är bra, hur dagen gått osv.
Så här förebygger vi mobbning på vårt eftis: Vi pratar med barnen om vad som är rätt och fel, följer med vad som händer. Vi följer principerna för KiVa-skola. Så här ingriper vi i mobbning på vårt eftis: Vi diskuterar genast med barnen, reder upp. Vi följer skolans antimobbningsplan. 3. Stödjande av den etiska utvecklingen Den etiska utgångspunkten är den värdegrund som beskrivs i grunderna för den grundläggande utbildningen (de mänskliga rättigheterna, jämlikhet, demokrati, bevarande av naturens mångfald och omgivningens livskraft samt tolerans och vilja att slå vakt om den kulturella mångfalden) samt hemmens och skolans gemensamt överenskomna principer och förfaringssätt gällande fostran. Den vuxna förebilden är särskilt viktig vid stödjande av etisk utveckling och jämlikhet, likaså för samspelet i gruppen och de etiska frågor man möter i vardagen. Som mål för den etiska utvecklingen är att barnet lär sig förstå ansvarsfullhet och ömsesidighet. I eftermiddagsverksamheten handleds barnen att småningom ta ansvar för: sitt eget välbefinnande och sunda levnadsvanor andras välbefinnande och de rättigheter och skyldigheter detta medför de känslor och följder som eget beteende har för en själv och andra en positiv inställning till omgivningen, miljön och en hållbar livsstil Så här stöder vi barnens etiska utveckling i vår verksamhet: Vi följer samma regler som skolan! Vi diskuterar också med ettans lärare om reglerna och på det viset vet vi att det de har, har vi också. Inom ramen för skolans tyngdpunktsområde Positiv energi strävar vi till att främja en positiv grundattityd och välmående bland såväl barn som personal genom att fokusera på det som är gott och ge energi till det som vi vill förstärka. Vi ser till att barnen håller reda på sina saker, städar efter sig och sköter hygienen. 4. Främjande av delaktighet, jämställdhet och jämlikhet och att ge social bekräftelse Verksamheten genomförs så att den ökar delaktighet och barnens upplevelser av att lyckas. Det är viktigt att barnen blir hörda i verksamheten och att de får delta i planeringen och genomförandet av den. Barnens språk- och kulturbakgrund samt livsstil och värden respekteras i verksamheten. Diskriminering på grund av etniskt ursprung, kön, ålder, religion eller handikapp får inte förekomma i eftermiddagsverksamheten. Genom att bekanta sig med olika kulturer kan
man öka förståelsen och minska fördomar samt berika samvaron och få en mångfald i verksamheten. Målsättningen är att varje barn, ska få stöd och handledning, enligt egen utvecklingsnivå och eget behov. Skillnader i flickors och pojkars utveckling och behov beaktas i planering och genomförande. Barnen ska åldersenligt få delta i utarbetandet av gemensamma regler och avtal och få upplevelser av delaktighet. Främjandet av delaktighet, jämställdhet och jämlikhet och social bekräftelse förverkligar vi så här: Alla är vi lika värda fastän vi ser olika ut och kommer från olika bakgrund (lever på olika sätt). Vi behandlar alla barn jämställt när vi planerar vår verksamhet. Vi gör inte skillnad på pojkar och flickor, stor eller liten. Vi tar med barnen i planeringen. Barn i behov av särskilt stöd i eftermiddagsverksamheten För elever i den grundläggande utbildningen, som behöver stöd för sin inlärning, ordnas allmänt, intensifierat eller särskilt stöd i enlighet med trestegsmodellen. En fungerade eftermiddagsverksamhet kan vara en del av detta stöd och då planeras den in som en del av barnets stödåtgärder. På vilket sätt eftermiddagsverksamheten ska stöda barnets uppställda mål beskrivs i elevens plan för inlärning eller i elevens individuella plan, beroende på stödnivån. Eftisledaren kan med vårdnadshavarnas samtycke delta i uppgörandet av elevens plan inom intensifierat eller särskilt stöd. Då verksamheten planeras är samarbetet mellan vårdnadshavare, skolan och eftermiddagsverksamhet mycket viktig. Vårdnadshavaren kommer överens med eftispersonalen och eventuellt skolan hur barnets behov av särskilt stöd ska beaktas i eftermiddagsverksamheten. Uppgifterna om att barnet får intensifierat eller särskilt stöd i skolan är sekretessbelagda. Vårdnadshavarna bedömer vilka uppgifter om barnets stödbehov de vill ge till eftermiddagsverksamheten. Skolan kan ge uppgifter om elevens stödbehov med ett specificerat skriftligt tillstånd från vårdnadshavarna. I det skriftliga tillståndet ska uppgifterna som ges och ändamålet för informationen specificeras. Elever med beslut om särskilt stöd har rätt att delta i eftermiddagsverksamhet under hela grundläggande utbildningen. Då elevärenden behandlas i eftermiddagsverksamheten gäller offentlighetslagen och bestämmelser gällande tystnadsplikt i lagen om grundläggande utbildning. I lagen om grundläggande utbildning bestäms också om överlåtande av information och behandling av elevärenden. Information om verksamheten Kommunen informerar om eftermiddagsverksamheten följande läsår i februari, i samband med ansökan till eftermiddagsverksamhet. I enlighet med principer för hållbar utveckling används e-post och kommunens www-sidor som informationskanaler i förstahand. Ansökan till verksamheten och invalskriterier Ansökan till eftermiddagsverksamheten sker en gång per läsår. Ansökningsblanketten fås antingen från kommunens www-sidor eller från bildningskansliet. Ansökan kan lämnas in vid anmälan till skolan i februari eller till bildningskansliet inom den utsatta ansökningstiden som meddelas årligen separat.
Platsen i eftermiddagsverksamheten anvisas för hela läsåret. Om alla som ansökt om plats i eftermiddagsverksamheten inte får plats från läsårets början, blir ifrågavarande barn i kö. Då platser i verksamheten blir lediga kan barn från kön väljas in enligt invalskriterierna. Det är möjligt att ansöka till eftermiddagsverksamheten efter ansökningstidens utgång. En plats anvisas om det finns plats i befintliga grupper. Invalskriterier till eftermiddagsverksamheten i prioritetsordning: 1) elever i årskurs 1, som ansöker till heltidsverksamhet 2) elever i årskurs 1, som ansöker till deltidsverksamhet 3) elever i behov av särskilt stöd 4) elever i årskurs 2, som ansöker till heltidsverksamhet 5) elever i årskurs 2, som ansöker till deltidsverksamhet Mellan likvärdiga sökande platser lottas platsen ut. Eftermiddagsverksamhetsplatser Från läsåret 2013-2014 är eftermiddagsklubbarna följande: Eftis vid Aleksis Kiven koulu i Toukolas för- och nybörjarundervisningens lokaler Eftis vid Päivärinteen koulu, i skolans lokaler Sjundeå svenska skolas eftis, i skolans och förskolans lokaler Friska Viljor rf:s eftis i Edvardsbergs ungdomslokal (privat svenskspråkigt eftis) Avgiftsfri skjuts till eftiset ordnas endast för elever med rätt till avgiftsfri skolskjuts. I varje eftis finns en ledare eller assistent för varje grupp på 15 barn. Följande vuxna finns på vårt eftis: Eva Eskman, eftisledare och Ylva Westerholm, gruppassistent. Förflyttning till eftis och ordnande av skjuts Ett barn som deltar i eftisverksamhet förlorar sin rätt till avgiftsfri skjuts hem på eftermiddagen. Om en elev har ett beslut om särskilt stöd och eftermiddagsverksamheten är en av de planerade stödåtgärderna i elevens individuella plan har eleven rätt till avgiftsfri skjuts hem från eftis. I så fall fattas ett separat beslut om avgiftsfri skjuts hem från eftermiddagsverksamheten. Om eftiset inte finns i närheten av de deltagande barnens klassrum ska eftisets personal och skolan komma överens om hur barnen kommer från skolan till eftis. På vårt eftis har vi följande överenskommelser gällande hur barnen kommer till eftis: Samlas i klassrummet, namnupprop, skriver upp barnen.
Mellanmålsarrangemang Barnen erbjuds varje dag ett hälsosamt och mångsidigt mellanmål. Då mellanmålsarrangemangen planeras ska hälsoaspekter, måltidens mångsidighet samt dess sociala och pedagogiska betydelse beaktas. Vi har följande mellanmålsarrangemang: Köket sköter mellanmålet. Barnen tvättar händerna, så går vi i kö till matsalen. Verksamhetstid och klientavgifter För eftermiddagsverksamhet tas ut en klientavgift enligt verksamhetstid: Deltidsverksamhet, fram till kl. 15.00 60 /mån. Heltidsverksamhet, fram till kl. 17.00 100 /mån. Klientavgiften tas ut för varje månad som barnet deltar i verksamheten. Om verksamhet ordnas högst 10 dagar under en kalendermånad, debiteras endast halva avgiften. Om barnets verksamhetsdagar under en kalendermånad är högst 10 på grund av sjukdom debiteras halva avgiften. Om barnet på grund av sjukdom är borta en hel kalendermånad tas ingen avgift. Om barnet av annan orsak är frånvarande en hel kalendermånad debiteras halva månadsavgiften. Säkerhets- och räddningsplan Eftermiddagsverksamheten är en del skolans säkerhets- och räddningsplaner. Försäkringar Barn som deltar i eftermiddagsverksamheten är försäkrade på vägen till eftis och under verksamhetstiden. Uppföljning och utvärdering av verksamheten Eftermiddagsverksamheten utvärderas årligen med kundnöjdhetsenkäter och vid tillfälle med utomstående utvärderingar. Centrala resultat publiceras. Eftermiddagsverksamhetens innehåll Innehållsmässiga tyngdpunkter och planering En högklassig eftermiddagsverksamhet skapar ur barnets synvinkel en harmonisk helhet och erbjuder barnet intressant och meningsfull sysselsättning. Då innehållet planeras ska särskild uppmärksamhet fästas vid fri lek, skapande verksamhet och positiva upplevelser som utifrån barnens åldersnivå stödjer deras uppväxt och utveckling. Motion och utevistelse samt möjlighet till avkoppling och vila är också viktiga i verksamheten.
Eftermiddagsverksamheten ska bestå av följande innehållsmässiga helheter: Innehåll etisk utveckling och jämställdhet Så här förverkligar vi innehållet i vår verksamhet Vi påminner om att alla saker ska med. Dagliga påminnelser. lek och samspel Kortspel, brädspel, gemensam lek. Dagligen spelar vi och leker. motion och utevistelse Skogen, gunga, innebandy, fotboll, klätterställning. Alla dagar är vi ute och i gymnastiksalen är vi två gånger i veckan. måltider och vila Mellanmål, bibliotek, läsa böcker. Äta mellanmål, gå till biblioteket, läsa böcker i lugn och ro. kultur och traditioner Pyssel till helger. Morsdag, farsdag, svenska dagen, jul, påsk, Alla Hjärtans Dag m.m. praktiska färdigheter och pyssel Bygga med klossar, klippa, limma, färglägga. I pyssel ingår alla dessa. visuellt, musikaliskt, kroppsligt och verbalt uttryck Lyssna till musik, leka till musik. Lyssna och leka till musik i gymnastiksalen. mediekunskap Data, telefon. vardagssysslor, livsmiljö och hållbar livsstil Städa undan, hålla reda på sakerna. Vi påminner dem. olika teoretiska och praktiska ämnen Kommer ihåg att ta sina saker. Påminner dem om att ta sina saker.